Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”
En utvärdering av Akademiska Sjukhusets projekt för cancerpatienter
Författare: Handledare:
Camilla Carlson Cecilia Arving Hanna Eriksson Romell
Examinator:
Maria Carlsson Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekterna av projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” hos cancersjuka patienter, med avseende på fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande. Därutöver studerades effekten på deltagarnas hälsa samt deras tillfredsställelse med projektet. Metod: Utvärderingen utfördes med kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell forskningsdesign. Konsekutivt ombads deltagarna i nybörjarkurserna att delta, under perioden 20 oktober 2010 till 18 augusti 2011.
Enkäterna delades ut före och efter genomförd kurs (n=25). Data analyserades genom beroende t-test och deskriptiv analys. Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande fysiskt välbefinnande, socialt välbefinnande, känslomässigt välbefinnande eller funktionellt välbefinnande, inte heller gällande fysisk funktion, rollfunktion eller andfåddhet. I patientutvärderingen framkom det att n=16 (64 %) uppskattade att få träffa andra i en
liknande situation. Deltagarna hade mycket nytta av yogans kroppsövningar (n=15, 60 %), yogans avslappning (n=19, 76 %) och för att minska oro i samband med sjukdomen (n=10, 41,7 %) och minska stelhet i kroppen (n=12, 48 %). Slutsats: Inga signifikanta skillnader kunde ses i undersökningen. Deltagarna uppgav att de varit nöjda med kursen och att de haft nytta av dess olika delar. Vidare forskning och utvärdering bör utföras då underlaget varit bristfälligt.
Nyckelord: Cancer, Yoga, Samtalsterapi/gruppterapi, Patientutvärdering, Välbefinnande.
ABSTRACT
Aim: The aim of the study was to examine the effects of “Rehabilitation with psychotherapy and yoga in group” with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional wellbeing. The participants’ health and satisfaction with the project were also evaluated.
Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal design. The participants’ in the new beginners’ class were consecutively asked to participate, from October 20th 2010 until August 18th 2011. The questionnaires’ were given before and after a completed course (n=25). Data were analyzed with dependent t-test and descriptive statistics. Result: No significant differences were seen regarding physical wellbeing, social wellbeing, emotional wellbeing and functional wellbeing, or regarding physical function, role function and breathlessness. The participants (n=16, 64 %) appreciated the opportunity to meet others in a similar situation. The participants’ had a lot of use of physical exercises (n=15, 60 %), the relaxation in yoga (n=19, 76 %), to minimize anxiety in connection with the disease (n=10, 41,7 %) and to minimize the body’s stiffness (n=12, 48 %). Conclusion: No significant differences were seen in the study. The participants’ were satisfied with the project and thought it was useful. Further research and evaluation is needed related to the shortages of data.
Keywords: Cancer, Yoga, Psychotherapy, Patient satisfaction, Wellbeing.
INTRODUKTION
Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar, varav de i Sverige vanligaste är prostatacancer, bröstcancer, lungcancer, hudcancer och tjock- och ändtarmscancer. Faktorer som kan leda till att en individ utvecklar cancer är ärftlighet, livsstilsfaktorer som mat, solning och tobak liksom virus, radioaktiv strålning och föroreningar i miljön. Ett cancerbesked leder i många fall till att vardagen för den drabbade förändras och en cancerbehandling är ofta lång och krävande med många olika biverkningar så som trötthet, håravfall, illamående och
nedstämdhet (Cancerfonden, 2010). Att få en cancerdiagnos drabbar individen hårt och leder till känslor som rädsla, chock och ångest inför framtiden. En individ i chock har ofta sämre förmåga att hantera sin situation och copingförmågan sänks. Den huvudsakliga omvårdnaden som då krävs bör fokuseras på att hjälpa den drabbade individen att på bästa sätt hantera sin situation (Valand & Fodstad, 2002).
Ett cancerbesked blir för de flesta drabbade, oberoende prognos, en påminnelse om livets skörhet. Reaktionen på ett cancerbesked varierar med individen och vissa faser tar längre tid än andra att gå igenom. Reaktionen vid ett cancerbesked kan för de allra flesta dock beskrivas som en krissituation. Kriser kan vara svåra att ta sig ur och det är många tankar och känslor som måste bearbetas. Det är ofta lättare om den drabbade kan dela det han/hon upplever och känner med någon annan, samt att ta emot stöd från omgivningen. Familj och närstående samt vänner och sjukvårdspersonal kan utgöra en viktig del i rehabiliteringen liksom under
sjukdomsprocessen. Individer som har drabbats av cancer kan även känna sig hjälpta av att prata med andra som gått igenom samma sak. Detta kan ske genom deltagande i en
patientförening alternativt i en samtalsgrupp. En del patienter känner sig hjälpta av komplementär behandling så som healing eller yoga (Cancerfonden, 2009).
Individer med en cancerdiagnos har ofta funktionella problem. Patienterna måste hantera konsekvenser av både sjukdomen i sig och den behandling som ges. Detta är mycket påfrestande och ofta kräver patienter med en cancerdiagnos rehabilitering och stöd av olika slag. Behovet av rehabilitering och stöd beror på hur lång tid patienten haft vetskap om diagnosen, vilken typ av behandling som är den aktuella, förekomsten av metastaser samt hur långt sjukdomen framskridit. Behovet och önskan av att få rehabilitering varierar även
beroende på vilka symtom som patienten upplever. Patienter som lider av en eller flera symtom så som trötthet, ångest och oro relaterat till en cancerdiagnos, önskar i större utsträckning rehabilitering och stöd (Kim et al., 2011).
Välbefinnande
Ett cancerbesked påverkar en patients välbefinnande, vilket är ett flerdimensionellt och
subjektivt begrepp. Vissa definitioner likställer välbefinnande med upplevelsen av livskvalitet, andra definierar ett upplevt välbefinnande som ett tillstånd som uppstår när en individ slipper ifrån ett tillstånd av obehag. Katie Eriksson visar på att välbefinnande är något subjektivt, vilket gör att två personer med samma symtom och diagnos inte behöver känna sig lika sjuka (Bjørk & Breievne, 2005). Enligt Eriksson kan man vara sjuk och samtidigt ha god hälsa, då hälsa ses som ett samspel mellan välbefinnande, friskhet och sundhet. Något som är viktigt är att livet är målinriktat och meningsfullt. Varje individ har ett ansvar för sitt liv, sin hälsa och sin inställning kring sin eventuella sjukdom. Trots att personen har en allvarlig kronisk sjukdom så kan livet fortfarande vara meningsfullt (Kristoffersen, 2005).
En definition på god hälsa är att ett totalt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande föreligger. Det psykiska välbefinnandet står för människans subjektiva känslor och tankar, medan det sociala välbefinnandet står för relationen med andra i vår omgivning. Det fysiska välbefinnandet syftar till kroppens funktioner och det funktionella välbefinnandet syftar till människans funktion i samhället och i sin omgivning (Kristoffersen, 2005).
