1987 i sammandrag

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 29 mars 1988 klockan 14.00 på Huvudkontoret, Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm.

Anmälan mm

Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB

(VPC) förda aktieboken senast fredagen den18mars 1988,

dels göra anmälan till Juridiska Centralen vid bankens huvudkontor, Kungsträdgårdsgatan 8, 106 40 Stock- holm, telefon 08/7 63 50 00 senasttorsdagen den24mars 1988 klockan 13.00.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Detta gäller således även aktieäga- re som utnyttjar skandinaviska Enskilda Bankens Aktieservice eller Aktieägardepå. Aktieägare som önskar sådan ornregistrering måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den

18mars 1988.

Ekonomisk information från S-E-Banken 1988 Bokslutsmeddelande

Årsredovisning Bolagsstämma

Delårsrapportjan-april Delårsrapport jan -aug

9februari Mitten av mars 29mars 14juni l l oktober

Redovisningar och rapporter kan beställas från

Informationsavdelningen, S-E-Banken, 106 40 Stockholm.

Årenden

l. Ärenden som enligt lag och bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland framläggande av årsredovisningen och revisions- berättelsen, koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen, beslut i frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och dispositioner beträffande vinst enligt den fastställda balansräkningen samt val av styrelse och revisorer.

2. Styrelsi?ns förslag till beslut om att banken genom utgivande av konvertibla förlagsbevis skall upptaga ett konvertibelt förlagslån på nominellt högst l 400 000 000 kronor. Lånet kommer att löpa med en årlig fast ränta som- beroende av gällande marknadsränta-beräknas uppgå till8-9 procent.

Konverteringskursen skall motsvara ett belopp uppgående till 115 procent av börskursen under viss tid före bolagsstämman för aktier av serie A i skandinaviska Enskilda Banken. Lånets slutliga villkor såvitt avser ränta och konverteringskurs kommer att fastställas en vecka före bolagsstämman. _ Rätt att teckna konvertibla förlagsbevis skall tillkomma personer som ..) teckningstidens slut är anställda som ordinarie tjänstemän i Skandinavisl<a Enskilda Banken i Sverige eller i bankens svenska dotterbolag samt tjänste- män med motsvarande ställning vid bankens utländska filialer och dotter-

bolag. ·

De konvertibla förlagsbevisen skall tecknas under tiden 11 april-22 apriL 1988. styrelsen äger rätt att förlänga teckningstiden.

Tecknade och tilldelade konvertibla förlagsbevis skall betalas med förlags-- bevisens nominella belopp kontant vid ett tillfälle senast den 20 juni 1988.

Innehavare av förlagsbevis skall äga rätt att under tiden 21 juni 1990-9 juni 1995 påkalla konvertering av förlagsbevis till aktier av serie A.

Förlagsbevisen födaller till betalning den 20 juni 199 5 i den mån konverte- ring inte dessförinnan ägt rum.

1. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen, främst för anpass- ning till ny banklagstiftning. Förutom vissa ändringar av redaktionell karaktär innebär förslaget

att högsta aktiekapitalgränsen ändras från 3 600 000 000 kronor till 4 800 000 000 kronor och att till följd härav högst 480 000 000 aktier av serie A skall kunna utges ( § 3),

att bestämmelserna om firmateckningsrätt och räkenskapsår utgår (§§ 7 och8),

attnuvarande bestämmelse om att aktieägarna ärligen skall utse minst sex och högst tio revisorer med lika många suppleanter ändras till att bolags- stämman skall välja fyra revisorer med lika många suppleanter (§ 9), att kravet på kungörelse i »allmänna tidningar>> (numera Post- och Inrik~s Tidningar) av kallelse till bolagsstämma utgår(§ 10) samt

att föreskriften om att bolagsstämman skall bestämma antalet revisorer- och revisorssuppleanter utgår som ärende vid ordinarie bolagsstämma (§ 12).

Styrelsens fullständiga förslag till beslut om emission av konvertibla förlags- bevis och om ändring av bolagsordningen kommer fr o m tisdage~ ~en1

22mars 1988 att finnas tillgängliga på bankens huvudkontor, Jund1ska - Centralen.

Utdelning

styrelsen föreslår som avstämningsdag för utdelningen tisdagen den S april 1988. Beslutar bolagsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av VPC tisdagen den 12 aprill988.

Stockholm i februari 1988 STYRELSEN

s-E- Banksgruppens årsredovisning 1987

Innehåll

2 1987 i sammandrag- resultat och viktigare händelser 4 Till aktieägarna

6 s-E-Banksgruppen i omvärlden Konjunktur och ränteutveckling Konkurrensläget

strategierna

9 S-E-Banksgruppens organisationsstruktur l O Bankrörelsen i Sverige

Ut- och inlåning Obligationsportfoljen Kontorsnätet

Elektroniska banktjänster 13 Bankrörelsen i utlandet

Dotterbanker Filialer

Scandinavian Banking Partners 15 Långfristig finansiering

Svensk Fastighetskredit 16 Särskilda finansieringstjänster

FinansSkandic och Kortgruppen 17 lnvestment banking

Enskilda Fondkommission Enskilda seeurities 19 Fond- och kapitalförvaltning

Aktiv Placering

20 Fastigheter- ägande och förvaltning SEB-Fastigheter

Arsenalen Garnisonen

21 Personal och utbildning 22 Resultatkommentar 25 Kapitaltäckningen 26 S-E-Banksaktien

28 Redovisningsprinciper, definitioner, valutakoder 30 Resultat- och balansräkningar med noter 43 Förslag till vinstdisposition

43 Revisionsberättelse 44 Långtidsöversikter 46 Bankens kontor i Sverige 4 7 Personförteckningar

Verkställande ledning styrelse

Revisorer Direktörer 52 Adressförteckningar

Dotterbolag i Sverige

Filialer och dotterbolag i utlandet Representantkontor i utlandet Slamdinaviska Enskilda Banken

1987 i sammandrag

Några nyckeltal för s-E- Banksgruppen

¹

1983 1984 1985 1986 1987

Rörelseresultat, Mkr 2187 2186 2220 4 064

4050

Balansomslutning, Mkr 162 826 182105 175 013 191 053

233688

Vinstnivå,

%

1.54 1.32 1.29 2.34

1.94

Räntabilitet

efter schablonskatt, % 21.0 18.2 16.3 25.9

21.0

efter full skatt,

%

19.7 19.2 18.2 20.1

20.8

Konsolideringsgrad,

%

5.9 5.7 6.5 7.6

7.8

Vinst per aktie,

efter schablonska u, kr 8.70 8.36 9.00 14.87

15.64

efter full skatt, kr 8.22 8.93 9.94 10.80

14.91

Utdelningper A-aktie, kr 2.54 2.54 3.13 3.60

L För definitioner se sidan 29

Föreslagen utdelning

styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna höjs med 83 Mkr till557 Mkr och utbetalas med

4.25 kr per A-aktie 5. 75 kr per B-aktie

Fakta om s-E-Banksaktien finns på sidan 26.

Viktiga händelser och beslut Utiandsnätet byggdes ut ytterligare.

Under hösten öppnades bankens första filial-

i

New York.

I början av 1988 startades filialer även

i

London och Hongkong.

Gruppens privatmarknadsstrategi preciserades och började genomföras. *

Dess honnörsord är höjd servicegrad och ökad lönsamhet.

4.25

Medlen är ett heltäckande kortprogram, automatisering, centralisering av back office-rutiner och en kostnadsanpassad prisfilosofi.

Kortgruppen Eurocard-Köpkort AB blev ett helägt dotterbolag * i S-E-Banksgruppen och samordnades med FinansSkandic AB. S-E-Banksgruppen har genom förvärvet

blivit ledande på generellabetal-och kreditkort

i

Sverige.

