Bostadsplanering
En fallstudie mellan Sverige och England
Linnea Emmot Tiger 2016
Civilingenjörsexamen Arkitektur
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE
Bostadsplanering: En fallstudie mellan Sverige och England
Linnea Emmot Tiger
Avdelningen för industriellt och hållbart byggande Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Luleå tekniska universitet
16 juni 2016
Förord
Detta examenararbete är det avslutande momentet för min utbildning till civilingenjör inom arkitektur via Luleå tekniska universitet med inriktning husbyggnad. Arbetet påbörjades januari 2016 och omfattar 30 högskolepoäng.
Personer som jag speciellt vill tacka för deras stöd och engagemang i mitt arbete är:
- Helena Lidelöw, min handledare på Luleå tekniska universitet, som har väglett mig genom hela arbetets gång.
- Jay Williams, arkitekt på White i Göteborg, som bidragit med sina kunskaper inom byggande i England samt hjälp mig att få tillgång till material.
Slutligen vill jag även tacka min familj och mina vänner som stöttat och uppmuntrat mig under hela min studietid.
Göteborg, maj 2016
____________________________
Linnea Emmot Tiger
I
Sammanfattning
Standarden på bostäder i Sverige är bland den högsta i världen. Det beror bland annat på den strikta regleringen som finns för bostadsutformning. Bostadsutformning och tillgänglighet regleras av bland annat Boverkets byggregler (BBR) och SIS Svensk Standard. Hur reglering för bostadsutformning ser ut är något som skiljer sig mellan olika länder. Denna studie fokuserar på skillnader mellan Sverige och England.
Problem som skapas av bristande tillgänglighet i bostäder är bland annat att den grupp människor som har något slags funktions- eller rörelsehinder inte har samma möjligheter som personer som inte har något funktions- eller rörelsehinder att få en bostad som uppfyller individernas behov. Detta kan ses som en slags diskriminering och ett sätt att exkludera olika grupper i samhället. Bristande tillgänglighet i bostäder innebär även att om en individ blir rörelsehindrad kommer denna person behöva lämna sin bostad för att hitta en som uppfyller individens tillkomna behov.
Forskningsfrågan som detta examensarbete är baserad på är: ”Vad skapar essensen, enligt BBR och SIS, av svenska tillgänglighetsregler och hur kan man jämföra detta med planlösningar skapade i England?”
I detta examensarbete så har, i en fallstudie, tolv engelska bostadslägenheter utvärdetas utifrån hur väl de möter de svenska reglerna för bostadsutformning och tillgänglighet. Resultatet av forskningsstudien visar att de främsta skiljande faktorerna mellan svensk bostadsutformning och de engelska bostadslägenheterna är framförallt det faktum att de engelska bostäderna är anpassade för personer utan funktionsnedsättning. Om man som individ har ett behov av extra tillgänglighet i sin bostad får man söka sig till ”wheelchair accessible” (rullstolstillgängliga) bostäder. De engelska bostadslägenheterna som är anpassade för personer utan funktionsnedsättning kan jämföras mot en nivå under sänkt nivå på tillgänglighet enligt svenska standarder. Sänkt nivå på tillgänglighet i Sverige innebär utan krav på tillgänglighet.
Studien visar på att de funktioner som sämst tillgodoses enligt svenska normer i de engelska
bostadslägenheterna är funktionerna för sömn och personhygien. Rummen som fyller dessa
funktioner är för små för att möta en svensk standard. Genom anpassning av planlösningar i
de engelska bostadslägenheterna mot svensk standard kan en högre nivå på tillgänglighet
uppnås. De främsta ändringarna som genomförts är ökning av yta i sovrum och badrum,
ökade förvaringsmöjligheter i bostäderna samt ommöblering av fast inredning. Genom dessa
förändringar visar studien på att samtliga av de engelska bostadslägenheterna ökar sin
II tillgänglighet. Resultatet visar att svensk bostadsutformning skapar större plats för funktioner i bostaden, bostäderna är bättre anpassade efter antalet personer som bor i bostaden samt att tillgängligheten är striktare reglerad. Genom att fastställa dessa förändringar som riktlinjer enligt engelska standarder kan en högre tillgänglighetsgrad uppnås i de engelska bostadslägenheterna och därmed skapa bostäder som är tillgängliga för en större grupp människor.
Nyckelord: bostadsstandard, bostadsutformning, tillgänglighet, Sverige, England
III
Abstract
The standard of housing in Sweden is among the highest in the world. This is partly due to the strict regulation that exists for housing design. Housing design and accessibility are governed by “Boverkets Byggregler” (BBR) and Swedish Standards. Regulation of housing design differs between countries. This study focuses on the differences between Sweden and England.
The problem created by the lack of accessibility in homes is that people with disabilities do not have the same opportunities as people without disabilities to find a home that meets their needs. This can be seen as a form of discrimination and a way to exclude various groups in the society. Lack of accessibility in housing also means that if an individual becomes disabled, this person will have to leave their home to find one that meets the needs. The research question in this thesis is: "What creates the essence, according to BBR and SIS, in the Swedish accessibility rules, and how can you compare this with housing in England?"
In this thesis, twelve English dwellings are evaluated based on how well they meet the Swedish rules for housing design and accessibility. The results of the study show that the main distinguishing factor between the Swedish housing design and the English apartments is that the English homes are adapted for people without disabilities. If individuals have a need for additional accessibility in their homes may seek the specific wheelchair accessible homes.
The regular English residential apartments can be compared to a lower level of accessibility according to Swedish standards. The lower level of accessibility in Sweden means no requirement on accessibility.
The study shows that the functions worst catered to according to Swedish standards are the functions of sleep and personal hygiene. The rooms that fill these functions are too small to meet the Swedish standards. By adjusting the layouts of the English residential apartments to meet Swedish standards, a higher level of accessibility is achieved. The main changes implemented are increased the area of bedrooms and bathrooms, increased storage in homes, and redecoration of the interior. Through these changes, the study shows that all of the English residential apartments will have increased accessibility. The result shows that the main differences between Swedish housing design and the design of the dwellings in this study, is that Swedish housing design creates more space for functions in the home, homes are better adapted to the number of people living there, and that accessibility is strictly regulated.
By identifying these changes as guidelines according to English standards, a higher
IV accessibility level can be achieved in the English residential apartments and create homes that are accessible to a larger group of people.
Keywords: housing standard, housing design, accessibility, Sweden, England
V
Begreppsförklaring
BOA Boarea (BOA) innebär den yta inom en bostad som
är användbar för de boende. Detta innebär arean innanför ytterväggarna.
Funktion En funktion innebär en aktivitet som sker inom en bostad, så som sömn, vila, matlagning, personhygien och så vidare.
Tillgänglighet Tillgänglighet innebär tillgängligt för personer med nedsatt funktions- och orienteringsförmåga.
Nedsatt funktions-
och orienteringsförmåga Innebär en begränsning inom rörelse-, syn-, hörsel- eller kognitiv förmåga. Dessa personer kan behöva använda sig av hjälpmedel så som rullstol eller käpp.
Wheelchair accessible Innebär ett område som är tillgängligt för personer som använder sig av rullstol.
