Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Roger Engelmark, Karin Viklund
Title Makrofossilanalys av växtrester – kunskap om odlandets karaktär och historia.
Issue 19
Year of Publication 1990
Pages 33–41
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Makrofossilanalys av växtrester - kunskap
om odlandets karaktär och historia.
av RogerEngelmark och Karin Viklund
1.Inledning
Analys av makroskopiska växtrester, s k makro¬
fossilanalys, från sediment och torvlagerföljder
har spelatenavgörande roll för vår kunskap om kvartärvegetations-ochklimathistoria,särskilt fö¬
re pollenanalysens genombrott Gfr Iversen 1954).
Också de frukter och frön som framkom vid ar¬
keologiskaundersökningar tilldrogsig botaniker¬
nasintresse redan under förra seklet Gfr Renfrew 1973). Särskild viktfästemanvid kulturväxternas utvecklingoch spridning.
Denna artikel behandlar enbart växtrester som ärlämningarefter mänsklig aktivitet ochsomhit¬
tatsi arkeologiskasammanhang. Syftet är attbe¬
skriva den potential och de begränsningar som
makrofossilanalysenhar, när detgällerattgekun¬
skap om människans sätt att utnyttja växtriket
samt attodla och tillvarata kulturväxter. Artikeln har begränsatstill dentypav material somärak¬
tuellt förNordeuropa samt till att gälla rester av
högre kärlväxter—frön och frukter i första hand, härsammanförda underbenämningen”frön”.
2. Materialet 2. 1. Avtryck
Frönsomhamnarilera vidt exkeramiktillverk¬
ning kommerattförsvinna vidbränningen,mende
lämnarettnegativt avtrycksomigynnsammafall kan identifieras. Frön som ärmedelstora och har
enspeciell ytstruktur eller form har störstachan¬
sernaattbliidentifierade,medan små, runda eller släta frön sällan kanbeläggassomavtryck. En hel delogräsfrön hör till den sistnämndagruppen,och denviktigainformationom odlingssättsomdessa besitter går därför förlorad om endast avtryck finnsatttillgå.Av odladeväxter är ärter och bönor
underrepresenteradeblandavtryckp g asin form och storlek. Vissa skaltäckta sädesslag kan vara
överrepresenterade, särskilt i lerklining, eftersom den kan ha magratsmed tröskrester.Gängsetolk¬
ningavfröavtryckärannarsattfröna hamnat i le¬
ran som förorening vid keramikframställningen.
De ärdärför ocksåett”avtryck”avden miljö där keramiken tillverkats ochbesitter därmed kanske
envidareinformationspotentialänvadsomhittills utnyttjats. Avtrycken har fördelenatttämligensä¬
kertvara samtida med den keramik dehamnat i.
Avtryck av sädeskorn visar dessutom sädeskor¬
nensform bättreän t exsädeskornsomförkolnat.
Agndelar som normalt brinner upp bevaras bra
somavtryck. Avtryckavväxtdelar harju vanligtvis
använtstillatt fastställaom enviss keramik tillver¬
kandegruppmänniskorhar odlat, och i så fall vil¬
ka växter,samttillattskrivaodlingshistoria.
För Syd- ochMellansveriges del harendelun¬
dersökningaravavtryckgjorts, huvudsakligenav
Hakon Hjelmqvist (setex Hjelmqvist 1979), och vårakunskaperomodlingensoch kulturväxternas spridninghari mycket baserats på dessa. Fig 1 vi¬
sarvadvipå forskningensnuvarande nivå kan säga
omkulturväxternasanvändningiSydsverigeunder förhistorisk och tidig historisktid. Utgångspunkt
har varitbådeavtryck och förkolnat material. På
senaretid har mannämligen kunnatsammanföra ochjämföraresultaten frånundersökningaravde
bådatyperna avmaterial. Det har då visatsig att
manfår likartatresultat,särskilt beträffande vissa perioder,t ex yngrejärnålder (Fig2). Beträffande andraperioder,t exneolitikum,dåmanuppenbar¬
ligenanvänttröskrestersommagringsmedeli kera¬
miken, gerundersökningarna olikartade resultat, såvida maninte utgår från avtryckav kärnoren¬
bart (Engelmark 1990).