Samtalsterapi
Samtalsterapi syftar till att stärka självtilliten hos patienten och lära ut
problemlösningsstrategier (Onkologkliniken, 2011). Samtalsterapi eller psykoterapi, en form av behandling vid psykiska och psykosomatiska sjukdomar, kan vara till hjälp för en individ som mottagit ett cancerbesked samt för dennes anhöriga. Psykoterapi kan erbjuda patienten en möjlighet att på ett strukturerat sätt genom samtal, hantera och bearbeta sina känslor, tankar och sitt beteende. Psykoterapin ska anpassas efter individens behov och förutsättningar och målet är ofta att individen ska utveckla en förmåga att sammankoppla det som händer inom personen med yttre händelser, samt att se och hantera symtom samt kognitiva problem. Det finns olika former av psykoterapi; psykodynamisk psykoterapi, kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi, psykosocial rådgivning samt interpersonell psykoterapi. Behandlingen kan ske i grupp eller individuellt och målet är att individens symtom ska bearbetas, förmildras eller avlägsnas. Målet är även att ohälsosamma relationer och beteendemönster ska förbättras samt att individen ska utvecklas i en positiv riktning. Den idag rådande behandlingsformen är kognitiv beteendeterapi, vilken har starkast evidens både i grupp och individuellt. Kognitiv psykoterapi som samtalsterapi syftar till att patienten genom kunskap och förståelse ska lära sig att hantera sina symtom och kognitiva störningar. Kognitiv psykoterapi lär patienten att kontrollera sina tankar och förändra negativa reaktionsmönster (Mattsson, 2010).
Effekter av samtalsterapi
Simpson, Carlson och Trew (2001) visar i en studie gjord på patienter med bröstcancer att samtalsterapi i grupp bidrar till att patienterna upplever en förbättrad livskvalitet, har färre psykiska symtom, känner sig mindre deprimerade och får ett jämnare humör än den kontrollgrupp man jämförde med. Andersen et al. (2008) har studerat överlevnaden hos kvinnor med bröstcancer som gått i gruppterapi en gång per vecka under ett år. Ämnen som diskuterades under samtalen var hur individerna kunde minska sin upplevda stress, hur de kunde förbättra sitt humör samt hur viktigt det var att patienten följde sin cancerbehandling. I studien följdes deltagarna upp efter sju till 13 år och en signifikant skillnad visade att
kvinnorna som deltagit i samtalsterapin hade en reducerad risk att drabbas av återfall i sin cancersjukdom. Studien bestod av 212 individer och av de totalt 62 individerna som återinsjuknade var det 29 i interventionsgruppen och 33 i kontrollgruppen. Det visade sig även att kvinnorna som deltagit i terapin hade en reducerad risk att avlida på grund av sin cancer. Totalt 54 individer avled, 24 i interventionsgruppen och 30 i kontrollgruppen.
I en studie gjord av Classen et al. (2001) bland kvinnor med metastaserande bröstcancer, visade det sig att individerna som deltagit i någon form av samtalsterapi och stödjande gruppterapi hade minskade humörsvängningar och traumatiska stressymtom. Detta i
jämförelse med kvinnor i en kontrollgrupp som istället fått ett skriftligt inlärningsmaterial om bröstcancer som stöd vid sin cancersjukdom. Slutsatsen som drogs var att stödjande
samtalsterapi i grupp kan hjälpa individer med metastaserande bröstcancer att hantera upplevd stress liksom det minskar den oro patienten upplever.
I en studie gjord av Goodwin (2005) framkom det att ett deltagande i samtalsterapi har betydelse för och påverkar patientens humör liksom det leder till minskad maladaptiv stresshantering, minskad oro, ångest och ilska samt färre rädslor och fobier. Detta i en jämförelse med en kontrollgrupp. Patientens upplevelse av smärta korrelerade starkt med individens humör. Ett gladare och jämnare humör visade på bättre kontroll av, samt mindre upplevd, smärta. Störst blev skillnaden bland de kvinnor som från början var rädda, oroliga och pessimistiska.
Yoga
På Sanskrit betyder ordet yoga harmoni, helhet och förening, där harmonin avser samspelet mellan sinne, själ och kropp. Yoga är en tusenårig tradition från Indien som anses kunna minska stress, spänningar och stelhet. Den anses även kunna förbättra hälsan och
välbefinnandet samt göra så att man kommer till insikt om sig själv och sitt högre
medvetande. Yoga består av olika tekniker och inkluderar både fysiska rörelser, avslappning,
meditation samt koncentrations- och andningsövningar. De fysiska övningarna, så kallade asanas, utförs i takt med personens andning och avser att stärka kroppens funktioner, som till exempel matsmältningen och blodcirkulationen. Tanken med andningsövningarna,
pranayama, är att de ska öka energin, lugna sinnet och minska stressen. Avslappningen, yoga nidra, löser upp spänningar både mentalt, fysiskt och emotionellt. Dessa olika steg leder sedan till meditationen där harmoni skapas och förmågan att utföra olika vardagliga uppgifter förbättras (Satyananda Yoga Sverige [SYS], 2008).
Det finns många olika sorters yoga, till exempel iyengar- och ashtangayoga, som alla har olika specialiseringar och är mer eller mindre lik den traditionella yogan (Bower,Woolery, Sternlieb
& Garet, 2005). Satyananda yoga, som är den form av yoga som används vid Akademiska sjukhusets grupp ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” för cancerpatienter, grundas i den klassiska yogan. Denna form av yoga lägger tyngdpunkten på att acceptera tankar, känslor och sin kropp så som den är i nuet (Satyananda Yoga Sverige [SYS], 2008).
Effekter av yoga
Effekterna av yoga har undersökts i olika sammanhang, bland annat har dess inverkan på astma, depression samt olika hjärt- och smärttillstånd studerats. Då en stor del av
cancerpatienterna lider av kraftig orkeslöshet och trötthet, fatigue, flera månader efter avslutad behandling valde Bower, Garet & Sternlieb (2011) att studera om yoga kunde förbättra detta tillstånd. Elva patienter fick under tolv veckor utöva iyengar yoga två gånger i veckan och mätningar utfördes före och efter interventionen. Även deltagarnas fysiska förmåga mättes genom att deltagarna fick gå en viss sträcka på tid, samt resa sig upp och ner från en stol fem gånger på tid. En minskad fatigue kunde ses efter interventionen och en förbättrad livskvalitet samt minskad nedstämdhet kunde mätas. En förbättring kunde även ses gällande stoltestet efter interventionen, dock kunde ingen tydlig förbättring ses gällande gångtestet.
Lin, Hu, Chang, Lin & Tsauo (2011) utförde en metaanalys där tio utvalda artiklar granskades för att studera vad yoga har för effekt på livskvaliteten, samt på psykisk och fysisk hälsa hos cancerpatienter. Studien visade på att yoga kan förbättra patienternas psykiska hälsa och upplevda livskvalitet, samt att det kan minska patienternas stress och humörsvängningar.
Dock kunde ingen signifikant skillnad ses mellan grupperna gällande yogans effekt på den fysiska hälsan.
