Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse. En diskussion om den fysiska miljöns källvärde

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Eva Dahlström

Title Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse.

En diskussion om den fysiska miljöns källvärde

Issue 36

Year of Publication 1998

Pages 53–66

ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Kontinuitet och

omvandling i verkstads¬

industrins

bebyggelse

En diskussion om den fysiska miljöns källvärde

av Eva Dahlström

Denbyggda miljön kanstuderaspåenrad olikasätt och utifrån skilda aspekter. Här är perspektivet industriminnesforskarens. Syftet är att diskutera

hurdenindustri- ochteknikhistoriskakunskapsom nås _{genom en} analys av denfysiska miljön skiljer sigfrån kunskapen somannatkällmaterialger,och vidare vilka källkritiska problem som uppstår när bebyggelsentolkas historisktpådettasätt. Resone¬

mangetförshärutifrånenbransch,verkstadsindus¬

trin,och tiden är1800-talet,^mendetbörocksåvara

giltigt för andra branscher och andra perioder.

Beröringspunkternamed arkitektur- ochbebyggel¬

sehistoriaär stora, men industriminnesforskningen

harocksåsärskiljandekännetecken. Detviktigaste

är attproduktionenoch därmed den utrustningsom haranväntsintarencentral roll ianalysen. En kom¬

plikationärattdenmaskinellautrustningen ofta har

försvunnit och måste rekonstrueras med hjälp av

spåri byggnaden,sommaskinfundamentoch fästen förtransmissionsband, samtbilder från den tiddå verksamhetenvaridrift,i denmånsådana finns.

Verkstadsindustrins bebyggelse

Den tidiga verkstadsindustrinsbebyggelsehar hit¬

tills endast kortfattat studerats.' Det är anmärk¬

ningsvärt att verkstadsindustrins bebyggelse inte

harägnatsfler ochstörreundersökningarmed tanke påattmekaniskaverkstäder harpräglatmånga plat¬

seri Sverige, såväl i städersompålandsbygd. Det

ärmiljöer där mångasvenskar hartillbringatenstor delavsina liv ochdärenväsentligdelavdensven¬

skaindustrinsproduktionhar tillverkats. Detärdär¬

med angeläget att sätta in verkstadsindustrin i ett historiskt sammanhang.

Fortsättningsvis avses med verkstadsindustrins

fysiska miljö eller bebyggelseinte enbart debygg¬

nader som användes i produktionen utan också

bostäder och andra byggnader, skolor, sjukstugor, samlingslokaler etc. Fabriker och bostäder utgör iblandenenhet,menäven närså inteärfalletärdet

befogat att diskutera förekomstenav bostäder och andra byggnader. Detta gäller inte minst när dis¬

kussionen,somhär,syftartillattbelysa både konti¬

nuiteten ochnyheterna inomverkstadsindustrin.De förindustriella produktionsformerna utmärktes av attbostäderoch produktionslokaler blandades och det ärdärföravintresseattsei vilkenutsträckning

detta också förekom i 1800-talets svenska verk¬

stadsindustri.

Häranalyseras verkstadsindustrinsbyggdamiljö

främst i tre fallstudier. I ett kommande _{arbete ges} ävenen nationell översikt. Materialeti den senare

utgörs av statistiskauppgifterfrån Kommerskolle¬

giums fabriksberättelser samt sekundärlitteratur.

Den nationella översikten tjänar till att placera in

verkstadsindustrin i sitt historiska sammanhang.

Företagenplaceras ocksåingeografiskti landet och utifråndettaförs ettresonemang omorsakerna till

deras lokalisering. I denna deltas också verkstad¬

stekniken och verkstadsbyggnaderna upp och de

försök somhargjorts attdela in verkstadsbyggna¬

derna i olikatyperdiskuteras.^

I deföljande fallstudiernaanalyseras den befint¬

liga bebyggelsen, ritningar och bilder, men fram¬

ställningen bygger även på uppgifter i Kommer¬

skollegiums arkiv och enskildaföretagsarkiv samt ohkaföretagshistoriker.^Detviktigasteärdock den fysiska miljönsåsomden framträder iritningaroch planer från den tid dåde uppfördes och så^som vi

serdenidag.DetreföretagenärKöpings mekanis¬

ka verkstad i Västmanland, Ludvigsgbergs meka-

Figur 1. Vy överMotala verkstads område från 1981.

