Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen Marknadsföring, organisation och internationellt företagande Kandidatuppsats HT 2011 2012-01-09
Socialt Entreprenörskap
Identifierandet av möjligheter till företagande som förändrar samhället
Författare: Frida Emilsson och Christian Jakobsson
Handledare: Christina Hultbom
2 Författare
Frida Emilsson och Christian Jakobsson Titel
Social entreprenörskap – Identifierandet av möjligheter till företagande som förändrar samhället
Handledare Christina Hultbom
Abstrakt
Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.
Ämnesord
Socialt företagande, socialt entreprenörskap.
3 Innehåll
1. Bakgrund ... 4
1.1. Företagande som förändrar samhället ... 4
1.2. Problemformulering ... 5
1.3. Syfte ... 5
2. Teori ... 6
2.1. Definitioner av centrala begrepp ... 6
2.1.1. Begreppet entreprenörskap ... 6
2.1.2. Begreppet socialt entreprenörskap ... 6
2.1.3. Begreppet “möjlighet” till socialt entreprenörskap ... 7
2.2. Teoretisk bakgrund ... 8
2.2.1. Tre källor till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap ... 8
2.2.2. Identifierande och utvärdering av möjligheter för socialt entreprenörskap ... 9
2.2.3. Två påverkande dimensioner ... 11
2.3. Modell för hur den sociala entreprenören identifierar möjligheter ... 11
3. Metod ... 13
3.1. Val av litteratur ... 13
3.2. Semistrukturerade intervjuer ... 13
3.3. Kriterier vid urval av intervjuobjekt ... 13
3.4. Operationalisering - Intervjufrågornas utformning ... 14
3.5. Genomförande av intervjuer ... 15
3.6. Sammanställning av empiriska data ... 15
3.7. Komplikationer vid intervju för att undersöka en process ... 16
4. Empiri ... 17
4.1. Deltagande sociala entreprenörer ... 17
4.2. Resultat enligt analysmodellen ... 19
4.2.1. Första fasen: Före identifierandet ... 19
4.2.2. Andra fasen: Identifierande av en möjlighet ... 21
4.2.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten ... 22
4.2.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen ... 25
5. Analys ... 27
5.1. Första fasen: Före identifierandet ... 27
5.2. Andra Fasen: Identifierande av en möjlighet ... 28
5.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten ... 29
5.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen ... 30
6. Slutsats och diskussion ... 32
Källförteckning:... 34
Bilaga I ... 36
Bilaga II ... 37
4
1. Bakgrund
1.1. Företagande som förändrar samhället
Med förväntningar från omvärlden presenterar företag miljöpolicys, hållbarhetsstrategier och socialt ansvarstagande för att förmedla sin legitimitet inför omgivningen i jämförelse med konkurrerande aktörer på marknaden. Det finns dock företag som, istället för att ta ställning i sociala frågor på grund av marknadens förväntningar, har som kärnidé att aktivt försöka förbättra en företeelse i samhället eller lösa ett samhällsproblem. Detta samtidigt som de, till skillnad från många ideella organisationer, är oberoende av finansiellt stöd från externa enheter. Dessa organisationer kallas för sociala företag. (Austin et al., 2006)
Begreppet socialt entreprenörskap eller socialt företagande har de senare decennierna börjat breda ut sig i samhället (Austin et al., 2006) och även i den svenska samhällsdebatten på senare år (Palmås, 2008). Detta beror dels på en växande skara ideella organisationer, men även av en växande andel organisationer som angriper samhällsproblem på andra sätt än genom att vara helt utan vinstsyfte (Austin et al., 2006). Termen socialt entreprenörskap myntades i Storbritannien under 1990-talet, men exempel på socialt entreprenörskap har vuxit fram över hela världen (Hockerts, 2006). Ett växande intresse för att kombinera traditionellt företagande med att ta sig an sociala frågor och samhällsproblem har lett till ett uppsving i dessa sociala företag. Andelen företag som är mer marknadsanpassade än vanliga biståndsorganisationer, samtidigt som de är självförsörjande och oberoende av finansiellt stöd och hjälp från allmänheten, har därmed vuxit. (Di Domenico, 2010)
Sociala företag figurerar i varierande branscher, men ett av de vanligaste och mest kända exemplen är Grameen Bank som startades av nobelpristagaren Muhammad Yunus. Genom mikrolåneinstitut gör Grameen Bank det möjligt för individer i fattiga länder att få lån till att själva ta sig ur fattigdom genom sin egen affärsidé. I denna organisation bedrivs därmed en inkomstdrivande verksamhet samtidigt som fattigdom bekämpas. (Playing for Change, 2012- 01-05)
Området socialt entreprenörskap har även vuxit i popularitet inom modern forskning. De
senaste arton åren har antalet publicerade forskningsartiklar i ämnet ökat under samtliga år
förutom fyra. (Austin et al., 2006) Ämnets popularitet märks även genom ett ökat antal
portaler, organisationer och internetforum där sociala entreprenörer tillsammans stödjer
varandra och kan få professionell rådgivning för sin unika typ av företagande. (Moss et al.,
2011)
5
1.2. Problemformulering
Begreppen socialt entreprenörskap och socialt företagande har under de senaste årtiondena uppmärksammats i litteratur med anledning av konceptens innovativa sätt att använda resurser till att möta sociala behov på ett hållbart sätt. Forskningen inom detta ämne har inledningsvis varit av förklarande och definierande karaktär för att skapa legitimitet åt begreppet. I senare forskning har fokus förflyttats från att definiera den sociala entreprenören som begrepp, till att undersöka den innovativa processen i identifierandet av de möjligheter där entreprenören kan skapa hållbara lösningar för att jämna ut samhällets ojämnheter. I dessa lösningar prioriteras det sociala värdeskapandet snarare än det ekonomiska. (Perrini et al., 2010) Forskningen om den sociala entreprenörsprocessen har ofta grundats i tidigare studier av “vanligt”
kommersiellt entreprenörskap och sedan applicerats för att undersöka processen hos sociala entreprenörer. Detta har resulterat i en del teoriformuleringar kring den process i hur entreprenörer identifierar möjligheter för socialt entreprenörskap och hur möjligheten utvecklas till en verksamhet. De empiriska studierna kring utvecklingen av nya möjligheter för socialt entreprenörskap är dock få och vidare empirisk forskning i ämnet efterfrågas från flera författare som påbörjat denna undersökning. (Short et al., 2008, Austin et al., 2006) Denna studie avser kunna bidra med empiriskt underlag till existerande teoretiska koncept för att beskriva en helhetsbild av entreprenörers process i att identifiera en möjlighet till socialt entreprenörskap genom att bryta ned identifierandeprocessen i mindre steg.
