.o.lst.se
Inventering av skyddsvärda träd
i skyddade områden i Västra Götalands län
Rapport 2006:61
Inventering av skyddsvärda träd i
skyddade områden i Västra Götalands län
Rapport 2006:61
Rapport 2006:61 ISSN 1403-168X
Rapportansvarig: Andreas Furustam
Omslagsfoton: Överst: Natura 2000-området Hovet, Caroline Edelstam Nederst t.v.: Naturreservatet Ranahult, Caroline Edelstam Nederst t.h.: Almlav (Gyalecta ulmi), Mårten Berglind Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Enhet: Naturvårdsenheten
Adress: Hamngatan 1, 542 85 Mariestad
Förord
En viktig del i naturvårdsarbetet är att bevara landets djur- och växtarter samt deras livsmiljöer. Mellan 5 och 10 procent av arterna i Sverige bedöms vara hotade eller missgynnade, det vill säga deras överlevnad är på sikt inte säkrad. Med syftet att åstadkomma en gynnsam bevarandestatus för
rödlistade arter och deras livsmiljöer upprättar Naturvårdsverket särskilda åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i
kulturlandskapet förväntas ha positiva effekter för över 400 rödlistade arter.
Inom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd redovisas här en inventering av träden i de skyddade områdena i Västra Götalands län.
Inventeringen utfördes av Länsstyrelsen främst under 2005. Några områden i rapporten inventerades under åren före 2005, med delvis samma metodik.
Syftet med inventeringen är att få kunskap om de äldsta trädens status och naturvärden i områden som är eller har varit kulturlandskap. Denna kunskap kan bl.a. användas som underlag för andra inventeringar, reviderade
skötselplaner och bättre prioriteringar av skötselinsatser i de skyddade områdena. Resultatet kan således bidra till att miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö uppnås.
Intresset för att bevara gamla träd har en lång historia även om motiven har utvecklats över tiden. Att gamla träd har stor betydelse för både
landskapsbild och naturvård är välkänt för de flesta. Trots detta har dessa träd ofta lämnats utan skötsel, även i våra naturreservat. Det är först under de senaste åren som de har uppmärksammats ordentligt. Resultatet från inventeringen kan användas som underlag för skötsel, så att de gamla trädens livslängd förlängs avsevärt. Men också för att säkerställa att det finns efterträdare i varje område, när väl de äldsta träden dör. Under tiden kommer vi att ha möjlighet att lära oss ännu mer om vilka skötselmetoder som är lämpliga, och om alla de arter som dessa träd hyser.
Lars Sjögren
Koordinator för Åtgärdsprogram hotade arter Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning...1
Bilagor ...1
1. Sammanfattning...2
2. Inledning...2
2.1 Åtgärdsprogrammet...2
2.2 Lövträd och jätteekar...3
2.3 Vad kan man använda inventeringen till? ...3
2.4 Syfte...3
3. Material och metoder...4
4. Resultat...7
4.1 Fördelning i olika kommuner och skyddade områden ...7
4.2 Fördelning av trädslag och storlek ...8
4.3 Placering i landskapet...9
4.4 Vitalitet...10
4.5 Hålförekomst och hamlade träd ...10
4.6 Åtgärdsbehov och omfattning av insatser ...11
4.7 Gynnsam bevarandestatus ...12
4.8 Indikatorarter och hotade arter ...12
5. Diskussion ...13
5.1 Användningsområden...13
5.2 Trädens placering i landskapet ...13
5.3 Åtgärdsbehov och akuta åtgärder ...13
5.4 Indikatorarter och hotade arter ...14
5.5 Landskap och trakter med hög koncentration av värdekärnor ...14
5.6 Framtida trädinventeringar ...14
6. Litteraturförteckning ...15
Bilagor
1. Fältblankett
2. Rödlistade arter / indikatorarter
3. Karta - Förekomst av särskilt skyddsvärda träd i Västra Götalands län 4. Antal träd fördelat på olika områden och kommuner