Affordable housing Bostäder som är billigare i jämförelse med det
aktuella områdets marknadspriser.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bostadsbyggandets historik i Sverige från 1900-talet till nutid ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.2.1 Forskningsfråga ... 3
1.3 Avgränsningar ... 3
1.4 Tidigare studier ... 4
2. Teori ... 5
2.1 Planering av svenska samhällen ... 5
2.2 Bestämmelser för byggande i Sverige ... 6
2.2.1 Reglering av byggandet i Sverige ... 6
2.2.2 Lagar för reglering av tillgänglighet i byggander ... 7
2.2.3 Bestämmelser och standarder för bostadsutformning ... 8
2.3 Planering av bostadsbyggande i England ... 10
2.3.1 The National Planning Policy Framework ... 10
2.3.2 The London Plan ... 11
2.4 Bestämmelser och standarder för bostadsbyggande i England... 12
2.4.1 Bostadstyper ... 12
2.4.2 Reglering av bostadsutformning i England ... 13
2.5 Sammanfattande beskrivning ... 16
2.5.1 Reglering av bostadsutformning i Sverige och England ... 16
3. Metod ... 18
3.1 Forskningsstrategi ... 18
3.2 Tillvägagångssätt ... 20
3.2.1 Litteraturstudier ... 21
3.2.2 Fallstudie ... 22
3.2.3 Programvaror ... 31
3.2.4 Alternativa metoder... 31
3.3 Analysmodell ... 31
3.4 Studiens trovärdighet ... 33
3.4.1 Reabilitet ... 33
3.4.2 Validitet ... 33
4. Fallstudie ... 34
4.1 Bostadslägenheter i fallstudien ... 34
4.1.1 Vanliga bostäder ... 34
4.1.2 Wheelchair accessible ... 37
4.1.3 Affordable housing ... 39
5. Resultat ... 43
5.1 Reglering av tillgänglighet i bostäder i Sverige respektive England ... 43
5.2 Tillgänglighet i bostadslägenheter ... 48
5.2.1 Jämförelse enligt svensk normalnivå på tillgänglighet i bostäder ... 48
5.2.2 Bostadsanpassning enligt normalnivå ... 52
5.2.3 Anpassning för funktioner för sömn och personhygien enligt normalnivå ... 58
5.2.4 Sänkt nivå ... 64
5.2.5 Bostadsanpassning enligt sänkt nivå ... 67
6. Analys ... 75
6.1 Grundläggande nivå för tillgänglighet ... 75
6.2 Utan krav på tillgänglighet enligt sänkt nivå ... 78
6.3 Analys av funktioner enligt svensk normalnivå ... 80
6.4 God tillgänglighet i Sverige respektive England ... 82
7. Slutsats och diskussion ... 84
7.1 Slutsats ... 84
7.2 Diskussion ... 87
7.3 Fortsatt forskning ... 90
8. Referensförteckning ... 91
Bilagor ... 94
1
1. Inledning
I detta avsnitt beskrivs bakgrund, historik och syfte till detta arbete. Forskningsfrågorna som har drivit arbetet, avgränsningar samt tidigare studier presenternas även i detta kapitel.
1.1 Bostadsbyggandets historik i Sverige från 1900-talet till nutid
Sverige har en av de högsta bostadsstandarderna i världen. Bostadsutformning och tillgänglighet för personer med nedsatt funktions- och orienteringsförmåga är hårt reglerade, detta för att skapa bostäder som alla kan använda oavsett förutsättning. Detta har dock inte alltid varit ett faktum i svenska bostäder.
I och med urbaniseringen på 1900-talet och de stora massorna av människor flyttade in till städerna följde även en rad problem. Bland annat innebar den förtätade befolkningen i städerna en ökad spridning av sjukdomar och bostäderna betraktades under denna tidsperiod som ett hygieniskt problem. (Lidelöw, Stehn, Lessing, & Engström, 2015, ss. 40-48) Samtidigt var det även en hög bostadsbrist i Sverige och standarden på bostäderna var mycket låg (Nylander, 2013, s. 41). För att lösa problemet med bostadsbristen införde regeringen subventioner för bostadsbyggande och en maxgräns för hyror. Under år 1922 drogs subventionerna in och hyrorna gick återigen upp. Under denna period var det få familjer som hade råd att bo större än i en två. (Lidelöw, Stehn, Lessing, & Engström, 2015, ss. 40-48) Per Albin Hansson var socialistisk statsminister i Sverige under mellankrigstiden, och var den som drev på idén om ”Folkhemmet”. ”Folkhemmet” innebar att staten skulle ta ansvar för att bygga bostäder och lösa problemen med trångboddhet och hygien. En idé uppstod om att varje föremåls uppgift var att fylla en funktion och underlätta för de boende. HSB tog under denna period fram standardiserade planlösningar för lägenheter avsedda för familjer med många barn. Det var nu som standarden sattes i Sverige om vad som innebar god arkitektur och goda boendemiljöer. (Lidelöw, Stehn, Lessing, & Engström, 2015, ss. 49, 54-56) Bostäderna blev under denna period större och bättre utrustade (Nylander, 2013, s. 93).
Under 1950-talet byggdes det bostäder i Sverige med en relativt hög klass, både tekniskt,
funktionellt och estetiskt. Under denna period bildades även underlag för regelverket ”God
bostad” som utgavs av Bostadsstyrelsen år 1954. Storleken på bostaden ökade även under 50-
talet. (Nylander, 2013, s. 127)
2 Under 60-talet infördes ”Miljonprogrammet” vilket innebar att man skulle bygga 100 000 nya bostäder per år under en tioårs period i Sverige. Under denna period höjdes även kraven på utrymmesstandarden i bostäderna. (Nylander, 2013, s. 151) På 70-talet stoppades
”Miljonprogrammet” och istället omvärderade man den befintliga bebyggda miljön. Detta ledde till ombyggnad och renovering av de äldre bostadshusen. (Nylander, 2013, s. 191) På 80-talet diskuteras bostadssubventioner och det ifrågasätts om staten skall betala ut pengar för byggandet (Nylander, 2013, s. 224). Under denna period ökade bestämmelserna kring byggande i Sverige. Regler om tillgänglighet i bostäder infördes i Svensk Byggnorm (SBN).
År 1989 kom Boverkets Nybyggnadsregler som ersatte tidigare normer där dimensionerande möbleringsmått hade tagits bort och hänvisade nu istället till allmänna råd om utformning i SIS Svensk Standard. (Nylander, 2013, ss. 229-230) På 90-talet avvecklas bostadspolitiken och subventioner läggs ner. Nu började istället bostäder byggas av allt fler privata byggherrer och fastighetsbolag och kvaliteten på bostäderna höjdes. (Nylander, 2013, ss. 255, 296) I Sverige byggs det idag väldigt lite nya bostäder i jämfört med andra länder i Europa och samtidigt är kostnaden för bostadsbyggandet bland de högsta. Svenskt bostadsbyggande är hårt reglerat av lagar och bestämmelser. Byggnaden måste uppfylla specifika uppsatta lagar och förordningar för hur en svenskt godkänd byggnad skall konstrueras på ett korrekt sätt för att uppfylla standarden. (Nylander, 2013)
1.2 Syfte
Reglering av bostadsutformning och tillgänglighet är något som skiljer sig mellan länder och nivån på tillgänglighet i bostäder är varierande. Om tillgänglighet i bostäder är en bristande faktor, innebär detta att den grupp människor som har något slags funktions- eller rörelsehinder inte har samma möjligheter som personer som inte har något funktions- eller rörelsehinder att få en bostad som uppfyller individernas behov. Detta kan ses som en slags diskriminering och ett sätt att exkludera olika grupper i samhället då personer med behov av högre tillgänglighet i sina bostäder inte exempelvis kan bo i de områden de vill på grund av ett snävt utbud av tillgängliga bostäder. Ett annat problem som kan uppstå i och med bristande tillgänglighet är att om en individ blir rörelsehindrad under en period av sitt liv, innebär detta att personen måste flytta från sin bostad för att få ett boende som uppfyller individens behov.