1.3. Syfte
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur möjligheter till socialt entreprenörskap
identifieras av sociala entreprenörer. Genom att undersöka vilka faktorer som ligger till grund
för identifierandet, utifrån ett teoretiskt ramverk, är avsikten att beskriva
identifierandeprocessen i tre faser som omfattar bakgrunden till identifierandet,
identifierandet samt utvärderandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Parallellt med
dessa steg ämnar studien beskriva hur den individuella och kontextuella dimensionen
påverkar den sociala entreprenören i identifierandeprocessen.
6
2. Teori
2.1. Definitioner av centrala begrepp
2.1.1. Begreppet entreprenörskap
Begreppet entreprenörskap har tidigare associerats med en ekonomisk kontext, men kan numera anses vara ett så kallat “extra-ekonomiskt” begrepp. Med detta menas att begreppet entreprenörskap kan syfta till andra delar inom en värdeskapandeprocess än de strikt ekonomiska, exempelvis innovation och att hitta nya lösningar. Begreppet har därmed utvecklats vidare och har blivit ett allmänt ord för innovation inom ett antal olika områden.
Exempel på olika typer av entreprenörskap är; socialt, politiskt eller moraliskt entreprenörskap. (Pozen, 2008).
Begreppet entreprenör härstammar från det franska språket och innebär att företa, starta eller ta del av. Termen entreprenör användes därmed ursprungligen för att beskriva en person som stimulerar ekonomisk tillväxt genom att hitta nya och originella sätt att göra olika saker på.
(Dees, 1998) Den första ekonomen att försöka tydligt definiera begreppet entreprenör var Jean Babtiste Say som beskriver entreprenören som en person som “utnyttjar ekonomiska resurser effektivare än andra och på så sätt kan nå högre effektivitet vilket ökar vinst och avkastning”.
(Ziegler, 2009, s.78) Även Joseph Schumpeter förklarar i sin bok The theory of economic development entreprenörskap som “en ny kombination av redan existerande faktorer i ekonomin“. (Ziegler, 2009 s.79 )
2.1.2. Begreppet socialt entreprenörskap
Som ett relativt nytt begrepp finns olika benämningar på fenomenet socialt entreprenörskap.
Short et al. (2009) har i en sammanställning av hittills publicerad forskning i ämnet kommit fram till att följande engelska begrepp syftar till fenomenet att driva företag med sociala mål:
”social entrepreneurship, social entrepreneur, social venture och social enterprise.”
De svenska begreppen socialt entreprenörskap och socialt företagande härstammar ur det angloamerikanska perspektivets engelska begrepp social entrepreneurship respektive social enterprise, där ordet “social” i de engelska begreppen snarare kan översättas med svenskans
“samhällelig” (Palmås, 2008). Ett socialt företag syftar till ett företag som startas för sociala
syften men använder affärsverksamhet för att finansiera sin verksamhet, och där socialt syfte
oftast antyder att målet är att minska social utslagning eller att leverera rättvisa och effektiva
7 offentliga tjänster. Karl Palmås menar att “färdigheten att förändra världen genom att driva ekonomiskt bärkraftiga företag ställs i första rummet” (2008, s.2) och att en ny sektor av hybridföretag skapas, som kombinerar samhälleliga mål med affärsverksamhet (Palmås, 2008). Även om traditionellt kommersiellt företagande egentligen även har fördelar för samhället, ligger den stora skillnaden i företagets formulerade syfte för sin existens (Austin et al., 2006). Även den definition av socialt entreprenörskap som Kai Hockerts (2006) lyfter fram, i vad han kallar “Social purpose Business Ventures”, beskriver begreppet som inkomstdrivande företag vars huvudsyfte för sin existens är att skapa fördelar för samhället.
Skillnaden mellan socialt och kommersiellt entreprenörskap inte är helt absolut utan kan snarare ses som ett spektrum som sträcker sig mellan helt socialt fördelaktigt och helt ekonomiskt (Austin et al., 2006). Dock menar Patrick Murphy och Susan Coombes (2009) att företag som bidrar till att förbättra en social aspekt inte nödvändigtvis behöver tumma på möjligheten att generera ekonomisk vinst. Företag kan representera låga eller höga nivåer av ekonomisk respektive social avkastning, utan att det ena förhindrar det andra (Murphy &
Coombes, 2009). För denna studie antas att ett socialt företag kan vara mer eller mindre socialt samt mer eller mindre ekonomiskt värdeskapande, och att dessa två variabler inte nödvändigtvis motsäger varandra, i enlighet med Murphy & Coombes (2009). För denna uppsats definieras dessutom socialt entreprenörskap i enlighet med Hockerts (2006) definition, det vill säga; inkomstdrivande företag vars huvudsyfte för sin existens är att skapa samhälleliga fördelar.
2.1.3. Begreppet “möjlighet” till socialt entreprenörskap
Litteratur och artiklar i ämnet socialt entreprenörskap skrivna på engelska använder begreppet
“opportunity identification” då de beskriver hur entreprenören identifierar en möjlighet till att driva ett socialt företag. Ordet “opportunity” i detta sammanhang har ingen exakt översättning i svenskan. Om studien hade behandlat kommersiellt företagande skulle begreppet ”business opportunity” ha använts, det vill säga svenskans ”affärsmöjlighet”. I denna studie används därför den närmsta svenska översättningen av ordet “opportunity”, nämligen “möjlighet”. Det engelska begreppet ”opportunity” definieras av Webster’s Dictionary enligt följande:
“Passande eller rätt tid eller plats för genomförandet mot ett syfte; en relevant och passande kombination av aspekter; passande tidpunkt och chans eller möjlighet för att nå ett mål.”.
(Egen översättning från Webster’s online Dictionary, 2011-11-15)
8
2.2. Teoretisk bakgrund
Nedan presenteras tidigare forskning som belyser olika aspekter i utvecklingsprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Med utgångspunkt i denna forskning har en helhetsbild kunnat skapas av identifierandeprocessen, som även belyser de faktorer som anses vara påverkande i processen. Avsnittet avslutas med en analysmodell för denna studie, som integrerar de olika teoretiska begrepp som förklaras i en helhet.
Eftersom sociala företag kombinerar affärsverksamhet med sociala syften menar Jed Emerson (2003) att de kan ses som hybrider mellan vinstgenererande företag och ideella organisationer.
Han menar att vinstgenererande organisationer som drivs av sociala mål har ett unikt sätt att se på och generera möjligheter för sin verksamhet. Han kallar dessa sociala företags sätt att ta vara på möjligheter för ”en blandad värdeskapandeprocess”. (Emerson, 2003) För sociala företag har produkten inte bara ett ekonomisk värde, utan genom att man integrerar skapandet av sociala fördelar i produktionsprocessen ökar värdet ytterligare. (Dees, 1998).