5a. Områden med flest skyddsvärda träd 5b. Områden med flest jätteträd
6. Fördelning av olika trädslag
7a. Områden med flest skyddsvärda träd med akut behov av frihuggning 7b. Områden med flest jätteekar med akut behov av frihuggning
8a. Hotade arter
8b. Signalarter och andra naturvårdsintressanta arter
1. Sammanfattning
Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särkilt skyddsvärda träd i
kulturlandskapet innehåller riktlinjer om hur man ska uppnå en långsiktig bevarandestrategi för biologisk mångfald i södra Sveriges trädbärande marker. De skyddsvärda träden är ofta nyckeln till bevarandet av många hotade växter och djur och programmet förvänts ha positiva effekter för över 400 rödlistade arter. Under 2005 inventerades skyddsvärda träd i skyddade områden i hela Västra Götalands län. Med särskilt skyddsvärda träd avses i denna inventering lövträd med en brösthöjdsdiameter ≥ 1 m, hålträd ≥ 40 cm, träd med indikatorarter samt hamlade träd. För varje träd noteras bland annat trädslag, omkrets, biotop, vitalitet, hålighet, behov av frihuggning, påverkan och indikatorarter. Totalt har drygt 150
naturreservat/Natura 2000/naturvårdsområden och ca 100 naturminnen inventerats i länet. Det har registrerats 7273 skyddsvärda träd och jätteträden står för 4094 st av dessa. Ek dominerar och står för 68 % av jätteträden. Av de skyddsvärda träden visade sig 1048 hysa rödlistade arter.
Behovet av frihuggning är stort och 1660 träd (29 %) har ett akut behov av frihuggning. Antalet hålträd uppgick till 1752. Antalet hamlade träd uppgick till 1277. Angående vitalitet dominerar de friska träden klart och står för närmare 80 %.
I åtgärdsprogrammet finns ett mål uppsatt som säger att minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden ska ha en gynnsam bevarandestatus senast år 2014 i samtliga län. Delmål för 2008 är 60 %. I Västra Götalands län behövs det ytterliggare skötselåtgärder för att nå målet. Grovt räknat är det idag ca 40 % av jätteekarna som kan sägas ha gynnsam bevarandestatus.
Ytterliggare ca 550 jätteekar måste ha en gynnsam bevarandestatus senast år 2008 och därefter ytterliggare ca 560 jätteekar senast år 2014.
En naturlig fortsättning på denna inventering av skyddade områden är att genomföra de åtgärder som kommit fram. Dessa åtgärder innebär framför allt frihuggning, hamling, beskärning m.m.
2. Inledning
2.1 Åtgärdsprogrammet
I slutet av 2004 fastställdes Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särkilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Detta program innehöll riktlinjer och ambitioner om hur man ska uppnå en långsiktig och framgångsrik
bevarandestrategi för biologisk mångfald i södra Sveriges trädbärande marker. Dessa träd är ofta nyckeln till bevarandet av många hotade växter och djur och programmet förvänts ha positiva effekter för över 400
rödlistade arter. Antalet grova jätteträd (omkrets > 4 m) har bedömts till 35 000 i Sverige och av dessa finns ca 3000 i skyddade områden. Den årliga
kulturlandskapet. Under 2005 inventerades skyddsvärda träd i skyddade områden i hela Västra Götalands län.
2.2 Lövträd och jätteekar
Gamla och grova lövträd utgör en viktig biotop för många organismer och olika trädslag gynnar olika arter. Även hålträd och döda träd utgör en viktig livsmiljö för många arter. Många arter som är knutna till grova lövträd gynnas av ljus och värme. Likaså har många av våra jätteträd vuxit upp i ett öppet landskap, ofta i ängs- eller betesmarker men även i alléer, parker och gårdsmiljöer. Arealen ängs- och betesmarker har minskat kraftigt.