Svensk Fastighetskredit AB blev ett helägt dotterbolag till * banken.

I BO FAB ökade ägarandelen. Bankens andel av kreditvolymen i BO FAB skall successivt föras över

till

Svensk Fastighetskredit.

Antalet aktieägare

i

S-E-Banken ökade till drygt 130 000. *

Vinstandelen till de anställda blev 108 Mkr. *

styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman *

att de anställda erbjuds köp av konvertibla skuldebrev

i

banken.

(

Resultatutvecklingen i sammandrag

S-E-Banksgruppen S-E-Banken

Föränd- Föränd-

Mkr ring,% Mkr ring,%

5 035

+

¹³ Räntenetto ... 4 103

+

⁸

2 210 2 Provisioner ... 1820 2 2 494

+

⁴ Övriga intäkter ... 616 32 9739

+

⁷ Summa intäkter .... 6539

o

2 268

+

¹⁵ Personalkostnader . . . . l 739

+

¹¹

!)54

+

²⁷ Övriga kostnader ... l 372

+

^l3

'{ 209

+

¹⁸ Avskrivningar ^{~ o o o o • o} 145

+

¹²

5431

+

²⁰ Summa kostnader .. 3 256

+

^l2

-239 50 Kreditförluster ... 182 47 Avsättning för utländska

2 kreditengagemang .. -100

Orealiserade

21 kursförluster ... 21

4050

o

Rörelseresultat ... 3080 6

• s-E-Banksgruppens resultat för 1987 skall bedömas mot bakgrund av att de yttre betingelserna var betydligt mindre gynnsamma än under 1986.

• Av kostnadsökningen i gruppen berodde 280 Mkr·

eller drygt 6 procentenheter på nya företagsförvärv.

• Resultatet för bankrörelsen i Sverige påverkades ')lsitivt av en god avkastning på obligationsportfölj en,

~vkade

ut- och inlåningsvolymer samt minskade kredit-

förluster. Räntemarginalerna mellan ut- och inlåning fortsatte att krympa. Intäkterna från handeln med yärdepapper sjönk.

l .

-· De utländska dotterbankerna liksom gruppens investment banking-verksarnhet nådde inte upp

till

1986

års höga resultatnivå.

• Ökade volymer inom områdena långfristig finansie- ring och fond- och kapitalförvaltning förbättrade resul- tatet ytterligare för Svensk Fastighetskredit respektive Aktiv Placering.

• Inom affärsområdet särskilda finansieringstjänster kunde FinansSkandic bibehålla resultatet från 1986 trots stora engångsaffärer detta år. Kortgruppen Eurocard-Köpkorts resultat fördubblades.

s-E-Banksgruppens aff"årsområden

Rörelse- Balansom- Medeltal 1987 resultat. Mkr slutning, Mkr anställda

s-E-Banksgruppen 4050 233 688 9149 varav

Bankrörelse . . . ... 3144 190739 7735 Långfristig finansiering 266 27856 60 Särskilda

finansieringstjänster 254 13105 794

luvestment banking 96 8088 247

Fond- och kapital-

förvaltning .•..

.... .

^{337 9990 79}

Fastigheter

. .

^{• - - l . . . . .. 110 968 234}

Till aktieägarna

1987 blev ett händelserikt år

i bankvärl- den, både här hemma och utomlands.

Valutakursförändringar och ränteut- veckling bjöd på åtskillig dramatik. Detta gällde i än högre grad aktiemarknader- na, där kurserna världen över rasade kraftigt mot årets slut. Kursfallet resulte- rade i stora förluster på många håll och bidrog

till

en betydande osäkerhet om de ekonomiska utsikterna. Den internatio- nella skuldkrisen kom åter i fokus, sedan Brasilien hade inställt räntebetalningar- na på sina utländska banklån och en av världens ledande banker beslutat att av årets vinst sätta av en reserv motsvaran-

de en fjärdedel av sina fordringar på

skuldtyngda länder. På den i allt väsent-

ligt avreglerade kreditmarknaden här hemma skärptes konkurrensen högst påtagligt.

Som belyses i förvaltningsberättelsen

var

de yttre förutsättningarna för att kunna upprätthålla en hög intäktsnivå väsentligt

mindre gynnsamma under

1987 än föregående år. Samtidigt inves-

terade ^s-E-

Banksgruppen betydande resurser i en fortsatt förstärkning av sin kapacitet- bland annat genom utbygg-

nad av det internationella nätverket

o•~ •

• genom förvärv av bolag här

hemma-~ J

vilket medförde en kraftig höjning av

kostnadsnivån. Mot denna bakgrund är det mycket tillfredsställande att s-E-

Banksgruppen

i

bokslutet för 1987 kan uppvisa ett rörelseresultat på

samrt,)

nivå som för 1986. -

Osäkerheten beträffande de ekono- miska utsikterna har ökat påtagligt sedan den svarta måndagen i oktober förra året. Vår bankgrupp står dock stark

och min

uppfattning är att den har goda förutsättningar att utvecklas väl, även om det yttre klimatet skulle bli än kär- vare. Jag vill emellertid närmare beröra några förhållanden som förtjänar sär-

skild uppmärksamhet i detta samman-

hang.

Länderriskerna åter i blickpunkten

Som jag antytt ovan blev 1987 ett mär- kesår i så måtto att det internationella banksystemet för första gången öppet erkände att långivningen till betalnings,

svaga länder kan komma att medföra

( 1) förluster.

Man kan dessutom tvingas att

under en längre tid

acceptera räntor som ligger

under refinansieringskostnaderna.

Som den ledande banken i Sverige- med en dominerande marknadsandel

-~

inom exportindustrin -har

vår bank =

under

årens

lopp fått ta betydande risker på krediter till utvecklingsländerna för att kunna medverka i finansieringen av

svensk export. Vi har dock

under en

följd av år fört en konsekvent reserve- ringspolitik inom detta område. Genom att tidigt börja avyttra fordringar på de

skuldtyngda länderna och genom

att

successivt göra särskilda reserveringar

har gruppen nu byggt upp reserver som

uppgår till nära 50 procent

av de totala

riskerna på dessa länder. I förhållande

till

bankens storlek är länderriskerna begränsade och motsvarar cirka 10 procent av det riskbärande kapitalet.

Om man tar hänsyn till reserverna blir siffran endast hälften så stor.

Kostnadseffektiviteten hög Kostnadseffektiviteten i de svenska bankerna har under

1987

ifrågasatts på ett inte helt rättvisande sätt. Utveckling- en under senare år måste ses mot bak- grund av en kraftigt växande transak-

....

onsvolym. För vår banks del vill jag

.~Jivda

att hanteringskostnaderna pres-

sats genom långtgående effektivisering av rutinerna, främst med hjälp av en internationellt sett avancerad datatekno- Jogi. Man måste också beakta olika

t tvecklingsinsatser som varit nödvändi- -ga för att hävda bankens och gruppens

ställning på marknader som känneteck- nats av en dynamisk expansion. I en internationell jämförelse är svenskt bankväsende kostnadseffektivt. Vi arbe- tar med lägre placeringsmarginaler än de flesta av våra konkurrenter utom- lands och kan ändå uppnå en lönsamhet som väl tål att jämföras med de bästa bankerna i andra länder.

stark kapitalbas nödvändig

I ett avseende har de svenska bankerna varit relativt förmånligt behandlade jämfört med många utländska banker, nämligen

i

fråga om möjligheterna att

genom skattemässigt gynnade reserve- -1ngar

höja konsolideringsgraden. Det

_

l

ar varit en

lång och mödosam process

att i internationella sammanhang förkla- ra värdet av dessa generella reservering- ar och få förståelse för att de

i

allt väsen t- ligt kan jämställas med eget kapital.