Emmer
Enkorn
Naket kom Skolkorn
Brödvete
Spelt
Losta
Dådra
Hirs
Havre
Råg Lin
Ärt Böna Bovete
tidig neol.
mell.
neol.
sen
neol.
a
bronså.
y bronså.
förrom.
järnå.
rom.
järnå folkv.
tid
vendel¬
tid vik.
tid
a
medelt.
y medelt.
Råg Lin Ärt
Böna
Bovete
Fig 1. Kulturväxternasanvändning i äldretid iSydsverige,antagenutifrån växtavtryckochförkolnatväxtmaterial.Heldragenlinjeanger regelbundenförekomst.Streckad linjeangeroregelbundenoch/eller lågfrekvens. Källor:Hjelmqvist1979,EngelmarkochViklund1987.
Fig 2. Deolika sädessslagensprocentuella andelberäknat påa)förkolnade frönfunnaiskånska grophus,b) avtryck i keramik funnen i
skånskgrophusbebyggelse. Yngrejärnålder.Källor:Hjelmqvist1979:44—49,tab 9,12,13.Engelmark & Viklund 1987.
oförkolnat förkolnat avtryck sädesslag;
kärnor: X XXX XXX
agnar: X X X
stam, blad: X X
lin:
frön, frökapslar stam,rot
XXX XXX
X X
ärtor, bönor: XX X X
Ogräs: XX XXX X
Fig3.Möjlighetenattåterfinna olikatyperavväxtmaterialunder olikabevaringsformer.xxx= vanligastebevaringsformförväxt- delen,XX = vanlig bevaringsform förväxtddelen,x = mindre vanligbevaringsformför växtdelen.(efter Willerding1971, tabell 2)
2. 2. Subfossilt material
Subfossiltkallas sådant växtmaterialsombevarats i miljöer där syretillgången har varit begränsad.
Sådana miljöer är i första hand sjösediment och myrlagerföljder,menkande ocksåvarakulturska- pade som t ex grävda diken och brunnar. Också
när en markyta övertäcks med nytt material, ge¬
nom naturligaprocessersomerosion, ellergenom
mänskligaktivitetsombyggandeav engravhög, så görsyrebristenattdenbiologiskaaktiviteten min¬
skar ellerupphör i den ursprungliga markytan. I sådanas kfossilamarkytorkanmotståndskraftiga delaravväxterochdjur kommaattbevaras. Tjoc¬
kakulturlagersomfinns it exmedeltidastäder kan därför betraktas som en succession av fossila markytor.
Ävenompraktiskttagetalla delarav enväxtkan återfinnassomsubfossil vidtillräckligtgoda beva¬
randeförhållandenså ärnormaltendastväxtensre¬
sistentare delaridentifierbara. Stärkelse- och pro¬
teininnehållet blir snabbt nedbrutet. Hårda frukt¬
väggaroch fröskalärpåtagligt resistentaochväx¬
ter med hårda frönärdärföröverrepresenterade.
Sädesslagliksomärtoroch bönormed stärkelseri¬
kamentunnväggiga frönbevarasdåligtochärun-
derrepresenterade. Fetthaltiga frön som linfrön bevaras bra (Fig 3). PåjärnåldersboplatsenFed-
dersen Wierdei Nordtysklandhittades såväl frön ochfrökapslarsomhelaplantoravlin. Genomatt också linåkernsogräsmedföljdefår vienuppfatt¬
ning om hur den forntida linodlingen gick till (Körber-Grohne 1967). I Sverigehar bl a linfrön, lämningarefterlinrötningunderromersskjärnål¬
der,hittats iTrogstaStormyriHälsingland(Engel- mark&Wallin1985). Boplatser medväxtmaterial
som bevarats fuktigt kan erbjudaett brettspekt¬
rum av informationgenom detvariationsrikaoch
mångfaldigaväxtmaterialsomofta finnsatttillgå.
