Arets nyheter i Sverige

o

Arets nyheter i Sverige

The House of Borkum Riff lanserade 1992 Rizla Lights cigarettpapper. Från Frans Suell Cigars kom Accent No 4 Kretek, The House of Blend lanserade John Silver Ultra och Gothia Tobak släppte ut Göteborgs Rape Portionssnus på marknaden.

l

The House of Bland

Arsöversikt 1992

o

SVENSKA TOBAKS AB

Verksamheten i sammandrag

Belopp i MSEK där ej annat anges

Fakturerad försäljning ... .

T?.b~~~-_och ~o~ektyrskatt ... . ForsalJmngsmtäkt ... . härav utlandsförsäljning ... . i% av försäljningsintäkten ... . Rörelseresultat ... . Rörelsemarginal ... . Lämnade koncernbidrag ... . Eget kapital * ... . Totalt kapital ... . soliditet (skatt 30%) ... . Investeringar i anläggningar ... . Kostnader för forskning och utveckling Medelantal anställda ... . Utbetalda löner och ersättningar ... .

1992 8965 -6027 2938 215 7%

1029 34%

925 1123 3003 37%

87 85 1297

276

• Redovisat eget kapital samt 70% av obeskattade reserver.

Svenska Tobaks AB

l

l l l

Frans Suell C1gars The House of

Goth1a Tobak Borkum Riff

3

1991 8403 -5735 2668 217 8%

918 34%

1125 914 3183 29%

70 95 1325 253

l l

Reserea Eesti Tubakas

VD har ordet

Resultatet

Det ekonomiska resultatet 1992 är det bästa någonsin i Svenska Tobaks historia, den s k miljard- vallen sprängdes! Många fakto- rer bidrog till detta. Den händel- se som mest påverkat företaget och dess resultat under året är den stora skattehöjningen den l december - den största i modem tid. Följden blev en hamstring av tidigare ej skådad omfattning. För att rätt värdera fjolårets resultat måste den ham- stringsrelaterade försäljningen exkluderas. Ä ven vid ett sådant

förhållande blev resultatet 1992 klart bättre jämfört med tidigare år medan volymen i stort sett var oförändrad. Resultatförbätt- ringen kan med andra ord till- skrivas en högre kostnadseffek- tivitet det vill säga det föga spektakulära, men nog så nöd- vändiga, dagliga arbetet med att bland annat hålla nere kostna- derna. Ett annat sätt att illustrera den förbättrade effektiviteten är att vi, trots en numerär utbygg- nad av säljkåren, har minskat medelantalet anställda.

Ökad konkurrenskraft I vår omvärld ökar tempot, allt går fortare! Den moderna infor- mationsteknologin har i mycket bidragit till detta. Vi måste arbe- ta med stor flexibilitet och anpassa vårt arbete och vår organisation till de nya förutsätt- ningarna. Svenska Tobaks har på ett övergripande plan gått från en centralstyrd, hierarkisk orga- nisation via divisionalisering till målstyrning genom bolagise- ring. I mars togs nästa steg i arbetet med att skapa en organi- sation för förstärkt konkurrens- kraft såväl nationellt som inter- nationellt. Den inslagna vägen synes mig vara helt riktig att döma av resultatet hittills.

STAiEuropa

EG:s ministerråd beslutade under året om förbud mot snus inom EG. Varje enskilt medlems- land ska nu efter egen tolkning införliva förbudet i sin lagstift- ning. Vår bedömning är att vi med vår långvariga svenska snustradition även i fortsätt- ningen ska kunna förse våra snuskonsumenter med de pro- dukter som de efterfrågar.

Snuset och EG har för oss som företag blivit ett ytterst påtagligt exempel på att vi lever och ver- kar i Europa, nu och i framtiden.

Vi kommer alltid att påverkas av det som sker där.

Det har givit oss en särskild insikt i hur viktigt det är för oss, både som anställda och som pri- vatpersoner, med en baskunskap om EES, EG och andra europeis- ka samarbetsorgan. Därför har alla anställda inom Svenska Tobaks fått en skräddarsydd utbildning i Europa-kunskap.

Till Estland

Norden och Östersjöområdet är Svenska Tobaks närmarknad.

Det har därför varit naturligt för oss att söka samarbete med tobaksindustrin i Baltikum. I hård konkurrens med ett flertal andra tobaksföretag har nu Svenska Tobaks träffat avtal med det estniska cigarettföretaget Tubakavabrik Leek och tillsam- mans har vi bildat ett nytt bolag:

AS Eesti Tubakas. Denna stora industrisatsning i Estland hop- pas vi på sikt bland annat ska leda till att estniska marknaden får tillgång tilllightprodukter.

Starka varumärken

Nya media, som inte känner av de nationella gränserna, växer fram och våra konkurrenter kan idag lättare nå vår marknad för att profilera sina varumärken.

Starka varumärken är ett före-

s

tags största tillgång. Vi har star- ka varumärken, men vi har begränsade möjligheter att profi- lera och marknadsföra dem. Vår kanske viktigaste strategiska framtidsfråga är ändå att försva- ra våra märkens position och att etablera nya varumärken avpas- sade för den allt rörligare och mer internationaliserade mark- naden.

V år svenska omvärld

I 500 år, så länge som den funnits i vår kultur, har tobaken debatte- rats och också från tid till annan utsatts för politiska ingripanden i form av regleringar och till och med förbud. För närvarande pågår en intensivare antitobaks- kampanj än på länge och ropen på regleringar, restriktioner och förbud skallar allt högre.

I dessa sammanhang hävdas ibland att vi förnekar, förtiger eller på annat sätt döljer fakta om tobak och om de hälsorisker som förknippas med tobaks- bruk. Så är det inte alls. Vi utgår från samma förutsättningar som våra kritiker. Men människor röker inte för vår skull. Vi finns därför att folk röker och efterfrå- gar tobaksprodukter av skilda slag. Så länge denna efterfrågan finns har vi en uppgift som består, oavsett vilka politiska

beslut som kan komma att fattas beträffande marknadsföring, försäljning och bruk av tobak.

Vår uppgift är att förse de män- niskor som valt att använda tobak med högkvalitativa pro- dukter, som så långt det är möj- ligt, minskar de hälsorisker som förknippas med rökning. Det är en uppgift som inte bara ligger i vårt och våra konsumenters intresse. Den borde också ligga i samhällets.

Vi varken kan eller ska stimulera konsumtionen. Men vi kommer att arbeta hårt för att utveckla allt bättre produkter och för att försvara våra marknadsandelar.

Etiskt bokslut

Sedan ett par år har vi haft am bi- tionen att redovisa ett etiskt bok- slut. Vi har nu de mätningar som krävs för att, utöver de ekono- miska kriterierna, kunna visa företagets utvec.klingspotential.

Resultatet av den interna attityd- undersökning som genomfördes under hösten visar en förbätt- ring över lag jämfört med före- gående mätning 1990. Den stra- tegi som vi lagt för företaget har alltså varit framgångsrik och jag vill här också framföra ett varmt tack till alla medarbetare för ambitiösa och dedicerade arbets- insatser.

Vad händer 1993?

Svenska Tobaks är ett företag med ett utomordentligt resultat.

Vi har en god bas att stå på. Men vi kan inte luta oss mot det som varit utan måste vidta åtgärder som tryggar vår verksamhet även i framtiden. Vi kommer att fortsätta effektiviseringsproces- sen genom att utveckla organisa- tionen och därvid erbjuda män- niskorna i företaget kompetens- uppbyggnad. Med kompetenta medarbetare, en allt effektivare produktionsapparat samt omfat- tande forskning och produktut- veckling ska vi fortsätta att arbe- ta i en anda av att ständigt bli bättre i alla avseenden.