Motala. Motala verkstadvardenstörstaverkstaden i lan¬

det under större delen av 1800-talet. Tdl verkstaden hördeockså bostäderför olika kategorieravanställda, samlingslokal, värdshus och butik. Verkstaden inte bara

domineradeplatsen -fram till 1948varMotala verkstad

enegenkommunskildfrån Motala stad. Foto:ÅkeSvens¬

son,

niska verkstad på Södermälarstrand i Stockholm

ochÖverumsbruk i nordöstra Småland. Vid dessa företag startadeverkstadstillverkningpå 1850-talet

och alla tre växte relativt snabbt till väletablerade företag. Devarstoraverkstädermeninte destörsta i landet. Delågiskildatyperav samhällen.

Köpings mekaniska verkstad anlades i en småstadvid Mälaren i närhetenavBergslagen. Sta¬

den var liten, där fanns inte någon industri innan

verkstaden anlades ochhantverket varsmåskaligt.

Enviktig inkomstkälla för Köpingvarhamnen och transporterna från järnbruken i Bergslagen till

Stockholm.Magistraten i staden stöddeverkstaden,

bl. a. i samband med tomtköp. Verkstaden anlades

av en ung ingenjör, Otto Hallström. Han tog exa¬

men vid Teknologiska institutet i Stockholm och

arbetade sedanvidnågrasvenska bruk och verkstä¬

der innanhan sökte sig utomlands. Han ansvarade

för den svenskaindustriutställningen vid Världsut¬

ställningen i London 1851 och han besökte också

flera verkstäder iEngland ochpå andra håll iEuro¬

pa. Med dessa erfarenheter i bagaget slog han sig

neri Köpingför att drivaen egen mekanisk verk¬

stad. En viktig anledning till att Hallström valde Köping var att järnvägen Köping-Hult planerades

och därmed skulle detfinnas goda möjligheter att nåavlägsna kundermed verkstadensprodukter.Det visade sig dock snart attjärnvägen inte drogs till Köping, vilket var ett bakslag för Hallström och hansverkstad. Därtill kom den allmänna konjunk¬

turnedgången under slutet av 1850-talet och verk¬

stadenfickallvarligaproblem. Hallström hadefrån början tänkt inrikta tillverkningen på moderna verktygsmaskiner efter brittisk modell men för

verkstadens överlevnad tillverkades också en stor del enklare maskiner och redskap samt gjutgods.

Bergslagsbruken blev de viktigaste kunderna för Köpings mekaniska verkstad. Vid verkstaden till¬

verkades dock verktygsmaskiner och den första

svenskasvarven byggdesi Köping 1858.

Ludvigsbergs mekaniska verkstad anlades av

Jacques Lamm vid Södermälarstrandi Stockholm.

Lamm hade liksomHallström gåttvid Teknologis¬

ka institutet och arbetat utomlands, i Berlin och Paris. Han hade också besökt flera verkstäder i

England. De båda ingenjörernas bakgrund skilde sig dockåt. Lamm hörde till ^enjudisk familj som sedan 1700-talethadebedrivittillverkningochhan¬

del i Sverige, några sådana traditioner fanns inte i

Hallströms familj. Lamm startade sin verksamhet i

en merablygsam skalaänHallström. På 1840-talet anladeLammettlitetgjuteri ienf. d. mangelbodpå Skinnarviksbergens sluttning ner mot Mälaren.

Successivtochtillen början i relativtlångsam takt

växte verksamheten som utökades till mekanisk verkstad under 1850-talet. Tillverkningen var inte specialiserad utan man tillverkade allehanda hus¬

hållsgods, byggnadsmaterial och enklare maskiner.

Överums bruk var ett järnbruk med anor frän

1600-talet. Bruket ägdes av Baron Johan Carl Adelswärd,en avden tidensstörstegodsägare med

stora egendomar i södra Östergötland och norra Småland. Detfanns intenågon^personmedformell

tekniskutbildning iÖverumunder verkstadens för¬

sta decennier. Verkstaden leddes av verkmästaren Johan PetterSpångberg somhade arbetatsomred- skapstillverkare videttparlantbruksskolor.Detvar

kunskaper somefterfrågadesnärÖverumsbrukpå

1850-taletbörjade tillverka plogar. Vid bruket fanns färdigheter i järnhantering och smide ochmanhade

också satsat på modem gjutteknik. Därtill fanns upparbetade kontakter med kunder både inom lan¬

det och utomlands, vilket verkstaden kunde dra nyttaav.Tillverkningenavlantbmksredskap,Över- umsplogen och ett stort antal olikajordbmksred- skap, blevenalltviktigaredelavbmkets verksam¬

het. Man övergav dock inte jämbraksdriften som fortsatte under störredelenav 1800-talet.