2.2.1. Tre källor till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap
Hockerts (2006) menar att identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap har sitt ursprung ur en eller flera av tre bakomliggande källor som är unika för denna ”blandade värdeskapandeprocess”. Dessa källor till identifierandet av möjligheter är: aktivism, självhjälp och filantropi.
Aktivism
Aktivister har som mål att genom sina handlingar påverka politiker eller personer som har makt att besluta i specifika frågor. När sådana grupper upplever att det kan vara mer effektivt att påverka en samhällsfråga genom andra metoder och har de ibland startat ett socialt företag med avsikten att själva ta tag i saken och göra skillnad. Konceptet rättvis handel är ett typexempel på hur aktivister valt att, istället för att försöka påverka i ett politiskt forum, framställa produkter på egen hand som bidrar till en mer rättvis och miljövänlig handel, oberoende av politikers beslut. (Hockerts, 2006)
Självhjälp
De sociala förmånstagarna, det vill säga den grupp i samhället som det sociala företaget avser
hjälpa, kan vara en källa till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap. Denna
grupp kan många gånger uppfattas som maktlös eftersom de behöver hjälp utifrån, men
genom sitt behov kan de dock ha kraft att lyfta sig själva ur problemet om de förses med
9 möjligheten till att göra så. Att göra de sociala förmånstagarna till en primär del av verksamhetens koncept kan därför öppna för nya möjligheter som är mer effektiva för att möta det sociala behovet än traditionellt bistånd i form av donationer. Exempel på detta är nobelpristagaren Muhammad Yunus verksamhet Grameen Bank, som ger mikrolån till fattiga individer i utvecklingsländer som i sin tur kan hjälpa individerna att själva ta sig ur fattigdomen. Mikrolåneinstituten uppmuntrar låntagarna till att spara, vilket i sin tur finansierar medlen som lånas ut. Dessa klienter är ofta lojala eftersom de utgör de sociala förmånstagarna, och de kan även anställas i verksamheten. (Hockerts, 2006)
Filantropi
Medan kommersiella företag har som avsikt att generera hög ekonomisk avkastning, är den filantropiskt drivna firman annorlunda och det altruistiska målet, det vill säga målet att vilja göra gott för andra, kan utgöra tillräcklig vinst för den filantropiske investeraren. Exempel på företag drivna ur filantropi som källa är bland andra Rubicon Bakery och Rubicon Landscape Services i Kalifornien i USA, som konkurrerar med traditionella firmor på marknaden men som samtidigt erbjuder arbetstillfällen specifikt till handikappade och hemlösa. Många gånger kan dessa företag erbjuda konkurrenskraftiga priser med hjälp av en fördelaktig kapitalåtkomst från så kallade filantropiska riskkapitalister, riskkapitalister som investerar i sociala organisationer och företag med social avkastning som intresse. (Hockerts, 2006)
2.2.2. Identifierande och utvärdering av möjligheter för socialt entreprenörskap
Antagandet om den starka kopplingen mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt har lett till att den entreprenörsprocessen förbisetts i vissa sammanhang som rör samhällelig sektor.
Genom en fallstudie av författarna Perrini, Vurro och Constanzo (2010) undersöks därför processen för socialt entreprenörskap. Författarna identifierar fyra stegvisa faser i utvecklingsprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Dessa är; identifierande, utvärderande, utnyttjande och expansion av möjligheten. De belyser även två dimensioner som de anser påverka entreprenören i processen; entreprenörens individuella dimension samt den kontextuella dimensionen. För denna uppsats illustreras de teoretiska resonemang som rör de två första faserna i Perrini et al.s stegvisa process; identifierandet och utvärderandet av en möjlighet, eftersom det är dessa två faser som är mest relevanta för att specifikt studera identifieringsprocessen av möjligheter till socialt entreprenörskap. Beskrivningen av identifieringsprocessens utseende förstärks även av andra författare i ämnet, såsom Murphy &
Coombes (2009), vars resonemang presenteras i utvärderingsfasen.
10 Identifierande av en möjlighet
Inom både socialt entreprenörskap och kommersiellt entreprenörskap är en medvetenhet om och vidkännandet av en möjlighet ett en reflektion på entreprenörens förmåga att uppfatta antingen ett utbud eller en efterfrågan av en värdeskapande produkt eller tjänst. Det sociala entreprenörskapet utmärker sig dock genom att fokusera på en annorlunda typ av möjligheter:
möjligheten till sociala mål som utmanar en existerande situation i samhället. Socialt entreprenörskap uttrycker i första hand inte ett vinstintresse, utan en avsikt att driva inkomst för att lätta en samhällsbörda och driva social förändring. Identifierandet av en möjlighet för socialt entreprenörskap reflekterar entreprenörens medvetenhet om att det finns ett behov av att utmana allmänhetens syn på en börda i samhället. (Perrini et al., 2010)
Utvärdering av möjligheten
Inom kommersiellt entreprenörskap grundas beslutet att gå vidare till att utnyttja och starta en identifierad möjlighet på det värde i ekonomisk vinst som affärsmöjligheten förväntas ge.
Inom socialt entreprenörskap bygger dock utvärderingen av en identifierad möjlighet på en noggrann kostnadsnyttoanalys där känslan av tillhörighet till det sociala ärendet är en drivande kraft. Det personliga motivet till det sociala målet är betydande, men samtidigt utvärderas även de tillgängliga medlen för att förverkliga möjligheten, samt om möjligheten är ekonomiskt genomförbar. Även om inte vinstintresset är drivande, bör verksamheten vara ekonomiskt självförsörjande och ha potential att långsiktigt bedriva social förändring. I utvärderingen avvägs huruvida långsiktig social förändring samt ekonomisk hållbarhet kan uppnås. (Perrini et al., 2010)
Två variabler i utvärderingen ses som extra viktiga för sociala entreprenörer; mobilisering och timing. Med mobilisering menas att den sociala entreprenören analyserar möjligheten till att mobilisera rätt resurser och till att kombinera dessa för att starta det sociala företaget. Dessa resurser skulle exempelvis kunna utgöra råvaror eller kompetens. (Murphy & Coombes, 2008) Även timing är kritisk för entreprenörens möjlighet till att starta och driva ett socialt företag.