Igenväxning med småträd och sly skuggar de tidigare solbelysta träden och missgynnar därmed arter som är beroende av detta. Konkurrerande
igenväxning ger också allvarliga skador på träden i sig då grova vitala grenar skuggas till döds. Döda grova grenar leder successivt till ett allt mindre vitalt träd som på sikt har svårt att överleva.
I hela landet bedöms det totala antalet jätteekar uppgå till 120-140 000 st.
Av dessa bedöms så mycket som 100 000 finnas utanför skyddade områden.
Solexponerade jätteekar är synnerligen värdefulla för biologisk mångfald men de är mycket känsliga för upphörd hävd och igenväxning.
2.3 Vad kan man använda inventeringen till?
Materialet från den här inventeringen kan ha många olika användningsområden. Några exempel nämns här nedan:
• Prioritering av skötsel i skyddade områden (t.ex. friställning av träd)
• Arbete med säkerställande
• Revidering av skötselplaner (bl.a. uppföljningsbara mål)
• Bevarandeplaner för Natura 2000
• Tillståndsprövningar enligt Miljöbalken
• Miljöövervakning
• Styrning av artinventeringar 2.4 Syfte
Syftet med inventeringen var att identifiera och öka kunskapsnivån om alla skyddsvärda lövträd i Västra Götalands skyddade områden i enlighet med det nationella åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd. Utifrån resultatet har man sedan kunnat läsa ut var i länets skyddade områden det finns skyddsvärda träd, var åtgärder bör sättas in samt var det är mest akut med åtgärder. Med detta underlag kan man lättare trygga de enskilda trädens överlevnad och tillväxt.
3. Material och metoder
Inventeringarna utfördes i skyddade områden vilket innefattar naturreservat (ej kommunala), Natura 2000, naturvårdsområden, nationalparker och naturminnen i Västra Götalands län. Inventeringsmetodiken är anpassad för lövträd och därför har barrträd bara tagits med i något enstaka fall. Alla skyddade områden är inte värda att besöka och ett urval har därför fått göras. Underlagsmaterial för detta urval har bland annat tagits från:
• Lövskogsinventering
• Äng- och betesmarksinventering
• Nyckelbiotopsinventering
• Skötselplaner till naturreservat
• Bevarandeplaner till Natura 2000-områden
• Ortofoton och flygbilder
• En lista över gamla träd sammanställd av Svante Hultengren
• Personer med lokalkännedom, t.ex. markägare och medarbetare på Länsstyrelsen
Inventeringen utfördes framför allt under 2005 och omfattade hela länet.
Med särskilt skyddsvärda träd avses i denna inventering:
• Jätteträd; träd med en diameter ≥ 1 m (314 cm i omkrets) på det smalaste stället under brösthöjd
• Hålträd; träd med en diameter ≥ 40 cm och hålighet > 30 cm eller ner till marken
• Träd med ≥ 1 rödlistad art
• Träd med ≥ 1 ”bra” signalart eller ≥ 3 svagare signalarter (Till de svagare signalarterna räknas guldlocksmossa, fällmossa, platt fjädermossa och rostfläck. I vissa fuktiga miljöer har även lunglav räknats som svag signalart)
• Hamlade träd; om de fyller kriterierna ovan eller om de är senvuxna (äldre än 140-200 år beroende på trädslag) och en diameter ≥ 40 cm eller har hålighet >10 cm
Omkretsen mäts på det smalaste stället under brösthöjd (ca 130 cm över markytan se Figur 1). Inventeringen har delvis skett med en viss fokus på just jätteträden eftersom de är lättare att upptäcka än exempelvis hålträd och träd med indikatorarter. Under inventeringens gång har det i praktiken varit så att alla träd över 300 cm tagits med för att även täcka in dessa blivande jätteträd. Ibland har även misstänkta träd som visat sig vara mindre än 300 cm tagit med eftersom man ändå lagt ned tid på att mäta det.