Figur 2. Köpings meka¬

niska verkstad 1887.

UrKöpings mekaniska

verkstadshistoria(1948).

Figur 3. Ludvigsbergs mekaniska verkstad vid 1800- taletsslut. Foto:Stockholmsstadsmuseum.

Källmaterialet

Den svenska verkstadsindustrin har studerats uti¬

från olika ansatser.'' Äldreekonom-historiska arbe¬

ten betonar anknytningen till de internationella konjunkturerna och densvenskaindustrialiseringen

medan senare forskning oftare fäster vikt vid den inhemska marknaden och kontinuiteten med äldre

tillverkning. Även enskilda verkstadsföretag har behandlats av nyare forskning. Ägarna till verk¬

stadsföretagen och deras bakgrund och målsätt¬

ningar har behandlats liksom arbetarrörelsensfram¬

växt och fackliga aktiviteter vid tidiga svenska verkstadsföretag.

Dennaforskning baserar sig till störstadelen på skriftligt källmaterial. Ett material som ofta ger

företagets bild^avverksamheten. Företagsmonogra¬

fier har i regel tillkommit i samband med något jubileumochsyftar tillatthylla företaget och dess ägere. Beträffande materialet i Kommerskollegi¬

ums arkiv framställer det företagen såsom ägarna ville visa dem för den statliga myndigheten. Här gårdetatttalaomettovanifrån-perspektiv påverk¬

städerna. Dessa uppgifter kan kompletteras med

annat material. Fackföreningshandlingar ger en

annan sida av verksamheten, ^men de behandlar dock enbart slutet av 1800-talet. Avbildningar av olika slag som foton och teckningarkan också ge

en annan bild. Intervjuer är ytterligare ett sätt att komma arbetet och de människorsomhar utfört det närmare. Det sistnämnda förutsätter dock att den

periodmanstuderar inte ligger alltförlångtbakom

oss.

Den fysiska miljön, kompletterad med de nyss nämndakällorna, kan ge en merkvalitativ och för¬

klarande bildavhur arbetetgick till.Frågoromhur

verksamheten bedrevs, vilken teknologi som användes och vilken roll den spelade i produktio¬

nenblirtydliga i den fysiska miljön.I arkivengest.

ex. uppgifter om vilka maskiner som fanns men inte hur de användes. Medhjälp av de olika pro¬

duktionslokalernas läge och uppgifter om var maskinerna stod kan produktionsförloppet rekon¬

strueras.Enanalysavbyggnadernagerocksåandra uppgifterom hur det varatt arbeta där beträffande

t. ex. ljus- och temperaturförhållanden. Antalet lampor och kaminer iinventarieförteckningarfåren

verklig innebörd förstnärde ställsmotden storlek

somden fabrik hadesom de skullelysa och värma

Figur 4. Överums brukvidsekelskiftet. Foto: Överums

brukshembygdförening.

upp. Ljudochdofter ärsvårare attfå kunskapom, utom i de undantagsfall då äldre maskiner finns bevarade och kanköras.

De olikaproduktionslokalernasläge i förhållande

till varandra visar hur produkterna transporterades

mellanfabrikslokalerna. Avståndetmellanbyggna¬

dernakanframgåav ritningar medan andra aspek¬

ter ärsvårareatt få framutanettbesökpå platsen.

Höjdskillnader, markförhållanden och närmiljöns

beskaffenhet kan vara svåra att komma åt i rit-

ningsmaterialochplanermen var nogså viktiga för produktionen och för dem som arbetade vid verk¬

staden då material och delar skulle transporteras mellande olikabyggnaderna.

Närdenfysiskamiljönanvändssomkällmaterial

är det naturligt att också studera området kring verkstaden. Om manlämnarsjälva verkstadsområ-

det och avläseromgivningenkanmanfåframupp¬

giftersom inte de skriftliga källorna lämnar då de endast behandlar själva verksamheten. Företagets läge i förhållande till kommunikationer ochnärlig¬

gande industrier och bostäder hade betydelse för utvecklingen inom verkstaden. Även möjligheten

attexpandera och bygganyttbör ha haft betydelse

för hurindustrin utvecklades.