En utveckling i mer traditionella branscher kan hjälpa en social entreprenör att skapa nya
möjligheter. Exempelvis kan olika tekniska framsteg vara kritiska för det sociala
entreprenörskapets framgång. Även trender i samhälle och marknad kan öppna möjligheter
för sociala företag. (Murphy & Coombes, 2008)
11 2.2.3. Två påverkande dimensioner
I den sociala entreprenörsprocessen är enligt Perrini et al. (2010) följande två dimensioner, den individuella samt den kontextuella, påverkande:
Den individuella dimensionen
Den individuella dimensionen är entreprenörens personliga egenskaper, motiv och förmågor som påverkar utvecklingsprocessen av en möjlighet för socialt entreprenörskap. Exempelvis kan entreprenörens engagemang identifieras i form av viljan att nå ett visst mål eller klara av en viss utmaning. Det som utmärker en social entreprenör är att målen är riktade mot sociala frågor och detta innebär att en social entreprenör är mer känslomässigt involverad i arbetet att möta ett socialt problem eller behov. (Perrini et al., 2010)
·
Den kontextuella dimensionen
Identifierandet av ett icke mött socialt behov, samt innovationen av en verksamhet som angriper det sociala problemet, är inte bara ett resultat av entreprenörens individuella egenskaper. Entreprenören påverkas även av kontexten, det vill säga sin omgivning och det institutionella sammanhanget. (Perrini et al., 2010) Även Corner & Ho (2010) belyser att entreprenörens erfarenheter spelar in och kallar dessa för ”experience corridors”
(erfarenhetskorridorer). Exempel på en sådan kan vara en resa eller ett tidigare arbete som bidragit till identifierandet av en specifik möjlighet för socialt entreprenörskap.
2.3. Modell för hur den sociala entreprenören identifierar möjligheter
Utifrån den ovan presenterade forskningen inom området för identifierandeprocessen av möjligheter för socialt entreprenörskap har en ny analysmodell konstruerats. Denna kommer ligga till grund för den följande empiriska undersökningen, samt för en följande analys av det empiriska materialet. Den nya analysmodellen beskriver identifierandeprocessen av möjligheter till socialt entreprenörskap i tre faser.
Första fasen: Före identifierande
Första fasen grundar sig i Hockerts teori om tre källor till identifierandet av möjligheter till
socialt entreprenörskap; aktivism, självhjälp eller filantropi. Källorna belyser bakgrunden till
hur identifierandet gått till och därför benämns denna fas Före identifierande.
12 Andra fasen: Identifierande av en möjlighet
Den andra fasen kallas Identifierande av en möjlighet. Denna del i analysmodellen representerar den första fasen i Perrini et al.s femstegsmodell om utvecklingsprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap.
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
Den tredje och sista fasen i analysmodellen utgör Utvärdering av möjligheten och speglar den andra fasen i Perrini et al.s femstegsmodell, samt ytterligare resonemang av Murphy &
Coombes.
Två påverkande dimensioner
Vidare speglar analysmodellen avslutningsvis hur den individuella samt den kontextuella dimensionen påverkar i den ovan beskrivna identifierandeprocessen i tre faser.
Figur 1.
Aktivism Filantropi
Kontextuell dimension
Individuell dimension
Utvärdering av möjligheten Identifierande av möjlighet
Självhjälp
Startande av socialt företag Första fasen: Före identifierandet
Andra fasen: Identifierandet av en möjlighet
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
13
3. Metod
3.1. Val av litteratur
I sökandet efter relevant forskning till den studerade frågan har Short et al.s (2009) sammanställning av vetenskapliga artiklar inom socialt entreprenörskap använts. Dessa artiklar innehåller följande engelska begrepp: “social entrepreneurship”, ”social entrepreneur”, ”social venture” eller ”social enterprise” och har varit relevanta för att finna den forskning som teorin grundats på. Valet av litteratur har sedan baserats på artiklar inom ämnet som visat sig vara använda och citerade i hög utsträckning av andra forskare. Vidare har de artiklar som valts för det teoretiska ramverket fokuserat på processen i att identifiera och utveckla möjligheter för socialt entreprenörskap, i enlighet med studiens syfte.
3.2. Semistrukturerade intervjuer
Forskningen som ligger till grund för denna studie har främst varit av konceptuell karaktär (Short et al., 2009) och med anledning av detta finns det utrymme för att empiriskt undersöka dessa teoretiska resonemang. (Yin, 2011, s30). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har valts eftersom detta är en lämplig metod för att empiriskt undersöka mindre studerade koncept. Yin förklarar att en av huvudanledningarna till att utföra kvalitativa studier är att “Bidra genom att undersöka befintliga och växande koncept som kan hjälpa till att förklara mänskligt och socialt beteende.” (Yin, 2011, s.30)
Den semistrukturerade intervjutekniken öppnade för möjligheten att anpassa intervjuerna till situationen, då strukturen kunde justeras under intervjuns gång. Intervjuaren kunde därmed ställa följdfrågor eller förtydliga vissa frågor för att skapa ökad förståelse. (Bryman & Bell, 2007, s.420)
3.3. Kriterier vid urval av intervjuobjekt
Ett problem med en kvalitativ ansats är svårigheter i att duplicera resultatet från studien, då
semistrukturerade intervjuer ändras beroende på personen som intervjuar. Vidare spelar valet
av respondenter roll och kan i vissa fall ge studien ett annat resultat. (Bryman & Bell, 2007,
s.423) För att minimerar risken för detta ställdes ett antal kriterier upp för ett så kallat
kriterieurval av respondenter. Syftet med dessa kriterier var att den verksamhet som den
studerade sociala entreprenören driver ska stämma överens med den definition för socialt
entreprenörskap som används i denna studie. En lista med lämpliga deltagare upprättades efter
en eftersökning på två svenska forum för sociala entreprenörer; Mötesplatsen för
Samhällsentreprenörskap och Social Entrepreneurship Forum, och entreprenörerna
14 kontaktades därefter. Totalt intervjuades de sex sociala entreprenörer som hade möjlighet att delta, av tio kontaktade
Urvalskriterier baserades på teoriavsnittets definition av socialt entreprenörskap:
Företaget kan klassas som mer eller mindre ekonomiskt och mer eller mindre socialt värdeskapande, dock ska företaget ha ett tydligt definierat socialt syfte före sin existens.
Verksamheten skall drivas som ett företag, det vill säga ha en inkomstdrivande verksamhet som gör att företaget är självförsörjande och därmed inte beroende av finansiellt stöd.
Företaget bör ha existerat en tid eller åtminstone påbörjat sin verksamhet och genomgått de tre stegen presenterade i analysmodellen. Intervjuobjektet är grundaren eller en av grundarna till företaget och har därmed identifierat möjligheten till det sociala entreprenörskapet.
Respondenten beskriver vidare sig själv som social entreprenör.