Figur 1. Mätning av stamomkrets (ur Hultengren och Nitare 1999).
Mätningen av trädens omkrets har vanligen skett med ett skogsmåttband med utlösningskrok och vid artbestämningen av kryptogamer har lupp ofta varit en förutsättning. För att komma ihåg vilka träd som inventerats har ett häftstift satts upp på varje inventerat träd.
Material från några tidigare trädinventeringar har också sammanställts i denna rapport. Dessa inventeringar hade en annorlunda metodik och till denna rapport har träd från dessa inventeringar i möjligaste mån valts ut utifrån ovanstående krav på ett skyddsvärt träd. Flera kategorier har inte kunnat överföras till statistikberäkningar och detta har påverkat resultatet i vissa beräkningar. Följande områden har inventerats tidigare:
• Natura 2000-området Kinnekulle år 2002-2004
• Naturreservatet Höjentorp-Drottningkullen år 2004
• Naturreservatet Lunnelid år 2004
• Naturreservatet Brunsbo äng år 2004
• Natura 2000-området Hovet år 2004
För dokumentation i fält användes en fältblankett som utformats av
Länsstyrelsen i Västra Götaland (Bilaga 1). I ett fåtal områden spikades en aluminiumbricka med nummer upp på varje inventerat träd för att man lättare ska kunna hitta tillbaka till rätt träd vid uppföljning och skötsel.
Brickan spikades då upp i brösthöjd på norra sidan av stammen.
På fältblanketten noterades ett flertal parametrar enligt följande:
Område: Namnet på det skyddade området som trädet inventerats i.
Datum: Datumet som trädet inventerats.
Trädslag: Obestämt lövträd användes framför allt för lågor där avsaknad av grenar och bark gör artbestämningen mycket svår. I databasen har även detta används då trädslaget ej noterats.
X/Y-koordinat: Trädets position bestämdes med GPS till <10 m noggrannhet. I vissa skogliga miljöer har detta varit svårt och
noggrannheten har då blivit sämre. Koordinaterna är angivna enligt RT-90 (rikets nät).
Bricka nr: Användes bara i några utvalda områden.
Inventerare: Namnet på den person som inventerade trädet.
Omkrets: Omkretsen mättes på det smalaste stället under brösthöjd, ca 130 cm över marken, vinkelrätt mot stammens lutning (se Figur 1 för detaljer).
Miljö / Biotop: Den miljö som trädet står i. Där ett träd bedömts passa in i flera miljöer har den miljö valts som kan antas ha störst påverkan.
Hävdtyp: Om området runt trädet hävdas har det noterats (oftast bete).
Vitalitet: Här noteras hur friskt trädet är, bl.a. utifrån kronans status.
Största hålighet: Eventuell hålighet noteras utifrån storlek, placering och mängden mulm.
Hot: Om trädets framtid är hotad på något sätt (oftast igenväxning).
Behov av frihuggning: Här görs en uppskattning om huruvida trädet behöver frihuggas och hur brådskande det i så fall är. Målet med
friställningen (framför allt ek) är att friställa trädet upp till 5 meter utanför kronans utbredning.
Blivande jätteträd: En grov subjektiv uppskattning av antalet blivande jätteträd (ca 200-313 cm) inom 500 m.
Påverkan / Ingrepp: En beskrivning av olika faktorer som kan påverka trädet på något sätt eller ge en bild av individens status och naturvärden. I de tre kryssrutorna för hamling syftar åren till när trädet senast hamlades.
Indikatorarter: Här noteras de kryptogamer som identifierats på trädet.
Framför allt hotade- och signalarter, men även några andra i
naturvårdssammanhang intressanta arter finns med på listan (Bilaga 2).
Frekvensen av arten värderas i skala 1-3 (1=enstaka, 2=sparsam, 3=riklig).