-·,9ärför vore det olyckligt om den nya -

loretagsbeskattning som nu är under diskussion skulle försämra bankernas situation i detta avseende och därmed undergräva det internationella förtroen- de som de svenska bankerna åtnjuter.

Det ligger inte bara i bankernas utan i allas intresse att bankerna ges möjlighet att bibehålla en stark kapitalbas, i syn- nerhet i ett skede som nu, då kraven på bankernas riskbärande kapital ökar världen över. Bakgrunden till detta är att det under den senaste tioårsperioden

har skett en påtaglig ökning a v risknivån i såväl inhemsk som internationell utlåning. Svängningarna i valutakurser och räntenivåer, liksom mångfalden av nya instrument på penning- och kapital- marknaderna, innebär också ökade risker som ytterligare understryker behovet av en förstärkt kapitalbas.

Avreglering under ansvar

De förluster som drabbat banker- både här hemma och utomlands och då särskilt

i

samband med börsraset i okto- ber

1987-

har av naturliga skäl rönt stor uppmärksamhet, och många kritiska röster har höjts. Från olika håll har krävts ökad kontroll från myndigheter- nas sida och ett återinförande av regle- ringar. Jag är helt övertygad om att förluster kan inträffa även om myndig- heterna utövar en aldrig

så

noggrann kontroll. Självfallet är det ett oeftergivligt krav att det finns ordentliga kontroll- system i bankerna och att de nya instru- ment som ursprungligen kom

till

för att i första hand begränsa riskerna i banker- nas traditionella verksamhet inte miss- brukas. Enstaka händelser är emellertid inte ett tillräckligt skäl för att äventyra de positiva effekter som ett avreglerat och

i

fri konkurrens verkande banksystem medför för samhället.

Ökat sparande krävs

Bankernas möjligheter att göra nytta i samhället skulle kunna förbättras ytterli- gare. Under den närmaste framtiden kommer vi att möta de negativa följder- na av obalanserna

i

världsekonomin.

Kostnadsutvecklingen

i

Sverige är oroande, och allt tyder på att

vi

under

1988

kommer att

få en kraftig ökning av

underskottet i bytesbalansen, vilket ytterst är följden av ett sparandeunder- skott inom landet. Särskilt anmärknings- värt är att hushållssparandet i vårt land ligger på en extremt låg nivå

i

en interna- tionell jämförelse. I detta sammanhang är det också värt att notera att länder med högt hushållssparande i regel kän- netecknas av att ekonomin är stark,

medan ett lågt sparande genomgående tenderar att försvaga ekonomin och ge upphov till obalanser.

Bonsett från allemanssparandet är hushållssparandet i vårt land

inte särskilt

gynnat av statsmakterna. Särskilt gäller detta banksparande, som med nuvaran- de skattesystem under långa perioder för många inneburit negativ realränta efter skatt. Det är angeläget att statsmakterna snabbt vidtar åtgärder för att stimulera nysparand et i hushållen. En reform som skulle ge bankerna möjlighet att på jämförbara skattemässiga villkor kunna konkurrera med försäkringsbolagen om det långsiktiga sparandet ligger därför nära till hands. Med hjälp av vår säljorga- nisation och vårt omfattande kontorsnät skulle

vi

därigenom verksamt kunna bidra till att höja sparkvoten.

S-E-Banksgruppen har under året kun- nat flytta fram sina positioner på en rad områden, både här hemma och i u tian- det. Till alla medarbetare som medverkat

till

detta och till det goda resultat som nu presenteras vill jag rikta ett särskilt tack för framgångsrika insatser. Vi som arbe-

tar i bankgruppen ser det som en utma-

ning för framtiden att bibehålla och utveckla den position som banken och gruppen nu nått.

Stockholm

i

februari

1988

Curt G Olsson

Styrelsms ordforande

Förvaltningsberättelse

s-E .. Banksgruppen i omvärlden

Bistrare ekonomiskt klimat

Den ekonomiska utvecklingen i väst- världen kännetecknades under 1987 av fortsatt måttlig produktionstillväxt

i

förening med låg inflationstakt. Obalan- serna mellan de ledande

industriländer- nas betalningar ökade dock och bidrog under sommaren och hösten till växan- de inflationsfarhågor. stigande interna- tionella räntor och en tilltagande oro på de finansiella marknaderna:. Oron kul- minerade

i ett kraftigt kursfall på värl-

dens aktiebörser i oktober. Slutet av året

kom därmed att präglas av stor osä beträffande tillväxt, växelkurser o

ränteutveckling.

I

Västeuropa blev den ekonomiska

tillväxten lägre än i Nordamerika och Japan,

bl a som

en följd av att valutakur-

semas utveckling hämmade exporten från Europa. Bland de större europeiska

länderna var det främst Storbritannien

som kunde notera en förhållandevis

stark tillväxt, medan utvecklingen i

Västtyskland och Frankrike var svag.

I Norden var konjunkturbilden splittrad med å ena sidan fortsatt uppgång och tendenser till

överhettning i Finland och å andra sidan en markant avmattning

i

Danmark och Norge. Den danska total- produktionen blev t o m lägre än föregå- ende år

till följd av en betydande minsk- ning av den inhemska efterfrågan.

Inhemska hot mot den svenska konkurrenskraften

Den svenska konjunkturen var-i varje fall fram till

slutet av året -

stark med snabb produktionstillväxt och högt kapaåtetsutnyttjande i näringslivet.

Den

inhemska efterfrågan för såväl

konsumtion som investeringar ökade betydligt. Detta ledde bl a till att varu- importen ökade snabbt och att handels- balansen

försvagades. Bytesbalansen visade åter minussaldo. Mot årets slut

Räntesatser på auramarknaden

90 dagars bindningstid

15

10

_ 5 ~;;;;;;;:::=:=:;;;;;;~~

DEM

______ l~9~~--- ~~~--~~~9~~~--- K411s:BIS

försämrades de ekonomiska utsikterna.

Dels ökade oron

för att alltför snabba inhemska kostnadsstegringar skulle

försvaga den svenska konkurrenskraf-

ten, dels försämrades de internationella

konjunkturutsikterna till följd av börs- rasen världen över.

stort ras i dollarkursen

De externa obalanserna i de ledande industriländerna - med stort bytes- balansunderskott

i USA och stora över- skott

i framför allt Japan och Västtysk- land-

medförde även under 1987 bety-

dande spänningar på valutamarknader- na. Den nedåtgående trend för dollarn

som hade inletts 1985 fortsatte även

1987. De största

industriländerna enades

i februari om att inrikta politiken på att

stabilisera växelkurserna på dåvarande

nivå, eftersom dollarn ansågs ha sjunkit tillräckligt. Trots omfattande interventio-

ner från centralbankerna och trots nya

försök till valutapolitisk samordning sjönk dock kursen ytterligare under

våren. Höjda amerikanska räntor

bidrog

till att stabilisera dollarkursen under sommaren och hösten, men då även de västtyska och japanska räntorna började stiga blev läget åter labilt. Risken för att

den internationella räntcuppgången

skulle framtvinga en ytterligare höjning av den amerikanska räntenivån i syfte att säkra USA:s nödvändiga kapital- import blev en bidragande orsak

till

raset på New York-börsen den 19 oktober.

Räntorna vände emellertid markant nedåt när Federal Reserve

ingrep genom

att kraftfullt likvidisera marknaden.

Farhågorna för fortsatt stora bytesba-

lansunderskott i

USA ledde dock till att

dollarn pressades ned ytterligare under

årets sista veckor. Vid årets slut hade

dollarkursen

nått nya bottennoteringar mot såväl D-marken som yenen. Ned- gången under året blev drka 23 procent i förhållande till yenen och 18 procent i

Valutakurser

Månadsgenomsni1t.lndex december 1984 -HXJ

.lJO ¹¹⁰

J ::z .r---

^{/ '}

90

80

~

~ 7 ~ 0 --- u- so --~

tiO

1985 1986 1987

Källa: Riksbanken

förhållande till D-marken. Genom dollarns stora vikt i riksbankens valuta- korg kom kronan att delvis följa med nedåt gentemot andra ledande valutor.