En punktlista med samtliga kriterier återfinns i bilaga I.
3.4. Operationalisering - Intervjufrågornas utformning
Utifrån påståenden som ställts upp för den empiriska undersökningen, med teorin i åtanke, utformades öppna intervjufrågor med syfte att undersöka den sociala entreprenörens process i identifierandet av en möjlighet. Inledningsvis undersöktes de sociala entreprenörernas uppfattning av begreppet socialt entreprenörskap, detta för att kunna jämföra med den definition som presenterats i teorin. Vidare kontrollerades om respondenterna själva anser sig vara sociala entreprenörer.
Första fasen: Före identifierandet
Frågor angående denna fas undersökte om företaget kombinerar ekonomiskt värdeskapande med socialt. Vidare undersöktes huruvida någon eller några av Hockerts tre källor till socialt entreprenörskap; aktivism, självhjälp och filantropi, legat till grund för den möjlighet till socialt entreprenörskap som identifierats.
Andra fasen: Identifierande av möjlighet
Kring denna nivå i analysmodellen utformades frågor som rörde hur tankebanorna gick hos entreprenören vid tillfället då denne identifierade möjligheten för det företag de idag driver.
Vidare avsåg frågorna ta reda på om entreprenören identifierat ett socialt behov eller problem
som de velat utmana. Här undersöktes vidare om de även identifierat en marknadsmöjlighet i
15 form av ett utbud eller en efterfrågan av en värdeskapande produkt eller tjänst och slutligen frågades vilken aspekt som identifierats först, det sociala behovet eller marknadsmöjligheten.
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
Genom intervjuerna undersöktes sedan om de sociala entreprenörerna genomfört någon medveten utvärdering av den möjlighet de lyckats identifiera och hur en sådan utvärdering i sådana fall sett ut. Det undersöktes vidare hur den sociala entreprenören resonerat då denne valt att försöka förverkliga den idé som man kommit på. Även känslomässigt engagemang samt timing och möjlighet till mobilisera rätt resurser undersöktes.
Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen
Avslutningsvis undersöktes de individuella och kontextuella dimensioner som sägs påverka den sociala entreprenören i dennes identifierande av en möjlighet för socialt entreprenörskap.
Frågor för att undersöka dessa områden behandlade hur de sociala entreprenörerna ansett att deras personliga egenskaper samt omkringliggande faktorer i miljö eller omgivning bidragit till identifierandet av möjligheten.
Intervjufrågorna samt de specifika påståendena återfinns i sin helhet i bilaga II.
3.5. Genomförande av intervjuer
Efter att ha upprättat kontakt med samtliga respondenter via e-post eller telefon bokades intervjuer in på respektive social entreprenörs kontor. Intervjuerna genomfördes i ett ostört rum med en av författarna som intervjuare och en som förde anteckningar. Varje intervju tog omkring fyrtio till sextio minuter och lämnade plats för följdfrågor och fria beskrivningar från respondenten utöver de planerade frågorna. En av intervjuerna, med Josefin på Food for Thought, genomfördes per telefon. Samtliga intervjuerna spelades även in på ljudfil efter godkännande av respondenten.
3.6. Sammanställning av empiriska data
Efter intervjuernas genomförande transkriberades de för att ge en översikt om vilka svar som
framkommit samt för att förenkla möjligheten att urskilja mönster och samband för analys av
materialet. För att ge en god översikt sammanställdes svaren under respektive påstående från
teoridelen och denna text utgjorde sedan grunden för det empiriska avsnittet.
16
3.7. Komplikationer vid intervju för att undersöka en process
Studien ämnar undersöka och beskriva ett förlopp i hur en social entreprenör går igenom de olika faserna enligt analysmodellen vid identifierandet av en möjlighet till socialt företagande.
Det kan dock tänkas att vissa svårigheter kan uppstå med att studera en process som redan skett. Eftersom att intervjuobjektet redan genomgått de olika faserna finns viss risk för att svaren är rationaliserade och konstruerade i efterhand.
Bryman & Bell (2007) framhåller att ett av de vanligaste problemen med en kvalitativ studie är att inte kunna generalisera resultatet då studien baserats på ett mindre antal intervjuobjekt.
Vidare försvåras en generalisering ytterligare av att intervjuaren kan ställa följdfrågor och anpassa intervjuerna för att få fram den information som anses mest relevant för studien.
(Bryman & Bell, 2007, s.423-424) Eftersom urvalet skett utefter specifika kriterier, och
endast ett mindre antal personer studerats, bör inte respondenterna i denna studie ses som
representation av en större population. Att kunna generalisera över en större population är
heller inte syftet med studien, utan snarare att förklara och beskriva processen som de sociala
entreprenörerna genomgått.
17
4. Empiri
4.1. Deltagande sociala entreprenörer
Nedan följer en presentation av de sociala entreprenörer som deltagit i studien samt en övergripande beskrivning av deras verksamhet.
Oscar Lundin från Ung Omsorg
Ung Omsorg startades som ett ideellt projekt under gymnasieåren som en protest mot de förhållanden Oscar observerat på sin farfars ålderdomshem. Tillsammans med vännen Benjamin kom han på konceptet att unga skulle få träffa äldre människor för att umgås, där de unga kunde få nya möjligheter till arbete och båda grupperna kunde skapa värde för varandra.
Genom att ta betalt av äldreboenden och kommuner bidrar idag Ung Omsorg med ungdomar som tar de äldre på promenad, läser högt eller på andra sätt bidrar med lättare omsorgsarbete i arbetsuppgifter som inte kräver specifik vårdutbildning. Ung Omsorg har fler än 550 anställda på ålderdomshem från Gävle i norr till Skåne i söder (Ung Omsorg, 2011-11-14).
Sara Wallén från Mjuka Flytten
Efter sin uppväxt i en familj som flyttat runt mellan olika länder kände Sara sig rotlös och vilsen. I syfte att samla sina upplevelser skrev hon en uppsats om hur barn i liknande situationer som hon själv påverkas av att flytta utomlands. Detta lade grunden till startandet av Mjuka Flytten, ett företag som har till syfte att göra tillvaron lättare för barn som tvingas flytta på grund av föräldrarnas utlandsstationering genom arbetet. Företaget är idag det enda i sitt slag i Europa och erbjuder sina tjänster till organisationer som Utrikesdepartementet och Danish Institute for Study Abroad, men även privat till föräldrar. (Mjuka Flytten, 2011-11-14)
Josefin Uhnbom från Food for Thought
Josefin observerade svårigheten för utrikesfödda kvinnor i Sverige att ta sig in i samhället och
speciellt på arbetsmarknaden. Food for Thought är i uppstart och kommer att lanseras i
Botkyrka kommun i början av 2012. Grundtanken är att utnyttja den matlagningskompetens
som kvinnor från olika kulturer besitter och därmed kunna erbjuda catering till både privat
och offentlig sektor. Visionen är att på ett nytt sätt integrera dessa kvinnor på
arbetsmarknaden, samtidigt som deras kompetens inom sin egen kultur kommer till
användning.