LARS ELMENIUS Verkställande direktör

FÖRSÄLJNING & DISTRIBUTION

Svenska Tobaks tre distribu- tionscentraler levererade cirka 25 000 ton varor till omkring 12 000 kunder 1992.

Rekordstor hamstring En imponerande insats gjordes i såväl fabrikerna som på distri- butionscentralerna för att klara av den stora hamstringsvågen i samband med den extrema skat- tehöjningen på tobaksvaror den l december. skattehöjningens storlek gjorde att såväl handel som konsumenter ville lägga upp extra lager. Utleveranserna som ökade med 70% under november månad kunde hante- ras genom att distributionscen- tralerna införde extra skift och ökade bemanningen.

En säljare, en kund I den omorganisation som genomfördes inom Svenska Tobaks under året stod försälj- ningsorganisationen i fokus. I den nya organisationen har säl- jaren en ny och viktig roll som rådgivare till handeln i bl a eko- nomi-och lönsamhetsfrågor när det gäller tobak. Återförsäljaren har kontakt med endast en sälja- re från Svenska Tobaks som till- handahåller ett totalsortiment.

Svenska Tobaks är den enda full- sortimentsleverantören inom tobaksbranschen i Sverige och kan därför ge handeln sorti-

7

ments-och exponeringslösning- ar för samtliga produktslag.

Lönsamt sortiment

Ett omfattande samverkanspro- jekt med handeln inleddes under året. Syftet med projektet är att öka lönsamheten i butiker- na genom att hjälpa kunderna att hålla det sortiment som kon- sumenterna efterfrågar, expone- ra produkterna på rätt plats och med rätt utrymme i butiken.

Genom att sköta sitt tobakssorti- ment kan kunden öka sin lön- samhet avsevärt. Projektet är långsiktigt och har hittills fått positivt gensvar i de butiker som valt att satsa på detta projekt.

Fortsatt samarbete

Mot bakgrund av den utveckling som sker inom handeln har Svenska Tobaks påbörjat ett samarbete med grossisten Dagab. Svenska Tobaks tar däri- genom successivt över distribu- tionen av tobaksvaror till samtli- ga Dagabs kunder medan Dagab i övrigt behåller sin grossistfunk- tion.

STA·koncemen 1992 - åf6ätdsinriktade kontraktet

1990 1992

Har tycllga, gemenaamma mAl

T

75

Kan pilverka arbetsförhAllanden

Hög motivation, stort engagemang

Vartannat år görs en attitydundersökning omfattande alla anställda i Svenska Tobaks AB. Mätningen 1992 visar glädjan- de fårbättringar jämfårt med 1990 på de flesta punkter. Andelen högt motiverade medarbetare har t ex ökat från 48 till 56 pro- cent i STA-koncernen totalt.

-J

ag ser det som en bekräftelse på att våra satsningar på utbild- ning och utveckling av organisa- tionen är riktiga och ska fortsät- ta, säger Lennart Nilsson, Sven- ska Tobaks personaldirektör.

Andelen högt motiverade, d v s de som både .känner ett högt arbetsengagemang och en hög arbetstillfredsställelse ökar i alla bolag och i alla grupper av med- arbetare som studerats (gäller t ex både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och befattningar).

Det är intressant att studera skillnaden mellan de avdelning- ar som kommit igång med sitt utvecklingsarbete och de som arbetar mer traditionellt.

I ett dotterbolag angav 33 respektive 48 procent av medar- betama vid två traditionella arbetslinjer att de kände hög motivation i arbetet. Det kan jämföras med 63 procents hög motivation hos medarbetarna på den linje som låg först i utveck- lingsarbetet.

Alexisgruppen berättade om sitt arbete inför 150 dhörare.

-Motivationen är naturligtvis beroende av en hel rad faktorer som vi måste studera var för sig för att se var vi kan förbättra oss ytterligare, säger Lennart Nils- son.

Viktigt med gemensamma mål

-En viktig faktor är att vi har tydliga gemensamma mål. Fler tyckte att målen var tydligare 1992 än 1990 men jag hade önskat en kraftigare ökning. Frå- gan är mycket viktig för känslan av att arbetet leds effektivt och därmed för motivationen.

-Tydliga gemensamma mål är en av åtta frågor som vi redovi- sar i figuren det '' åtgärdsinrikta-

de kontraktee'. Figuren speglar arbetsförhållanden och trivsel och som vi ser är cirkeln större i sex av åtta hörn och där har för- bättringar skett.

-Något som förbryllar oss är att en låg andel tycker att de kan påverka arbetsförhållandena.

Här har vi stått still under två år och vi ska klargöra vad som lig- gerbakom.

- Undersökningen visar också att utbildningen är ojänmt förde- lad. Många har aldrig deltagit i någon kurs på arbetstid. Det kommer att rättas till när den nya arbetsorganisationen införs och det är en del i vår ambitiösa satsning på utbildning under 1993, berättar Lennart Nilsson.

9

Investering i utbildning inom STA Kr per medarbetare

1990 1991 1992

7000 lO 000 14400

STAiEuropa

En utbildning som alla medarbe- tare hade möjlighet att delta i runt årsskiftet 1992/1993 var kursen ¹¹STA i Europa''. Kursen hade tre huvudsyften:

* att öka kunskapen allmänt om EES-avtalet, EG och Europeiska Unionen

* att speciellt studera vad ett eventuellt svenskt EG-medlem- skap får för konsekvenser för branschen och vårt företag

* att ge en bild av vad det nya Europa kan innebära för oss som privatpersoner.

Under fyra timmar fick deltagar- na bl a se en videofilm där Rolf Gustafsson, tidigare Sveriges Radios Brysselkorrespondent, berättade om bakgrunden till EG och hur organisationen fungerar.

Intresset för kursen har varit stort och frågorna många. Ä ven andra företag och organisationer har beställt kursbeskrivningar och material.

Ny

arbetsorganisation i alla bolag

-Vi är inne i en mycket spän- nande period med utvecklings- projekt i alla bolag, fortsätter Lennart Nilsson.

- En del bolag ligger i startgro- parna, andra har lämnat dem och accelererar. Som helhet är en stark förändring igång inom STA.

-Beredningen på The House of Borkum Riff, produktverkstä- derna hos Frans Suell Cigars och SAM-projekten vid The House of Bl end visar vägen. Och under 1992 har pilotprojektet Alexis utvidgats till att omfatta hela Gothia Tobak med 280 medarbe- tare.

Arbetsglädje på konferens Hösten 1992 arrangerade STA i samarbete med Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Uni- versitet en konferens på temat

"Arbetsglädje, kvalitet och lön-

samhet". Praktikfall från ABB, Saab Automobile och Gothia Tobak presenterades. Professor Sigvard Rubenowitz redovisade sin forskning om bl a arbetsle- darnas nya rolL

-För mig var det en höjdpunkt under året när Alexisgänget pre- senterade sitt arbete på konfe- rensen, säger Lennart Nilsson.

- Från podiet kunde de blicka ut över 150 intresserade åhörare från industrin och både applå- derna och kommentarerna efter- åt är jag mycket stolt över.

-Ett härligt gäng och ett fint vitt- nesbörd som visar att när män- niskor får möjlighet till personlig utveckling mår de bra på jobbet vilket också ger ekonomiska resultat.

En dokumentation av konferen- sen kan beställas från STA:s informationsavdelning.