I förhållande till den svenska kronan

sjönk sålunda dollarn med 14

procent,

medan yenen steg med Il procent. D-

marken med nära 5. procent och pundet

med nära 9 procent: Valutakursutveck-

lingen innebar att Sveriges konkur- renskraft gentemot bl a den viktiga

handelspartnern Västtyskland kunde

bibehållas trots en oförmånlig kostnads- stegringstakt.

Fortsatt liberalisering av finansmarknaderna

Den våg av avregleringar som känne- tecknat världens finansmarknader under de senaste åren fortsatte även

1987. Inom

EG togs viktiga steg mot den

gemensamma finansiella marknad som.

avses vara förverkligad 1992. I de flesta EG-länder har under senare år omfat- tande avregleringar genomförts på

valutaområdet, och mot slutet av fjolåret

föreslogEG-kommissionen att alla

kapitalrörelser skall släppas fria. I början av 1988 framlades ett vittgående

liberali-

seringsförslag när det gäller

medlemslän- dernas rätt att fritt driva bankrörelse

inom hela EG-området. Samtidigt som etableringsfriheten förEG-ländernas banker ökar

inom gemenskapen skärps

kraven på reciprocitet vad gäller banker från icke-medlemsländer.

I den svenska valutaregleringen ge- nomfördes under 1987 vissa ytterligare

lättnader. De viktigaste var att möjlighe ten för svenskar att köpa utländska

aktier ökades och att företagen fick

bättre möjligheter att köpa fastigheter i

utlandet. Vidare öppnades den svenska marknaden

i

standardiserade

a~tie-och(~

indexoptionerför utlänningar.

Aven om\::'' de lättnader som hittills genomförts i valutaregleringen är begränsade järnfört

Kursutvecklingen på utländska aktiebörser

Månedsultimon.lndex decembef 1984= 100

220 200

180 160 140 120 100 80

1985 1986 1987

. ,

l

med vad som sker inom t ex EG är de ett välkommet steg i riktning mot friare kapitalrörelser.

Tilltagande konkurrens på en alltmer internationaliserad flnansmarknad

De finansiella marknaderna blir till följd av avregleringar och snabba elektroniska kommunikationer alltmer öppna för konkurrens. Denna utveckling finns skäl att välkomna -men konsekvensen är hårdare konkurrens med pressade '"'1arginaler och ökade risker. Det blir allt __ Jktigare för en bank att ha väl genom-

tänkta strategier för de marknader den vill arbeta på. Det är också viktigt att ha effektiva rapportsystem, som ger god 9verblick över aktuella positioner, och

til

fungerande kontrollmekanismer.

- Det ökade konkurrenstrycket kom- mer inte bara från banker utan även från andra aktörer på finansmarknaderna.

I kundkretsen, framför allt bland de större företagen, går utvecklingen mot centraliserade finansavdelningar, ibland ombildade till >>internbanken>.

I ett skede då gränserna mellan olika typer av finansinstitut alltmer suddas ut är det viktigt att slå vakt om konkurrens- neutraliteten. Avregleringen av kredit- marknaden och den nya banklagstift- niogenfrån halvårsskiftet 1987 utgör därvid steg i rätt riktning. Kreditmark- nadskommitten, som lägger fram sitt

slutbetänkande våren 1988, förväntas också komma med förslag som likformar rörelsereglerna för olika institut. De regler som nu gäller gör i vissa avseenden åtskillnad mellan bankägda och icke- bankägda finansbolag. Vidare finns det fortfarande skatteregler som gör att för- säkringsbolag gynnas i kampen om sparaodet i Sverige.

Internationellt pågår strävanden att harmonisera kapitaltäckningsreglerna- en mycket väsentlig fråga bl a därför att marginalerna vid internationell kredit- givning är så små att olika kapitaltäck- ningsbestämmelser i skilda länder helt kan förvrida konkurrensvillkoren. Sveri- ge deltar aktivt i arbetet på att skapa enhetliga kapitalkrav för internationellt verksamma banker i ledaride industri- länder.

S-E-Banksgruppen väl rustad för framtiden

Det viktigaste målet för

s-E-

Banksgrup- pen är att ytterligare stärka sin ställning som den ledande bankgruppen i Norden och i fråga om Sverige-relaterade affärer utomlands. Det innebär att gruppen skall erbjuda ett brett sortiment av tjänster till alla kundkategorier- stor- företag, mindre och medelstora företag, organisationer, stiftelser, privatpersoner samt kommuner och landsting.

I det kärvare klimat som kan förutses är det viktigt att ha en klar men ändå

flexibel organisation. Det är marknadens krav och inte de juridiska formerna som är avgörande. Ett viktigt led i S-E-Banks- gruppens strategi är att utveckla sam- arbetet mellan enheterna och integrera verksamheten i gruppen som helhet.

På det internationella området har

s-E-

Banksgruppen fortsatt att expande- ra. Grundprinciperna är fortfarande

• att det utländska nätverket skall stödja gruppens verksamhet i Sverige,

• att den internationella verksamheten i första hand skall koncentreras på Sverige-relaterade affärer,

• att expansionen skall ske med hjälp av ett eget nätverk av dotterbanker och filialer kompletterade av repre- sentantkontor samt

• att de utländska etableringarna i sig skall vara lönsamma.

Sedan 1987 har de svenska bankerna fått ökad valfrihet när det gäller former- na för etableringar utomlands. Tidigare var endast dotterbolagsformen möjlig, men nu kan bankerna även öppna filialer i utlandet. Det främsta motivet för filialbildning är att moderbankens stora kapital kan utnyttjas som bas för verksamheten. Detta ger betydande fördelar vid både betalningsförmedling och upplåning samt i kundaffärer.

S-E-Banken kompletterade under hösten sin dotterbank i New York med en filial och öppnade i början av 1988 filialer i London och Hongkong. Banken

Dollarn infördes som myntenhet 1792. Ordet dollar kommer från tyskans ta/er- rn förkort- ning av Joachimstal i Böhmen där silvret bröts till tk mynt scmt började präglas pd 1500-talet.

$-tecknet uppkom genom dess likhet med pelarna på den gamla spansk- amerikanska peson.

planerar att komplettera även dotter- banken i Singapore med en filial.

s-E-Banksgruppen är väl rustad inför framtiden även när det gäller att på hemmaplan möta kundernas växande och varierande behov av tjänster. Via det inhemska nätverket- i form av ett stort antal kontor och flera väletablerade dotterbolag- kan bankgruppen erbjuda ett brett sortiment av kvalificerade finansiella tjänster. Den höga kompeten- sen inom dataområdet samt en välutbil- dad och kunnig personal utgör andra viktiga styrkefaktorer.

En förutsättning för att ha ett stort mått av handlingsfrihet och utrymme för offensiva satsningar är en god kapital- bas. Därigenom kan banken också upp- nå bättre villkor för sin refinansiering, framför allt på de internationella mark- naderna. Banken stärkte sin kapitalbas avsevärt under året, dels genom likviden för 1986 års nyemission, dels genom flera nya förlagslån. En närmare redogö- relse för bankens kapitaltäckningssitua- tion lämnas på sidan 25.

Betydande ansträngningar gjordes under året för att bygga ut de interna systemen för riskhantering och kontroll.

De ökade kurssvängningarna i framför allt de nya marknadsinstrumenten, såsom optioner och terminskon trakt, illustrerar behoven av detta.

satsningar på privatmarknaden Privatkundemas betydelseför S-E-Banks- gruppen har ökat under senare år. Dessa kunder svarar i dag för cirka hälften av bankens inlåning. Banken och dotterbo- laget Aktiv Placering är tillsammans Sveriges största förmögenhetsförvaltare.