Examensarbetet syftar till att genomföra en jämförande studie mellan engelska
bostadslägenheter och svenska bestämmelser för bostadsutformning, vilka är Boverkets
Byggreglers (BBR) tillgänglighetskrav samt SIS Svensk Standard. Studien ska resultera i
insikter hur de svenska tillgänglighetskraven uppfylls i de engelska bostadslägenheterna, hur
reglering av tillgänglighet och bostadsutformning skiljer sig, samt att fastställa de främsta
skiljande faktorerna mellan svensk bostadsutformning och de engelska bostadslägenheterna i
fallstudien.
3 1.2.1 Forskningsfråga
Vad skapar essensen, enligt BBR och SIS, av svenska tillgänglighetsregler och hur kan man jämföra detta med planlösningar skapade i England?
1.3 Avgränsningar
De svenska bestämmelserna som har beaktats i denna studie är Boverkets byggregler (BBR), Plan- och bygglagen, samt standarder enligt SS 91 42 21 och SS 91 42 22. Bestämmelserna som beaktats är de som berör området tillgänglighet i bostäder, bostadsutformning och rumshöjd, enligt kapitel tre i BBR. Bestämmelser som berör områden utanför bostaden så som utanför bostadsbyggnaden, kommunikationsutrymmen, trapphus, hissar, bostadskomplement samt driftutrymmen har inte tagits i beaktning. Detta på grund av att endast ritningsmaterial för planlösningen och inte hela bostadshuset kunde erhållas vid studiens datainsamling.
Bostadsprojektet i fallstudien är en nybyggnation, därför beaktas ej kapitel 3:5 i BBR. Avsnitt i BBR som tas i beaktning är:
- Kapitel 3:113 Dimensionerande mått för rullstol - Kapitel 3:143 Dörrar och portar
- Kapitel 3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i ett plan
- Kapitel 3:147 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i fler plan
- Kapitel 3:22 Allmänt om utformning av bostäder
De engelska bostadslägenheterna antas uppfylla kraven för bostadsutformning som är gällande i London och England, därför jämförs inte bostäderna i fallstudien mot de engelska kraven. Detta på grund av att uppförandet av bostäderna godkänts genom bygglov och färdigställdes år 2015.
De engelska bestämmelserna som har beaktats är de som är gällande för Londonområdet samt bestämmelser på nationell nivå. Bostäderna i fallstudien är en nybyggnation i London, vilket innebär att bostäder som uppförs i andra delar av England inte har beaktats i denna studie.
Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat gäller endast för bostadslägenheterna i fallstudien och kan inte generalliseras för alla bostäder i England.
Studien tar ej hänsyn till förändrat politiskt läge som kan komma att påverka reglering av
bostadsutformning. Studien syftar till de lagar och bestämmelser som är gällande då denna
rapport skrivs (maj 2016).
4
1.4 Tidigare studier
Tidigare studier som genomförts inom detta område är White Arkitekters jämförelsearbete mellan tillgänglighet i Sverige och England. Rapporten ”Bostäder för livet” (2012), skriven av Åsa Carlestam, beskriver en jämförelse av tillgänglighetskrav för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga mellan svenska BBR och brittiska ”Lifetime Homes”. Syftet med utredningen var att identifiera skillnaderna för kraven för en certifiering enligt BREEAM Communities och svenska kraven i BBR. Utredningen genomfördes under våren 2012 på uppdrag av Diligentia.
En tidigare studie som har genomfört en utredning kring tillgänglighet i Sverige och Australien är examensarbetet ”Physical Accessibility in Dwellings” (2015), skriven av Lina Olofsson. Arbetet syftar till att jämföra tillgängligheten i bostäder i Sverige och Australien för personer med nedsatt funktions- och rörelseförmåga.
Denna rapport knyter an till tidigare forskning då reglering av bostadsutformning och
tillgänglighet i England jämförs mot svenska bestämmelser. I en fallstudie med engelska
bostadslägenheter genomförs en utredning kring hur väl de uppfyller svensk standard och
svenska krav samt tillgänglighetsgraden i bostäderna.
5
2. Teori
2.1 Planering av svenska samhällen
I Sverige finns ingen nationell planering som styr samhällsplaneringen på kommunal och regional nivå. Staten kan däremot sätta upp nationella mål för den fysiska planeringen av samhället och därmed ta riksintressen i beaktning. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är det Länsstyrelserna som ska samordna statliga intressen i planprocessen. (Boverket - Samhällsplanering)
Det är kommunerna som har huvudansvaret för att planlägga mark- och vattenanvändning inom kommunens gränser och enligt PLB ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Här beskriver man hur utveckling av bebyggelse ska ske. Miljöbalken (MB) ska också framgå av översiktsplanen. (Nordstrand, 2011, ss. 49-53) Översiktsplanen ska även redovisa bebyggd miljö, allmänna intressen, och riksintressen samt hur kommunen ska använda dessa områden och tillgodose dessa intressen och normer. Översiktsplanen vägleder för detaljplanering och bygglov inom kommunen. (Boverket - Samhällsplanering) Ny bebyggelse regleras genom kommunens detaljplaner som i sin tur regleras av särskilda områdesbestämmelser. I detaljplaner finns en genomförandetid som är minst 5 år och högst 15 år. (Nordstrand, 2011, ss. 49-53)
Planering för utveckladet av bostäder är en väsentlig del i kommunens arbete. Det är viktigt
för alla kommuner att ha en strategi för boendet och hur bostadsbeståndet ska möta
befolkningens behov. Som utgångspunkt för kommunerna finns övergripande mål inom
bostadspolitiken som fastslagits av regeringen. Målen för bostadspolitiken är en väl
fungerande bostadsmarknad i Sverige över ett långsiktigt tidsperspektiv samt att
konsumenternas efterfråga möts av bostäder som svarar mot de behov som finns. (Boverket -
Samhällsplanering)
6
2.2 Bestämmelser för byggande i Sverige
2.2.1 Reglering av byggandet i Sverige
I Sverige finns det ett antal bestämmelser och standarder som styr byggandet. Till detta tillkommer ett antal handböcker med allmänna råd samt standarder, både obligatoriska och icke-obligatoriska standarder. Standarderna är till för att effektivisera och förenkla byggprocessen. (Nordstrand, 2011, ss. 14-21)
De myndighetskrav som finns inom byggbranschen redovisas i ett antal lagar, förordningar samt föreskrifter som måste följas. Dessa redovisas i Tabell 1 (bestämmelser gällande 2016- 05).
Tabell 1. Lagar, förordningar och föreskrifter som styr byggandet i Sverige (Ottosson, 2009).
Lag Beskrivning
BBR Boverkets byggregler Regler vid uppförandet av ny byggnad eller ändring i befintlig byggnad
JB Jordabalken Rättsliga bestämmelser angående fast egendom
Järnvägs- säkerhetslagen
Lag om säkerhet vid tunnelbana och
spårvagn Lag om säkerhet vid tunnelbana och spårvagn
LOU Lagen om offentlig upphandling Offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner
MB Miljöbalken Främjar hållbar utveckling, säkerställer hälsosam och god
miljö OVK Obligatorisk ventilationskontroll enligt
förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem
Säkerställa gott inomhusklimat och att ventilationssystem fungerar
PBF Plan- och byggförordningen Bestämmelser om innehåll och definitioner, planer och områdesbestämmelser, lov och anmälan mm
PBL Plan och bygglagen Bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande
TF Trafikförordningen Bestämmelser för trafik på väg och terräng
Väl Väglagen Allmänna vägars byggande, väggrätt, drift, säkerhet,
förvaltning mm
Plan- och bygglagen (PBL), samt Plan- och byggförordningen (PBF) gäller för alla
byggnadsverk vid nybyggnad, ändring och underhåll (Boverket, 2015, s. 10). Boverkets
byggregler (BBR) gäller för alla byggnader vid uppförandet av ny byggnad eller vid ändring
av byggnad. Definitionen av en byggnad beskrivs av PBL som ”en varaktig konstruktion som
består av tak eller av tak och väggar som är varaktigt placerade på mark eller helt eller delvis
under mark så att människor kan uppehålla sig i den” (Boverket, 2015, s. 11). Regelhierarkin i
7 Sverige ser ut enligt följande: grundlagar, övriga lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och till sist EU.