Vid ovannämnda FeddersenWierde,vid Elisenhof (Behre 1976), Archsum (Kroll 1987), Hedeby (Behre 1983), alla inorraVästtyskland,kundeman medhjälpavdetbotaniskamaterialet rekonstruera den omgivande växtmiljön, det fornajordbruket
ochlanthushållningen. I Skandinavienhar fuktbe- varat växtmaterial hittats i bl a Osebergskeppet (Holmboe 1921), Alvastrapålbyggnad(Berggren)
samt ettantaltidiga stadsbildningar,t exRibe,Vi¬
borg, (Jensen 1986)ochUppsala(Påhlsson 1983).
Materialetgerkännedomomdenlokalavegetatio¬
nenocheftersom det imånga fall härrör frånav-
fallsdepåer av olikaslag, t exvallgravar, brunnar ochlatriner,ocksåomdendåtida människansmat¬
hållning,ochomeventuellimportavexotiskamat¬
varor. När det gäller den dåtidajordbruksekono-
minkan dock sådant materialvaramycketsvårtol¬
kat och geriallmänhet baraupplysningomkultur¬
växternas existens. Viktiga fynd av växtmaterial
som bevarats subfossilt utgör också mag- och tarminnehållet idemosseliksomhittats i Danmark (Brandt 1951, Helbaask 1958) och Storbritannien (Stead, Bourke, Brothwell 1986)
2. 3. Förkolnat material
Förkolnat växtmaterialutgörstillstörstadelen av
frön. Enstakastamrot-ochandra delaravväxter¬
nahittas endastundantagsvis.För”lagomförkol- ning” avettfrö,dvs tilltillräcklighållbarhetoch igenkännlighet, krävsenvisstemperatur,tidsrymd
och omgivande medium. Dessa krav är olika för olikasortersfrön(Wilson 1984).Fettrika frönsom t ex linfrön hittas sällan som förkolnade medan däremot sädeskornoch frönavbaljväxterärvanli¬
gare somförkolnadeänsom fuktbevarade(Fig 3).
Form, storlek och ytstruktur kan förändrasavse¬
värtvid förkolningen (Fig 4).
Fig4.Linfröna) recent,dvs"färskt”,b)subfossilt, dvsbevaratisyrefattigmiljö. (FrånTrogstastormyr,Flälsingland,torvlager daterat
tillromerskJärnålder.) c)förkolnat. (Frånhusgrund,dateradtill romerskjärnålder/folkvandringstid. Forsasn,Hälsingland,.)
Fig 5. Åkerogräsenssammansättningpåfem norrländskabo¬
platslokalerfrånromerskJärnålderochfolkvandringslid.N=to¬
tala antaletogräsfrön.
Fyndav förkolnadefrön ilämningarefter icke
nedbrunna hus anseshärröra från födoämnesbe- redning, därt ex entorknings-ellerrostningspro-
ceduringått. Deväxtersomäraktuellaisamman¬
hangetäri förstahandsädesslagenochmedföljan¬
deogräs. Det kan havaritnödvändigt attspecial¬
torka säden inför lagringen, skaltäckta sädesslag
kanhatorkats/rostatsextraordentligtföratt un¬
derlättaskalningen. Slutligenkansädeskornen ha
rostats förattbli smakligare. Detsistnämnda kan gällaockså fördenötter,ärterochröttersomhittas
som förkolnade. En fjärde, för Nordeuropas del
mindresannolikförklaring tillströfyndavförkol¬
nadefrönpåboplatserär,attmananvänttröskav-
fallsombränsle.
Dennatypavmaterial,somalltsåutgörsavunder längre tid deponeratavfall från hushållet, kange
en mer rättvisande bild avdet åkerbruk som be¬
drevspåenboplatsännogsåstoraförkolnadesä¬
desförråd,somiblandbararepresenterarenskörd
från ett skördetillfälle. Härvid är detta material överlägset avtryck, som utesluterde flesta ogräs,
ochmaterialfrånfuktiga miljöerdärsädeskornbe¬
varasdåligt.Ogräsfrönsomföljt medochförkol¬
nats kangeinformation omen radfaktorer,t ex åkernsgödslings- ochbearbetningsgrad, huruvida huvudgrödanodlatssomvårellervintergrödasamt
omdenaturligamarkförhållandena i åkern(Engel-
mark 1985b). Fig 5 visar det procentuella förhål¬
landet mellandevanligaste ogräsen i norrländska
åkrar under romerskjärnålder-folkvandringstid.