Svensk Fastighetskredit lånar ut cirka 14 miljarder kronor till privatkunder mot pantbrev i villor och andra fastighe- ter. Ungefär hälften av FinansSkandics krediter gäller privatpersoner. Samman- taget innebär det att en väsentlig del av gruppens affärsvolym härrör från de cirka 1.5 miljoner privatkunderna.

Kostnaderna för manuella transaktio- ner har stigit betydligt under senare år, och det har konstaterats att en stor del av bankens privatmarknad inte är lönsam.

Banken har därför under senare år strävat efter att hantera en ökande andel av transaktionsvolymen med automati- serade rutiner. Detta har också lyckats, även om det krävt betydande utgifter för investeringar i datautveckling.

För att kunna höja servicegraden gentemot de mest intressanta kunderna och samtidigt förbättra lönsamheten har gruppens privatmarknadsstrategi kon- kretiserats. Enkla kassaärenden skall i ökande utsträckning kunna skötas via

fler och mer allsidiga automater. Betal- ningar skall i än större utsträckning ske via budgetkonto och automatiserade direktinsättningar.

En viktig del av privatmarknadsstrate- gin utgörs av en ökad satsning på kredit- och betalkort. För att samordna kort- verksamheten och därmed kunna dra nytta av möjliga stordriftsfördelar förvär- vade s-E-Banksgruppen under året de resterande aktierna i Kortgruppen Buro- card-Köpkort AB. Sedan årsskiftet har FinansSkandic det operativa ansvaret för kontokortverksamheten inom S-E-Banksgruppen, som nu blivit ledan- de på generella kort i Sverige.

Ä ven de cirka 150 000 svenskar som bor utanför Sveriges gränser utgör en viktig målgrupp. Inom gruppen är det främst dotterbanken i Luxemburg som hanterar utlandssvenskars inlåning och handlar i Aktiv Placerings olika fondan- delar. Dessa produkter marknadsförs dock även av andra enheter i gruppen.

En utbyggnad av Aktiv Placerings ut- landsnät har påbörjats för att kunna erbjuda utlandssvenskar kvalificerad förmögenhetsförvaltning.

storföretagen- en nyckelgrupp De flesta av de svenska multinationella företagen är kunder i S-E-Banksgrup- pen. Att kunna ge dessa betydelsefulla kunder konkurrenskraftig service inom valutahandeln och på penningmarkna- den är en av gruppens primära uppgifter.

Att erbjuda goda alternativ vad gäller betalningstjänster och cash management är också viktigt för att få storföretagens penningflöden. För att rätt kunna betjä- na storföretagen är det vidare nödvän- digt att ha konkurrenskraftiga tjänster inom investmentbankornrådet. Det är mot denna bakgrund som bildandet av Enskilda seeurities och Enskilda Fond- kommission skall ses.

s-E- Banksgruppens satsning på ett eget internationellt nätverk av dotter- banker, filialer och representantkontor har också genomförts för att i första hand tillfredsställa de multinationella bolagens behov. Det utländska nätverket har emellertid kommit att bli en viktig konkurrensfördel även på den svenska marknaden i kampen om de mindre och medelstora företagen.

De svenska storföretagen utgör attrak- tiva objekt för många internationellt verksamma banker. Marginalerna har därför pressats hårt. Dessutom tvingas banken i samband med exportaffärer ibland att ta risker på betalningssvaga länder, vilket ytterligare belastar lönsam- beten. Trots sjunkande marginaler svarar denna kundkategori för en bety-

dande del av S-E-Banksgruppens resul- tat, vilket förklaras av stora affärsvoly- mer, framför allt på andra områden än traditionell in-och utlåning.

Ökad satsning på mindre och medelstora företag

Erfarenheterna från storföretagsmark- naden har till stor del kunnat utnyttjas även på marknaden för mindre och medelstora företag. S-E-Banken har fler kunder inom denna kategori än någon annan svensk bank. En tredjedel av alla mindre och medelstora företag är kun-. """~

der i S-E-Banken. Dessa företag är vikti j ga för banken såväl volym-som lönsam- hetsmässigt och svarar för ungefär lika stor del av gruppens resultat som privat- marknaden. För att behålla försprånget på marknaden för mindre och medelsto(-1 ra företag har s-E-Banken beslutat satsa' än hårdare på företagsrådgivning och kvalificerade datatjänster. Ä ven kortpro- grammet utgör ett viktigt inslag i affärer- na med denna kundgrupp, och då i första hand detaljhandeln. Grundsynen är att kontokort i olika former utgör en viktig länk mellan tre parter - konsu- menten, detaljhandeln och banken.

Avgörande för lönsamheten på detta kundsegment är hur väl banken lyckas begränsa kreditförlustema. Att dessa ofta snabbt expanderande företag-som många gånger har en otillräcklig kapital- bas- medför kreditrisker är uppenbart.

Därför har det under senare år varit ett mål att förbättra förmågan att bedöma krediter inom banken. Ingående pröv- _,;;;:

ning vid kreditbesluten samt noggrann\ 1) och kontinuerlig uppföljning av utelö- pande krediter har givit effekt- kredit- förlusterna har minskat väsentligt under 1987.

Stor potential inom offentliga sektorn

På den fjärde huvudmarknaden - den offentliga sektorn-har S-E-Banks- gruppen ambitionen att bryta statliga instituts monopolställning. Målet är att ha en minst lika stor andel av de kom- munala bankaffärerna som av den totala marknaden på de orter där banken är representerad. Detta skall åstadkommas bl a genom utveckling av specifika tjänster för att möta finansieringsbeho- ven hos kommuner och landsting. De största framgångarna hittills gäller utgiv- ningen av kommuncertifikat samt likvi- ditetsförvaltning, där banken har höga marknadsandelar.

s-E .. Banksgruppen

Affärsområden

AktiV f'laceMO AS, StocJd>olm SEBI~t

Management ltd, !SEBIM!.

LondO<l

!S'IB:t~

--

Slrakllda

finanalerlngafillnater

F:;-eMS~andiC AB.

Stocl<llolm, Franktun""" Marn New ltYf<. U;~Y.J«, Lu(em0'4J

~t.etalmr.g Ser.-o Ad Stocl<hD'm

EES !~t~rl\8.t~f'ttti, .S.t~-c~r::mr.

Trt c.entmlkof't-:Jr JSC•x.k:)Oirt:, l~at~t·~lfC',

;1 •. 1!.'711:· ~

34~ ~onto:

lullande:

huaier 1 N~\' Y'!Jrk, CfJ.yrr;::;n i.shindS, London H'.>JlGikC.~g

Crxte!~!Sru<.t'", i="ll.'1!'J~··~ rt'"!"· l.';t;n, !'.e-,; ··:u;, L.J)e•:-.b:.Fq, S''~CU .... :,.-~

Unotrtatia finlnalerino

S""'l&k Faatlgllel$kr3dlt AB, Sl.celdl<llm, GOMboly, Uslmo

Bankrörelsen i Sverige

Fortsatt kreditexpansion

På den svenska kreditmarknaden ökade utlåningen inte lika kraftigt som föregå- ende år.

I

bankerna var utlåningsökning- en något långsammare medan bostads- institutens nettoutlåning dämpades påtagligt jämfört med den starka expan- sionen

1986.

Inlåningstillväxten i ban- kerna mattades också, bl a som en följd

av att försäkringssparaodet ökade kraf-

tigt.

s-E- Banksgruppens utlåning ökade i medeltal med

20

procent mellan

1986

och

1987.