Ulger och Yagli (2010) studerade vilken effekt yoga har på upplevd livskvalitet hos patienter med bröstcancer. I studien framkom det att yoga leder till minskad oro och stress, att det
bidrar till att patienterna på ett bättre sätt klarar av vardagliga sysslor samt att den upplevda livskvaliteten förbättras. Likaså visade Hosakote et al. (2009) på minskade psykiska symtom, minskade sömnsvårigheter, smärta och fatigue hos de patienter som utövat yoga jämfört med kontrollgruppen. Det visade även på att humöret, aptiten och den upplevda livskvaliteten hos patienterna förbättrades, samt att aktivitetsnivån ökade.
I Cohen, Warneke, Fouladi, Rodriguez & Chaoul-Reich (2004) studie fick en grupp patienter med lymfkörtelcancer utöva tibetansk yoga under en sjuveckorsperiod. Syftet var att studera hur deras sömn, oro och fatigue påverkades. De som utövade yoga fick en förbättrad sömn i avseende på sömnkvaliteten, tiden till insomning samt hur länge de fick sova, jämfört med kontrollgruppen. Även sömnstörningarna och användandet av sömntabletter minskade. Någon signifikant skillnad kunde dock inte ses angående oro, depression och fatigue mellan
grupperna.
I väntan på en operation är det vanligt förekommande att patienter med cancer upplever ökade psykiska symtom, vilket senare kan komma att påverka resultatet postoperativt. Rao et al.
(2008a) studerade bröstcancerpatienters humör, livskvalitet och behandlingsrelaterade symtom före, samt en månad efter, genomgången operation. Halva undersökningsgruppen fick utöva yoga, medan kontrollgruppen fick rådgivning och träning. Patienterna som utövade yoga var mindre deprimerade och oroliga, samt hade mildare psykiska symtom. De hade dessutom en ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. En viss skillnad kunde ses i immunförsvaret då deltagarna i undersökningsgruppen hade färre antikroppar av typen IgA än deltagarna i kontrollgruppen. Rao et al. (2008b) utförde även en annan studie med samma urvalsgrupp, där de studerade yogans inverkan på det postoperativa resultatet och på läkningen av operationssåret. Interventionsgruppen hade en förkortad vårdtid och en förbättrad sårläkning. Detta relaterat till att dränage och suturer kunde tas bort tidigare från patienterna i denna grupp.
Samtalsterapi och yoga i kombination
Effekten av en intervention bestående av yoga och samtalsterapi i grupp har utvärderats av Carson et al. (2007). Studien som gjordes granskade effekten av ett program bestående av yoga samt efterföljande samtalsterapi i grupp. Programmet pågick i åtta veckor som en del i en palliativ behandling av kvinnor med metastaserande bröstcancer. En signifikant skillnad visade sig gällande patienternas acceptans av sin situation samt deras sätt att hantera denna.
Deltagarna i behandlingen med samtalsterapi och yoga visade även en minskad oro samt minskad daglig smärta och trötthet än de patienter som inte deltog i behandlingen. Det visade sig även att kvinnorna som deltog i rehabilitering med samtalsterapi och yoga i grupp var
mindre uppgivna, mer avslappnade och mer benägna att förnya sig och att acceptera framtiden. Dagen efter att yogan genomförts upplevde deltagarna även en ökad ork och mindre upplevd smärta.
Rehabilitering med samtal och yoga i grupp
”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” är ett rehabiliteringsprogram som sedan år 2006 bedrivs på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Inom projektets ram erbjuds individer med en cancersjukdom, som antingen är under medicinsk behandling eller färdigbehandlade, kurser i samtalsterapi och yoga. Det finns tre typer av kurser; nybörjarkurs, nybörjar-/fortsättningskurs samt fortsättningskurs. Onkologkliniken erbjuder även en kurs enbart för manliga deltagare. Alla kurser består av fem tillfällen där deltagarna under två timmar får utöva Satyananda yoga, samt medverka i samtalsterapi i grupp under 45 minuter.
Yogan består av uppmjukande och avslappnande övningar som är anpassade efter varje deltagares behov och förutsättningar. Den består även av andningsövningar för att frigöra spänningar i andningsorganen och öka syresättningen i kroppen samt meditationsövningar för att åter lära känna sin kropp. Samtalsterapin syftar till att stärka individens självtillit samt till att ge individen redskap för problemlösning. Inom ramen för samtalet tas olika tekniker upp baserade på acceptans och mindfulness, vilket innebär att vara närvarande i den situation man befinner sig. Målet är att hjälpa patienterna att hantera sina känslor och sitt beteende i olika svåra situationer. Samtalen har ett kognitivt perspektiv och leds av en sjuksköterska eller en kognitiv terapeut, alternativt av en kurator. Inom ramen för kurserna erbjuds deltagarna även samtal med läkare, specialistsjuksköterskor, dietister och andra specialister inom onkologi.
Patienterna får hjälp med att besvara frågor kring diagnos, behandling, kost, biverkningar och framtiden. Deltagarna kan även själva ta upp olika teman för diskussion (Onkologkliniken, 2011).
Programmet syftar till att ge patienten möjlighet att lära sig hantera tankar och känslor, att hitta olika tekniker för att kunna hantera vardagen samt att klara av och minska vanliga biverkningar till följd av den behandling som ges. Viktigt är även att patienterna får träffa andra individer som befinner sin i en likande livssituation och målet är att sprida kunskap om hur livsstilsförändringar kan ge nya strategier för att bearbeta livsfrågor och ge en förbättrad livskvalitet. Kurserna finansieras av bidrag från CURO Riksföreningen för cancersjuka och Föreningen Cancerhjälpen (Onkologkliniken, 2011).
Problemformulering
Utifrån ovan nämnd fakta framkommer det att yoga och samtalsterapi i grupp påverkar upplevd livskvalitet hos patienter med en cancerdiagnos. Interventionen ”Rehabilitering med cancer och yoga i grupp” är dock otillräckligt utvärderad och då det enligt författarna saknas studier gällande gruppverksamhet med en kombination av yoga och samtalsterapi, önskar vi göra en studie av denna art. En utvärdering av ”Rehabilitering med cancer och yoga i grupp”
kan bidra till en ökad kunskap om rehabiliteringens effekter på patienternas hälsa och livskvalitet samt deltagarnas tillfredsställelse med projektet.
Syfte
Syftet med föreliggande undersökning var att utvärdera effekterna av
interventionen "Rehabilitering med samtal och yoga i grupp" med avseende på upplevt fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande. Vidare var syftet att studera effekten på deltagarnas fysiska funktion, rollfunktion och andfåddhet samt att undersöka deltagarnas tillfredsställelse med interventionen.
Frågeställningar
• Kan interventionen "Rehabilitering med samtal och yoga i grupp" förbättra
deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande?
• Kan interventionen ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” förbättra deltagarnas fysiska hälsa, med avseende på fysisk funktion, rollfunktion samt andfåddhet?
• Hur är patienttillfredsställelsen med interventionen ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”?
METOD
Design
Studien genomfördes med en kvantitativ metod. Forskningsdesignen var deskriptiv och longitudinell (Polit & Beck, 2012).