18 Andreas från Worldfavor
Andreas insåg att det idag är omöjligt för konsumenter att välja ett hållbart konsumtionssätt eftersom information om företags hållbarhetsarbete och sociala ansvar är svårtillgänglig.
Samtidigt uppmärksammade han att företag ofta inte uppmärksammas för de goda gärningar de faktiskt gör för världen. Han startade därför Worldfavor, en internetportal som med sociala medier som verktyg ska underlätta möjligheten för företag och individer att föra en dialog gällande företags sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Genom portalen kan företag och individer kommunicera om vilket företagsansvar de anser är viktigt, samt om vad företagen faktiskt gör i dagsläget och hur de tillsammans kan skapa ett mer hållbart samhälle.
Sebastian Stjern från The fair Tailor
Efter en resa till Asien där Sebastian lät sy upp skjortor till sig själv och sin dåvarande flickvän insåg han att detta skulle kunna vara möjligt att importera till Sverige. Samtidigt fick han en känsla av att arbetarnas villkor inte var helt “schyssta”, så snabb och billig som beställningen hade varit. Han sporrades senare genom en affärsidétävling i Sverige att starta The Fair Tailor, ett företag som erbjuder skräddarsydda skjortor till svenska konsumenter genom försäljning via en hemsida. Produktionen är placerad i Nepal där företaget samarbetar med en lokal ideell organisation och bidrar till att skapa nya jobb för lokalbefolkningen.
Vidare erbjuds lokalbefolkningen, enligt svensk standard, “schyssta” arbetsförhållanden i ett land där man är van att arbeta upp emot 16 timmar om dagen. Samtidigt uppmuntrar The Fair Tailor till självförsörjning för den tidigare bidragsberoende lokala ideella organisationen.
Linda Krondahl på HiNation
Med en bakgrund som managementkonsult bestämde sig Linda för att byta bana med visionen
att “tjäna pengar och rädda världen”. Tillsammans med en vän startade hon företaget
HiNation som tillverkar en lampa driven på solceller. Produkten bidrar med ljus på platser dit
elnätet inte når och kan laddas med hjälp av solljus, en resurs man ofta har rikligt av i länder
med brist på elektricitet. Efter en första lansering i Sverige mot friluftsmarknaden siktar
HiNation nu på att expandera i Afrika där behovet är stort. Genom ett samarbete med lokala
mikrofinansieringsinstitut ger HiNation lokalbefolkningen i utvecklingsläder möjligheten att
kunna förbättra sin vardag med hjälp av solljus.
19
4.2. Resultat enligt analysmodellen
Varje del i analysmodellen inleds med de påståenden som ställts upp i metodavsnittet.
Påståendena har markerats med kursiverad text.
4.2.1. Första fasen: Före identifierandet
– Någon eller några utav källorna självhjälp, filantropi eller aktivism har legat till grund för identifierandet av möjligheten till socialt entreprenörskap.
Aktivism som källa
På frågan om valet att starta ett socialt företag grundat sig i aktivism svarade tre av de sociala entreprenörerna, Sara från Mjuka Flytten, Oscar från Ung Omsorg och Josefin från Food for Thought, att de tydligt kan se kopplingar till hur aktivistiska engagemang lett dem till startandet av ett socialt företag. De anser vidare att socialt entreprenörskap är ett effektivt sätt att på egen hand försöka angripa frågan och skapa påverkan snabbare än om de skulle gått genom andra kanaler, såsom politiskt engagemang eller ideella organisationer. De indikerar även att deras bakgrund i att växa upp i en “aktivistfamilj” eller med föräldrar som varit politiskt engagerade har påverkat dem till att vilja bli sociala entreprenörer.
Varken Sebastian från The fair Tailor, Andreas från Worldfavor eller Linda från HiNation anser att deras företagande grundar sig i aktivism, men de håller med om deras företagande har en aktivistisk ådra. De övriga tre har därmed en starkare koppling till denna källa, framförallt innan identifierandet av möjligheten för socialt företagande. Andreas från Worldfavor träffade dock i början av sitt arbete med Worldfavor en partner med en mer aktivistisk bakgrund. Denne har bidragit till att företaget fått en tydligare aktivistisk inställning än vad idén från början hade.
Filantropi som källa
De sociala entreprenörer som anser sig ha aktivism som källa till att identifiera möjligheten
anser även att den sociala frågan är det som prioriteras i företagandet. Andreas på Worldfavor
och Sebastian på The Fair Tailor indikerar att de ekonomiska målen varit primära i deras
sociala företagande. Dock menar de att ju mer de kan växa ekonomiskt, desto mer social
skillnad kan de göra och att det därmed inte finns något motsatsförhållande mellan de
ekonomiska och sociala målen. Samtliga sex entreprenörer framhåller att den ekonomiska
20 aspekten är ett verktyg för att nå de sociala målen som företaget har och att är den sociala påverkan som skapas genom företagandet är den drivande kraften bakom verksamheten.
Begreppet filantropi ifrågasätts till viss del av intervjuobjekten. Sebastian på The Fair Tailor säger: “Rent altruistiska handlingar tror jag inte existerar, man får alltid något tillbaka”. Han menar att det alltid finns ett motiv bakom en persons handlande och att den som utför handlingen förväntar sig något tillbaka. I en social entreprenörs fall kan känslan av att hjälpa andra vara ett exempel på denna form av utbyte. På ett sätt kan han se sig som filantropisk, men han belyser att det alltid finns någon form av utbyte trots att han gärna gör gott och bidrar till att hjälpa ett socialt problem. Detta resonemang bekräftas av Josefin på Food for Thought som talar om betydelsen av att få arbeta med någonting hon tycker är roligt samtidigt som hon får hjälpa andra människor. Kombinationen att göra gott samtidigt som hon driver en ekonomiskt hållbar organisation är det hon anser är mest spännande med socialt företagande.
Även Oscar på Ung Omsorg indikerar att utbytet han får som social entreprenör är betydande, att han blir glad av att kunna hjälpa andra människor och att se äldre och unga ha trevligt tillsammans ger honom en annan sorts icke-ekonomisk “vinst”. Detta tror han är en förklaring till att han inte har ett lika stort ekonomiskt intresse som han skulle haft om han inte fick något annat tillbaka från arbetet. Liknande resonemang känns igen hos samtliga intervjuade sociala entreprenörer.