Lagårdsdel frönavbla:
starr gräs klöver ängssyra höskallra smörblomma fingerört
brunört
enstakaogräsfrön ochsödeskorn
bostadsdel frönavbla;
korn havre råg Un
svinmålla trampört åkerspergel
våtarv pilört
höskörd
■ \
sädesskörd
halm
I tröskning
\
dråse
rensning
agnar,boss säd,ogräsfrön
mat
Fig6.Modell för spridning och depositionavfröniettlånghus från järnålder.
Archsum/Syll Vallhagar/Gotland
(rom.järnå.) (folkvandringslid)
Tornow/DDR (yngrejärnå.)
antagen växtföljd:
korn ^
korn korn
lin/
linådra
träda råg
V korn/
spelt-
veten
råg hirs
\ J
vete/korn
antaget
odlingssystem: ensäde tresäde
växelbruk 3-årigväxtföljd
Fig 7. Växtföljderochodlingssystem,antagnautifrånförrådsfyndavförkolnad säd.Källor: Helbaek 1955, Jäger1966,Kroll 1987.
beräknat utifrån fynd från stolphål i långhus.
Samtliga ogräs ärsommarettåriga arter, sommar-
annueller, d v s deutvecklar sig på våren ur frö, blommar och sätter nya frön under sommaren.
Dettatyder påattgrödan deväxti varit vårsådd.
Svinmållanär ettkvävekrävandeogräs.Attdenna dominerar visar att man gödslat åkern ganska kraftigt, antagligen kraftigare än vad som varit brukligt i historisk tid (Viklund 1989a).
Under perioder när husdjuren stallades behöv¬
desvinterfoder,ochfodret har deponerat frönsom återfinns främst i stalldelar och foderlador. Detta materialgermöjligheteratttolka vilka markersom brukades förfoderproduktion. Naturligamyr-och strandängar utnyttjades i första hand. Dekultur- skapadeängsmarkernasutvecklingär ännumycket ofullständigt känd.
Sammmansättningen hos det förkolnade växt- materialet från långhusens stolphål har ocksåan¬
väntstill atttolkahur olika delar i långhusenan¬
vänts (Engelmark 1981,1989, Ramqvist 1983, Wennberg 1986,Viklund 1989b).Det rörsigalltså
iförstahandomväxtmaterialsomhamnatigolvyt¬
an och sedan rasat in i stolphålen efter att husen
brunnit ner (Engelmark 1985a). Hittills har man analyserat växtmaterial från fem hela långhus på
trelokalerlängsnorrlandskusten,samtligadatera¬
de till romerskjärnålder-folkvandringstid. Resul¬
taten är påtagligt samstämmiga beträffande art¬
sammansättning och förekomstinomhusgrunder¬
na. Den delavhusen där de flestasädeskorn och ogräsfrön återfinns, tolkas som bostadsdel, och
den där frön av starr och gräsväxter dominerar
somdjurdel.Tolkningarna bygger påantaganden
utifrånhistoriskt ochetnografisktkällmaterialan¬
gående odling, lanthushållning och mathållning.
Fig 6 visar dentänktabakgrundentillfrödepositio¬
nen.
Störredepåer/förrådavspannmål harsin värde¬
fullasteanvändning somindikator påväxtföljder
och odlingssystem, d v s de kan påvisa om man växlatmellangrödor ochdenordningsföljdsomdå tillämpatssamtom mananväntsigavträda. Man
undersökerdånärmarevilkainblandningarav an¬
drasädesslagsamtavogrässomfinnsihuvudgrö¬
dan ochsomkan härrörafrånföregående årssådd.