Urval
Undersökningsgrupp
Projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” riktar sig till patienter som har en cancerdiagnos och behandlas/har behandlats, på Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Föreliggande studie bedrevs mellan den 20 oktober 2010 och den 30 oktober 2011. Totalt 94 deltagare anmälde sig konsekutivt till kursen. Deltagarna tillfrågades vid kursstart om de önskade deltaga i studien och tilldelades en förmätningsenkät. Av dessa var det 75 deltagare (80 %) som tackade ja till ett deltagande i studien och besvarade förmätningsenkäten, varav 34 (45 %) även lämnade in eftermätningsenkäten. Av de deltagare som lämnade in både för- och eftermätningsenkäten var det nio deltagare som deltagit vid färre än fem kurstillfällen.
Utav de 94 deltagare som tilldelades en förmätningsenkät var det sju deltagare som inte påbörjade kursen, 22 deltagare som valde att avsluta sitt deltagande i kursen och en deltagare som avled under kursens gång. En deltagare lämnade bara in eftermätningsenkäten Totalt var det 25 deltagare som gick minst en kurs á fem kurstillfällen och lämnade in både för- och eftermätningsenkäten.
Inklusionskriterier
För att inkluderas i studien skulle deltagarna vid ifyllandet av eftermätningsenkäterna ha fullföljt minst en kurs; fem kurstillfällen utspridda på fem veckor samt ha svarat på både för- och eftermätningsenkäten.
Exklusionskriterier
De deltagare som inte hade skickat in både för- och eftermätningsenkäterna vid projektarbetets start vecka 44, 2011, samt de deltagare som deltagit vid färre än fem kurstillfällen, exkluderades i syfte att få en korrekt statistisk analys av insamlad data.
Datainsamlingsmetod
De mätinstrument som använts i studien avser att mäta individernas behov och upplevda problem inom projektet med rehabilitering, samtalsterapi och yoga i grupp. Följande mätinstrument inkluderades i studien:
FACT-G (The Funktional Assessment of Cancer Therapy scale)
Instrumentet FACT-G utreder cancerbehandlade patienters hälsorelaterade livskvalitet.
Instrumentet mäter fysiskt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande liksom välbefinnande inom familj och umgänge (vilket i studien benämns i termen socialt välbefinnande)(se Bilaga 4). Enkäten består av 27 frågor vilka besvaras på en femgradig skala: 0 = Inte alls, 1 = En aning, 2 = Något, 3 = Ganska mycket och 4 = Väldigt mycket. Deltagarna kryssar för det alternativ som de anser passar bäst (Cella et al., 1993).
EORTC (European Orginasation of research and Treatment of Cancer), (lungcancermodulen) -Frågor om din hälsa
Enkäten består av tio frågor som rör patientens upplevda fysiska hälsa, varav fem fokuserar på patientens upplevda möjlighet att utföra vardagliga sysslor och fem fokuserar på patientens hälsa under den senaste veckan. Av dessa fokuserar två på patientens upplevda rollfunktion (förmåga att utföra dagliga aktiviteter, jobb och fritidssysselsättningar) och tre på patientens upplevda hälsa med fokus på andfåddhet (se Bilaga 4). Frågorna besvaras på en fyrgradig skala: 1 = Inte alls, 2 = Lite, 3 = En hel del och 4 = Mycket. Deltagarna kryssar för det
alternativ som de anser passar bäst. (EORTC, 2011). EORTC´s modul för lungcancer används relaterat till att frågorna här specifikt utvärderar patientens andning, någonting som är
huvudinriktningen även inom projektets yogadel.
Patienttillfredsställelse
Enkäten var specifik för projektet och mätte deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” inom ramen för projektet (se Bilaga 4). Enkäten består av 15 frågor som handlade om antalet kurstillfällen som deltagarna varit närvarande, deltagarnas uppfattning om yoga i grupp, samtalsterapi i grupp, kursens innehåll samt vad deltagarna fått ut av att deltaga i kursen och vilken nytta deltagarna haft av kunskaper i yoga samt samtal i grupp. I studien analyserades frågorna sju och 13 liksom diskussionsfrågorna 14 och 15.
Tillvägagångssätt
Patienterna som anmälde sig till projektets nybörjarkurs mellan den 20 oktober 2010 och den 18 augusti 2011 tillfrågades om de ville deltaga i studien. Då patienterna, via telefon, anmälde sig till kursen delgavs de muntligen information om studien liksom de tillfrågades om de önskade deltaga. En kallelse till kursen skickades ut till deltagarna tillsammans med ett informationsbrev (se Bilaga 2), enkäterna The Functional Assessment of Cancer Therapy scale (FACT-G) och EORTC (lungcancermodulen) (se Bilaga 4) samt ett frankerat
svarskuvert. Enkäterna delades i undantagsfall, då deltagaren inte hunnit få enkäten
hemskickad, även ut i samband med det första kurstillfället. Även då ihop med ett frankerat svarskuvert och ovan nämnda informationsbrev. Vid det första kurstillfället fick deltagarna även möjligheten att muntligen ställa frågor kring studien. När deltagarna valde att avsluta sin medverkan i rehabiliteringsgruppen, alternativt efter ett deltagande i maximalt tre kurser, 15 veckor, skickades likadana enkäter ut igen, kompletterad med en enkät som behandlade patienttillfredsställelse med genomgången rehabilitering (se Bilaga 4). Enkäterna skickades även denna gång ut tillsammans med ett informationsbrev (se Bilaga 3) och ett frankerat svarskuvert.
Att delta i enkätstudien var frivilligt och enkäterna kodades konsekutivt. Detta för att säkerställa deltagarnas anonymitet. Deltagarna fick inledningsvis information om rätten att när som helst avstå från ett deltagande i studien. Enkäten fylldes i av deltagarna på valfri plats och skickades sedan in till en i studien oberoende forskare, Cecilia Arving, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Insamlade uppgifter och data
behandlades konfidentiellt, insamlade enkäter förvarades och bearbetades på Cecilia Arvings låsta kontor. Personuppgifter förvarades i ett låst brandsäkert skåp i anslutning till kontoret.
Bearbetning och analys
Erhållen data matades in i Excel, varefter analys av insamlad data utfördes i det statistiska programmet SPSS. Den statistiska analys som användes vid bearbetningen av insamlad data var beroende t-test liksom deskriptiv analys.
För skalan som behandlade välbefinnande, FACT-G, skedde analysen i SPSS genom att svaren på varje enskild fråga från för- och eftermätning jämfördes med beroende t-test. Vidare
analyserades insamlad data inom de fyra kategorierna; fysiskt välbefinnande, socialt välbefinnande, känslomässigt välbefinnande och funktionellt välbefinnande, vid för- och eftermätning, med beroende statistik då de olika frågorna under varje kategori lades ihop.
Analysen enligt ovan gjordes då resultatet från för- och eftermätning skulle jämföras, och eventuella skillnader kunna utläsas. I kategorierna socialt- och funktionellt välbefinnande tyder ett högre medelvärde på ett ökat välbefinnande, för kategorierna fysiskt- och
känslomässigt välbefinnande tyder ett lägre medelvärde på ett ökat välbefinnande.
Även gällande EORTC, Frågor om din hälsa, skedde analysen av insamlad data med beroende t-test då data för de olika frågorna initialt analyserades separat. Data inom de tre olika kategorierna; fysisk funktion, rollfunktion och andfåddhet analyserades sedan var för sig.