Om- ochtillbyggnaderberättaromviktigaförän¬

dringar för företagen. De utfördes i regel i samband

medatt produktionen förändradestill art och stor¬

lek. Det kunde gälla nya produkter, ny maskinell utrustning ellerett nytt sätt att organiseraarbetet.

Ny kraftöverförings- eller belysningsteknik var andraanledningartillattdisponerabyggnaderna på

ett annatsätt.

Denbebyggelse somfinns idag gerdessutomen direktupplevelseavplatsen,^ennärvarokänslasom ärviktigatt ha medsignärmantolkarmaterialet i övrigt.

Relationer mellan ägare

och anställda

Det finnsenhierarkiskordning mellan byggnader¬

na som visar vilka olika skikt av anställda som

fanns vidföretaget. Kontorets storlekvisar hurstor denadministrativapersonalenvar, men dessplace¬

ring och utformning visar också vilkenroll ägaren och tjänstemännen spelade i produktionen; omde deltog i eller övervakadetillverkningen.’ Kontors-

Figur 5. Vy överLudvigsbergs mekaniska verkstadvid sekelskiftet. Miljön vid Ludvigsbergs verkstad, med den

brantsluttandetomtenoch detrappor,broaroch backar

somförband de olika enheternavisarpå hur problema¬

tiskt det måsta ha varit att transportera material och produkter inom verkstadens område. Foto: Stockholms

stadsmuseum.

byggnaden var också ofta en påkostad och ut¬

smyckadbyggnad.

Omverkstadsbebyggelsenäveninbegriper bostä¬

der och andra byggnaderblir det möjligt atttolka

hur relationen mellan de anställda arbetarna och ägaren till företaget tedde sig. Placeringen och utformningen av ägarens och arbetarnas bostäder

visar hurföretagsledningensåg påsinegen och de

anställdas roll i företaget. Denpatriarkala ordning

sombyggdepå personliga och godtyckliga relatio¬

nermellanägaren och de anställda manifesterades

ofta iattarbetarbostädernabokstavligenlågi ägar- bostadenshägn.

De patriarkala samhällen, som i synnerhet bruk

menocksåindustriföretagvar,kännetecknasavden

beroendesituation som rådde mellan de anställda och arbetsgivaren. Det är välkänt att bostäderna

kunde användassomettmaktmedel, demestefter¬

traktade arbetarnafick de bästabostäderna och de

Figur 6. Köpings mekaniska verkstads kontor. Denna kontorsbyggnad uppfördes1887 ochersattedå det mind¬

rekontorsomtidigare hade funnits idirekt anslutningtill

verkstaden. Det ritadesavTheodor Dahl. Denvisaratt

tjänstemännen vid företagethade blivit flera ochattde

skildesfrån självaverkstadstillverkningen. Fasaden har utformats med elementfrån stilarkitekturen vilket, lik¬

somdetfaktum att en arkitekt anlitades, visarpå att byggnaden och den verksamhetsom bedrevs däri till¬

mättesett stortvärde.Foto:Författaren 1995.

som integillades av ägaren fickheller inte bostad

genomföretaget.®Detfinnsockså exempel på före¬

tag där ansvaret stannade vid fabriksporten, där

arbetarbostäder eller andra patriarkala omsorger saknades helt. Även sociala relationer har således satt spår i bebyggelsen. Bostäder, skolbyggnader, sjukstugorm. m.visar attföretagsägarens inflytan¬

de inte enbart gälldetillverkningen. Byggnadernas

arkitektoniskautformning kan understryka hierar¬

kier; olika stilar indikerar vilken status sombygg¬

naderna tillmättes och vilka hus som ansågs vara värdaattuppmärksammas medenståtligfasad ritad

av envälkänd arkitekt.