Endelavsädeskorneniensådd kommernämligen
attgro först nästföljande år och kommer dåmed
detta årsskörd. Förrådsprover utan annan säde- sinblandningmenmedinblandningav sommaran- nuellaogräskantyda på föregåendeträda.
I ArchsumpåSylt (Kroll 1987)gjordesettantal förrådsfynd av korn. Korn fanns också som in¬
blandning iförrådsfyndavlin, vilkettolkadessom att korn varit förfrukt, dvsodlats förelin. Det antogsattmanodlade kornunderenlångföljdav
år med avbrott då och då förodlingavlin ocheven¬
tuellt lindådra(Fig7). Odlingsformenskullealltså ha varit ensäde, dvs upprepad sådd av samma
grödda på samma åker utan regelbunden träda.
Helt eller delvisutbyte ellertillfälligträda kandock tillämpas, t exnärjorden visat tecken på utmatt¬
ningellernärtillgångenpå gödselmedelärknapp.
I Archsum tillämpades s k ”Plaggenwirtschaft”,
dvs åkrarna tillfördes ständigt ny närningsrik jord och på så vis kunde ensädet vidmakthållas
utan trädning och kraftig gödsling (Kroll 1987).
Det norrländskajordbruket undersamma period har sannolikt också innefattat ensädesodling av korn. Några förrådsprover har inte hittats, utan
antagandetbaseraspåettrelativtstortfrömaterial frånettflertal lokaler ochhuslämningar.Den kraf¬
tiga gödslingen, som har antyttsgenom svinmål- lans dominans (Fig 5), var sannolikt den faktor
somgjordeensädetmöjligt här. Lin odladesockså iNorrland under dennaperiod, meneftersom lin inte alls kan hävda sig bland mycketogräs är det inte troligt att man sådde lin direkt efter korn. I stället kanlinsådden,såsomvarbrukligt i historisk tid, haföregåtts avträda eller linda.
FrånVallhagar på Gotland finnsfem förkolna¬
desädespositioneravförrådskaraktär,enmedråg,
tre med korn och en med speltveten (Helbaek 1955).Detrekornfyndeninnehållersmåmängder rågochendelhöstgroendeogräs,somvisarattvin¬
terråg varit förfrukt till kornet. I rågfyndetfinns inga andrafrönavkulturväxtersomskulle hakun¬
natvaraförfrukt,ochenföregåendeträdaärdär¬
förtrolig.Proverna medspeltveteninnehållersmå mängder råg och korn. Den antagna växtföljden
blir alltså träda-råg-korn/speltveten och odlings¬
formen kan ha varittresäde(Fig 6).
Från borganläggningen Tornow i nuvarande
Östtyskland finns ett stortantalförrådsfynd med sädeskorn, vilka har legattill grund för antagan¬
den om odlingsmetoder i området under yngre järnålder (Jäger 1966). Av 71 prov fanns 36 med råg som huvudinnehåll. I dessautgjorde veteden vanligaste inblandningen (25 prov). 22provinne¬
hållhuvudsakligen hirs. I dessavar rågden vanli¬
gasteföroreningen.Treprovinnehöllkorn och iett
avdem fanns ocksåråg.Tvåprovinnehöllvete,va¬
ravettmedinblandningavhirs.Denantagna växt¬
följden blir korn/vete-råg-hirs(Fig 7).
3. Insamlings- och analysprocedu¬
rer, problem.
Förutomattsynligaväxtdelartastillvara vidarke¬
ologiska undersökningar kan systematisk stick- provstagningavjordlagergörasöverhela eller de¬
lar av anläggningarna. Olika aktivitetsytor inom
enbyggnadellerboplats kan på detta vis särskiljas.