Åtgärdsförslag: Här kan man skriva mer detaljerat om olika åtgärder som kan behöva göras för att gynna trädets framtida utveckling. Exempelvis avlastningsbeskärning eller återhamling.
Kommentar: Här finns det utrymme att skriva lite mer detaljerat angående övrig information av intresse. T.ex. utseende som flerstammighet och högstubbsform.
4. Resultat
4.1 Fördelning i olika kommuner och skyddade områden Totalt har drygt 150 naturreservat/Natura 2000/naturvårdsområden och ca 100 naturminnen inventerats i länet. I databasen finns totalt 7273
skyddsvärda träd registrerade och av dessa står jätteträden för 4094 st. En översikt över de skyddsvärda träden som inventerats i länet kan man få på kartan i Bilaga 3. När man tittar på kartan bör man komma ihåg att det bara är skyddade områden som inventerats. I tabellen i Bilaga 4 kan man se antalet inmätta träd respektive skyddsvärda träd, fördelat på olika områden och kommuner i Västra Götaland. Några kommuner märker ut sig lite extra med mycket skyddsvärda träd. Vänersborg har mycket träd beroende på området Halle- och Hunnebergs branter. Området står för närmare 90 % av de skyddsvärda träden i kommunen. Ett liknande fenomen kan ses i Götene kommun där Kinnekulle står för över 90 % av de skyddsvärda träden. I Vallebygden finns en stor del av kommunerna Skara och Skövdes
skyddsvärda träd. Dessa kommuner har över huvud taget mycket natur med skyddsvärda träd.
I Bilaga 5a ses vilka skyddade områden i länet som har flest skyddsvärda träd. Det kan vara värt att notera är att inventeringarna i områdena Bräcke ängar och Högsböla ängar (även Ryrs naturreservat) har varit extra generösa med hamlade träd. På grund av speciella omständigheter har alla hamlade träd tagits med i dessa områden och detta har här gett fler träd än vad som egentligen skulle vara med i denna inventering.
En liknande lista över jätteträd kan ses i Bilaga 5b och här kan man notera att Halle- och Hunnebergs branter bara kommer på 10:e plats när det gäller jätteträd. I Halle- och Hunnebergs branter är träden gamla och senvuxna, men oftast inte särskilt grova. Hoppet mellan Kinnekulle och Brunsbo äng är stort och kan förklaras av Kinnekulles storlek och bristen på likvärdiga områden. Områdenas storlek skiljer sig mycket på listan och flera stora naturvårdsområden finns exempelvis med.
4.2 Fördelning av trädslag och storlek
Av Bilaga 6 framgår tydligt att ek är det klart dominerande trädslaget inom både skyddsvärda träd och jätteträd med drygt 60 % inom båda
kategorierna. I Figur 2 ses en storleksfördelning på alla träd som
inventerades under 2005 och man kan tydligt se att omfånget mellan 300- 350 cm är vanligast.
Omkrets (Inventerade träd 2005)
79
374 421
807 755 818 1633
814
356 198
73 38 25 15 14 0
200 400600 800 1000 1200 1400 1600 1800
<50 50-100
100-15 0 150-20
0 200-250
250-30 0 300-350
350-400 400-45
0 450-500
500-550 550-60
0 600-650
650-70 0
>700 Omkrets (cm)
Antal träd
Figur 2. Fördelningen av alla inventerade träd som inventerades under 2005
En mer detaljerad bild på storleksfördelningen runt 300 cm kan ses i Figur 3. Här ses att träden mellan 300-310 cm är vanligast i inventeringen. Detta indikerar att ett stort antal träd inte hade kommit med om gränsen strikt hade dragits vid en omkrets på 314 cm. En medelålders ek brukar öka omkretsen med ca 1,3-2,5 cm/år beroende på om det växer friställt eller i skogsmark.