Ledarutveckling

- Bland STA:s ledarutvecklings-

Resultat per medarbetare

projekt under året vill jag särskilt nämna tre, säger Lennart Nils- son:

* I början av året var det examen i STA:s aspirantskola. Tretton operatörer representerande samtliga produktionsbolag har, med start 1989, deltagit i tre seminarier per år, vilket givit utbildning för högre befattning- ar.

*Under året startades ett pro- gram för erfarna chefer över 45 år, under rubriken "Karriärut- veckling för senior a chefer". Pro- grammet syftar till att, även för framtiden, säkerställa att den energi och kompetens som finns hos seniora chefer tillvaratas på optimalt sätt.

* Inom Procordia United Brands har genomförts ett internatio- nellt chefsutvecklingsprogram med deltagare från STA. I pro- grammet har bl a diskuterats kulturskillnader mellan systerfö- retagen i Sverige, Nederländerna

Redovisning av företagets utveckling mätt i

ekonomiska termer per medarbetere (TSEK) 1992 2265 1509

1991 Försäljningsintäkt per medelantal anställda

Förädlingsvärde per medarbetare

Summa lön och sociala kostnader per medarbetare Antal medarbetare i medeltal

299 1297

2014 1302 285 1325

och USA. Ett av syftena har varit att ge insikt om affärssituationer i internationell miljö.

Mot individuella löner Ett viktigt steg mot mer indivi- dualiserade löner togs av The House of Blend när ett kvalifika- tionsvärderingssystem infördes under året. Poäng ges bl a för utbildning, anställningstid och tid i yrket. Systemet närmar sig tjänstemännens månadslöner och i framtiden är det möjligt att STA får medarbetaravtal med lika anställningsvillkor oavsett facktillhörighet

Halvering av lång sjukfrånvaro

- Det är mycket glädjande att den långa sjukfrånvaron (längre än fem dagar) har halverats de senaste tre åren och det gäller både kollektivanställda och tjän- stemän, säger Lennart Nilsson.

-Om vi studerar arbetsskador och arbetssjukdomar ser vi att den långsiktiga trenden 1989- 1992 är positiv. Arbetsskadorna har visserligen ökat under året . men ökningen gäller lätta skador som ej medfört någon sjukfrån- varo, avslutar Lennart Nilsson.

Kaj Rasmusson, Gothia Tobak, en av STA:s tjugo handledare som utbildat sina arbets- kamrater i Eurapakunskap

Sjukfrånvaro i procent, STA totalt

-·

Kollektivanställda Tjänstemän 1990 1991 1992 1990 1991 .1992

1-5 dag 1,6

t9

^{2,35 1,8 1,6 1,37}

Fler än 5 dagar 13,7 9,7 6,62 2,9 2,4 1,33

··--~-·-·--- - ·· ^{. •-+~-} ·- - - ·-

Anmälda arbetssjukdomar, STA Anmälda arbetsskador, STA

1989 1990 1991 1992 1989 1990 1991 1992

-·-~---· ---~--- · · -f--- -

44 22 15 12 79 84 54 64

11

·-·

Om varumärken

''PI(tdukteJ tri/ e1 ~;;l

rih·e. ;vt>:n

r)t··~;~~nmtiir.~r;r;ds

,,l.,l

·of:u:r ,;,1.:~ .:;tarkt ^{1 kr'Jt}'Cf.LIJJt:lllt!JL ::.:~n;"lt

I dagens värld snurrar hjulen allt snabbare. Allt fler producen- ter tävlar om konsumenternas uppmärksamhet med allt fler likartade produkter i ett växan- de informationsbrus. Åtta av tio nyetablerade produkter försvin- ner från marknaden inom de första två åren. Lokala markna- der med geografiskt begränsade media hör till gårdagen. V år tids internationella mediautbud gör det allt mer komplicerat att eta- blera och försvara ett varumär- kes position.

I ljuset av detta har svenska pro- ducenter av lättrörliga konsum- tionsvaror återupptäckt behovet av starka varumärken och gen- omtänkta varumärkesstrategier.

Aktuella köp av företag med lättrörliga konsumtionsvaror visar att köparen värdesätter varumärkena högre än de fysis- ka tillgångarna. Varumärkena har med andra ord blivit en av företagets främsta tillgångar, kanske den främsta.

Starka märken stabila Ur företagets synvinkel har star- ka varumärken som regel rela- tivt stora II\arknadsandelar inom sina produktgrupper.

Marknadsandelama är oftast stabila över tiden. Priserna lig- ger högre, avkastningen på pro- duktema är högre än konkur- renternas.

12

Ur konsumentens synvinkel ger starka varumärken en "garanti"

för ett visst mått av kvalitet, valuta för pengama och sannolik tillfredsställelse. Konsumenten kan lita på ett starkt varumärke och göra sina inköp med tillför- sikt.

På sätt och vis upprättas ett ömsesidigt kontrakt mellan ett varumärke och dess konsumen- ter. För varumärkesinnehavaren gäller det att vårda och förstärka denna relation. Människor köper varumärket, inte produkten.

Vad är då ett varumärke? Defini- tionen som inleder denna artikel tillskrivs David Ogilvy, legenda- risk amerikansk reklam person- lighet. En annan legendarisk reklamman, fast svensk, Leon Nordin, uttrycker sig annorlun- da:

-Ett varumärke är en manifesta- tion av den immateriella före- ställningen om en produkt.

Mer än funktionell nytta Produkter kan reduceras till en serie fysiska beståndsdelar som är relativt enkla att kopiera. Ett varumärke är summan av de fysiska egenskaperna och de känslomässiga egenskaper som konswnenten tillmäter produk- ten. Varumärket kan inte kopie- ras.

- Komponenterna i ett varumär-

ke är själva produkten, namnet, förpackningen, designen, säljstö- det, reklamen och den övergri- pande presentationen, säger Leon Nordin.

- Varumärkesinnehavaren blan- dar dessa ingredienser på ett unikt sätt. Det är ungefär som att laga mat- en del av skicklighe- ten består i att välja rätt råvaror, en del är själva blandningen, en del tillagningen och en del är presentationen, uppläggningen.

Och många bra kockar använder inte hushållsmåttet, de använder ögonmått och känsla, för att fort- sätta på Leon Nordins liknelse.

Han anser att skapandet av ett starkt varumärke är en process som i mycket bygger på intuition och fingertoppskänsla.

Att skapa kännedom Att skapa kännedom om ett varumärke hos konsumenten

kräver i dagens mediabrus att man sticker ut från mängden.

Genom nydanande reklam, konstnärstävlingar och andra selektiva marknadsföringsinsat- ser klättrade Absolut Vodka på bara några år upp i topp och blev mest importerade vodka på USA-marknaden. Trots- eller snarare tack vare - att Absolut var den dyraste av dem alla. Och trots att vodka som säljs i USA per definition är luktlös, färglös och smaklös.

Konsumenterna köpte varumär- ket Absolut, inte produkten.

Samma mönster gjorde Svenska Tobaks piptobak BorTcum Riff till en stor succe i USA när den lan- serades 1969. Unik produkt, attraktiv design samt en god distribution och lansering vid rätt tidpunkt bäddade för fram- gång.

Chris Ottander är rektor på IHR 13

(Institutet för Högre Kommuni- kations-och Reklamutbildning), tillika docent i psykologi.

- För några tiotal år sedan utgick man ifrån att den ständi- ga höjningen av konsumenter- nas utbildningsnivå skulle med- föra att de blev mer kritiska och att de inte skulle låta sig "mani- puleras av någon sorts märkes- mystik", säger han.