Angåendebyggnadersombrunnitkanensystema¬
tisk stickprovstagning ge upplysningar angående konstruktionsdetaljersomtak- ochgolvtäcknings-
material. Detkan dessutomvaralättareattjämfö¬
raolikaanläggningaromettfastställtsystematiskt provtagningsförfarande tillämpas. I andra sam¬
manhang, ellerkombinerat medsystematiskprov¬
tagning, börprovernagivetvistasdärman averfa¬
renhetvet attväxtmaterialbevaras bra. Beträffan¬
de förkolnat material kan sådanaplatservarat ex groparochstolphål.Ur dem kan helaeller delarav
fyllningen tas för undersökning. Detaljerad och systematisk undersökning av stolphålsfyllningen i långhusfrånromerskjärnålderochfolkvandrings-
tid har visatattfrösammansättningenistortsettär lika på olika nivåer i stolphålen (Engelmark 1985a). Stickprovurstolphållenskulle alltsåräcka så vittvi nu veti dessa fall. Eftersom materialet i dessastolphål, från de inretakbärandestolparna, ofta är stort, kan stickprov vara en fördel föratt
analysen ska bli hanterlig. En ”sub-sampling”,
d V s en senareuttagningavettmindreprovurdet större, kan också göras. Olikametoder för stick¬
provstagning och för att beräkna optimal provs¬
torlek finns (van der Veen 1982). Provets storlek kan vara svår att bestämma. Mycket stora prov frånenstorytapåenboplatsinnehålleroftast nå¬
got material men ger inte alltid mycket informa¬
tion, eftersom material från olika aktivitetsytor
ochtidsperioderkan ha blandatsihop.
Förkolnatväxtmaterial kan också finnasi här¬
dar,och dettagällerhärdar frånhela den förhisto¬
riska perioden. I lämningar efter byggnader som inteuppförtsmed inre takbärandestolpar,tex me¬
deltidahus, är platsen för härden/eldstadenofta denplatsdärmestförkolnatmaterial kan återfin¬
nas. Beträffande hus med någon typ av gropar, t exförrådsgroparelleravfallsgropar,börprover¬
natasidessa. Fyllningeni grophus, dvs husmed nedsänktgolvyta, kan innehållaenhel del förkol¬
natväxtmaterial. Vertikalt kanen viss koncentra-
tion av frön förväntas i den fornagolvytan, och makrofossilprovtagningen kan därför vara be¬
hjälplig vid fastställandet av denna horisont.
Skärvstenshögar från bronsålder och förromersk järnålder kaninnehålla förkolnadefrön av fram¬
föralltsädesslag (Ekroth1986,Viklund 1989).För¬
kolnat växtmaterial kan finnas också i gravar,
exempelvis harförkolnade rotknölarhittats i järn- åldersgravar i Mellansverige (Engelmark 1984).
Förkolnade bröd kan ha större, identifierbara
växtdelar somingrediens (Hansson 1987).
Beträffandematerialsombevaratsifuktigamil¬
jöerkansystematiskstickprovstagninggöras,men provtagningen sker oftastgenomattväxtmateria-
lettastillvarapå de nivåerellerspeciella platserdär
detåterfinns.Därefterblirvanligtvissub-sampling nödvändig eftersom materialet ofta är stort (Körber-Grohne 1967, Behre 1983).
Normalt används flotering för att få fram för¬
kolnat växtmaterial. Provet blandas då i rikligt med vatten,ochalltsomflyter,t exförkolnat växt¬
material, kommerupptillytanochleds vidaretill
såll med olikamaskstorlek. Med enminsta mask¬
viddpå 0,2mmfårmanmedävenmycket småfrön
av de flesta av Sydskandinaviens arter (Jensen 1987),menavpraktiskaskälanvändsofta sållmed
0.5—0.6mmsomminstamaskstorlek.Förkolnade frönkanrengörasiexempelvisflourvätesyra,men för övrigt behövs ingen kemisk preparering av dessa,ej hellerförkonservering. Materialsombe¬
varatsi fuktig miljö, s k ”waterlogged”, kanbe¬
hövauppmjukning it exlut,innandet sållas,nor¬
malt med 0.25somminstamaskstorlek. Konserve¬
ring görs i glycerin och alkohol (se exempelvis
Körber-Grohne 1967, Behre 1983).
Avfröavtryckk i leraochkeramikgörsförebe¬
stämning avgjutningar i exempelvis silikon. Be¬
stämningenavmaterialetskergenommikroskope- ringoch medhjälpavreferensmaterial och bestäm- ningslitteratur.