Relationen mellan ägare och anställda skilde sig

åt mellan Köpings mekaniska verkstad, Ludvigs- bergs mekaniska verkstad ochÖverumsbruk. I det sistnämnda fallet fanns patriarkala drag kvar från jämbrukstiden.Arbetarna i Överum^betaladeingen hyra, förnödenheter köptes i brukets handelsbod och var till stordel framställda vid det egnajord¬

bruket, bruket togocksåhandom såväl andligsom

lekamlig vård, där fanns kyrka, skola och sjukstu¬

ga.Detvarettslutet samhälle där allavarberoende

av bmket. Med få undantag bodde arbetarna ännu vid sekelskiftet i brukets bostäder. Överum var på många sätt en typisk bruksort och hade också en välordnad bruksplan som inte står de stora upp¬

ländska bruken långt efter. Arbetarbostäderna och produktionslokalerna, de flesta vitputsade, ligger längs med två raka bmksgator. Mellan dem, ^men tydligt åtskild från dem av staket och park, ligger bruksherrgården som under baron Adelswärds tid

upprustades och fickenmycketpåkostad inredning

avAxelNyström bl.a. anlitadesen italiensk stuck-

atör.

VidLudvigsberg fanns ocksåettstarktinslagav

patriarkalism om än inte lika omfattande som i Överum.Verkstadenutgjordeettväl sammanhållet

område där verkstäder och bostäder blandades, iblandtill och med i sammabyggnad.Såvälägaren Jacques Lamm och hans familj som endelavarbe¬

tarnabodde vidverkstaden.DetvarintesomiÖve-

mmfråga om någon ordnad bruksplanutan områ¬

detprägladesavsuccessivaförändringar ochbygg¬

nadernas material och utformningen skilde sig åt.

Villa Ludvigsberg var en påkostad byggnad som

låg i förnäm avskildhet högre upp påberget med utsikt över verkstadsområdet. Ludvigsberg varett slutet område men runtomkring fanns storstaden,

där den som inte ville stanna vid företaget kunde

sökasig ett annatarbete.Ludvigsbergs mekaniska verkstaduppförde således bostäder, mendetfanns

inte lägenheter för samtliga anställda och de som bodde iföretagetsbostäder betaladehyra. Vidverk¬

staden fannsinga andrabyggnader försociala ända¬

mål.

Figur7.Ludvigsberg på 1860-talet. VidLudvigsberglåg

endelavbostädernabokstavligen väggi väggmedpro¬

duktionslokalerna. Inärheten låg också den påkostade

VillaLudvigsberg ritadavJ. F.ÅbomochJacques Lamm tillsammans 1860. År1887byggdes den^{om av}Willhelm Klemming och knapptioårsenarekompletterades villan

medettgalleri ritatavErik Josephsson. TeckningavK. J.

Billmark, Stockholms stadsmuseum.

Figur 8. Överumsbruk 1870 talets början. Överumhar mångadragsombrukaranses varakarakteristiskaförett bruk. Detärettavgränsatsamhälle medentydlig bruks- plan och därenstordelavbebyggelsen harfåttenenhet¬

lig utformning. Den sociala skiktningen är tydlig. Den påkostade herrgården ligger centralt, men genom den omgivande parkenskild från arbetarbostäderna ochpro¬

duktionslokalerna. Sveriges industriellaetablissementer 1870, Tekniskamuseetsarkiv.

Påsammasättvardet iKöping. Därfanns bostä¬

der förendelavarbetarna,meniövrigt inga bygg¬

nader för de anställda vidföretaget. Desombodde

iföretagets bostadshusbetalade hyra. Verkstadsom-

rådet var inte en avgränsad enhet på samma sätt

som i Överums bruk och vidLudvigsbergs meka¬

niska verkstad utan bostäderna låg på ett större avstånd frånproduktionslokalerna. Inte hellerägar-

villan där Otto Hallström och hansfamilj boddelåg

i direktanslutning till verkstaden och detfinns ing¬

enting som antydde att den hörde till verkstaden.

Detvarsåledesentydligare uppdelning mellanpro¬

duktionslokalerna och bostäderna i Köping än vid

de två andraföretagen.

Ytterligareenanledningattinbegripa bostadshus

och andra sociala byggnader i analysen av verk¬

stadsindustrinsmiljöerärattmanpå så visävennår

kvinnorna. I verkstadsindustrin arbetade främst män. I den offentliga statistiken framkommer ett mycket litet antal kvinnor. Menmånga verkstadsar¬

betarevargifta och i de fall där bostädernalåg till¬

sammansmedfabriksbyggnaderna förekomsåledes

kvinnor och barn iverkstadsmiljön.