För att enklare kunna överblicka resultaten inkluderades i denna analys fråga 1-5 från skalan EORTC i kategorin fysisk funktion, fråga 6-7 i rollfunktion och fråga 8-10 inkluderades i kategorin andfåddhet. Under samtliga kategorier och frågor tyder ett lägre medelvärde på en bättre hälsa. För en mer utförlig redovisning av resultatet redovisas även samtliga frågor var för sig i en separat tabell (se Tabell 2b).
Analysen av Patienttillfredsställelse skedde med deskriptiv statistik, både gällande
tillfredsställelse med yoga och Rehabgruppen. Resultatet för deltagarnas tillfredsställelse med Rehabgruppen presenteras enligt enkätens utformning, varje fråga för sig, då en tydlig och lättöverskådlig sammanställning av resultatet eftersträvades.
Etiska överväganden
Då forskning sker på människor är det viktigt att noggrant genomföra ett antal etiska överväganden i samband med planeringen av studien. Forskning där enskilda människor deltar kräver, för att skydda den enskilde och hennes människovärde, en rättslig etisk prövning (Svensk Författningssamling [SFS], 2003:460). Denna studie, vilket utförs inom ramen för en högskoleutbildning på grundnivå, kräver dock inte denna granskning. Ett godkännande av studien, liksom en granskning av denna, har gjorts av verksamhetschef Gunilla Enblad vid onkologkliniken, Akademiska Sjukhuset i Uppsala (se Bilaga 1). Inför ett deltagande i studien mottog deltagarna ett informationsbrev där information gavs om kursen, hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen samt bearbetning av insamlad data.
Deltagarna fick även information muntligen om att ett deltagande i studien var frivilligt och att det när som helst kan avbrytas.
RESULTAT
Av de 25 deltagare som inkluderades i studien hade 12 personer gått en kurs á fem
kurstillfällen och 13 hade gått mellan sex och tio kurstillfällen. Deltagarna var mellan 25 och 78 år, med en medelålder på 57,32 år. Det var 80 % kvinnor och 20 % män som deltog i studien.
Effekt på deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande
Ingen signifikant skillnad kunde ses gällande det fysiska, sociala, känslomässiga eller funktionella välbefinnandet mellan för- och eftermätningen (se Tabell 1).
Påståendet Jag kan arbeta (innefattar även arbete i hemmet) under funktionellt välbefinnande visade på en viss skillnad mellan för- och eftermätningstillfället (p=0,058). Deltagarna kunde arbeta i en högre utsträckning efter ”Rehabilitering med yoga och samtalsterapi i grupp”.
En viss förbättring kunde ses för skalorna fysiskt-, känslomässigt- och funktionellt välbefinnande. På skalan socialt välbefinnande kunde däremot en viss försämring ses.
Tabell 1: FACT-G
TE M N
Fysiskt välbefinnande Fs
Ea 1,2143
1,1429 18
18 Socialt välbefinnande Fs
Ea
2,4625 2,3750
10 10 Känslomässigt välbefinnande Fs
Ea 1,5400
1,5267 25
25 Funktionellt välbefinnande Fs
Ea 2,3690
2,4881 24
24
TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För signifikant skillnad (p<0,05).
Påståendet Jag kan arbeta (innefattar även arbete i hemmet) under funktionellt välbefinnande visade på en viss skillnad mellan för- och eftermätningstillfället (p=0,058). Deltagarna kunde arbeta i en högre utsträckning efter ”Rehabilitering med yoga och samtalsterapi i grupp”.
En viss förbättring kunde ses för skalorna fysiskt-, känslomässigt- och funktionellt välbefinnande. På skalan socialt välbefinnande kunde däremot en viss försämring ses.
Deltagarnas upplevda fysiska hälsa
Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande deltagarnas upplevda hälsa. För frågorna kring fysisk funktion kunde dock en viss förbättring ses mellan för- och eftermätningen (p=0,080).
En minimal förbättring kunde även ses för skalorna rollfunktion och andfåddhet (se Tabell 2a).
Tabell 2a: Frågor om din hälsa
TE M N SD P
Fysisk funktion Fs
Ea 1,6320
1,5040 25
25 0,50557
0,40464 0,080
Rollfunktion Fs
Ea 2,0600
1,9800 25
25 0,83317
0,80984 0,597
Andfåddhet Fs
Ea
1,6667 1,5067
25 25
0,63099 0,37417
0,173
TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För signifikant skillnad (p<0,05).
För en tydligare redogörelse av enkäten EORTC, Frågor om din hälsa, redovisas nedan frågorna var för sig (se Tabell 2b).
Tabell 2b: Frågor om din hälsa
TE M N SD P
Har du svårt att göra ansträngande saker, so matt bära en tung kasse eller väska?
Fs Ea
2,32 2,08
25 25
0,988 0,759
0,185 Har du svårt att ta en lång promenad? Fs
Ea 1,84
1,56 25
25 0,943
0,712 0,110
Har du svårt att ta en kort promenad utomhus? Fs
Ea 1,20
1,12 25
25 0,500
0,600 0,327
Måste du sitta eller ligga på dagarna? Fs Ea
1,80 1,76
25 25
0,707 0,663
0,746 Behöver du hjälp med att äta, klä dig, tvätta dig
eller gå på toaletten? Fs
Ea 1,00
1,00 25
25 0,000
0,000 Under veckan som gått: Har du varit begränsad i
dina möjligheter att utföra ditt förvärvsarbete eller andra dagliga aktiviteter?
Fs
Ea 2,04
1,96 25
25 0,889
0,889 0,664
Under veckan som gått: Har du varit begränsad i dina möjligheter att utöva dina hobbys eller andra fritidssysselsättningar?
Fs
Ea 2,08
2,00 25
25 0,862
0,816 0,603
Under veckan som gått: Har du varit andfådd även när du vilat?
Fs Ea
1,12 1,08
25 25
0,332 0,277
0,664 Under veckan som gått: Har du blivit andfådd
när du tagit en promenad?
Fs Ea
1,80 1,64
25 25
0,816 0,490
0,327 Under veckan som gått: Har du blivit andfådd
när du gått i trappor? Fs
Ea 2,08
1,80 25
25 0,954
0,645 0,090
TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För signifikant skillnad (p<0,05).
Deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”
Yogans olika delar hjälpte deltagarna att hantera sina behov och problem. Enligt Tabell 3 ansåg n= 15 (60 %) av deltagarna att de haft mycket nytta av yogans kroppsövningar och n=
19 (76 %) att de haft mycket nytta av avslappningen i yogan. Endast en deltagare ansåg att kroppsövningar, andningsövningar, avslappning och meditation inte varit nyttig alls.
Tabell 3: Patienttillfredsställelse yoga
Ingen nytta alls Lite nytta Ganska mycket nytta
Mycket nytta
Kroppsövningar 1 (4) 2 (8) 7 (28) 15 (60)
Andningsövningar 1 (4) 3 (12) 7 (28) 14 (56)
Avslappning 1 (4) 1 (4) 4 (16) 19 (76)
Meditation 1 (4,2) 3 (12,5) 7 (29,2) 13 (54,2)
Antal deltagare (%)
Deltagarna i studien var sammantaget tillfredsställda med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” (se Tabell 4).