RogerEngelmark, fil. dr., paleoekolog,högskole¬
lektor vid arkeologiska institutionen, Umeå uni¬
versitet.
Karin Viklund, fil. kand., doktorand med inrikt¬
ning påarkeobotanik ochagrar ekonomi i förhi¬
storisktid, arkeologiska institutionen, Umeåuni¬
versitet.
Litteratur
Behre, K-E, 1976DiePflanzenresteausderfrugeschichlichen
WurtElisenhofStudienzurKustenarchaeologieSchleswig-
Holsteins.Serie A 2.Bern-Frankfurt/Main.
Behre,K-E, 1983.Ernärhrung undUmwellderwikingerzeitli-
chenSiedlungHaithabu. DieErgebnisse derUndersuchun-
gendiePflanzenreste.Die AusgrabungeniHaithabuBand
8. Nenmunster.
Berggren,G.1956.Växtmaterial fränträskboplatseniDagmos¬
se.SvenskBotanisktidskrift50:97-112.
Brandt, /.1951.PlantRemainsinanEarly Iron AgeBody. Aar-
bogerfornordiskoldkyndighedoghistorie1950—1951.
Engelmark,R. 1981.CarbonizedPlantMaterial fromtheEarly
IronAgein N Sweden. Wahlenbergia 1.Umeå.
Engelmark,R. 1984. TwoUsefulPlantsfrom Iron AgeGraves
inCentralSweden.ArchaeologyandEnvironment2. Umeå.
Engelmark,R. 1985a.Carbonizedseedsinpostholes—-areflec¬
tion ofhumanactivity. ISKOS 5.Finska fornminnesför¬
eningen.Helsingfors.
Engelmark, R.1985b. Ogräsförtolkningavagrarasystem.Kul¬
turlandskapet—dessframväxtochförändring.Symposium
sept 1984. (ed. G. Regnell) Växtekologiskainstitutionen.
Lundsuniversitet.Lund.
Engelmark, R.1990. Areviewof thefarmingeconomyin South
Scania basedonbotanical evidence.The archaeologyof the
culturallandscape.Field work andresearch inaSouthSwe¬
dishruralregion, (inpress).
Engelmark, R.1989. Rapport överTrogsta,Fornl 71.Makrofos- silanalys. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet.
Umeå.(opubl.)
Engelmark, R &Wallin, J-E. 1985.Pollenanalytical evidence
forIronAgeagricultureinHälsingland, centralSweden. In
HonoremEvertBaudou.Arcaeologyand Environment 4.
Umeå.
Engelmark, R &Viklund, K. 1987. Rapporter.Makrofossilana- lyser inom Ystadsprojektet. Arkeologiska institutionen,
Umeåuviversitet.Umeå(opubl.)
Ekroth, H. 1986. Förkolnatbotanisktmaterial fränenskärv- stenshögiÖstergötland.Skärvstenshögochskärvstensvall—
pågåendearkeologiskforskning,(red. Thomas BLarsson).
Södermanlandsmuseum,rapport8.Nyköping.
Hansson,A-M 1987.Forntida bönorochärter.Laborativarke¬
ologi 2.RapportfränStockholmsuniversitetsarkeologiska forskningslaboratorium.Stockholmsuniversitet.
Helbaek, H, 1955. The botanyof theVallhagar IronAgefield.
Vallhagar, aMigrationPeriodsettlementonGotland/Swe¬
den. Part2.(ed M.Stenberger).Copenhagen &Stockholm.
Helbaek, H.1957.Grauballemandenssidste måltid.Kuml 1958.
Aarhus.
Hjelmqvist, H.1979. BeiträgezurKenntnis derprähistorischen NutzpflanzeninSchweden. OperaBotanica 47.Lund.
Holmboe, J.1921.NytteplanterogugraesiOsebergfundet. Ose- bergfundet.lind 5. Kristiania.
Iversen, J.1973. TheDevelopmentofDenmarks Naturesince
thelastGlacial.Danmarksgeologiskeundersogelse, Vrcek-
ke. Nr7-C.