Verksamheten kan betraktas ur ett underifrån- perspektiv medhjälpavden fysiska miljön genom attförhållandenakan iakttasfrån verkstadsgolvet i

näranog bokstavlig bemärkelse. Detärandra för¬

hållanden som framträderdär än de som kommer fram i skrifter och arkivmaterial. Det är förvisso

santattarbetarnas inflytandeöverutformningenav

verkstadsbyggnaderna var litet. Det omöjliggör

dock inte att miljöerna kan iakttas från arbetarnas perspektiv. Även i andra sammanhang kan materi¬

ella källor vara ettsätt att kommaåt de _grupper i

samhälletsominte harlämnatnågraskriftligaspår

eftersig.’

Industriminnesforskning

Det är således inte svårt att argumentera för att användandetavdenfysiskamiljön inte baraärmöj-

ligtutanocksåenförutsättning förattskriva indus¬

triarvets historia.Ensvårarefrågaärattavgöraom dettabara handlar om attrekonstruera verksamhe¬

tensomhar bedrivits därpåettmerfullständigtsätt än vad som hargjorts tidigare, ellerom detockså

medförandraperspektiv ochfrågeställningar, kan¬

skerentavandra teoretiskaansatser.

Det utmärkandeförindustriminnesforskningenär

attdenfysiska miljönanvändssomettkällmaterial.

Det är dock fleraspekterände traditionelltarkitek¬

turhistoriskasominriktarsigpå konstruktioneroch stilar. Industriminnesforskningen har vuxit fram i

nära samarbete med kulturmiljövården vilket i mångabemärkelserhar varit tillgagnförbåda. Ett

flertalinventeringaroch dokumentationeravindus¬

trimiljöerhar genomförts i samarbetemellan indus- triminnesforskare och kulturmiljövårdare, vilket

har lett till ny och viktig kunskap om platseroch branscher.® Vid en inventering är frågeställningen

ofta given, någon problematisering eller teoretisk

ansats är inte nödvändig. Det är det beskrivande

och i någon månrekonstruktionenavmiljönsomär det väsentliga i sammanhanget. Industriminnes¬

forskningen måstedock syftalängreänså.Dethar sagts att industriminnesforskningens tyngdpunkt liggeriatt”förståde samhälleliga, ekonomiskaoch

idémässiga drivkrafterna bakom industriell växt och förändring liksom att beskriva vilka konse¬

kvenser dessa förändringar fått för människor, byggnader ochlandskap.’Detär i analysen av den fysiska miljönsomindustriminnes-forskningen kan

bidra till ökadkunskap. Den första delenav citatet

ovan-”att förstådesamhälleliga, ekonomiskaoch idémässiga drivkrafterna bakom industriell växt ochförändring”-skiljer sig inte frånt. ex.ekono¬

misk- eller socialhistoria utanär gemensammaför

fleratvärvetenskapligt inriktade ämnen. I den nyss citerade artikeln sägs också att: ”[industriminnes¬

forskningens] främsta uppgift är att studera den fysiskaramenför människorsarbete ochvardagpå

ett konkret och detaljerat sätt.”“ Detta kan dock

vara ett dilemma för industriminnesforskare: Hur nårmanbortomdetdeskriptiva?Beskrivandetären

grund för analysen och måste ^vara med, men kan ibland haentendensattskymmafrågeställningen.

Källkritik

Olikatyperavkällorställer olika kravpåkällkritik.

Ritningar ger ofta idealbilder av verksamheten.

Byggnaderna avbildas vanligen en och en vilket

Figur9.Ritningavverk¬

stadsbyggnad för Lud- vigsberg 1863. Ritning¬

envisartydligt byggna¬

densutformning, stil¬

drag ochi vissmån

material. Vad den har använtstill och i vad månfunktionen harstyrt utformningensägerdock ritningen mindreom.

Stockholmsbyggnads¬

nämnds arkiv.

medför atthelheten går förlorad. Andra hus, vege¬

tation och omgivningens påverkan på byggnaden

saknas. Det kan medföraattför verksamhetencen¬

trala ting inte framträder. T. ex. har energikällans

art, dess lokalisering och kraftöverföringen inom anläggningenstorbetydelseför planer och utföran¬

de. Det finnsocksåenriskattanalysen stannarvid

detstilhistoriska ochfrågor^ombyggnadskonstruk-

tion som tydligt framkommer på ritningen medan

andra aspekter som rör funktionen inte kommer

fram. Därmedintesagt attenindustribyggnads stil¬

mässiga utformningärointressant,den berättarom

företagets statusoch denbild somägaren och den

som utformade bygganderna villege av företaget.