Av den svenska bankrörelsens ökning avsåg en stor del krediter i ut- ländska valutor- en följd av att den internationella räntenivån var betydligt lägre än den svenska.

Utlåningen i

S·E-Banksgruppen 1987

Förändring i medeltal Miljarder kr

Totalt ^+21.8

Därav:

bankrörelse i Sverige

svenska kronor + 7.3

valutor ^{+ 5.2}

bankrörelse i utlandet + 1.6 +14.1

Procent +19.9

+16.8 +16.4 +13.3 +16.2

Bakom utlåningsökningen låg bl a en fortsatt stark kreditefterfrågan från hushåUen, både för placering i finansiella tillgångar och för köp av hushållskapital- varor, bilar m m.

I

betydande omfattning gavs lån till anställda

i

olika företag för köp av konvertibla skuldebrev i det egna företaget. Företagens efterfrågan på bankkrediter

i

svenska kronor var däm- pad, dels därför att deras likviditet allt- jämt var god, dels på grund av att större företags och kommuners upplåning

i

Utlåning från olika kreditinstitut Nettoutlåning i svenska kronor

Miljarder kronor

60 Bosladsinstitut 70

K311a: Riksbanken

ökad omfattning ägde rum direkt på marknaden.

Ökad marknadsandel för inlåningen

S-E-

Banksgruppens inlåning- där banken svarar för den helt övervägande delen- ökade i medeltal med

12

procent.

Banken vann betydande marknadsan- delar under året. De målmedvetna satsningarna på privatmarknaden är en huvudförklaring till framgångarna.

Aktieägarkontot, som ger högre ränta än något annat inlåningskonto, ökade under året med

30

procent. Även Vin- narkontot-en inlåningsform där konto- havaren har chansen att vinna upp till en miljon kronor per månad- utveckla- des bra med en saldoökning på

27

pro- cent. Banken har också vunnit mark-

nadsandelar vad gäller inlåning från

mindre och medelstora företag.

Lyckad samordning av valuta-och finansfunktionen

Lättnader i den svenska valutareglering- en har gjort att den svenska finansmar k- naden alltmer integrerats med den internationella. Den samordning av den inhemska penning- och kapitalmark- nadsrörelsen med valutahandeln som påhöljades hösten

1986

har visat sig framsynt. En samordnad upplånings- politik för hela bankgruppen gör det möjligt att sänka finansieringskostnader- na. Det blir allt viktigare att på basis av en samlad bedömning kunna utnyttja ett brett spektrum av finansieringsfor- mer och marknader inom och utom landet.

Väl avvägda ränterisker har kommit att

få

allt större betydelse för bankgrup- pens lönsamhet. Därför är det väsentligt

S-E-Bankens andel

av

affärsbankernas ut- och inlåning 1987

Genomsnillssaldo

Utlåning Inlåning

Källa:SCB

att samordnat kunna styra och övervaka hela gruppens ränteexponering. I takt med att bankgruppen får fler enheter växer behovet av central överblick även på valutaområdet Under året utarbeta- des former för ett ge

mensamt agerande i

riskhänseende med bibehållande av ett decentraliserat affärsansvar.

God avkastning på bankens obligationsportfölj

Bankens obligationsportfölj var i genom- snitt något större än föregående

år,

medan innehavet av andra

fasträntepap.~.

per-

i

huvudsak kapitalmarknadsreve· v'

ser - var

i

stort sett oförändrat.

Resultatet av portföljen består dels av räntenetto, dels av vinster från handel på marknaden. Då dessa två resultatpos- ter är avhängiga av varandra är det

( ....

summan av dem som skall bedömas.

Finansieringen av fastränteportföljen sker till stor del på den korta penning- marknaden. Där var räntan under året som helhet betydligt lägre än på portfölj- placeringarna, varför räntenettot för- bättrades jämfört med året innan. Resul- tatet av handeln i obligationer blev däremot betydligt lägre än under

1986,

då betingelserna var osedvanligt gynn- samma på grund av kraftiga räntefall

och

därmed stigande kurser. Under större delen av

1987

var marknaden matt. Först efter börsraset

i

oktober blev den livligare, eftersom placeringar i fasträntepapper då framstod som intres- santare. Det sammanlagda portföljresul- tatet sjönk med knappt

200

Mkr till

1.2 ~

miljarder.

1,

)

Sedan september

1983,

då likviditets- kvotskraven för bankerna slopades, har

s-E-Bankens ut- och inlåning fördelad på kundgrupper 1987 Genomsnittssaldo

Ullåning Inlåning

bankens obligationsportfölj inte reduce- rats särskilt mycket. Dess andel av ba- lansomslutningen har dock krympt åtskilligt. Dessutom har räntertsken i portföljen reducerats betydligt genom aktiv omplacering. Den genomsnittliga löptiden räknat

till

närmaste räntejuste- ring eller förfall var under 1987 3.5 år.

Durationen, som är ett annat mått på ränterisken, var 2.6 år.

Egen upplåning i ny form

På den svenska marknaden upptog

·-

1-Janken under hösten ett

ovanligt stort _ ..

Örlagslån med sju års löptid och pen-

ningmarknadsanknuten ränta, s k Float- ing Rate Nates. Lånet, som är på en miljard kronor, fick en konstruktion

_

som delvis var en nyhet på den svenska

p.arknaden. Räntan är bunden till

~STIBOR

(Stockholm Interbank Offered Rates) -en ny offentlig notering för räntor på den svenska interbankmark- naden. Avsikten var bl a att härigenom bredda marknaden för STIBOR-baserad upplåning. På den utländska kapital- marknaden emitterades också nya förlagslån, såväl marknadsnoterade som

s k private placements.

Duration

Den risk som ligger i en portfölj av värdepapper med fast ränta kan kvantifieras med olika mått, varav duration är ett. Det avser den åtel"Stående medellöptiden då hänsyn tas inte bara till slutförfall utan också till strömmen av amorte- ringar och räntebetalningar. Duration mäter

""' ~ således när man i genomsnitt får tillbaka sina

~' placerade pengar. Om obligationens kupong- ränta är hög och räntesttömmen därmed rela·

tivt stor i jämförelse med slutbeloppet blir risken för innehavaren relativt sett lägre_

Räntautvecklingen i Sverige

%

20 18

16

10 8

Slalsskuldvixlar (6 mån)

\ Å

1985 1986 1987

Certifikatmarimaden fortsätter att expandera

Den totala upplåningen på obligations- marknaden blev mycket lägre än under

1986. Banken hävdade dock sin andel, drka 20 procent av den totala emissions- volymen. Certifikatmarknaden fortsatte däremot sin expansion under 1987 och bankens dominerande

ställning

förstärk- tes

ytterligare. Banken deltog under året

i 41 program, motsvarande cirka 70 procent av det totala antal program som utgavs under 1987.

Omfattande

förmögenhetsförvaltning

Vid vart och ett av s-E-Bankens tre

centralkontor och inom kontorsrörelsen

bedrivs en omfattande förmögenhetsför- valtning

i

kombination med rådgivning.

Antalet notariatdepåer, inklusive aktie-

ägardepåer och Aktiv Placerings depåer,

har under en femårsperiod mer än

fördubblats till 150 000. De represente-

rar ett sammanlagt värde av drygt l 70 miljarder kronor. s- E-Banken är därmed den klart ledande svenska ban- ken inom detta område_

Även på aktiemarknaden är s-E-Ban-

ken ledande med 35 procent av aktie-

courtaget för samtliga banker och drygt

16 procent

för samtliga fondkommissio-

närer.

När

det

gäller

handeln med

aktieoptio-

ner intog banken under året en medve- tet försiktig attityd, framför allt i fråga

om utställande av optioner_ Detta av- speglas i bankens marknadsandeL som

sjönk från 17

till

12 procent.