Jensen, H. A. 1986. Seeds and otherDiasporesin SoilSamples from Danish Town and Monastery Excavations, dated
700—1536 AD. Biologiske skrifter26.Köpenhamn.
Jensen,H. A. 1987.Macrofossils and theirContributiontothe Historyofthe SpermatophyteFlora in Southern Scandinavia from13000 BPto1536 AD. Biologiskeskrifter 29. Köpen¬
hamn.
Jäger, K-D. 1966.Die pflanzlicheGrossresteausderBurgwall- grabung Tornow, Kr. Calau. IHerrmann, J.: Tornow und
Vorberg. Berlin.
Kröll, H. 1987. Vor—undfrugeschichlicherAckerbau in Arch-
sumaufSylt. Eine botanischeGrossrestanalyse.Archsum auf Sylt, del 2. Landwirtschaftund Umwelt in vor-fruge- schichliticher Zeit. Römisch-germanische Forschungen Band 44.FrankfurtamMain.
Körber-Grohne, U. 1967. Geobotanische Untersuchungen auf der Feddersen Wierde(Text- undTafelband). Wiesbaden.
Påhlsson, l. 1983. växtlämningar i medeltida avlagringarfrån kvarteretSvalan,Uppsala. Svalan—ettmedeltida uppsala- kvarter. RiksantikvarieämbetetRapport UV 1983:1.
Ramqvist, P. 1983. Gene. On the origin,functionand develop¬
mentof sedentaryIron Age settlement in Northern Sweden.
Archaeologyand Environment.1.Umeå universitet.Umeå.
Renfrew, J. \913.Paleoethnobotany.The prehistoricfoodplants of the Near East and Europa. New York.
Stead, I.M., Bourke, J.B., Brothwell, D. 1986. LindowMan.The Body int the bog. British Museum Publications.London.
vanderVeen, M & Fieller, N. 1982.Samplingseeds. Journal of Archaeological Science 9:287-298.
Wennberg,B. 1986. Iron Age agriculture in Trogsta, North Swe¬
den.Fornvännen 81:254-262.
Viklund,K. 1986. Jordbruketi Norrland underjärnålderoch ti¬
dig medeltid. C-uppsats, Arkeologiska institutionen,Umeå universitet.Umeå.(opubl.).
Viklund,K. 1989a. Jordbrukskrisi Norrland i slutetavden äld¬
rejärnåldern?Arkeologii Norr 2:95-105. Umeå.
Viklund, K. 1989b.Förkolnat växtmaterialfrånRaä 98:1, Forsa
sn,Hälsingland. MelanderJ., Rapportöverarkeologiskun¬
dersökningavfornlämning98 och 99 iforsasn,Hudiksvalls kommun, 1987. Gävleborgsmuseum.Gävle.
Viklund,1989c.FörkolnatväxtmaterialfrånAnl 1—3, Raä 16, Umeåsn, Västerbotten. Arkeologiska institutionen,Umeå universitet,Umeå(opubl.)
Willerding,U. 1971. Methodischeproblemebei der Untersu- chungundAuswertungvonPflanzenfundeinvorundfrii- geschichtlichen Siedlungen.NachrichtenausNiedersachsens Urgeschichte40:180-198.
Wilson,D.G. 1984. The carbonisation ofweed seedsand their representation inmacrofossil assemblages. Plantsand Anci¬
entMan. Studies inpalaeoethnobotany.Ed. WvanZeist &
W.A.Casparie.Rotterdam.
Summary
This article deals with macrofossil plant remains fromarcheological contexts. Asurveyismade of the circumstances under which plant remains are
preserved.The potential and limitationsof the dif¬
ferent typesofmaterial knowntoNorthern Euro¬
pe, i. e. carbonised seeds, subfossils and impres¬
sions inclayarediscussed. The discussionis focu¬
sed onplant macrofossils as a sourceof informa¬
tiononthehistoryofprehistoricfarming,cultiva¬
tion practises, dietary habits, functions of
archaeologicalfeaturesetc.
Themethods ofrecovering, preparingand ana¬
lysingthe differenttypesofplantmacrofossilsare discribed briefly.