Ekarna med en omkrets runt 300 cm kanske inte kan räknas som
medelålders och växer sannolikt lite långsammare. I och med detta kan man utläsa att det borde finnas ungefär 500 blivande jätteträd som kommer att platsa som jätteträd inom de närmsta 20 åren.
Omkrets (Inventerade träd 2005)
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
270-280 280-290 290-300 300-310 310-320 320-330 330-340 Omkrets (cm)
Antal träd
Figur 3. Fördelningen av träd med omkrets mellan 270 och 340 cm som inventerades under 2005
4.3 Placering i landskapet
I Tabell 1 kan man utläsa att olika typer av betesmark och skog utgör den huvudsakliga miljön för de skyddsvärda träden. Utfallet blir nog extra tydligt då det bara är skyddade områden som inventerats. Skyddade områden utgörs ofta av någon av dessa miljöer. När skyddsvärda träd (framför allt jätteträd) noterats i skog är det oftast i själva verket tidigare äng- eller betesmark som vuxit igen till skog.
Tabell 1. Miljö / Biotoper
Miljö / Biotop Skyddsvärda träd %
Naturlig betesmark 1885 26 %
Lövskog 1767 24 %
Blandskog 1086 15 %
Betesmark (ospecificerad) 531 7 %
Allé 373 5 %
Slåtteräng 357 5 %
Tomtmark 353 5 %
Park 221 3 %
Vägkant 207 3 %
Skogsbryn 205 3 %
Kultiverad betesmark 102 1 %
Övrig 71 1 %
Kyrkogård 46 Åker/Vall 25
Strandskog, sjökant 11
Barrskog 6
Summa (av bedömda) 7246
4.4 Vitalitet
Som ses i Tabell 2 är det de friska träden som klart dominerar och står för närmare 80 %. Kategorin ”Friskt eller något minskad vitalitet” verkar kanske lite bättre än den egentligen är då det faktiskt täcker in alla kronor med en vitalitet över 50 %. Om det funnits en egen kategori för ”Något minskad vitalitet” skulle den nog ha använts ofta.
Tabell 2. Vitalitet
Vitalitet Antal %
Friskt eller ngt. minskad vitalitet (>50% av kronan lever) 4506 79 % Klart försämrad vitalitet (20-50% av kronan lever) 548 10 % Döende (< 20% av kronan lever) 217 4 %
Dött, stående 385 7 %
Dött, liggande 64 1 %
Summa (av bedömda) 5720
4.5 Hålförekomst och hamlade träd
I Tabell 3 kan man utläsa att över hälften av de skyddsvärda träden har någon typ av hålighet. Hålens storlek är ganska jämnt fördelade. Om man går efter åtgärdsprogrammets definition av ett hålträd resulterade det i 1752 hålträd.
Tabell 3. Håligheter
Håligheter Alla träd
Ev. liten hålighet 54
Liten hålighet <10 cm 1091
Medelstor hålighet 10-30 cm 874
Stor hålighet >30 cm 961
Stor hålighet som går ända ner till marken 791
Ingen 3409 Summa träd med hålighet 3771 (53 %)
Tabell 4 visar att 18 % av de skyddsvärda träden är hamlade. Trädslagen som klart dominerar är ask (483st), lind (324st) och alm (298st).
Tillsammans står dessa trädslag för närmare 90 % av de hamlade träden. Av träden i kategorin ”Hamling nyligen < 10 år” är en stor andel relativt unga och klena. Dessa träd kommer framför allt från de tre speciella områdena (se stycke 4.1) som alla hamlade träd tagits med i. Avverkningar, upphörd hamling och igenväxning i ängar och betesmarker gör att beståndet av gamla, hamlade träd är i fara. Snöbrott och stormfällningar av träd med mycket breda ”överväxta” kronor är också ett problem. Återhamling av gamla hamlade träd kan, felaktigt utförd skada och döda träden så därför är metoden för hur återhamlingen genomförs av stor betydelse.