För att få uppföra ett byggprojekt krävs godkännande av ett flertal myndigheter. Vilken myndighets godkännande som krävs beror på vilket slags byggnad som skall uppföras.
(Ottosson, 2009, ss. 33-34) Innan man får påbörja ett projekt krävs ett antal tillstånd: bygglov, rivningslov, marklov, bygglov tillfällig åtgärd, yttrande från skyddsombud, anmälan/förfrågan skyddsrum, miljödom, anmälan om kvalitetsansvarig enligt PBL, ansökan om byggnadstillstånd, bygganmälan, förhandsanmälan av byggarbetsplats till Arbetsmiljöverket, byggherrens arbetsmiljöplan samt brandskyddsdokumentation/beskrivning (Ottosson, 2009, s.
34).
2.2.2 Lagar för reglering av tillgänglighet i byggander
Tillgänglighet i byggnader regleras av lagar i Sverige. I Plan- och bygglagen beskrivs i 8 kap.
1 § 3 st:
”En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”. (Riksdagen, 2010)
Diskrimineringslagen 2008:567 är en lag som fastställdes i januari 2009 (Sveriges riksdag, 2014). Nyligen infördes även en punkt som beskriver att bristande tillgänglighet, i bland annat bostäder, räknas som en form av diskriminering (1 januari 2015).
Enligt 1 kap. 4 § 3 st Diskrimineringslagen 2008:567:
”Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
- de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
- varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
- andra omständigheter av betydelse”
Bristande tillgänglighet kan exempelvis innebära att en person med en funktionsnedsättning ej
kan inträda en byggnad på grund av att tillgänglighetsaspekten inte har beaktats vid
utformningen. Den ansvariga personen kan åtalas för bristande tillgänglighet inom en
verksamhet enligt diskrimineringslagen. (Boverket, 2015)
8 2.2.3 Bestämmelser och standarder för bostadsutformning
2.2.3.1 Boverkets byggregler
Boverkets målsättning är att: ”bidra med kunskapsspridning inom sektorområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö samt att vara internationellt aktiva inom sektorområdet”
(Boverket). Det som ligget till grund för Boverkets arbete är PBL, delar av Miljöbalken och bostadsförsörjningslagen. Målområdena är att skapa hållbara städer, en fungerande bostadsmarknad, hållbar energianvändning samt en effektiv stadsförvaltning i Sverige.
(Boverket) Boverkets byggregler (BBR) är en regelsamling som består av föreskrifter samt allmänna råd, uppfört av Boverket. Föreskrifterna och råden gäller vid uppförande av ny byggnad, vid förändringar av en befintlig byggnad, mark- och rivningsområdet samt för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. (Boverket, 2015)
Kapitel tre i BBR behandlar tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen samt krav på tillgänglighet. Begreppet ”tillgänglighet” innebär tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, så som nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben, eller dålig balans. Nedsatt orienteringsförmåga kan innebära nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga.
Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp.
(Boverket, 2015, s. 14)
Kraven och allmänna råden som finns kring tillgänglighet och bostadsutformning i BBR är miniminivå, alltså lägsta möjliga nivå som måste uppfyllas för samtliga bostäder. De allmänna råden beskriver hur man kan se till att uppfylla kraven som ställs.
2.2.3.2 Standarder för bostadsplanering
Swedish Standards Institute (SIS) arbetar med att föreskriva svenska standarder som fastställs i SS (Svensk Standard) (Nordstrand, 2011, ss. 14-21). SIS standarder för bostadsutformning är beskrivna i SS 91 42 21 och SS 91 42 22. Dessa beskriver utformning av bostäder som anses vara ”ändamålsenligt och utrustat samt tillgängligt och anpassat för personer som använder rullstol” (SS 91 42 21, 2006). Standarderna används för att säkra en god nivå för bostadsplaneringen i Sverige. (Swedish Standards Institute) Standarden är frivillig att använda vid bostadsutformning men BBR hänvisar ofta till SS 91 42 21 i de allmänna råden för praktisk vägledning.
SS 91 42 21 ”Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått” utgör ett underlag för
projektering av bostäder. Här anges mått på möbler, inredning och utrustning samt
betjäningsareor. Standarden är baserad på aktiviteter som sker i bostaden, så som sömn,
9 matlagning och personhygien. (SS 91 42 21, 2006, s. 3) I SS 91 42 22 ”Funktionsplanering av bostäder” beskrivs lämpliga möbel-, inrednings- och utrustningsmängder för bostäder (SS 91 42 22, 2006, s. 3).
Bostadens planering är baserad på det antal personer som den är avsedd för. Standarden utgår i från de funktioner som olika stora bostäder ska kunna inrymma. För varje respektive funktion ger standarden en lista över lämpliga mängder möbler och annan utrustning.
Standarden omfattar bostadslägenheten, inklusive uteplats eller balkong, och tillhörande förråd. (SS 91 42 22, 2006, ss. 3-4) I ett bostadsprojekt ska ett möblerat lägenhetsplan redovisas för samtliga lägenhetstyper. En illustration skall visa att bostaden går att möblera för det antal personer som bostaden är avsedd för. Planen ska också visa bostadens utrustning i mängder med mått och bruksareor enligt SS 91 42 21. Hur tillgänglighet och användbarhet uppfylls måste redovisas i samtliga bostäder, detta enligt lagar och föreskrifter. (SS 91 42 22, 2006, s. 4)
Funktioner som bör tillgodoses i en bostad enligt svensk standard är (SS 91 42 22, 2006, s. 5):
a) Entré (ingång till bostaden, vända rullstol, sitta för att ta av och på skor, förvaring av ytterkläder och skor)
b) Samvaro (umgås, sitta, läsa, lyssna på musik, titta på TV) c) Arbete (läsa läxor, arbeta med dator, sy, skriva)
d) Måltid (duka, äta, umgås vid matbord)
e) Matlagning (laga mat, baka, diska, förvara mat och redskap, sortera avfall) f) Sömn (sova, vila, läsa, umgås med barn, enklare sjukvård)
g) Personhygien (tvätta sig, bada eller duscha, använda toaletten, hjälpa andra med personlig hygien)
h) Tvätt (tvätta textilier för hand eller i maskin, torka, stryka, förvara tvätt; funktionen tvätt kan, helt eller delvis, förläggas till gemensam tvättstuga)
i) Förvaring (förvara kläder, textilier, leksaker, städmaterial, mediciner, kemikalier m.m.)
j) Förråd (förvara cyklar, barnvagnar, säsongsutrustning, rullstol, lift, rullator m.m.) k) Aktiviteter inomhus som kräver en fri area (t.ex. lek, gymnastik, dans)
l) Aktiviteter utomhus (sitta ute, äta ute, vädra kläder)
Standarderna beskriver olika typer av nivåer på tillgänglighet. Normalnivå innebär
grundläggande tillgänglighet. Denna nivå är den som behövs i bostäder för tillgänglighet och
användbarhet av en manuell eller liten eldriven rullstol. I toalettrum ska det, efter ändring,
finnas plats för hjälpare. Höjd nivå innebär utökad tillgänglighet och anger mått som
förbättrar tillgänglighet för stora grupper funktionshindrade. Det är normalnivån som
tillgodoser byggreglernas minimikrav. Sänkt nivå innebär utan krav på tillgänglighet. Denna
10 nivå anger mått som kan tillämpas vid bostadsprojektering i övrigt för att ge god funktion för personer med full rörelseförmåga. Det kan till exempel vara vid utformning av extra sovrum eller gästtoalett. (SS 91 42 21, 2006, s. 4) Funktionsmått beskrivs enligt streckad linje och anger gräns för passagearea/betjäningsarea.