Kontorsrörelse för framtiden

Följdverkningarna av att volym- och priskontrollen för utlåning i kronor togs

Obligationsportföljens andel av bankens balansomslutning Medeltal

;!Q__ ^{r -}

~

l- -

'

.!Q_

1983 1984 1985 1986

'

1987

bort 1985 fortsatte att prägla kontorens

arbetsinriktning. Konkurrensen om kunderna har aktiverats på ett stimule-

rande sätt. För att utnyttja de ökade affärsmöjligheterna har

kreditbesluten i

högre grad decentraliserats till kontoren och lönsamhetsbaserad styrning getts

större utrymme. Försäljningsarbetet underlättas av de nya kontorstermina-

lernas tekniska möjligheter.

Organisatoriskt

pågår, främst i stor- stadsregionerna, försök med att gruppe-

ra ett antal närliggande kontor till

di- strikt. Härigenom blir det lättare att specialisera kontoren inom distriktet på

företags- respektive priY atmarknad.

Försök har också inletts med att kon-

centrera åtskilligt av kontorens rutinar- bete till särskilda back office-centraler, vilket skapar effektivitetsvinster samt

frigör resurser för kundrådgivning och

marknadsbearbetning.

Vid utgången av 1987 hade banken sammanlagt 344

kontor i Sverige förde- lade enligt nedan:

stockholmsgruppen Slockholms stad Övriga Göteborgsgruppen

Göteborgs kornmun Övriga

Malmögruppen Malmö kornmun ÖVriga

157 60 97 ll2 43 69 75 17 58

Ett kontor i vardera Eskilstuna, Norr- köping och Nyköping lades ned under året och ett av kontoren i Mölndal sammanfördes med kontoret i

Alm eda!,

samtidigt som detta flyttade till Elisedal.

Obligationsportföljens förfallostruktur Rän1eförfall respeklive år

Miljarder kronor 5

Ordet »mark» användes först som viktangivelse.

Som myntpräglades marken först i nordtyskland i början av 1500-talet. När tyska riket utropades 1871 i Versailles hade en gemensam valuta redan börjat diskute·

ras och året efter infördes den.

·~1 ... ...:__ ' ··

· · ~~.~~

• ...

-

- - -

- -

·=·

Elektroniska banktjänster vinner terräng

Redan 1983 introducerade s-E-Banken en bankterminal för större företag- SEBRA. Det är en terminal med en rad funktioner, där kunden själv väljer vilka som skall utnyttjas. SEBRA innehåller tjänster som kan indelas

i

information, möjlighet att utföra uppdrag samt analys- och beräkningshjälpmedeL En variant av SEBRA är SEBVISION som bygger på videotexteknik och som främst är avsedd för de mindre och medelstora företagen.

Vid utgången av 1987 skötte över 2 000 kundföretag både i och utanför

Sverige en stor del av sina dagliga kon-

takter med banken med hjälp av SEBRA och SEBVISION. Härtill kommer över

l 000 företag som använder sig av Före-

tagsdisketten avsedd för elektronisk betalningsförmedling via banken.

I genomsnitt utfördes 240 000 trans- aktioner per månad via SEBRA och SEBVISION. Merparten av dessa var

frågor, men andelen utförda uppdrag

växer.

Utöver dessa elektroniska banktjäns- ter erbjuder S-E-Banken även andra tjänster inom området cash manage- ment/betalningsförmedling. Avsikten är att hjälpa företagen med deras likvidi- tets-, valuta-

och

betalningshantering

som har blivit allt viktigare även för de

mindre företagen. Dessutom har inom

ramen för Scandinavian Banking Partners-samarbetet utvecklats ett antal betalnings- och informationstjänster avsedda för företag med Norden som hemmamarknad.

Under mer än ett decennium har banken erbjudit cash management-

studier, som innebär att konsulter från

banken genomför en analys av pen- ningströmmarna och de ekonomiska rutinerna i ett företag

i

syfte att frigöra bundet kapital. Under 1987 utfördes

cash management-studier förutom i

Sverige också

ⁱ

Norge, Danmark, Frank- rike, Malaysia, Thailand och Australien.

Även inom detta område följer banken

således sina kundföretag ut i världen.

SEBRA och SEBVISION

Frågor och transaktionstyper 1987

l

/

Kontofrågor

r

51% \

\

Diverse 6%

~

Börskurser

l29%

/

Valutakurser 3%

Betalningar 11%

Bankrörelsen ⁱ utlandet

Fortsatt utbyggnad av utiandsnätet Utbyggnaden av s-E-Banksgruppens internationella nätverk fortsatte under 1987 och då främst i form av filialetable- ringar.

Sedan minoritetsandelen i s-E-Ban- kens dotterbank i New York hade lösts in, öppnades där i oktober bankens första filial. Den skall verka parallellt med och under samma ledning som dotterbanken. I januari 1988 på böljades verksamheten vid en filial i London och i februari öppnades en filial i Hongkong.

:Beslut har fattats om att även i Singapore ,:omplettera den helägda dotterbanken -ined en filial under 1988.

Utöver nätet av dotterbanker och filialer i utlandet har S-E-Banksgruppen dels åtta egna representanter i olika

~ ~.elar av världen, dels representanter -

l

erksamma inom de tre nordiska SBP-

bankemas organisationer.

Breddatsortiment i Europa Bankrörelsen i Luxemburg drivs i dotter- bolaget skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A. med koncentration på svensk-relaterade affärsmöjligheter i Benelux-ländema. Utöver krediter, betalningar och valutaaffärer har tjänste- sortimentet breddats

till

att omfatta även privatmarknadstjänster med

svenskar

i

D088723

INSTI'J'JI ':011€TAlF!E I..UXEMBOIJP.GoEO!S

• l

skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

Luxemburg

Ägare: skandinaviska Enskilda Banken, 99%. Ålandsbanken, l %

Grundat: 1977

För-

LUF 100= 1987 1986 änd-

SEK 17.42 LUFM LUFM ring%

Intäkter 476 561 - 15

Kostnader 175 129 +36

Resultat* 301 432 -30

Balans-

omslutning 64310 60160 + 7 Egetkapital

och obeskat-

tade reserver 1461 1220 +20 Medeltal

anställda 41 28

* De utländska dotterbolagens resultat, såsom de presenteras i faktarutoma, är framtagna enligt lokal redovisningspraxis.

utlandet som målgrupp. På den luxem- burgskaka pi talmarknaden

spelar dotter-

banken en aktiv roll som emissionsbank för främst nordiska låntagare.

Den betydande satsningen på privat- marknaden har medfört en kraftig

ökning

av personal-och lokalkostnader.

Resultatet för 1987 sjönk därmed något.

Deutsch-Skandinavische Bank AG

Frankfurt am Main

Ägare: skandinaviska Enskilda Banken, 80%, Bergen Bank A/S, 20%

Grundat: 1976 Filial: Hamburg

Dotterbolag: Deutsch-Skandinavische Bank (Luxembourg) S.A., 100%

Koncern- uppgifter

DEM 100= 1987 1986

För- änd- SEK366.12 DEMM DEMM ring%

Intäkter 50 53 - 5

Kostnader 19 18 + 8

Resultat 31 35 -12

Balans·

omsluming Eget kapital

2 893 2 651 + 9

och obeskat-

ta de reserver 124 120 + 3

Medeltal

anställda 111 108

På den västtyska marknaden, där Deutsch-Skandinavische Bank (DSB) arbe- tar, var kreditefterfrågan matt. DSB kunde dock på sina verksamhetsområ- den öka marknadsandelarna något.

Framgångar noterades också för dotter-

bankens expon/importfinansierings- system för svenska och norska kunder.

Valutahandeln gav ett gott resultat, medan intäkterna från obligationshan- deln återgick till en mer normal nivå efter l 986 års exceptionella överskott.