Tabell 4. Hamlade träd (när hamlades trädet senast)
Hamling Antal %
Hamling nyligen <10 år 730 57
Hamling 10-30 år 49 4
Hamling >30 år 498 39
Hamling totalt 1277 18 % av de skyddsvärda träden 4.6 Åtgärdsbehov och omfattning av insatser
I Tabell 5 kan man se att behovet av frihuggning är stort och att 1660 träd har ett akut behov av frihuggning. Det är anmärkningsvärt att träden med akut behov av frihuggning är flest. Vilka områden som har flest
skyddsvärda träd med ett akut behov av frihuggning redovisas i Bilaga 7a.
Tabell 5. Behovet av frihuggning av skyddsvärda träd
Behov av frihuggning Antal % Akut (inom 2 år) 1660 29 % Snart (3-10 år) 1579 28 % Framtida (>10 år) 974 17 %
Inget 1527 27 %
Summa (av bedömda) 5740
Som man kan se i Tabell 6 har 581 jätteekar ett akut behov av frihuggning.
Att friställa värdefulla jätteekar vore en lämplig första prioritering i behovet av åtgärder. Av dessa ekar är i dagsläget över 80 % friska och om de inte friställs snarast kommer de att gå en alltför tidig död till mötes. Vilka
områden som har flest jätteekar med ett akut behov av frihuggning redovisas i Bilaga 7b. När man tolkar alla resultat om åtgärdsbehov bör man ha i åtanke att flera stora områden som inventerats före 2005 (t.ex. Kinnekulle, Höjentorp-Drottningkullen) inte är medräknade på grund av annan metodik.
Tabell 6. Behovet av frihuggning på jätteekar
Behov av frihuggning på jätteekar Antal %
Akut (inom 2 år) 581 30%
Snart (3-10 år) 710 36%
Framtida (>10 år) 528 27%
Inget 141 7%
Summa (av bedömda) 1960
4.7 Gynnsam bevarandestatus
I åtgärdsprogrammet finns följande mål uppsatt:
Minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 2014 i samtliga län. Delmål för 2008 är 60 %.
Inventeringen har visat att Västra Götalands län har 2795 jätteekar inom skyddade områden. Av dessa är det idag 1128 (ca 40 %) som kan sägas ha gynnsam bevarandestatus*. Här är områdena som inventerats före 2005 också medräknade även om man för dessa träd tyvärr inte har kunnat bedöma ersättningsgrad eller om de är friska.
143 jätteekar är döda eller döende. Detta kompenseras dock delvis av att det finns minst 150 vitala ekar som idag har en stamdiameter strax under 1 meter och mycket snart kommer att uppfylla kriteriet för jätteträd.
Det behövs alltså ytterliggare skötselåtgärder för att nå målet. Med denna beräkning är det ytterliggare ca 550 jätteekar som ska ha en gynnsam bevarandestatus senast år 2008 och därefter ytterliggare ca 560 jätteekar senast år 2014.
*Gynnsam bevarandestatus har bedömts föreligga för de träd som uppfyller följande kriterier:
• är inte i behov av frihuggning närmsta 10 åren alternativt kräver liten insats för att friställas.
• står i område med mer än enstaka ersättningsträd.
• är i huvudsak friska.
4.8 Indikatorarter och hotade arter
Att uppgifter om indikatorarter tagit med i inventeringen har gett en intressant information om utbredningen av flera arter i länet. Gamla träd behöver inte vara grova om de till exempel växt på magra eller bergbundna marker. Indikatorarterna har även varit en hjälp vid bedömningen av om träden platsat i kategorin ”mycket gamla träd”. Några av arterna på listan (Bilaga 2) har knappt noterats över huvudtaget under inventeringens gång.