2.3 Planering av bostadsbyggande i England
2.3.1 The National Planning Policy Framework
I mars 2012 publicerade staten en referensram för nationell planeringspolitik i England: ”The National Planning Policy Framework” (NPPF). NPPF bridrar med guidning och riktlinjer för kommuners utarbetande av planer. (Greater London Authority, 2015, s. 16) Syftet med NPPF är att hjälpa till i arbetet med att skapa en social-, ekonomisk- och miljömässig hållbar utveckling (Department for Communities and Local Government, 2012, s. 1). Att skapa en hållbar utveckling innebär att hitta förbättringar inom den byggda miljön, naturlig och historisk miljö samt människors livskvalitet (Department for Communities and Local Government, 2012, s. 9). Planen beskriver regeringens krav för planeringssystemet till den grad som är relevant och nödvändig. NPPF skapar en referensram som sedan kommuner kan använda för att skapa planer som speglar behoven och prioriteringarna för berörd kommun.
Denna måste tas i beaktning vid beredning av lokala planer och är påtaglig i beslut om planering. (Department for Communities and Local Government, 2012, s. 1)
Planeringsmyndigheterna skall enligt NPPF se till att (Department for Communities and Local Government, 2012, s. 12):
- Leveransen av bostäder skall möta kraven från marknaden och marknaden av billiga bostäder samt att identifiera möjliga exploateringsområden för bostäder.
- Identifiera och årligen uppdatera levererbara platser, tillräckligt för att tillgodose femårsbehovet av bostadstäder enligt krav med en ytterligare buffert på 5 procent, för att säkerställa valfrihet och konkurrens på marknaden.
- Identifiera leveranser av specifik, utvecklingsbar mark eller områden för växande om 6 – 10 år, och där det finns möjlighet för 11 – 15 år.
- För marknaden för billiga bostäder, visa den förväntade bostadsleveransen genom en bostandsplan för planperioden och fastställa en bostadsstrategi för hela skalan av bostäder, samt beskriva hur man skall upprätthålla leveransen under en femårig leverans av mark för bostäder som möter bostadsmålen.
- Ange sin egen syn på bostadsdensiteten för att spegla lokala omständigheter.
11 För att leverera ett brett utbud av bostäder av hög kvalitet, öppna upp möjligheter för privat ägande av bostäder, och skapa hållbarhet och mixade/blandade samhällen, ska de lokala planeringsmyndigheterna (Department for Communities and Local Government, 2012, s. 13):
- Planera en mix av bostäder baserade på dåvarande och framtida befolkningstrender, marknadstrender, och behovet av olika samhällsgrupper.
- Identifiera storlekt, typ, upplåtelseform och utbud av bostäder som krävs på särskilda platser och som återspeglar den lokala efterfrågan.
- Där det har identifierats att billiga bostäder krävs, anges ett förnuftigt handlingssätt för att möta behoven på området. Om inte finansiella bidrag i stort sätt motsvarar värdet kan detta modifieras och det överrenskomna tillvägagångsättet bidra till målet att skapa blandade och balanserade samhällen. Handlingsättet bör ta hänsyn till förändrade marknadsförhållanden över tid.
2.3.2 The London Plan
”The London Plan” beskriver en strategisk planering för London där ansvaret för uppförandet ligger på Londons borgmästare, ”32 London Boroughs” och ”Corporation of the City of London”. Under lagstiftning framtagen av ”the Greater London Authority” (GLA) måste Londons borgmästare ta fram en utvecklingsstrategi för fysisk planering (SDS – Spatial Development Strategy), och hålla den under uppsyn. (Greater London Authority, 2015, s. 14)
”The London Plan” beskriver en plan som anger en integrerad ekonomi-, miljö-, transport- och social referensram för utvecklingen av London över en tidsperiod på 20 – 25 år. (Greater London Authority, 2015, s. 14).
“The London Plan” sträcker sig till år 2036. Befolkningen i London ökar konstant och man räknar med att ha en befolkning på ungefär 10 miljoner vid år 2036. I och med den ökande befolkningen måste fler bostäder byggas och man räknar att det kommer behövas 4,26 miljoner bostäder vid år 2036. Dessa trender betyder att man måste planera för fler bostäder där man främst ska möta behoven för familjer, singelbostäder och bostäder för äldre personer.
(Greater London Authority, 2015, ss. 27-28) Trots att Londons ekonomi generellt har varit framgångsrikt har inte alla kunnat ta del av dessa framgångar. Fattigdom uppskattas finnas bland barn, arbetande vuxna samt pensionärer och uppskattas vara högre i London än andra platser i Storbritannien. Fattigdom finns även bland etiska minoriteter och rörelsehindrade.
(Greater London Authority, 2015, ss. 34-35) London är en extremt dyr stad att bo i.
Resultaten blir att gruppen med lägre inkomster har svårt att få tillgång till det boende som de behöver. Detta leder till att människor inom denna grupp söker sig till billiga hyreslägenheter.
(Greater London Authority, 2015, s. 35)
En faktor som krockar med livskvalitén i London är den snabbt ökande befolkningen. I och
med detta vill staten arbeta mot en förbättrad livskvalité i London oavsett var man bor. Detta
gör man genom att bland annat (Greater London Authority, 2015, s. 38):
12 - Säkerställa att det finns tillräckligt med bostäder som möter londonbornas behov
oavsett omständighet,
- tackla Londons ständiga problem med fattigdom och uteslutning, och - skydda och förbättre Londons naturliga miljö och område.
Det är tydligt att London är i ett desperat behov av fler bostäder. För att lyckas med detta ska man ta effektiva steg för att uppmuntra tillhandahållandet av nya bostäder genom taktiken i
”The London Plan”. Det finns dock skillnader i typ, kvalitet, och kostnad av bostäder i runt om i London, och de komplexa länkarna mellan dessa bidrar till man bör betrakta London som en enda stor bostadsmarknad. Planen projekterar för 40 000 nya bostäder varje år mellan år 2011 – 2036. Denna ökning kommer dock inte att representera ökningen av bostäder som krävs under dessa år. ”Strategic Housing Market Assessment” (SHMA), framtagen av Greater London Authority, har det identifierat Londons behov av både marknad och billiga bostäder.
SHMA indikerar att London kommer att behöva approximerat 49 000 nya bostäder per år mellan 2015 – 2036 och 62 000 mellan år 2015 - 2026. (Greater London Authority, 2015, ss.
105-106)
Uppförandet av det stora antalet bostäder kommer att innebära utmaningar för privata utvecklare och leverantörer av billiga bostäder, men kommer också att bidra till unika möjligheter för nya bostäder som kommer att vara attraktiva, rymliga, säkra, gröna och kommer hjälpa till att skapa hållbara kvarter med distinkta och positiva identiteter. (Greater London Authority, 2015, s. 114) Borgmästaren beskriver i planen att nyckelfaktorn i uppförandet av ett så stort antal bostäder är dess storlek och minskiningen av denna. Man har därför bestämt minimimått på bostäderna. Måtten baseras på BOA och gäller för nya bostäder.