Sedan 1922 bildar Luxemburg och Belgien en ekonomisk union, som bl a omfattar valutan. Belgiskt mynt är lagligt betalningsmedel i Luxem- burg. Inhemska sedlar och mynt existerar parallellt.

S-E-Bankens filial i London öppnade i början av januari 1988. Filialens verk- samhet är inriktad på affärsbanksrörelse i form av in- och utlåning samt valuta- och finansrörelse. Kundkretsen utgörs av svenska dotterbolag i Storbritannien och andra företag med Sverige-relatera- de affärer. Verksamheten drivs i samma fastighet som den helägda investment- banken Enskilda Serurities och vissa administrativa funktioner är gemensam- ma. De två enheterna har dock var sin ledning med eget resultatansvar och vänder sig till skilda målgrupper med olika tjänsteutbud.

Filial som komplement till New York-banken

På den amerikanska marknaden arbetar s-E-Banksgruppen genom det numera helägda dotterbolaget skandinaviska EnskildaBanken Corporation (SEBC). Den filial som etablerades i oktober verkar parallellt med och under samma ledning som SEBC. Som ett komplement starta- des samtidigt en filial på Cayman Islands.

Konkurrensen ökade ytterligare under året. s-E-Banksgruppens politik är att koncentrera verksamheten i USA på de områden där den relativa styrkan finns: Sverige-relaterade företagsaffärer, betalningsförmedling till och från Nor- den samt som market maker i handeln med de nordiska valutorna. Resultatet av verksamheten låg på en fortsatt hög nivå.

Singaporedollarn är liksom hongkong- dollarn en ung valuta. Tidigare cirkulerade frä1111it

holländs~ mynt i Singapore medan Honglamg huvud- sakligen använde sig av engelska och kinesiska mynt.

skandinaviska Enskilda Banken Corporation

NewYork

Ågare: skandinaviska Enskilda Banken, 100%

Grundat: 1982

Dotterbolag: SEBC-Funding lncorporated, 100%

Koncern-

uppgifter För-

USDl = 1987* 1986 änd-

SEK5.85 USDM USDM ring%

Intäkter 22 21 + 2

Kostnader ^{I l} 9 + 24

Kredit-

förluster m m

o

2 -100

Resultat l l lO + 4

Balans-

omslutning 708 658 + 8

Egetkapital och obeskat-

tade reserver 34 39 -12

Medeltal

anställda 82 70

*Ink! S-E-Bankens filial i New York

Skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Limited

Singapore

Ägare: skandinaviska Enskilda Banken, 100%

Grundat: 1979

För-

SGDl= 1987 1986 änd-

SEK2.93 SGDM SGDM ring%

Intäkter 9 lO - 9

Kostnader 5 4 + 9

Kredit·

förluster m m 3 3 + 7

Resultat ^l 3 -52

Balans-

omslutning l 112 834 + 3 . Eget kapital

och o beska t-

ta de reserver 40 39 + 3

Medeltal

anställda 48 39

Växande marknader i Fjärran Östern

I södra delen av Fjärran Östern- inom det s k A SEAN -området- verkar bank- gruppen genom dotterbolaget skandina- viska Enskilda Banken (South East .Mia) Limited i Singapore. Verksamheten 1987 präglades av ökade volymer inom alla affärsområden. Omfattande reservering- ar gjordes för osäkra

fordringar.

I Hongkong öppnade den nya filialen i februari 1988. Avsikten är att filialen skall samarbeta nära med representant- kontoret i Beijing för gemensam bear- betning av den kinesiska marknaden.

Mot bakgrund av Japans ökade betydel- se på den internationella kapitahnarkna- den bildades under året Enskilda Asia, en funktion inom s-E-Banksgruppen med inriktning på värdepappersmarkna- derna i Fjärran östern och Australien.

SBP-samarbetet slagkraftigt -Fyra års erfarenhet har visat att Scandi-

}avian Banking Partners (SBP) är en -·slagkraftig form av nordisk samverkan

som har tillfört de fyra bankerna en mängd nya affärer och kundkontakter.

Samarbetet ger också fördelar inom -· lataområdet dels genom kunskapsurby-

- Le

och gemensam produktutveckling, dels genom samordnad upphandling.

Det kontorsnät i de nordiska länderna som S-E-Banksgruppen har tillgång till genom SBP-samarbetet har utökats med ytterligare drygt 100 kontor genom att partnerbanken Union Bank of Finland mot slutet av 1986 förvärvade Helsing- fors Aktie bank. Totalt omfattar därmed SBP-nätet cirka l 100 kontor.

Den ömsesidiga representation som de fyra nordiska bankerna har hos varandra är nu komplett. s-E-Banken har två representanter i vardera Union Bank of Finland och Bergen Bank, Norge, och en i Privatbanken, Danmark, samtidigt som var och en av partnerban- kerna har representanter placerade i

/.,... -E-Bankens organisation.

Långfristig finansiering

s-E-Banksgruppens långfristiga finan- siering sker inom ramen för Svensk Fastighetskredit

A!J.

Under året förvärva- des de 20 procent av aktierna som inne- hades av andra affärsbanker. Med två av de tidigare minoritetsdelägama, Bohus- banken och Östgöta Enskilda Bank, slöts samarbetsavtal. Genom att Svensk Fastighetskredit nu är ett helägt bolag underlättas samspelet med bankens kontorsnät.

En ytterligare betydande volymök- ning för Svensk Fastighetskredit blir följden av det avtal om förvärv av Svensk Bostadsfinansiering AB BO FAB som S-E-Banken tillsammans med några andra affärsbanker träffat med PKban- ken. I och med att systemet med s k prioriterade obligationer upphörde i december 1986 fanns inte längre skäl att behålla BOFAB som ett separat institut.

Svensk Fastighetskredit kommer som en följd av BOPAB-affären att successivt tillföras ytterligare drka 20 miljarder kronor i utlåningsvolym.

Fortsatt stark utlåningsökning För Svensk Fastighetskredit karaktärise- rades året av fortsatt volymexpansion.

Nyutlåningen var 7.5 miljarder kronor, varav cirka 1.5 miljarder var räntebi- dragsberättigade, dvs vad som tidigare kallades prioriterad utlåning. Nyutlå- ningen har under de senaste två åren förskjutits mot en större andellån för kontors-och affärsfastigheter samt flerfamiljshus, för vilka räntemargina- lema är mindre. Dessa kategoriers andel steg till hela 73 procent 1987 att jämföra med 10 procent 1985. Räntemarginalen pressades även av andra skäl, bl a den ökade konkurrens som följer i avregle- ringens spår.

Svensk Fastighetskredits nyutlåning

Bosladsrätter Fle,familjshus Kontors-& affärshus Småhus

Svensk Fastighetskredit AB

Stockholm

Ä!Jare: skandinaviska Enskilda. Banken, 100%

Grundat: 1961

För- 1987 1986 änd- Mkr Mkr ring%

Intäkter 337 255 +32

Kostnader 71 57 +23

Resultat 266 198 +35

Balans·

omslutning 27 856 21675 +29 Eget kapital

och obeskat·

tade reserver 976 814 +20

Medeltal

anställda 60 43

I takt med ökande utlåningsvolym växer Svensk Fastighetskredits upplå- ningsbehov. Obligationsupplåningen ökade med 4.4 miljarder, medan upptag- na reverslån minskade med 0.5 miljar- der. Certifikatprogrammet har successivt höjts från l till 3 miljarder kronor och var vid årets slut helt utnyttjat.

Svensk Fastighetskredits organisation byggdes under våren 1987 ut med ett regionkontor i Göteborg och beslut har fattats om att öppna ett kontor även i Malmö.

Svensk Fastighetskredits ränta for nya lån i småhus

l)

12~~----

Il

lO

1985 1986 1987