Gällande oro i samband med sjukdomen ansåg n=10 (41,7%) att de haft mycket nytta av Rehabgruppen. Vad gäller nedstämdhet var det n=11 (45,8 %) som ansåg att de haft ganska mycket nytta av Rehabgruppen för att motverka och bearbeta detta. I patientens egna kommentarer framkom det att n=12 (48 %) av deltagarna ansåg att det haft mycket nytta av Rehabgruppen för att minska stelhet i kroppen. Vidare ansåg n=12 (48 %) att de haft ganska mycket nytta av Rehabgruppen för att minska upplevd stress.
I patienternas egna kommentarer framkom det att n= 16 (64 %) ansåg att deltagandet i
”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” gav dem en uppskattad möjlighet att få träffa andra människor i en liknande situation och att få diskutera sin sjukdom med individer som upplevt samma sak. Deltagarna uppskattade även det stöd och den förståelse de upplevde sig få.
Vidare framkom det att deltagarna n= 9 (36 %) upplevt att tiden för samtalsterapin i grupp varit för kort för att hinna med fördjupade diskussioner, samt att deltagarna önskade mindre samtalsgrupper för att samtliga deltagare skulle hinna vara delaktiga.
Tabell 4: Patienttillfredsställelse Rehabgruppen
Ingen nytta
alls Lite nytta Ganska mycket nytta Mycket nytta Hade inget problem med detta
Oro i samband med sjukdom 1 (4,2) 6 (25) 6 (25) 10 (41,7) 1 (4,2)
Oro i samband med provresultat och behandling
5 (20,8) 3 (12,5) 4 (16,7) 4 (16,7) 8 (33,3)
Nedstämdhet 1 (4,2) 4 (16,7) 11 (45,8) 6 (25) 2 (8,3)
Att klara av negativa tankar 1 (4,2) 6 (25) 9 (37,5) 6 (25) 2 (8,3)
Sömn 5 (20,8) 4 (16,7) 6 (25) 3 (12,5) 6 (25)
Praktiska problem 4 (16,7) 6 (25) 5 (20,8) 2 (8,3) 7 (29,2)
Problem i kontakten med anhöriga 5 (20,8) 5 (20,8) 1 (4,2) 2 (8,3) 11 (45,8)
Problem i kontakten med vänner 5 (20,8) 5 (20,8) 1 (4,2) 1 (4,2) 12 (50)
Problem i kontakten med andra 7 (29,2) 3 (12,5) 1 (4,2) 2 (8,3) 11 (45,8)
Kontakten med sjukvården 4 (16,7) 3 (12,5) 8 (33,3) 3 (12,5) 6 (25)
Att få bearbeta information om sjukdom och behandling
2 (8) 7 (28) 8 (32) 8 (32) 0 (0)
Trygghet i vården 4 (16,7) 7 (29,2) 7 (29,2) 2 (8,3) 4 (16,7)
Planering av dagliga aktiviteter 9 (37,5) 3 (12,5) 5 (20,8) 1 (4,2) 6 (25)
Förbättra min kroppsuppfattning 3 (12) 4 (16) 9 (36) 6 (24) 3 (12)
Förbättra min balans 2 (8) 7 (28) 6 (24) 8 (32) 2 (8)
Minska stelhet i kroppen 2 (8) 5 (20) 5 (20) 12 (48) 1 (4)
Minska min stress 0 (0) 5 (20) 12 (48) 8 (32) 0 (0)
Acceptera min situation 2 (8) 6 (24) 8 (32) 7 (28) 2 (8)
Antal deltagare (%)
DISKUSSION
Sammanfattning
Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande det fysiska, sociala, känslomässiga eller funktionella välbefinnandet mellan för- och eftermätningen. Inte heller mätningen vad gäller deltagarnas upplevda hälsa visade på någon signifikant skillnad. Gällande
patienttillfredsställelsen visade det sig att deltagarna i stort upplevde att de haft mycket nytta av yogan och dess olika avslappningsövningar, kroppsövningar och andningsövningar.
Deltagarna var i stort nöjda med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” och upplevde att behandlingen resulterade i att de kände sig mindre stela och blev hjälpta i sin hantering av oro i samband med sjukdomen. Dessutom minskades upplevd nedstämdhet och stress. Vidare upplevde deltagarna att Rehabgruppen gav dem en uppskattad möjlighet att träffa andra individer i en liknande situation, diskutera sin sjukdom och få stöd. En del av deltagarna önskade dock att tiden för samtal varit längre för att möjliggöra längre och mer fördjupade diskussioner.
Resultatdiskussion
Effekt på deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande (FACT-G)
Resultatet av ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” visade inte på någon signifikant skillnad gällande FACT-G, vilket skulle kunna förklaras med det låga antalet kurstillfällen som deltagarna genomgått. Psykoterapi och samtal i grupp ska enligt Mattson (2010) anpassas efter individens behov och förutsättningar. Målet är att individen ska lära sig att
sammankoppla det som händer inom personen med yttre händelser samt att hantera kognitiva problem. Utifrån detta kan det tänkas att ett kursdeltagande som varar längre än fem
kurstillfällen kan vara nödvändigt för att en effekt ska kunna ses. I studierna gjorda av Cohen et al. (2004) och Carson et al. (2007) studerades interventioner med yoga, respektive med samtal och yoga i grupp, under en sju- respektive åttaveckorsperiod. I studien av samtalsterapi och yoga i grupp blev en signifikant skillnad tydlig gällande patienternas acceptans av sin situation och sätt att hantera den. Deltagarna visade bland annat en minskad oro och trötthet (Carson et al., 2007). Deltagare i studien där interventionen var yoga fick en förbättrad sömn, men ingen signifikant skillnad kunde ses gällande oro (Cohen et al, 2004).
Enligt enkäten FACT-G studerades patienternas acceptans av sin sjukdom och livssituation under funktionellt välbefinnande, en parameter som inte visade på någon signifikant skillnad mellan för- och eftermätningen. Deltagarnas upplevda livskvalitet visades under
känslomässigt välbefinnande, en parameter som inte heller den visade på någon signifikant skillnad, men där en viss förbättring kunde ses vid eftermätningen. Studierna gjorda av Lin et al. (2011) och Hosakote et al. (2009) visade på att yoga förbättrade deltagarnas psykiska hälsa och upplevda livskvalitet. Att detta inte överrensstämmer med resultaten i granskningen av
”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”, liksom att ingen signifikans kunde utläsas gällande funktionellt välbefinnande skulle kunna förklaras med det låga deltagarantalet.
I skalan socialt välbefinnande, visades en viss försämring vid eftermätningen. Detta skulle kunna förklaras av det låga antalet svarande på dessa frågor (n=10), jämfört med de andra delarna i enkäten där n=18-25 svarade. Det låga antalet svarande skulle kunna förklaras av att frågornas innehåll, vilket skulle kunna upplevas vara av mer privat karaktär då de behandlar sexualitet och samlevnad.