Måtten tar hänsyn till antalet boende och vanliga förekommande möbler och utrymme som behövs för olika aktiviteter och för att röra sig. (Greater London Authority, 2015, s. 115)
2.4 Bestämmelser och standarder för bostadsbyggande i England
2.4.1 Bostadstyper
2.4.1.1 Affordable housing
Billiga hyresbostäder, så kallad ”affordable housing”, syftar till att möta de behov som finns för billigare bostäder för personer med sämre ekonomiska förutsättningar. Behörigheten till dessa bostäder bestäms med hänsyn till lokala inkomster och de lokala huspriserna.
Leveransen av bostäder skall möta kraven från marknaden samt marknaden av billiga
bostäder enligt NPPF. Hyran sätts till en summa av högst 80 procent av den lokala
marknadshyran. (UK Government, 2012) Myndigheterna i London har satt ett mål på att
13 17 000 så kallade ”affordable housing” skall byggas per år i London. (Mayor of London, 2014)
2.4.1.2 Wheelchair accessible housing
”Wheelchair accessible housing” innebär bostäder som utformats specifikt för att möta det behov som personer med funktionshinder har, vilket innebär större utrymmen och högre flexibilitet. Normer och standarder för att möta dessa behov beskrivs i “Approved Document M”, British Standard 8300 (BS 8300), ”Lifetime Homes”, ”Housing Corporation Design and Quality Standards”, ”Wheelchair housing design guide”, “The Mayor of London’s Accessible Housing Guide” och “Guide for housing associations and developers working in SE London”.
BSI Britsh Standards – ”Design of buidings and their approaches to meet the needs of disabled people – Code of practise”, är en standard framtagen för att möta behoven för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Standarden ger vägledning i utformning av byggnader så att dessa är anpassade efter funktionshindrade personer. Denna standard beskrivs i form av vägledning och rekommendationer. Vägledningen i standarden täcker ett antal olika funktionshinder och personer som användander byggnaden så som boende, besökare, åskådare, kunder, anställda och så vidare. (BSI British Standards, 2009) Syftet med guiden ”Wheelchair housing design guide” är att förklara hur man bör utforma en bostad för att den ska vara hanterbar för personer som använder rullstol och som bidrar till att maximera deras oberoende. Guiden syftar till att ge designdetaljer och goda exempel som tar hänsyn till nuvarande riktlinjer och regler, främja värderingar och principer av befintliga strategier för social integration samt att främja långsiktiga kostnadsfördelar och andra fördelar som finns med att utforma standarder för rullstolstillgänglighet. (Thorpe, 2006)
Lokala myndigheter i England kan även ha sina egna krav på ”wheelchair housing” utöver dessa standarder och bestämmelser (Carlestam, 2012, s. 4).
2.4.2 Reglering av bostadsutformning i England
2.4.2.1 The Building Regulations
”The Building Regulations” kom i laga kraft den 1 oktober 2010 och är uppbyggt av ett flertal
dokument, så kallade ”Approved Documents” som är betecknade A – Q, och 7. Dessa
beskriver bestämmelser och krav inom konstruktion, brandskydd, föroreningar och fukt,
giftiga ämnen, skydd mot ljudpassager, ventilation, hygien och varmvatten, avfallshantering,
skydd mot fall, kollision och stöt, energi, tillgänglighet och användbarhet i byggnader, glas,
elsäkerhet, säkerhet samt material och utförande.
14
”Approved Document M, Volume 1” - ”Tillgänglighet och användbarhet av byggnader – bostäder” behandlar de bestämmelser som gäller för bostadsutformning. Staten anser att krav enligt ”Approved Document M4(1)” uppfylls när en ny bostad görs tillgänglig för de flesta människor, däribland personer som använder rullstol. Detta innebär att närma sig, och inträda en bostad och få tillgång till beboeliga rum samt rum för personhygien på entréplanet. Detta uppfylls när bostaden uppfyller punkterna a – f nedan (The Buildning Regulations 2010, 2013, s. 11):
a) Inom ett område som tillhör en bostad eller en byggnad som innehåller en bostad är det möjligt att närma sig och inträda.
b) Det är möjligt att inträda en bostad eller en byggnad som innehåller en bostad från den mest sannolika punkten för avstigning från en bil.
c) En handikappad person som kan gå kan besöka någon bostad i en byggnad som innehåller en eller flera bostäder.
d) Besökare kan komma åt och använda bostadsrum och en WC på entréplan (eller den huvudsakliga våningen där entréplanet inte innehåller ett bostadsrum).
e) Det ska finnas fri tillgång mellan WC och bostadsrum om dessa är belägna på entréplanet.
f) Väggmonterade strömbrytare och eluttag i bostadsrum är rimligt tillgängliga för människor med nedsatt förmåga att sträcka sig.
”Approved Document M” är uppbyggt i ett antal sektioner där del M4(1) behandlar de bestämmelser som skall gälla för samtliga bostäder. Sektion M4(2) och M4(3) är valbara rekommendationer. För fullständig beskrivning av kriterier för bostäder enligt ”Approved Document M” hänvisas läsaren till originaldokumentet, se referensförteckning.
2.4.2.2 Technical Housing Standards
”Technical Housing Standards” hanterar det interna utrymmet inom nya bostäder. Standarden
ställer krav på BOA i alla nybyggda bostäder med definierat antal boende, golvarea samt
dimensioner för viktiga delar av hemmet, i synnerhet sovrum, förvaringsutrymmen och
takhöjd. Kraven för standarden av sovrum, förvaring och inre areor är relevanta endast vid
bestämning av fastställning av överrensstämmelse med denna standard i nya bostäder och har
ingen annan lagstadgad mening eller användning. (Department of Communities and Local
Government, 2015, s. 3)
15 2.4.2.3 Lifetime Homes
”Lifetime Homes” är ett koncept som utvecklades i början av 1990-talet och innebär att vanliga bostäder skall uppfylla sexton konstruktions- och utformningskriterier, se Tabell 2, för att skapa komfort och bekvämlighet i hemmet och stödja förändrade behov hos individer och familjer i olika stadier i livet. Konceptet handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att främja bättre livsmiljöer för alla. (Lifetime Homes)
Tabell 2. Lifetime Homes kriterier.
Kriterier 1 Parkering
2 Förhållningssätt till bostad från parkering 3 Förhållningssätt till alla ingångar 4 Entréer
5 Gemensamma trappuppgångar och hissar 6 Inre dörröppningar och hallar
7 Cirkulationsyta 8 Vardagsrum i entréplan
9 Potential för sovrum på entréplan
10 Tillgång till toalett på entréplan och duschdränering 11 Toalett- och badrumsväggar
12 Trappor och potential för golvhissar i bostäder
13 Potentiellt utrymme för plats för lyftanordningar mellan sovrum och badrum 14 Badrum
15 Glas och fönsterhandtagshöjder 16 Lokalisering av service kontroller
Kriterierna i denna beskrivning beaktar rumsliga behoven för att skapa grundläggande tillgänglighet till alla viktiga funktioner och kring bostaden enligt engelsk standard. Detta kan ske antingen från början eller vid anpassning. Kraven syftar också till att tillgodose föränderliga behov under hela bostadens livslängd. (Carlestam, 2012, s. 4) För fullständig beskrivning av kriterier för bostäder enligt ”Lifetime Homes” hänvisas läsaren till originaldokumentet, se referensförteckning.