Självhjälp som källa
Hälften av de intervjuade entreprenörerna anser att de sociala förmånstagarna man hjälper genom företagandet har en primär roll i värdeskapandeprocessen. Dessa företag är Food for Thought, Mjuka Flytten och Ung Omsorg. En hjälp-till-självhjälp funktion kan dock inte urskiljas lika tydligt som för till exempel ett mikrolåneinstitut, även om Food for Thought bidrar till att kvinnor i utanförskap kan hjälpa sig själva när de får möjlighet att använda sin kompetens. Resterande respondenter kan inte se en tydlig hjälp-till-självhjälp funktion i sina företag.
Sammanfattningsvis har samtliga respondenter kunnat anknyta bakgrunden till sitt sociala
entreprenörskap till någon eller några av källorna aktivism, filantropi eller självhjälp på ett
eller annat sätt och aktivism är den källa som visat sig ha starkast anknytning. Tre av
entreprenörerna, Andreas från Worldfavor, Sebastian från The Fair Tailor och Linda från
HiNation, har dock visat sig ha svag koppling till källorna. Den filantropiske ådran kan
kännas igen bland flera av entreprenörerna, men ifrågasätt även, då de menar att det icke-
21 ekonomiska utbyte de får i olika former är avgörande. En hjälp-till-självhjälp funktion har slutligen varit svår att se bland de sociala företagen.
4.2.2. Andra fasen: Identifierande av en möjlighet
– Entreprenören identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap genom att han eller hon identifierar att det finns ett behov av att utmana en existerande situation i samhället.
– I likhet med kommersiella entreprenörer, vidkänns en möjlighet genom att entreprenören identifierar att det finns en efterfrågan eller ett utbud av en värdeskapande produkt eller tjänst.
Samtliga sociala entreprenörer är medvetna om hur deras affärsidé växt fram. För vissa har det skett som en process under längre tid medan andra kan urskilja en eller två kritiska tillfällen då möjligheten för deras sociala företagande identifierades. Sara på Mjuka Flytten förklarar att hennes idé vuxit fram organsikt under en längre period, men kan urskilja två viktiga tidpunkter som lett henne till identifierandet. Dock belyser hon att det är hennes livssituation som helhet som lett henne fram till upptäckandet. Hos Sara är det tydligt att det sociala behovet eller problemet upptäcktes först vid identifierandet av möjligheten. Verktyget för att lösa problemet utvecklades då hon kände att det fanns större möjlighet för henne att skapa förändring genom ett eget företag istället för att försöka påverka organisationerna som placerar anställda utomlands att åtgärda problemet internt.
Även för Oscar på Ung omsorg och Josefin på Food for Thought har det varit det sociala problemet eller behovet som identifierades först, även om lösningen identifierats kort därefter.
Oscar identifierade förutom brister i omsorgen även ytterligare ett problem; att unga har svårt att få jobb. Han insåg att han genom att kombinera dessa två behov kunde skapa en ett sätt för ungdomar att utföra lättare omsorgsarbete som inte kräver vårdutbildning. Josefin identifierade först ett socialt utanförskap och såg sedan potential i gruppen genom kunskaper inom matlagning. Hon identifierade kort därefter även en marknadslucka när det kommer till exotisk och ekologisk mat och en brist på matlagningskurser där läraren härstammar från den specifika matkulturen. När hon senare fick inspiration från liknande satsningar utomlands insåg hon hur båda behoven kunde kombineras för att lösa ett socialt problem.
Sebastian på The Fair Tailor, Linda på HiNation och Andreas på Worldfavor identifierade alla
en efterfrågan från, eller en lucka på marknaden och möjligheten till det sociala värdet
22 identifierades i nästa steg genom att sociala frågor kunde påverkas i samspel med att fylla marknadsbehovet. För Sebastian identifierades först en affärsidé som kunde fungera, men han insåg även att han kunde kombinera detta med att skapa förändring och bättre villkor för tillverkarna. En mer social entreprenörsidé var därmed född. Hos Andreas från Worldfavor identifierades först problemet att konsumenter inte kan göra hållbara konsumtionsval eftersom tillräcklig information om företagens hållbarhetsarbete och sociala ansvar inte finns tillgänglig. I samband med detta identifierades även att företag inte har ett forum att visa allmänheten vilket hållbarhetsarbete de faktiskt gör och att deras incitament för att ägna sig åt sådant engagemang därmed är dåliga. Den sociala grupp eller fråga som påverkas med hjälp av Worldfavor är skilda, beroende på vilket socialt engagemang företagen kan uppmuntras att engagera sig i genom portalen. Andreas menar att han brinner för att skapa en ny struktur för kommunikation mellan individer och företag om hållbarhet och socialt ansvar. Worldfavor riktar därmed inte in sig på en specifik samhällsfråga i sig, men att samhällspåverkan blir ett resultat av den kommunikation de kan skapa.
Sammanfattningsvis har tre av de sociala entreprenörerna börjat med att identifiera ett socialt problem som de sedan försökt förbättra eller hjälpa genom företagande och därmed även identifierat en möjlighet till att skapa en värdeskapande produkt eller tjänst för marknaden.
Genom att starta ett företag har de kunnat skapa värde för denna sociala grupp samt för den målgrupp företaget vänder sig till. De övriga tre intervjuobjekten har dock initialt upptäckt ett marknadsbehov eller en affärsidé som kan fylla en lucka på marknaden och därefter valt att även påverka en social fråga genom sitt företagande. Oavsett vad som identifierats först är samtliga respondenter eniga om att de skapar fler värden, sociala och ekonomiska, genom sin verksamhet.
4.2.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
– Identifierandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap är ett resultat av utvärdering där sociala och ekonomiska aspekter analyseras med långsiktig social påverkan och ekonomisk hållbarhet som vision.
– Entreprenörens känslomässiga engagemang i den sociala frågande är drivande.
Det framkom genom intervjuerna att sättet att utvärdera den identifierade möjligheten varierat
mellan intervjuobjekten. Saras idé, Mjuka Flytten, växte fram organiskt under en längre tid
23 och utvärderingen skedde därmed löpande genom reflektioner. Eftersom den ekonomiska vinsten alltid varit sekundär har hon inte sett någon nytta i att genomföra en noggrann ekonomisk utvärdering innan start. Hon sammanfattar: “Pengar är viktigt för annars finns vi inte imorgon. Jag är väldigt noga med pengar. Det är dock mycket viktigare att utvärdera mottagandet av den produkt vi tillhandahåller.” Sebastian på The Fair Tailor förklarar att han inte gjorde någon konkret utvärdering utan testade sig fram: “Jag kunde inget om textilindustrin och inget om Nepal. Vi visste inte vad vi höll på med, vi köpte två kilometer tyg som vi skulle skicka från Indien till Nepal.” Först efter att de första skjortorna levererats utvärderades produkten på riktigt och därefter anlitades en professionell designer för att ta fram nya modeller.