-En följd blev att vi fick KF:s blå-vita varor. "Folk vet vad tvål

är, alltså säljer vi under namnet 'Tvål'. Märkesvarornas dagar är räknade", resonerade. man.

- Så har det inte blivit. Männis- kors köpbeteende styrs mer av tro än av vetande. När man köper av ett visst varumärke så köper man-ofta omedvetet- en förväntad kvalitet, status, social identitet eller tillhörighet och mycket annat.

Konsumenterna klokare Konsumenterna har dock blivit klokare och mer medvetna, enligt Chris Ottan der.

-Men på ett sätt som handel och producenter kanske inte väntade sig. Konsumenterna har genom åren mer eller mindre tvingat bilindustrin att sätta in säker- hetsbälten och avgasrening. Nu är man på god väg att göra det- samma med krockkuddar. Det går att rada upp massor av exempel på detta område.

Bombardemang av information

Tyska mätningar visar att konsu- menterna varje dag utsätts för cirka l 200 reklammeddelanden.

Gränsen för att medvetet ta emot och uppfatta meddelanden av detta slag sägs gå vid cirka 200 per dag. Konsumenten kommer, av ren självbevarelsedrift, att bli än mer selektiv.

-Det är nästan ett heltidsjobb att

vara konsument, man överöses med information, säger Leon Nordin. Det medför att man som konsument drar ner rullgardinen helt och övergår till att köpa med

"reptilhjärnan"och blir möjlig att påverka via känslor. Här kom- mer starka varumärken naturligt ini bilden.

Inte starka associationer Genomgående för starka varu- märken är att namnet i sig inte framkallar några starka associa- tioner. Blend, som vi ska åter- komma till, får inte konsumen- ten att automatiskt tänka på cigaretter av typen American blend varifrån namnet hämtades en gång. Volvo ger inte associa- tionen "jag rullar" efter den latinska ordalydelsen.

Starka associationer förknippade med namnet är tvärtemot en fara. Ett tuggummi med namnet Eurogum skulle förmodligen framkalla aversion hos EG-mot- ståndare. Associationerna ska byggas upp med hjälp av de positivt laddade byggstenar som varumärkesinnehavaren tillhan- dahåller.

Men som vanligt finns det ingen regel utan undantag: Det italien- ska modeföretaget Benettons marknadsföring, med en annonsbild på en döende aids- sjuk man som mest kända inslag, går ut på att all publicitet är god publicitet.

Tillfredsställa drömmar - De flesta varor ska tillfredsstäl- la en handfull arkaiska, uråldri- ga drömmar som ligger till grund för mänskligt beteende i alla kulturer, säger Leon Nordin.

Det är drömmen om evigt liv, om evig ungdom, evig skönhet, evig virilitet och evig lycka.

- En framgångsrik dagligvara, som ska kommunicera med en marknad- och med konsumen- tens båda hjärnhalvor- måste på ett eller annat sätt knyta an till någon av de här drömmarna.

En hel kosmetikindustri har grundats på drömmen om evig skönhet. Exemplen kan göras många.

- Den kloke fabrikanten måste nu börja rusta sig och försöka tydliggöra vilket ideinnehåll de egna produktema har, vilka drömmar de knyter an till, vad de står för och renodla. Kring detta innehåll ska hela varumär- kesstrategin vävas.

Chris Ottander anser att företag på 90-talet måste göra upp en väldigt klar varumärkesstrategi:

-I grunden handlar det om ett ställningstagande: Ska man låta sitt varumärke gå över i ett vari- erat sortiment av produkter eller ska man låta det vara fastlåst till en produktlinje.

Träta om märkesutvidgning Ottander syftar på ett begrepp som blivit allt vanligare både i Sverige och utomlands: varu- märkesutvidgning (brand trans- fer). Begreppet innebär att ett redan existerande varumärke används när en ny, icke direkt relaterad produkt ska introduce- ras på marknaden (ej att förväxla med så kallad line extension där märket används på en liknande produkt). Ett exempel på varu- märkesutvidgning är samarbetet mellan GB Glace och Marabou med lanseringen av Daim glass- strut.

Men det finns många exempel som inte varit så framgångsrika.

Och experterna träter. Vissa häv- dar att ett märkesnamn ska begränsas till en produkt eller en produktfamilj för att en så dis- tinkt profil som möjligt ska upp- nås. Andra anser att den relativa urvattningen av varumärkets profil, som en utvidgning med- för, uppvägs av fördelarna: Den nya produkten får en snabb eta- blering på marknaden då han- deln och de potentiella konsu- mentema redan accepterat det ursprungliga varumärket.

Litet försprång

Forr kunde en ny lanserad pro- dukt med ett större mått av inno- vation, ge en hellivstid av väl skyddad marknadsdominans- utan stöd av ett starkt varu- märke.

Nu ges en sådan produkt i bästa fall ett eller ett par års försprång i konkurrensen.

-Samtidigt blir lyckade produk- ters livscykler allt kortare, säger Leon Nordin. Den utvecklingen kommer att fortsätta. Företagen måste lansera produkter oftare.

Därför måste tiden från tanke till handling bli kortare, ledtiderna måste kortas ner.

- Det här leder långt. Man måste utveckla arbetsorganisationen i företag, nå verklig decentra- lisering och delegering. Man måste bygga flexibla produk- tionsanläggningar så att man snabbt kan reagera på sväng- ningar i konsumenternas efter- frågan. Allt det här är på gång i Sverige -men vi har egentligen inte kommit särskilt långt.

-Produkter kommer alltså att vara mer kortlivade. Samtidigt är det mycket kostsamt att lanse- ra en ny produkt. Det gäller att ha ett varumärkesfundament- med ett mycket genomtänkt koncept - där produkterna kan bytas ut i takt med förändringar i efterfrågan, säger L eon N or din.

15

Läxa ledde till succe

Konsumentens så kallade efter- köpskänslor tillmäts nästan lika stor betydelse som hög känne- dom om varumärket. Michael Bergstrand, marknadschef på Frans Suell Cigars, FSC, tar upp exemplet Golden Point.

- Vi lanserade filtercigarillen Golden Point i en exklusiv för- packning i svart och guld. Det var egentligen en lågprispro- dukt, mycket billigare än kon- kurrenterna. Men konsumenter- na uppmärksammade den inte, förpackningen gjorde att den såg alltför dyr ut.

-De som prövade produkten sade - trots det låga priset: "De här är inte så goda som förpack- ningen utlovar". Vi hade tänkt fel och skapade därför dåliga efterköpskänslor hos konsu- menten.

- Vi fick oss en läxa. När vi några år senare lanserade filter- cigarillen Accent No 1 så såg den ut som en lågprisprodukt mjuk- pack med enkel design och enkelt förpackningsmaterial.

Reaktionen blev: "Accent smakar ju mycket bra i förhållande till priset, och den är ju trendig, lite 'anti' så där".

-Accent No 1 har nu fått tre efterföljare och är vår mest fram- gångsrika lansering sedan Bell- man Siesta.

Närmast identiska

Flertalet produkter idag upplevs som identiska. Olika varumär- ken inom samma produktgrupp erbjuder samma höga standard, produktema är utbytbara.

En omfattande amerikansk undersökning, utförd av

annonsbyrån BBDO Worldwide, visade att närmare två tredjede- lar av de tillfrågade konsumen- tema i 28 länder betraktade mär- ken inom 13 olika produktkate- gorier som väsentligen desam- ma, eller i vart fall jämbördiga.