2.4.2.4 London Housing Design Guide
”London Housing Design Guide” är en guide för London som tar hänsyn till mångfalden och
komplexiteten av den byggda miljön och dess sociala komposition. Londons befolkningsantal
beräknas växa, vilket betyder att efterfrågan för bostäder kommer vara hög. Designguiden
16 strävar efter att skapa ett ”folkligt” London som tar plats i den befintliga attraktiva och framgångsrika utformningen. (London Development Agency, 2010, s. 5)
Det nya folkliga London beskrivs som kommen av robusta riktlinjer av planering och reglering, tillsammans med djup förståelse för specifika arkitektoniska och sociala kontexter i del av designers och byggherrar. Det finns en efterfrågan av varierande bostäder och guiden beskriver hur dessa kan mixas ihop utan risk för segregation där alla kan känna sig välkomna.
Bostäder skall stödja familjeliv i större kvantiteter av större hem. Den minsta utrymmesstandarden, som presenteras i ”Technical Housing Standards”, säkerställer en långsiktig anpassningsförmåga som ska passa en växande familj eller nya ägare. Nya bostäder skall vara tillgängliga för en bred grupp av människor i olika stadier i livet, inkluderat rörelsehindrade och äldre personer. Man skall även använda utrymme på ett smartare sätt än vad som gjorts tidigare. (London Development Agency, 2010, ss. 6-7)
Avsnitt fyra i guiden beskriver utrymmet inom bostäder. Avsnittet beskriver minsta utrymmesstandarder i bostäder som syftar till att förbättra de boendes livskvalitet och se till att bostäderna är tillgängliga och tillräckligt stora för att rymma föränderliga individuella behov och växande familjer. Den ger även vägledning om storlek, utformning av rum och förvaringsutrymmen. Riktlinjerna syftar till att skapa mer generösa bostäder och tillåta människor att leva ett fullvärdigt liv i staden. (London Development Agency, 2010, s. 44)
2.5 Sammanfattande beskrivning
2.5.1 Reglering av bostadsutformning i Sverige och England
Reglering av bostadsutformning i Sverige återfinns i Boverkets Byggregler (BBR) som ofta hänvisar till SIS Svensk Standard i SS 91 42 21 och SS 91 42 22. BBR är obligatoriska bestämmelser som gäller vid nybyggnation eller ändring av byggnad. SIS beskriver riktlinjer för hur man kan gå tillväga för att uppfylla kraven i BBR. Bostadsplaneringen beskrivs utifrån en bostads storlek, antal våningsplan, funktioner som skall ingå, inredningslängder, betjäningsareor samt rekommendationer för möbler/enheter som skall ingå i bostaden. SIS beskriver även tre typer av nivåer för tillgänglighet inom bostaden. Den lägsta nivån är sänkt nivå, vilket innebär att det saknas krav på tillgänglighet. Denna nivå gäller endast för begränsade ytor inom bostaden, så som gästrum eller gästtoalett. Normalnivå innebär grundläggande tillgänglighet, vilket är en nivå som skall gälla i alla bostäder. Höjd nivå på tillgänglighet är en nivå som innebär utökad tillgänglighet. Denna höjda nivå förbättrar tillgänglighet för stora grupper av funktionshindrade.
Diskrimineringslagen i Sverige behandlar bland annat tillgänglighet i byggnader. Bristande
tillgänglighet kan exempelvis innebära att en person med en funktionsnedsättning ej kan
inträda en byggnad på grund av att tillgänglighetsaspekten inte har beaktats vid utformningen.
17 Det finns även, i England, en liknande diskrimineringslag som i Sverige, kallad ”Equality Act 2010”. Lagen beskriver hur man undanröjer diskriminering i samhället.
I England är bestämmelserna för bostadsutformning varierande beroende på vilken kommun i landet som byggnaden skall uppföras i. Varje kommun har sina egna specifika bestämmelser.
I London beskrivs riktlinjer för bostadsutformning och bostadsbyggande i ”London Housing Design Guide” och ”The London Plan”. ”The National Planning Policy Framework” gäller på en nationell nivå.
I England följer man ”The Building Regulations” vid utformning av byggnader. Approved Document M beskriver tillgänglighet och användbarhet av bostäder. ”The Building Regulations” beskriver både obligatoriska och icke-obligatoriska bestämmelser för byggande.
”Technical Housing Standards” är ett annat dokument med bestämmelser som hanterar krav på BOA i alla nybyggda bostäder med definierat antal boende, golvarea samt dimensioner för viktiga delar av hemmet. ”Lifetime Homes” är ett koncept för bostadsutformning där syftet är att skapa bostäder som uppfyller föränderliga behov hos individer under en livstid. Konceptet består av sexton kriterier som beskriver utrymme utanför och innanför bostaden och bostadshuset.
”Wheelchair accessible housing” är bostäder som är specifikt anpassade för personer som
behöver extra tillgänglighet i bostaden. Tillgängligheten är högre än i vanliga bostäder. De så
kallade ”affordable housing” bostäder är bostäder som är billigare i jämförelse mot
marknadspriset.
18
3. Metod
I detta avsnitt presenteras den valda metoden för forskningen, metodik, praktiskt tillvägagångssätt, analysmodell samt studiens trovärdighet.
3.1 Forskningsstrategi
I ”Research Design – Qualitative, quantitative and mixed methods” beskriver Creswell (2003) att man vid val av datainsamlingsmetoder för en forskningsstudie kan använda sig av tre olika förhållningssätt: kvalitativ, kvantitativ samt mixade metoder. Kvantitativa metoder grundar sig på en förutbestämdhet, instrumentbaserade frågor, prestandadata samt statistisk analys.
Kvalitativa metoder grundar sig på berättelser, fenomenologi, etnografi, grundad teori och fallstudier. (Creswell, 2003, s. 13) Den mixade metoden är en blandning av dessa två metoder.
I Figur 1 beskriver Creswell (2003) hur de olika delarna in undersökningsprocessen ser ut.
Processen utgår i från tre frågeställningar (Creswell, 2003, s. 5):
1. Vilka kunskapskrav ställs av forskaren?
2. Vilka undersökningsstrategier ska användas i forskningen?
3. Vilka metoder för datainsamling kommer användas?
19
Figur 1. Kunskapsmetoder, undersökningsstrategier och metoder som leder till förhållningssätt och designprocess. (Creswell, 2003)
Enligt Creswell (2003) är en kvalitativ undersökningsmetod oftast främst baserad på konstruktivistiska perspektiv, vilket innebär ett flertal individuella upplevelser, sociala och historiska konstruerade betydelser med en avsikt att utveckla en teori eller ett mönster. Inom den kvalitativa forskningsstrategin kan man använda sig av ett flertal olika metoder för att samla in data: tillväxtmetoder, öppna frågor, intervjudata, data genom observationer, dokumentationsdata, audiovisuell data, samt text- och bildanalys. (Creswell, 2003, ss. 17-18) K. Yin beskriver i ”Case Study Research: design and methods” (2009) att det finns tre villkor som bestämmer vilken forskningsstrategi av kvalitativ sort man skall använda sig av. Dessa tre villkor bygger på vilken typ av forskningsfråga som används, omfattningen av kontroll utredaren har under faktiska beteendemönster samt graden av fokus på samtida respektive historiska händelser. Tabell 3 beskriver olika typer av metoder av kvalitativ sort samt de tre villkoren som bestämmer metoden. (K. Yin, 2009, s. 8)
Alternativa kunskapsmetoder Undersökningsstrategier
Metoder
Konceptformation
Forskningsmetod Kvalitativ Kvantitativ Mixade metoder
Omsättning i praktiken
Forskarens designprocess
Frågeställningar Teori Datainsamling
Dataanalys Skrivande Bekräftande
20
Tabell 3. Relevanta situationer för olika forskningsstrategier. (K. Yin, 2009, s. 8)
METOD 1. Typ av forskningsfråga 2. Kräver kontroll av beteendemönster?