Deltagarnas upplevda fysiska hälsa
Bower, Garet & Sternlieb (2011) har studerat huruvida behandling med yoga kan förbättra cancerpatienters upplevda tillstånd av trötthet och orkeslöshet. Det framkom att deltagarna upplevde en minskad trötthet efter interventionen. I analysen av ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” kunde inga signifikanta skillnader ses gällande deltagarnas upplevda hälsa.
En viss förbättring (p=0,080) kunde dock ses mellan för- och eftermätningen gällande
frågorna kring fysisk funktion, vilket kan tyda på att deltagarna fått mer ork av ett deltagande i Rehabgruppen.
I Tabell 2b visade frågan Behöver du hjälp med att äta, klä dig, tvätta dig eller gå på toaletten? en standardavvikelse på 0,000. Detta kan förklaras med att samtliga 25 deltagare
svarat 1: Inte alls i både för- och eftermätningen, varvid ingen skillnad kunde ses mellan mätningarna.
Deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”
Deltagarna i ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” upplevde ett stöd i att få träffa andra individer i samma situation samt att få diskutera och utbyta erfarenheter i grupp. Att samtalsterapi i grupp har betydelse för deltagarna visas även i studien gjord av Classen et al.
(2001) där det framkom att deltagarna visade minskade humörsvängningar, oro och
stressymtom. Även i studien gjord av Ulger och Yagli (2010), där interventionen var yoga, minskades deltagarnas oro och stress, vilket även bidrog till att deltagarna upplevde en förbättrad förmåga att klara av vardagens sysslor. Simpson, Carlson och Trew (2001) visade i sin studie att samtalsterapi i grupp bidrog till att deltagarna upplevde en förbättrad
livskvalitet, kände sig mindre deprimerade och var mindre nedstämda. Deltagarna i
”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” ansåg att de hade mycket nytta av
Rehabgruppen gällande oro i samband med sjukdomen. Då det enligt författarna saknas studier kring patienttillfredsställelse med samtal och yoga i grupp bör vidare studier genomföras.
Metoddiskussion
För att kunna generalisera resultatet skedde utvärderingen av projektet med en kvantitativ metod. Då syftet med studien var att utvärdera vilka effekter projektet hade på deltagarnas välbefinnande och hälsa, samt att beskriva deltagarnas tillfredsställelse med projektet, valdes en deskriptiv och longitudinell forskningsdesign. Vald metod anses ha en positiv inverkan på resultatets tillförlitlighet och validitet. Detta då enkäterna har fasta svarsalternativ, vilket minskar risken för feltolkningar av frågorna. De frågor som i enkäten patienttillfredsställelse tillåter deltagarna att ge fria svar lämnar utrymme för tolkning och kan på det viset påverka resultatets reliabilitet.
Inga signifikanta skillnader kunde ses i resultatet för enkäterna rörande patienternas fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande; FACT-G. Inte heller för enkäterna gällande patienternas upplevda fysiska hälsa kunde någon signifikant skillnad ses. En
anledning till att ingen signifikans kunde utläsas kan enligt Polit och Beck (2012) vara ett lågt deltagarantal. Vidare kan avsaknaden av ett signifikant resultat i analysen av projektet vara tidsaspekten. Då hälften av deltagarna i studien (n=12) endast deltagit under fem kurstillfällen kan resultatet vara påverkat, detta kan vara för få för tillfällen för att deltagarnas
välbefinnande och fysiska hälsa ska ha hunnit påverkas. Resultatet kan således vara påverkat av slumpen och ett chansvärde kan vara utläst. Alternativt har ”Rehabilitering med samtal och
yoga i grupp” ingen inverkan på deltagarnas upplevda välbefinnande och fysiska hälsa.
Upplevt välbefinnande och hälsa är subjektiva begrepp som är svåra att generalisera och jämföra mellan olika individer och resultatet kan även ha påverkas av deltagarnas subjektiva tolkning av frågorna i enkäterna.
Noteras bör dock att en del av enkäterna saknade en sida från enkäten FACT-G, vilket kan ha påverkat resultatet. I analysen togs dock ingen hänsyn till detta bortfall, vilket kan förklaras av en praktisk miss vid utskicket av enkäterna, alternativt av att deltagarna själva tagit bort denna sida.
Bortfallsanalys
Av de totalt 94 deltagare som inkluderades i studien var det 34 som lämnade in både för- och eftermätningsenkäten. Relaterat till inklusionskriterierna inkluderades endast de deltagare som deltagit i minst en kursomgång á fem kurstillfällen. Detta gav ett slutgiltigt antal på 25
deltagare vars svar analyserades i studien. Det låga antalet deltagare kan förklaras med att deltagandet i utvärderingen var frivilligt. Bortfallet kan förklaras med att deltagarna i studien hade, alternativt hade haft, någon form av malign cancersjukdom, vilket enligt Cancerfonden (2010) påverkar patienten på många sätt relaterat till olika biverkningar. Detta kan eventuellt ha bidragit till att deltagarna inte upplevde att de fortsättningsvis orkade delta i studien och kursen. Vidare kan bortfallet vara påverkat av att en del deltagare inte hunnit få
föremätningsenkäten hemskickad före kursstart och då istället fått den tilldelad vid det första kurstillfället. Detta kan ha gjort det svårare för deltagarna att tacka nej till ett deltagande, då de inte hunnit ta ställning till om de önskar deltaga eller inte, samt till att de senare valde att avsluta sitt deltagande.
Vid analysen av enkäterna framkom det att ett internt bortfall förekom då en del frågor saknade svar. Detta kan förklaras av en ovilja att svara på frågan, alternativt en upplevd svårighet i att tolka frågan och veta vilket svar som önskas. Inga enkäter var komplett ifyllda.
Till detta bortfall kunde dock ingen hänsyn tas, då det skulle ha inneburit att det inte funnits några enkäter kvar att analysera, dock kan det ha betydelse för resultatets reliabilitet.
Relaterat till det stora bortfallet blir resultatet svårt att generalisera.
Kliniska implikationer
Deltagarna i ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” var i stort nöjda med gruppen.
Flera önskade dock att mer tid avsattes för samtalsterapi så att alla deltagare skulle få tid att ventilera det man önskade, samt för att djupare diskussioner skulle möjliggöras. En förändring som skulle kunna förbättra verksamheten är därför att tiden för samtalsterapi utökas till minst 60 minuter.
Författarna anser att det, relaterat till det låga antalet deltagare i utförd studie, skulle vara av värde att utföra ytterligare en granskning av projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”. Denna gång med ett högre antal deltagande, vilket skulle möjliggöra att slutsatser kring resultatet lättare skulle kunna dras. Då en del av de insamlade enkäter inte var kompletta bör det vid en eventuell ytterligare studie ske en kontroll av enkäterna som skickas ut så att alla enkätens delar finns med. För att få komplett ifyllda enkäter är det även viktigt att se till så att deltagarna har fullgoda kunskaper kring enkätens frågor, hur de ska fyllas i samt vikten av en komplett ifylld enkät. Denna kunskap skulle kunna ges till deltagarna genom muntlig information vid utdelandet av förmätningsenkäten, förslagsvis vid det första kurstillfället, då deltagarna även får tid till att fylla i enkäten innan kurstillfället påbörjas. För att deltagarna ska besvara eftermätningsenkäterna i större utsträckning krävs bättre rutiner kring utskicket av påminnelser. Fler påminnelser bör skickas ut. Enligt Polit och Beck (2012) bör detta ske cirka två veckor efter första utskicket, gärna då ihop med en kopia av enkäten utifall att deltagarna har tappat bort denna.