De förstaverkstadsbyggnadernavarenkla. Senare,

när branschen hade etablerats och många företag

vuxit sigstorafanns många exempelpå storslagna verkstadsbyggnader med dekorativa element från

stilarkitekturen. Detframträddeockså oftaenskill¬

nad i utformning mellan de olika byggnaderna på

enverkstad där kontoretoch maskinverkstaden ofta

vardemestpåkostadeochutsmyckade medanför¬

rådeniregel hadeenbetydligt enklareutformning.

Husen står där de står och kan inte ifrågasättas.

Dock kan de tolkas på felaktigt sätt, t. ex. kan ombyggnader och andraförändringarvarasvåraatt observera. För produktionen centrala delar kan ha

rivits_{och nya}kan hauppförts,kanske för helt andra

ändamål. Sammantaget gör detta att det kan vara svårt attförståhurverksamheten harbedrivits och vilken roll de olika byggnaderna har spelat i pro¬

duktionen.

I Överum låg verkstaden insprängd bland jäm- bruksbebyggelsen och delvis också i återanvända byggnader. Detgör att detidag ärsvårt att avgöra

vad det är i verkstadsproduktionensom har format byggnaderna och vadsomäranpassningefter tidi¬

gareformeravtillverkning.Vid Ludvigsberg utför¬

des vid sekelskiftetstora schaktningsarbeten vilket

ledde tillatt tomten fick en annankaraktärän den

tidigare hade haft. Det gördetsvårareattförståhur

verkstadsområdetsågutinnantomtenförändrades.

Kontinuitet och förändring

I min behandling av verkstadsindustrin är förhål¬

landet mellan äldreformer av tillverkning och den

moderna verkstadstekniken central. Om en äldre form av produktion har haft betydelse för en ny

produktionärdet rimligt attdetmärks i bebyggel¬

sen.Detkan avläsas i deanvändabyggnadsmateri¬

alen och den stilmässiga utformningen. Moderna

och traditionella material och stilar kan indikera vadföretagsledaren och byggmästarenharinspire¬

rats av närhuset byggdes men också vad de ville sägamed byggnaderna. Isynnerhetden stilmässiga utformningen användes för att visa vilken status

mangav det, menockså ^om man ville ansluta sig

till traditionellabyggnadsformereller inspirerades

av modemverkstadsteknologioch industribyggan¬

de.Ävenbostäderna kunde formasefter olikaideal.

EnförebildvaridealarbetarbostädemauteiEuropa,

bl.a.Robert Owens NewLamark i Skottlandanlagt

vid 1800-talet början och Titus Salts’ Saltaire i

Yorkshirefrån mittenav 1800-talet. Mendet fanns också inhemska modeller för arbetarbostäder vid bmken.

I Övemm märks vid första anblick ingen tydlig

skillnad mellan verkstadslokalerna och de övriga bmksbyggnadema. Vid närmare granskning fram¬

träder docken skillnad.Verkstadsbyggnadernalig¬

gerför sig, de ligger så attflera kvadratiska verk¬

stadsgårdarbildas. De skiljersig inte hellernämn¬

värt från verkstadsbyggnadernai Köping eller vid Ludvigsberg. De består av två våningar under

sadeltak med stora fönster, utformningen ärenkel

medsvagtnyklassicistiska drag. Enviktig skillnad

är attiÖvemmuppfördes inganyaverkstadsbygg¬

nader underandra hälftenav 1800-taletutandesom

byggdes på 1850-talet kunde anpassas efter verk¬

stadensexpansion.

Under de första decennierna påminde den av bostäder och produktionslokaler blandade, kring¬

byggdagården vid Ludvigsberg om hantverksgår¬

dar i trakten. Under 1870-talet uppfördes en ny

verkstadsbyggnad som varstörre och rikare deko¬

rerad. Den manifesterar att det var fråga om en

betydande verkstad. Ludvigsberg var också en verkstad blandfleraiStockholmoch hadeettstör¬

re behovav att hävda sigän de två andra verkstä¬

dernasomintehade likanärliggande konkurrenter.

Det är också ett generellt drag att stadsindustrins byggnader är mer påkostade än industrierna på landsbygden. Så småningom uppkom två gårdar kring vilka verkstadensbyggnaderlåg.Planen blev

dock intesårätlinjigsomiÖverumoch Köping för¬

rän vid slutat av 1800-talet då de _nyss nämnda schaktningsarbetenautfördes.