3. Fokuserar på samtida händelser?
Experiment Hur, Varför? Ja Ja
Enkätundersökning/
kartläggning
Vem, Vad, Var, Hur många, Hur
mycket? Nej Ja
Arkivanalyser Vem, Vad, Var, Hur många, Hur
mycket? Nej Ja/Nej
Historia Hur, Varför? Nej Nej
Fallstudie Hur, Varför? Nej Ja
Utifrån studiens forskningsfråga (se avsnitt 1.2.1) samt med hjälp av de tre olika villkoren kan en kvalitativ forskningsstrategi utses som den mest lämpliga metoden, med fallstudie som fokus.
En fallstudie beskrivs av Bryman (2004, s. 48) som en detaljerad och fokuserad analys av ett enskilt fall. Fallen som studeras i en fallstudie är ofta ett exemplifierande fall. Detta innebär att fallen inte väljs på grund utav en unik karaktär, utan för att det specifika fallet bidrar med en kontext som kan svara på forskningsfrågan på ett bra sätt. (Bryman, 2004, s. 51) Forskningen som genomförs i denna fallstudie är av både kvalitativ och kvantitativ sort, det vill säga genom mixade metoder. I det specifika fallet genomförs en kvantitativ metod där en statistisk analys genomförs för att fastställa studiens resultat.
3.2 Tillvägagångssätt
Forskningens genomförandeplan presenteras i Figur 2. Genomförandeplanen är indelad i fyra
faser som beskrivs av: uppstart, planering, genomförande och avslutning.
21
Figur 2. Genomförandeplan.
Fas ett innebär att aktiviteter som förstudie, syfte och målformulering, metodikval samt projektbeskrivning genomförs. Fas två, planering, innebär att projekttidplan uppförs. Fas tre, vilket är genomförandefasen innebär att aktiviteter som litteraturstudier, datainsamling, resultat, analys och slutsats genomförs. Sista fasen, fas fyra, innebär rapportskrivning samt presentation av arbetet. Under hela arbetsprocessen hålls kontinuerliga möten med handledare från Luleå tekniska universitet.
3.2.1 Litteraturstudier
Projektet inleddes med litteraturstudier, vilket har varit en väsentlig del i besvarandet av forskningsfrågan. Litteratur som har studerats är sådan som behandlat information om byggande och byggregler i England, bostadsutformning samt tillgänglighetsaspektet i England. Information som behandlat svenska byggregler, bostadsutformning och tillgänglighet har också behandlats i litteraturstudien. Lagstiftande dokument har studerats för att få en inblick i vilka lagar som styr tillgänglighet i byggnader och bostäder för Sverige och England.
Litteraturstudierna har genomförts med avsikt att skapa en grundläggande förståelse för vad som påverkar bostadsutformning i Sverige och England. För att kunna genomföra en jämförelsestudie behövdes bred information kring riktlinjer som fastställts av regeringen, konkreta exempel på bostadsutformning och konkreta bestämmelser som gick att applicera i studien.
Strategin för litteraturstudie som datainsamlingsmetod redovisas enligt beskrivning i Tabell 4.
FAS 1 Uppstart
FAS 2 Planering
FAS 3 Genomförande
FAS 4 Avslutning
(a) Förstudie
(b) Syfte och målformulering (c) Metodikval
(d) Projektbeskrivning
(a) Projekttidplan (a) Litteraturstudier (b) Datainsamling (c) Resultat
(d) Analys och slutsats
(a) Rapportskrivning (b) Presentation
22
Tabell 4. Strategi för litteraturstudier.
Sökt information Syfte Litteratur
Byggregler om bostadsutformning i Sverige
Att skapa en grundlig förståelse för vad som styr bostadsutformningen i Sverige samt vilka bestämmelser och normer som finns.
(a) Boverkets byggregler (b) SS 91 42 21 och SS 91 42 22 (c) Plan- och bygglagen
(d) Diskrimineringslagen 2008:567 (e) Boverkets hemsida
Byggregler om bostadsutformning i England
Att skapa en grundlig förståelse för vad som styr bostadsutformningen i England samt vilka bestämmelser och normer som finns.
(a) The Building Regulations (b) Technical Housing Standards (c) Lifetime Homes
(d) London Housing Design Guide (e) The London Plan
(f) National Planning Policy Framework (g) Equality Act 2010
Bostadstyper i England
Att skapa en förståelse för olika bostadstyper och vem man utformar bostäder efter i England.
(a) UK Government (b) BSI British Standards
(c) ”Bostäder för livet” – Åsa Carlestam
Planering av svenska samhällen
Att få en förståelse av hur svenska samhällen skapas och vad som styr samhällsplaneringen.
(a) Boverkets hemsida
(b) ”Byggprocessen”, Nordstrand
Planering av engelska samhällen
Att få en förståelse av hur engelska samhällen skapas och vad som styr samhällsplaneringen.
(a) National Planning Policy Framework (b) The London Plan
Informationen samlad från litteraturstudien utgör ett underlag för besvarande av forskningsfrågan.
3.2.2 Fallstudie
Fallstudien har valts som forskningsmetod enligt beskrivning i avsnitt 3.1. Jämförelsen mellan Sverige och England baseras på fallstudien, vilket, genom fördjupning av det specifika bostadsprojektet, bidrar till att kunna svara på forskningsfrågan ställd i avsnitt 1.2.1.
Flerbostadshusen som valts att studera i fallstudien består av tolv olika standardplanlösningar som förekommer i byggnaderna.
Planlösningarna konverteras först från filformatet PDF till JPEG i Adobe Illustrator. Därefter importeras ritningarna i JPEG-format till programvaran Revit, där dem sedan skalas upp till orginalskala. Skalningen utgår ifrån ett bestämt mått från ritningsmaterialet.
Ritningsunderlaget ligger nu till grund för ritande av bostadslägenheter i Revit.
Bostadslägenheterna ritas upp på nytt i programvaran, där måttsättning och inritning av
23 betjäningsareor genomförs enligt SS 91 42 21. Ritningarna konverteras sedan till PDF-format.
Bostädernas planritningar jämförs mot kraven och standarderna som ställs i BBR och SIS.
Beskrivning av figurer i ritningsunderlag enligt nedan.
Funktionen eller enheten möter de svenska kraven
Funktionen eller enheten möter ej de svenska kraven
I jämförelsen av de engelska bostadslägenheterna mot svenska standarder ritas betjäningsareorna in i ritningsunderlag, WC/badrums storlek mäts, mätning av inredningslängder för kök och förvaring samt mätning av passager i bostaden. Kraven som används i jämförelsestudien är tagna ur SS 91 42 21 (Byggnadsutformning - Bostäder - Invändiga mått, 2006) enligt normalnivå och sänkt nivå samt ur kapitel tre i BBR.
3.2.2.1 Svensk standard och BBRs krav för bostadsutformning
Tabell 5 och Tabell 6 beskriver de svenska standarderna och kraven som används i fallstudien för att jämföra de engelska bostadslägenheterna mot de svenska normerna. Beskrivningar i Tabell 5 är tagen ur SS 91 42 21 (2006).
Tabell 5. Standarder på funktioner och enheter enligt SS 91 42 21 (2006).
Normalnivå Sänkt nivå
Grundläggande tillgänglighet Utan krav på tillgänglighet Passage i bostäder Kort passage förbi möbler: 800 mm
Mellan möbler och vägg: 900 mm Mellan väggar: 1100 mm
Kort passage förbi möbler: 600 mm
Trappa inom bostad eller huvudpassage: 900 mm
Passage man ska
kunna vända 90° 1200 mm 900 mm