Att skapa ett starkt varumärke innebär att lägga till ett mervär- de. Kvalitet är en hörnsten i detta arbete. Framgång styrs till stor del av det som kallas "rela- tivt upplevd produktkvalitet":

kvalitet ställd i relation till huvudkonkurrenternas produk- ter och deras pris. Den som

erbjuder sina kunder överlägsen kvalitet uppnår ökad andel åter- köp och starkare kundlojalitet Dessutom isolerar högre kvalitet varumärket mot priskonkurren- sen.

Viktiga konkurrensmedel Kvalitet kommer på andra plats i PIMS (Profit lrnpact of Marke- ting Strategy), ett amerikanskt forskningsprogram som stude- rat vilka konkurrensmedel som varit viktigast för framgångsrika varumärken.

Variabel

Reklam

Produktens kvalitet Säljstödjande insatser Distributionsstrategi Pris

Andeli procent 28 20 11 9 8

Föga förvånande är reklamen den viktigaste variabeln för ett framgångsrikt varumärke.

Hårt reglerad cigarettreklam Cigarettreklam är i Sverige sedan årtionden omgärdad av rigorösa regler. Livsstilsreklam är inte tillåten, annonserna får inte ens innehålla en färgad rökslinga.

Trots dessa förutsättningar har företagets produktfamilj Blend ett mycket starkt fäste på mark- naden. Marknadsandelen är när- mare 40 procent.

16

Vad är då hemligheten bakom varumärket Blend? Cigaretten med den karakteristiska gula förpackningen som lanserades 1971.

Blend kom i exakt rätt tid, timing är viktig när ett nytt varumärke ska lanseras. Debatten om rök- ningens hälsorisker var redan intensiv. Efterfrågan på skon- sammare produkter hade börjat växa. Blend var det första lågfjä- remärket på den svenska mark- naden. Företaget valde också att som första tobaksproducent någonsin deklarera rökinnehål- let, tjära och nikotin, vilket var en stor nyhet. Först 1977 kom bestämmelserna om innehålls- deklaration på cigaretter.

Dessutom var man först med den solgula signalfärgen - trots att färgen inte varit övertygande i konsumenttesterna. Kort och gott: Blend var unik-och led- ningen framsynt nog att våga satsa. Genom åren har Blend vuxit till en produktfamilj med åtta varianter på fyra olika fjär- nivåer. Längst ner i "tjärtrap-

pan" finns Blend Ultima med endast ett ntilligram tjära.

Blend mest värt

Varumärket är företagets främ- sta tillgång. Värderat i antal kon- sumentkronor är Blend idag Sve- riges största varumärke bland snabbrörliga konsumtionsvaror.

Till och med Coca-Cola är distan- serat. Cirka 85 procent av de svenska rökarna vet vad Blend är och står för.

- Blend har marknadsförts på ett mycketkonsekvent sätt, säger Håkan W allen, marknadschef på The House of Blend, HBL. Tack vare att vi har möjlighet till annonsering så har vi kunnat upplysa konsumenterna om vår produktutveckling och styrt över rökarna till mer skonsam- ma produkter.

HBL har delat upp sina varu- märken i tre grupper: skonsam- ma koncept med Blend i spetsen, smakfulla med bland annat Prin- ce och John Silver samt det pris- värda konceptet med framförallt Right.

- Alla våra cigarettmärken är skonsamma, smakfulla och pris- värda, säger Håkan Walh~n. Men en förutsättning för en stark exponering av ett varumärke är att koncentrera sig på en pro- duktfördeL Huvudbudskapet för till exempel Blend är låg tjär- halt. Har man mer än ett bud-

skap är risken stor att man inte når fram till konsumenten. Kon- kurrensen om konsumenternas uppmärksamhet är stor: Från konkurrenter i branschen men också från andra företag, organi- sationer och myndigheter det vill säga alla som bidrar till det stora mediabruset

Det är inte bara produkt och namn som formar ett varumärke; design, pris, kvali-

tet är andra viktiga komponenter.

17

THE HOUSE OF BLEND AB

Produkter: Cigaretter Antal anställda: 504 Omsättning: 1 640 MSEK

Huvudmärken: Blend, Prince, Right, John Silver

Per Kollberg, VD The House ofBlend

Oförändrad konsumtion Den totala försäljningen av ciga- retter i Sverige under 19?.2 ökade tillll,O miljarder styck. Okning- en beror på den extremt stora hamstring som var en följd av skattehöjningen i december.

Konsumtionen av cigaretter var dock i det närmaste oförändrad.

Blend störst

The House of Blend behöll sin ställning som marknadsledare trots ökat konkurrenstryck Gula Blend var största märke. Samman- taget dominerar Elend-familjen marknaden med sina närmare 40%. I slutet av året lanserades John Silver Ultra, en lågtjärever- sion av det välkända cigarett- märket från 40-talet. John Silver Ultra är ett smakrikt alternativ

med endast 7 mg ljärhalt. The House of Blends cigarett Star Light med Curzel Filter relansera- des med ny förpackningsdekor.

Exporten av svenska cigaretter går främst till de nordiska län- derna. En begränsad testförsälj- ning på vissa andra utländska marknader har också genom- förts under året.

Tändstickor och tändare Avtal slöts i början av året med Swedish Match om försäljning och distribution av Swedish Match tändstickor och tändarse- rie Cricket på den svenska mark- naden.

Ökat ansvar

t

MF 2000 är samlingsbegreppet för den genomgripande och långsiktiga förändringsprocess som nu pågår i Malmöfabriken.

Medarbetarna ska få stort ansvar för att planera, organisera, styra och värdera sitt arbete. Förarbe- tet har pågått i flera år. SAM, ett pilotprojekt på filter avdelning- en, bildar modell för genomfö- randet av denna målstyrda arbetsorganisation på samtliga avdelningar.

Alltsedan det första svenska lågtjäremärket Gula Blend lanserades 1971 har Blend ökat sin dominans på marknaden.

Cigaretter

Försäljning i Sverige

88

The H ou se of Blend Övriga

89 90 91 92

Milj st 12000

10000

8000

6000

4000

2000

o

19

FRANS SUELL CIGARS AB

Bo Aulin, tf VD Frans Suell Cigars

Filtercigariller ökar

Utvecklingen 1992 på den sven- ska cigarr- och cigarillmarkna- den var svagt vikande. Hamst- ringen inför skattehöjningen i december påverkade även dessa produkter och totala försäljning- en var 134 miljoner styck. Filter- respektive naturproduktseg- menten ökade medan bandto- baksprodukterna gick tillbaka något.

Ny

Accent

Arbetet med att stärka företa- gets huvudmärken fortsatte. Fil- tercigarillen Accent No 1 är stör- sta märke på marknaden. Under året lanserades ytterligare en variant inom märkesfamilj en:

Accent No 4 Kretek. Kretek har en arom av nejlika och är särskilt populär i Asien. En omfattande

20

redesign av Cartez-familjen genomfördes 1992.

Exporten av cigarrer och ciga-

f)

riller får allt större betydelse.

Huvudparten går till Danmark och Norge där företagets pro- dukter ökade sina andelar av totalmarknaden. Bellman är Nordens mest köpta cigarill.

Dessutom har de svenska ciga- rillerna rönt vissa framgångar i Asien.

Ombyggnad fortsätter Ombyggnaden av fabriken inför införandet av produkt- verkstäder, ny teknik och för- bättrad arbetsmiljö fortsatte under året. Utbildning för anpassning till den nya arbets- organisationen påbörjades.

Peter Nyblom, ny VD för Frans Suell Cigars fr o m 1 januari 1993

t

J

Accent, de senastedrens stora framgt!ing på den svenska cigarillmarknaden.