Oscar Lundin på Ung Omsorg förklarar att det från början inte var tänkt att de skulle tjäna pengar på sin idé. De började i liten skala, som ideell förening, där de hade som mål att göra en god gärning för äldre och endast balansera kostnader med intäkter. Risken var därmed inte särskilt stor och detta är en anledning till att ingen noggrann utvärdering gjordes innan start.
Detta liknar Linda på HiNation som förklarar att hon var noga med att börja i liten skala inte dra på sig alltför stora kostnader i början innan produkten testats på marknaden. Linda har dock, till skillnad från de andra entreprenörerna, utvärderat sin idé utifrån ett antal kriterier hon ställde sig själv för att skapa en idé som respresenterade vad hon själv ville göra. Det var för Linda viktigare att prova sig fram för att se om det finns en marknad för idén, istället för att försöka utvärdera marknadens behov på förhand.
Andreas på Worldfavor förklarar att han ständigt utvärderar sina idéer genom tankeprocesser.
Han gjorde inte någon konkret utvärdering av Worldfavor innan han startade, utan har istället testat sig fram och utvärderat efter vägen. Han förklarar att hans vilja att alltid förbättra saker gör att han aldrig blir riktigt nöjd och hela tiden arbetar för att förbättra delar i sitt koncept.
Att utvärdera den ekonomiska biten var inte prioritet i början då han från tidigare entreprenöriella aktiviteter lyckats spara ihop ett mindre kapital som han var villig att riskera för att få testa sin idé.
Josefin på Food For Thought, som vid tillfället för intervjun var i uppstartskedet, har
utvärderat mer noggrant än de andra sociala entreprenörerna i studien. Josefin förklarar att
hon gjort marknadsundersökningar för att undersöka efterfrågan för hennes produkt samt även
gjort ekonomiska beräkningar och budget för att se om idén är ekonomiskt genomförbar.
24 – Mobilisering av resurser är kritiskt i processen där en social entreprenör beslutar huruvida en idé kan förverkligas eller ej.
Mobilisering av resurser har fungerat liknande för samtliga respondenter. De förklarar att ett nätverk av kompetenta människor varit kritiskt för att kunna genomföra de olika affärsidéerna. Även deras egen kompetens eller erfarenheter har på olika sätt bidragit till att kunna genomföra idén. Återkommande i samtligas svar är att de stött på “rätt” personer under arbetets gång, som visat sig vara avgörande. Andreas på Worldfavor tror att en särskild anledning ligger bakom varför han stött på dessa personer: ”Att sätta sig i möten som man kanske inte tror ska ge framgång, att våga chansa, det är de mötena som har gett framgång för oss.”
Linda tror att det som varit kritiskt för att utveckla den produkt som HiNation tillhandahåller var att prata öppet om sina idéer för att på sätt öppna upp möjligheten för fler att bidra med kompetens, förslag och nätverk. Denna typ av nätverkande har genererat kontakter som hjälp till i utveckling av både produkten och företaget.
– Timing är betydande för om sociala och ekonomiska aspekter av socialt entreprenörskap skall förverkligas.
Sara från Mjuka Flytten förklarar att hennes företag fungerat bra trots att samhällets trender
tycks ha gått emot vad som kan anses gynnsamt för Mjuka Flytten. Flertalet respondenter
menar dock att vissa förändringar och trender i samhället varit bidragande till företagets
framgång. Linda på HiNation förklarar exempelvis att en ökad miljömedvetenhet som
samhällstrend gynnat företag som HiNation. Andreas på Worldfavor håller med om detta och
förklarar att idén med hans företagande grundar sig i ett växande intresse för frågor som rör
företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete. Dessutom menar han att tekniken med sociala
medier varit avgörande för att Worldfavor kan skapa den kommunikation de gör. Även Oscar
förklarar att timingen med Ung Omsorg var gynnsam med tanke på den debatt som väckts
angående äldreomsorgen i Sverige de senaste åren. Sebastian anser att även The Fair Tailor
startades i rätt tidpunkt och att sociala entreprenörskap blivit ett mer välkänt fenomen på
senare år även har bidragit till framgången. Josefin förklarar att ett större intresse för
ekologisk mat och sociala orättvisor förbättrar förutsättningarna för Food for Thoughts
framgång.
25 Sammanfattningsvis håller samtliga sociala entreprenörer med om att processen har handlat om att testa sig fram och utvärdera allteftersom vad som fungerar bra. Mobilisering av resurser har skett löpande under arbetets gång för det flesta, och man har generellt inte planerat färdigt innan företagen kunde startas. Bra timing har visat sig vara viktigt för nästan alla företagens framgång. Mjuka Flytten har dock lyckats trots att samhällstrenderna kan ses som missgynnande.
4.2.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen
– Identifierandeprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap påverkas av entreprenörens individuella dimension.
Familjeförhållanden som påverkat personens värderingar, samt även personliga egenskaper, har haft inverkan på de sociala entreprenörernas agerande. Detta både då det gäller varför man valt att åta sig ett samhällsuppdrag men även varför man valt att bli entreprenör. Både Sebastian från The Fair Tailor och Andreas från Worldfavor anger att deras tävlingsinstinkt varit bidragande till varför de valt att driva företag. Kreativitet, problemlösarinställning eller viljan att skapa något på egen hand har enligt Sara på Mjuka Flytten, Josefin på Food for Thought, Oscar på Ung Omsorg, Andreas på Worldfavor samt Sebastian på The Fair Tailor varit avgörande faktorer till varför man velat gå sin egen väg och skapa sin egen lösning på ett samhällsproblem. Även en otålighet och viljan att uträtta saken snabbare på egen hand har enligt Sara och Oscar varit betydande drag. Vidare menar Oscar att hans uppväxt format honom till att bli jordnära och närvarande bland andra människor, Sara att hon är ödmjuk, och Sebastian att han har ett slags rättspatos, personlighetsdrag de alla tror är bidragande till varför de blivit engagerade i en social fråga. Att dessutom vara lite naiv och våga ge sig in på något man inte vet så mycket om är enligt Sebastian, Andreas och Josefin en egenskap som hjälpt dem dit de är idag. Även kämparglöd för sin vision har visat sig vara ett gemensamt drag hos flera av entreprenörerna.
– Identifierandeprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap påverkas av entreprenörens kontextuella dimension.