Slutsats
Projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” visade inte på någon signifikant skillnad mellan för- och eftermätningen. Deltagarna uppger dock att de i stort var nöjda med Rehabgruppen, vilken bland annat bidrog till att deltagarnas upplevda stress, oro, nedstämdhet och spänningar minskade. Deltagarna ansåg att de haft nytta av yoga och samtalsterapi och uppskattade möjligheten att träffa andra i en liknande situation, men önskade ytterligare tid för samtalsterapi i grupp. Vidare forskning och utvärdering av projektet bör ske då antalet inkluderade deltagare varit lågt.
REFERENSER
Andersen, B. L., Yang, H-C., Farrar, W. B., Golden-Kreutz, D. M., Emery, C. F., Thornton, L.
M., et al. (2008). Psychologic intervention improves survival for breastcancer patients: A randomized controlled trial. Cancer, 113(12), 3450-3458. doi: 10.1002/cncr.23969.
Bjørk, I.T. & Breievne, G. (2005). Kropp och välbefinnande. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt
& E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad 1 (ss. 126-129). Stockholm: Liber.
Bower, J.E., Garet, D. & Sternlieb, B. (2011). Yoga for Persistent Fatigue in Breast Cancer Survivors: Results of a Pilot Study. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2011(2011). doi:10.1155/2011/623168.
Bower, J.E., Woolery, A., Sternlieb, B. & Garet, D. (2005). Yoga for cancer patients and survivors. Cancer Control, 12(3), 165-171.
Cancerfonden. (2009). Efter cancerbeskedet. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 20 augusti, 2011, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/for-patienter/Vardagen-forandras/Efter- cancerbeskedet/
Cancerfonden. (2010). Vad orsakar cancer? Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 20 augusti, 2011, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/
Carson, J. W., Carson, K. M., Porter, L. S., Keefe, F. J., Shaw, H. & Miller, J. M. (2007). Yoga for women with metastatic breast cancer: Results from a pilot study. Journal of Pain and Symptom Management, 33(3), 331-341. doi:10.1016/j.jpainsymman.2006.08.009.
Cella, D.F., Tulsky, D.S., Gray, G., Sarafian, B., Linn, E., Bonomi, A., et al. (1993). The functional assessment of cancer therapy scale: Development and validation of the general measure. Journal of Clinical Oncology, 11(3), 570-579.
Classen , C., Butler, L. D., Koopman, C., Miller, E., DiMiceli, S., Giese-Davis, J., et al.
(2001). Supportive-expressive group therapy and distress in patients with metastatic breast cancer: A randomized clinical intervention trial. Archives of General Psychiatry, 58(5), 494- 501.
Cohen, L., Warneke, C., Fouladi, R.T., Rodriguez, M.A. & Chaoul-Reich, A. (2004).
Psychological Adjustment and Sleep Quality in a Randomized Trial of the Effects of a Tibetan
Yoga Intervention in Patients with Lymphoma. American Cancer Society, 100(10), 2253- 2260. doi: 10.1002/cncr.20236.
EORTC (European Orginasation for Research and Treatment of Cancer). (2011). EORTC QLQ – C30. Hämtad 23 april, 2011, från
http://groups.eortc.be/qol/downloads/modules/specimen_20qlq_c30.pdf
Goodwin, P.J. (2005). Support groups in advanced breast cancer - Living better if no longer.
Cancer, 104(11), 2596-2601. doi: 10.1002/cncr.21245.
Hammarén, E. (2006). ABC-skalan: Tilltro till den egna balansfömågan. Hämtad 23 april, 2011, från http://www.fou.nu/is/fyrbodal/document/36711
Hosakote, V.S., Rao, M.R., Nagendra, R.H.,Raghuram, N., Mohan, R., Nanjundiah, V,…
Rao,N.(2009). Effects of yoga on symptom management in breast cancer patients: A randomized controlled trial. International Journal of Yoga, 2(2), 73-79.
Kim, Y. M., Kim, D-Y., Chun, M. H., Jeon, J-Y., Yun, G. J. & Lee, M. S. (2011). Cancer rehabilitation: Experience, symptoms and needs. Journal of Korean Medical Science, 26(5), 619-624. doi: 10.3346/jkms.2011.26.5.619.
Kristoffersen, N.J. (2005). Hälsa och sjukdom. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad 1 (ss. 36-51). Stockholm: Liber.
Lin, K., Hu, Y., Chang, K., Lin, H. & Tsauo, J. (2011). Effects of Yoga on Psychological Health, Quality of Life, and Physical Health of Patients with Cancer: A Meta-Analysis.
Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2011(2011).
doi:10.1155/2011/659876.
Mattsson, M. (2010). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå (ss. 95-119). Lund: Studentlitteratur.
Onkologkliniken. (2011). Rehabilitering med samtal och yoga i grupp. Hämtad den 1 november, 2011, från Akademiska sjukhuset:
http://www.akademiska.se/templates/page____38594.aspx
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rao, R.M., Nagendra, R.H., Raghuram, N., Vinay, C., Chandrashekara, S., Gopinath, K.S. &
Srinath, B.S. (2008a). Influence of yoga on mood states, distress, quality of life and immune outcomes in early stage breast cancer patients undergoing surgery. International Journal of Yoga, 1(1), 11-20.
Rao, R.M., Nagendra, R.H., Raghuram, N., Vinay, C., Chandrashekara, S., Gopinath, K.S. &
Srinath, B.S. (2008b). Influence of yoga on postoperative outcomes and wound healing in early operable breast cancer patients undergoing surgery. International Journal of Yoga, 1(1), 33-41.
Satyananda Yoga Sverige [SYS]. (2008). Yoga och meditation. Stockholm: Satyananda Yoga Sverige. Hämtad 1 november, 2011, från http://www.sys.se/yoga-och-meditation
SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 1 november, 2011, från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2003%3A616
Simpson, J. S. A., Carlson, L. E. & Trew, M. E. (2001). Effect of Group Therapy for Breast Cancer on Healthcare Utilization. Cancer Practice, 9(1), 19-26. doi: 10.1111/j.1523-
5394.2001.91005.pp.x.
Ulger, Ö. & Yağli N. V . (2010). Effects of yoga on the quality of life in cancer patients.
Complementary Therapies in Clinical Practice, 16(2), 60-63. doi: 10.1016/j.ctcp.2009.10.007.
Valand, E. & Fodstad, G. (2002). Generell onkologisk omvårdnad. I H. Almås (Red.). Klinisk omvårdnad 1 (ss. 247-270). Stockholm: Liber.
BILAGA 1
Ansökan om tillstånd för att genomföra en studie inom ramen för examensarbete
BILAGA 2
Informationsbrev till deltagarna inför förmätningsenkäten