Cigarrer och cigariller

Försäljning i Sverige

88

Frans Su e il Cigars övriga

89 90 91 92

Milj st 140 120 100 80 60 40 20

o

Trots det omfattande investe- ringsprogrammet och en vi- kande totalmarknad presterade Frans Suell Cigars ett resultat som vida översteg förväntning- arna.

21

Tobakspriset

Årets Tobakspris tilldelades Walter Barolo, Michael Bergs- trand och Herbert Nilsson, samt- liga Frans Suell Cigars, för

" ... kreativa insatser avseende totalkonceptet filtercigarillen Accent, som har resulterat i till- växt på en i övrigt vikande marknad."

THE HOUSE OF BORKVM RIFF AB

Produkter: Piptobak, rulltobak, rulltobakstillbehör Antal anställda: 152

Omsättning: .299 MSEK Huvudmärken

Piptobak: Hamiltons Blandning, Borkum Riff, Caravelle Rulltobak: J o hn Silver, Escort, Rolling

Bjarne Kim land,

VD The House of Borkum Riff

Konsumtionen densamma Den svenska piptobaksförsälj- ningen minskade till230 ton, trots hamstringen inför skatte- höjningen. Försäljningen av roll- tobak ökade däremot till 951 ton medan konsumtionen i stort sett var oförändrad.

I Sverige ökade The House of Borkum Riffs piptobaksmärken sin andel av marknaden.

Största märket är klassikern Hamiltons Blandning. Piptobaks- sortimentet Borkum Riff fick för- nyad design i syfte att förstärka märkets internationella kvali- tetsprofiL Borkum Riff är alltjämt det största importerade pipto- baksmärket i USA och mark- nadsledare i bl a Schweiz, Japan och Spanien.

22

Mot lätta produkter

På rolltobaksmarknaden domi- nerar företagets John Silver-sorti- ment John Silver Cigarettobak är mest köpta märke. Marknaden rör sig mot lättare produkter.

Bolaget var under 1992 först i världen med att lansera Rizla Lights cigarettpapper, utvecklat speciellt för Sverige. Tillsam- mans med light-tobak och light- filter får konsumenten en ciga- rett med en tjärhalt på högst 14 mg. Marknaden för rulltobaks- tillbehör följer utvecklingen för rulltobak.

Stort projekt

De avslutande etapperna i Arvi- kafabrikens stora ombyggnads- projekt påbörjades under året och skall vara färdiga under 1993. De omfattar bl a skärning och torkning av tobak samt pro- cesshantering av mörk tobak.

En ny arbetsorganisation med indelning i arbetslag införs suc- cessivt. Syftet är att öka arbets- innehållet, höja kompetensen och föra ner befogenheter och beslut i organisationen. Utbild- ning inför den nya organisatio- nen har också påbörjats.

i;.·

_L,

i

'}

.,.. ...

} .,.-/

~·

·.:.

..

'.

~-

. ,.,. ^~ ...

Borkum Riff är ett av världens största piptobaksmärken.

Piptobak

Försäljning l Sverige

BB

The House of Borkum Riff övriga

Norsk gränshandel

B9 90 91

Ton 500

400

300

200

100

92 o

R ulltobak

Försäljning l Sverige

BB

The House of Borkum Rift Övriga

Norsk gränshandel

B9 90 91

23

Cigarettpapper/Filterhylsor

Försäljning l Sverige

The House of Borkum Riff

Ton Övriga

Milj st

1200 1400

1200 1000

1000 800

800 600

600

400 400

200 200

o o

92 88 89 90 91 92

GOTHIA TOBAK AB

l'wd uktc:r: Sutr, port Wll"..,tzu<;, !

¹¹

'rtimz::·

~.:

' }' . . Antal auc;tnllda- 2

Om!)clttuut~· .1 71 fdSEK

J

lllvudmmkc.'11

l

ti. llfiS:

Ettan, Cmvsnu ... General

Pmlum ... nus: Glmeml

PottlOI,...~ilu ; -~n,~ l'ntlum~

ttus '7.-t.: A·tkm

~

Portum

tobak. Piu;.;:;-;.<.n. JarkJlc,l

Stefan Gelkner, VD Gothia Tobak

Fortsatt ökning

Förbrukningen av snus i Sverige ökade till 5 000 ton. Hamstring- en som föregick skattehöjningen i december svarade för en del av ökningen, men konsumtionen av snus fortsatte också att öka.

Framför allt ökade de aromatis- ka märkena, bl a avancerade Göteborgs Rape till fjärde plats.

Gothia Tobak hade närmare 100% av totalmarknaden och lössnuset Ettan var största mär- ket. Ä ven intresset för portions snus har ökat. Mest köpta märke var General Portionssnus. Under året lanserade Gothia Tobak Göteborgs Rape Portionssnus.

Snusförbud i EG

Snus och portionstobak före- kommer i större omfattning

endast i vissa länder. I Europa är konsumtionen koncentrerad till Skandinavien. Definitivt beslut fattades i maj i EG:s ministerråd om att förbjuda snus inom EG.

Beslutet ska gälla nya munto- baksprodukter m~dan traditio- nella produkter undantas.

Framgång i Finland

I USA har konsumtionen av rök- fri tobak ökat på senare år. Test- marknadsföringen av Gothia Tobaks High Country i USA fort- satte som tidigare. Den största exportmarknaden är emellertid Norge. Där ökade företagets märken sin andel av totalmark- naden. Största framgångarna nåddes i Finland med en avse- värd ökning av försäljningen.

Ökad produktivitet Gothia Tobak har varit först inom tobakskoncernen med att forma en målstyrd arbetsorgani- sation. Det nya arbetssättet har införts successivt inom företaget.

Resultatet kan redan·utläsas:

ökad produktivitet, förbättrad kvalitet, minskad sjukfrånvaro och personalomsättning.

Aromatislaz snusmärken som Generalsnus och General Portion har ökat i populnritet.

Snus

Försälini ng l Sverige"l

88 89 90 91

., Varav Gothla Tobaks försäljning motsvarar narrnare 100%.

Ton 5000

4000

3000

2000

1000

92 o

25

RESERCAAB

Verksamhet: B e driver främst tobaksrelaterad kemisk och biologisk forskning

Antal anställda: 57 Omsättning: 58 MSEK

Birgitta Nordenman, VD Reserea

Framtidens produkter Reserea bedriver tobaksrelate- rad forskning för koncernens olika produktbolag. Företaget

inom områden som tobakskemi, mikrobiologi och växtförädling kombinerat med tekniska kon- struktioner av de olika produk- terna.

I företagets verksamhet ingår också att stödja koncernens dot- terbolag med analyser, process- hygieniskt kunnande och vidare utveckling av tillverkningspro- cesserna. Reserea deltar även i samarbetsprojekt med de inter- nationella tobaksföretagen inom Procordia.

Mäter luftrening

I linje med Svenska Tobaks poli- cy för att "verka för ett bra umgänge mellan rökare och ickerökare" utvecklar Reserea bl a erfoderliga mätmetoder för luftrenare och s k rökkabinett.

Detta sker i samarbete med före- tag inom ventilationsbranschen som tillverkar och marknadsför sådana produkter.

Stor kunskapsbredd ska i sitt arbete stödja Svenska Resereas medarbetare har en Tobaks i dess strävan att tillver- stor kunskapsbredd med såväl ka produkter som är så skon- gediget praktiskt kunnande som samma som möjligt. Svenska hög teoretisk utbildning. Företa- Tobaks är en föregångare på get satsar på att även i framtiden detta område och redan idag behålla den goda balansen mel- klarar t ex tre fjärdedelar av lan lång erfarenhet och nya kun- företagets cigaretter EG:s krav skaper och därmed kunna erbju- på högsta tillåtna tjärhalt för da det bästa av tradition och 1997. För att utveckla framtidens modem vetenskap i kombina- tobaksprodukter arbetar Reserea ·.'tion.

~. \.

26

Tobakskemi, mikrobiologi och utveckling av tillverkningsprocesser m m ingdr i Resereas verksamhetsomrdde.

27

TOBAKSVARVIMPORTEN

Verksamhet: Bedriver import av färdigtillverkade tobaksvaror Antal anställda: 9

Verksamhetsort: Stockholm

Lars-Eric Beijer, chef Tobaksvaruimporten

Tobaksvaruimporten fungerar som en egen resultatenhet inom moderbolaget Svenska Tobaks AB. Avdelningen ansvarar för import och distribution av de flesta utländska tobaksmärkena på den svenska marknaden.

Marknadsföringen av dessa pro- dukter handhas av respektive utländskt företag eller dess representant i Sverige. Tobaksva- mimporten svarar för cirka 17%

av tobaksgruppens totala om- sättning av tobaksvaror i Sverige.

AS EESTI TUBAKAS

Produkter: Cigaretter Antal anställda: 270

Huvudmärken: Rumba, Ekstra, Astra, Priima

Boris Oks, VD Eesti Tubakas

Nyttbolag

Det estniska cigarettföretaget Tubakavabrik Leek i Tallinn och Svenska Tobaks AB slöt i januari 1993 ett samarbetsavtal och ett gemensamt bolag, AS Eesti Tubakas, bildades.

Svenska Tobaks ägarandel är till att börja med 51 procent för att senare öka till65 procent. Förbe- redelser för en helt ny fabrik i Tallinn har påbörjats. Den nya fabriken beräknas tas i drift under 1996.

Ömsesidig nytta

De båda bolagen kompletterar varandra väl. Svenska Tobaks bidrar med kompetens inom produktionsteknik och produkt- utveckling, t ex låg~äreproduk­

ter och filterteknik Det estniska företaget står för kunskapen om

29

hemmamarknaden liksom om exportmöjligheterna till grann- länderna. På lång sikt ger sam- arbetet möjlighet till att bygga upp den konkurrensförmåga som krävs inför en framtida marknadsekonomi i Estland.

Estniska marknaden Tubakavabrik Leek grundades 1921 och har fram till nu ägts av estniska staten. Under 1991 pro- ducerades cirka 3,6 miljarder cigaretter. Brist på råvaror och förpackningsmaterial medförde en minskning under 1992. Drygt 20% av produktionen exporte- ras till Ryssland. Cigarettmark- naden i Estland är cirka 3 miljar- der cigaretter.

•.

'

Lillia Reier arbetar med kvalitetskontroll pd den estniska fabriken.

Förvaltningsberättelse

Utdrag

Svenska Tobaks AB är helägt dotterbolag till Proeardia United Brands och ingår i Procordiakon- cernen.

Koncernen

Efterfrågan på tobaksvaror från den svenska marknaden var i stort sett oförändrad under 1992.

Höjningen av tobaksskatten den l december samma år ledde emellertid till omfattande hamstring under oktober och november månader varför utie- varanser av tobaksvaror kom att överstiga föregående år. Syftet med skattehöjningen, som ingick i regeringens s k krispaket, var att tillföra statskassan ytterligare 1,7 miljarder kronor i skattein- täkter. För cigaretter ökar skatten med 19 öre/styck eller med 39%, för rull- och piptobak ökade skattenmed 190 kr/kg motsva- rande 110% samt för snus med 38 kr /kg eller med 119%. Höj- ningen av skatten för cigarrer och cigariller uppgick till mellan 63% och 144%.

Tobakskoncernensleveranser till den svenska marknaden ökade för cigaretter, röktobak och snus medan en nedgång i efterfrågan noterades för cigarrer och ciga- riller. Det alltmer hårdnande konkurrenttrycket har medfört att Tobakskoncernen, som är

dominerande marknadsledare inom samtliga produktområden, noterar en mindre tillbakagång i marknadsandelar för cigaretter, röktobak samt för cigarrer och cigariller.

Under året har cigaretten John Silver Ultra, cigarillenAccent No 4 samt Göteborgs Rape Portions- snus lanserats med god fram- gång på den svenska markna- den. Inom produktområdet ciga- retter har även testförsäljning ägt rum på flera utländska marknader.

Avtal har träffats med Tubakava- brik Leekom att tillsammans bilda AS Eesti Tubakas. Det under 1993 nybildade bolaget som till 51% ägs av Svenska Tobaks AB, övertar Leeks nuva- rande cigarettfabrik i Tallinn.

Förberedelse har påbörjats i syfte att uppföra en ny cigarett- fabrik färdig att tas i bruk under 1996.

Från och med den l januari 1992 överfördes verksamheten i STA Försäljning AB till moderbolaget samtidigt som verksamheten i STA Trading AB delades upp på The House of Blend AB och The House of Borkum Riff AB. Samt- liga aktier i Fleximark AB har under året avyttrats.

I maj 1992 fattade EG:s minister- råd slutligt beslut om förbud

mot snus. Förbudet avser inte att drabba traditionella produkter.

Det bedörns därför i vart fall inte komma att omfatta marknadsfö- ring och försäljning av snus på den viktiga hemmamarknaden vilken svarar för närmare 94% av snusförsäljningen.

Koncernens försäljningsintäkter uppgick 1992 till2 937,6 MSEK (f å 2 667, 9) exklusive tobaksskatt vilket är en ökning med 10,1%

sedan föregående år. Av den tota- la försäljningen under året utgjor- de 7,3% (f å 8,1 %) försäljning utanför Sverige.

Vinsten efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till l 223,1 MSEK (f å l 085,7). Vmst- nivån har påverkats positivt av den hamstring av tobaksproduk- ter som skedde i slutet av året och som innebar att året innehölll2,5 ordinarie leveransmånader.

Investeringar i anläggningar under 1992 uppgick till samman- lagt 86,9 MSEK (f å 70,1) varav maskiner och inventafier 80,2 MSEK (f å 61,9), mark 0,0 MSEK (f å 1,1) samt byggnader 6,7 MSEK (f å 7,1).

Likvida medel i koncernen är väsentligen placerade i Procor- dias koncernkontosystern och redovisas som likvidmellanha- vanden med andra bolag i Pro- cordiakoncemen. Dotterbolagens

l

Omsättning

88 89 90

Investeringar•

Anläggningar

91 92 MSEK 3000

2500

2000

1500

1000

500

o

Rörelseresultat*

89

Efter avskrivningar Efter finansnetto

90 91

MSEK 1200

1000

800

600

400

200

92 o

Omsättning fördelad på produktslag

MSEK - Planenliga avskrivningar

MSEK 100

80

60

40

20

89 90 91 o

92

• Koncernens omorganisation 1989 gör att jäm- förbart sifferunderlag, lämpligt at! redovisa i dia- gramform, endast finns för de fyra senaste åren.

likvida medel redovisas som skuld hos Svenska Tobaks AB.

Moderbolaget

Svenska Tobaks AB bedriver i kommission, med Tobakskon- cernens produktbolag, försälj- ning och distribution av färdig- varor främst tobaksprodukter.

Moderbolagets försäljningsin- täkter uppgick under 1992 till 2 891,5 MSEK (f å 382,2) exklusi- ve tobaksskatt, härav försäljning utanför Sverige 168,2 MSEK (f å 0,0)_

Årets inköp från koncernbolag

31

Importerade tobaksvaror

övrigt

~ Piptobaklrulltobak

--.__Rökfri tobak

Cigarrer/cigariller

har uppgått till2 848,1 MSEK (f å 0,4).

Resultatet före bokslutsdisposi- tioner och skatt uppgick till20,9 MSEK (f å -39,8)-

Investeringar i maskiner och inventarier 1992 uppgick till 24,2 MSEK (f å 2,3).

Resultaträkning

Förkortad version, koncernen

MSEK

Rörelsens intäkter. . . . . . . Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader Rörelseresultat före avskrivningar . . .

Avskrivning enligt plan ...

Rörelseresultat efter avskrivningar.

Finansiella poster . . . . . . . . . . . Resultat efter finansiella poster . Koncernbidrag .

Resultat före skatt Skatt ...

Arets vinst

1992 1991

2964 2681

-1874 -1704

1090 977

-

^{61 - 59}

- -

1029 918

194 168

1223 1086

- 925 -1125

298 ^- 39

- 89 13

209

-

²⁶

Balansräkning

Förkortad version, koncernen

MSEK

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Kassa och kortfristiga placeringar Kundfordringar . . .

Övriga kortfristiga fordringar _ . . . ..

Varulager . . . . Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar . Aktier och andelar . . . . Pågående nyanläggningar.

Maskiner och inventarier. . Fastigheter . . . . Summa anläggningstillgångar Summa tillgångar. . . . .

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder ..

Övriga rörelseskulder Summa kortfristiga skulder.

Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Latent skatt . . . _ Summa långfristiga skulder

Eget kapital Bundet eget kapital

AktiekapitallOD 000 aktier

a

nom. 100 kr Bundna reserver

Fritt eget kapital Fria reserver . . Årets vinst . . . Summa eget kapital .

Summa skulder och eget kapital

33

1992-12-31

1680 241 77 635 2633

4 6 15 232 113 370 3003

112 1569 1681

1 198 199

10 484

420 209 1123 3003

1991-12-31

1638 530 56 609 2833

6 2 lO 219 113

~~

350 3183

87 2065 2152

l 116 117

10 292

638

- 26

914 3183

STYRELSE

Christer Nord.gre1t

Roland. I'erlst.riim

<.iunn~r SjlJdiu

·5·:~

Slellon Öhl"$lröm

Jngrid Holmb"'g

Klaus Unger, ordförande vice verkställande direktör Procordia AB och

verkställande direktör Procordia United Brands AB.

Carl-Åke Franzen

direktör ekonomi och finans Procordia United Brands AB.

Bo Ö Johansson

vice verkställande direktör Procordia United Brands AB.

Per Erik Lindqvist direktör

Roland Perlström direktör

information och samhällskontakt Proeardia United Brands AB.

Karl Wärnberg ambassadör Stellan Öhrström direktör

Personalrepresentanter Ordinarie

Ingrid Holmberg representerar PTK Christer Nordgren representerar LO Suppleanter Gunnar Sjödin representerar LO Göran Sjölander representerar PTK

DIREKTION

TomKass direktör vetenskaplig rådgivning

Lennart Nilsson direktör

personal

Lars Elmenius verkställande direktör

BoAulin direktör juridik och sam- hällskontakt

Roland Lindell direktör ekonomi och administration

Ulf Svensson direktör information

Christer Pettersson direktör affärsavtall distribution

Nils Erik Magnusson direktör

försäljning Sverige

35

REVISORER

Ordinarie

Göran Tidström, auktoriserad revisor Suppleant

Åke Danielsson, auktoriserad revisor

MEDICINSKA EXPERTRÅDET

Medicinska expertrådet är ett från bolaget fristående vetenskapligt organ med uppgift att främja och stödja svensk forskning rörande tobaksbrukets verkningar i biologiskt, medicinskt och psykosocialt avseende, särskilt rörande uppkomstmekanis- mer för och åtgärder mot skadeverkningar av tobaksbruk. Rådet:

l) svarar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsprojekt och beslutar om ekonomiskt stöd till sådana 2) sprider kännedom om uppnådda forskningsresultat

3) följer den internationella forskningen på området.

Professor Anders Ahlbom Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm

Professor T on y Axell

Inst. för oral kirurgi och medicin Det odontologiska fakultetet Universitetet i Oslo

Oslo

Professor Hans Bergman

A vd. för psykologisk alkoholforskning Magnus Huss kliniken

Karolinska Sjukhuset Stockholm

Professor Börje Orettner Öron-, näsa- halsklioken Huddinge Sjukhus Huddinge

Professor Håkan Eriksson

Avd. för reproduktiv endokrinologi Karolinska Sjukhuset

Stockholm

Professor Göran Hedenstierna Institutionen för klinisk fysiologi Akademiska Sjukhuset

Uppsala

Professor em. Bo Holmsted t Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm

Professor Tomas Hökfelt Institutionen för histologi Karolinska Institutet Stockholm

Professor Lennart Kenne Institutionen för kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala

Professor Dick Killander Onkologiska kliniken Lasarettet

Lund

Professor Britta W ahren A v delningen för virologi Statens Bakteriologiska Laboratorium

Stockholm

Professor Per Olov Wester Medicinska kliniken Regionsjukhuset Umeå

Professor Bengt W estermark Institutionen för patologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Direktör Klaus Unger Proeardia United Brands AB ordförande

Direktör Lasse Hjern Svenska Tobaks AB sekreterare

ADRESSER

SVENSKA TOBAKS AB (RosenlWldsgatan 36) 118 84 STOC.KHOLM Tfn 08 658 02 00 VD: Lars Elmenius

Distributionscentraler:

Svenska Tobaks AB (Svetsarvägen 22) 17189SOLNA Tfn 08 29 84 80 Chef: Kjell Friberg

Svenska Tobaks AB Hanögatan9 21124MALMÖ Tfn 040 38 28 28 Chef: Björn Persson

Svenska Tobaks AB (Torsgatan l) Box159

401 22 GÖTEBORG Tfn 03180 87 00

Chef: Per-Olof Lindström

THE HOUSE OF BLEND AB (Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 40 VD: Per Kollberg

Fabrik

The House of Blend AB Hanögatan9

21124MAIMÖ Tfn 040 38 25 00

Platschef: Lars Andersson

FRANS SUELL CIGARS AB (Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 60 VD: Peter Nyblom

Fabrik:

Frans Suell Cigars AB (Fiskaregatan 4) Box 53

871 22 HÄRNÖSAND Tfn 0611 250 00

Platschef: Sven-Åke V est

37

THE HOUSE OF BORKUM RIFF AB (Rosenlundsgatan 36)

118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 03 00 VD: Bjame Kimland

Fabrik:

The House of Borkum Riff AB (Strandgatan)

Box 913

671 29 ARVIKA Tfn 0570 842 00

Platschef: Glenn Nordqvist

GOTHIA TOBAK AB (Trollhättegatan l) Box77

401 21 GÖTEBORG Tfn 031 80 86 00 VD: Stefan Gelkner Platschef: Lars Kronquist

Marknadsavdelningen:

Gothia Tobak AB (Rosenlundsgatan 36) 118 84 STOCKHOIM Tfn 08 658 01 50

RESERCAAB (Maria Skolgata 83) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01 80

VD: Birgitta Nordenman

AS EESTI TUBAKAS Kunderis

EE 0100 TALLINN Estland

Tfn + 372-2-422 421 VD: Boris Oks