Detta behöver inte spegla utbredningen, utan kan ofta snarare förklaras av hur svåra de är att upptäcka och artbestämma. Grå skärelav är ett bra exempel på en svåridentifierad art. Huvudsyftet har varit att inventera skyddsvärda träd, inte kryptogamer. Individuella artkunskaper har också haft en viss inverkan på resultatet. Vissa arter är mycket små och svåra att identifiera och det har helt enkelt inte funnits tillräckligt med tid att lägga på varje träd för att identifiera dessa arter i denna inventering. Man kan
ifrågasätta om sådana arter ska vara med på en sån här lista överhuvudtaget.
Utfallet blir inte representativt och rättvist. En del arter har tagits med av vissa och inte av andra beroende på vem som inventerat. Detta gäller bland annat kyrkogårdslav och trädporella.
och/eller indikatorart. De enda trädslagen som är värda att nämna i
sammanhang med hotade- och signalarter är ek (68 % av indikator och 54 % av hotade), ask, alm, lind, lönn, bok. Andra trädslag är helt försumbara.
Tabell 7. Indikatorarter och hotade arter
Arter Antal %
Träd med hotade arter 1048 Träd med indikatorarter 3083 Summa (träd med hotade art(er)
och/eller indikatorart(er)
3270 45 % av de skyddsvärda träden
I Bilaga 8a ses vilka hotade arter med >10 fynd som noterats under
inventeringen. Att örtlaven ser så vanlig ut kan förklaras av området Halle- och Hunnebergs branter som står för över 90 % av fynden. Man kan även se en liknande trend för jättelav och lunglav som har >80 % respektive >50 % av fynden här. Almlaven har däremot en bättre spridning över länet med en viss koncentration runt Skövde, Vänersborg och Borås. Grå skärelav hade 19 fynd men togs bort från listan eftersom fynduppgifterna var alltför osäkra.
I Bilaga 8b ses vilka signalarter och andra naturvårdsintressanta arter med
>10 fynd som noterats under inventeringen. Av signalarterna är det mossorna guldlocksmossa, fällmossa och platt fjädermossa som är klart vanligast. Tillsammans utgör de över 70 % av signalartsfynden och samtliga är väl spridda över länet. Den absolut vanligaste laven är gulpudrad spiklav och arten har en god spridning över länet.
5. Diskussion
5.1 Användningsområden
Det största värdet och användningsområdet från denna inventering finns i datamaterialet som ligger i träddatabasen samt olika trädskikt i ArcView och OGIS. Genom denna information finns detaljerade uppgifter om träden i just det området man är intresserad av.
5.2 Trädens placering i landskapet
Många av dagens jätteekar har vuxit upp i ett öppet landskap. Idag återfinns de framför allt i betesmarker och skog. Att 50 % av jätteekarna återfinns i betesmark är inte förvånande. Att däremot 30 % av jätteekarna idag
återfinns i skog är anmärkningsvärt och tyder på att markerna varit öppnare förr.
5.3 Åtgärdsbehov och akuta åtgärder
En naturlig fortsättning på denna inventering av skyddade områden är att genomföra de åtgärder som kommit fram. Dessa åtgärder innebär framför allt frihuggning, hamling, beskärning m.m. Vilka träd som bör friställas kan vara värt att diskutera. Inventeringen ger ingen bild av trädets växtsätt och gör därför ingen större skillnad mellan träd som vuxit upp under öppna, ljusa förhållanden och träd som vuxit upp i slutna bestånd. Någon större
hänsyn har ofta heller inte tagits till att olika trädslag klarar igenväxning olika bra.
I området finns det flera träd eller grupper av träd som är i akut behov av åtgärder. Dessa träd är hårt trängda av andra träd och ett första steg i friställning bör göras snarast. De områden som har flest skyddsvärda träd respektive jätteekar med ett akut behov av frihuggning kan ses i Bilaga 7a och 7b.
5.4 Indikatorarter och hotade arter
Förekomsten av rödlistade arter på träd som annars inte uppfyller kriterierna för ett skyddsvärt träd kan ibland bero på särskilda förutsättningar (till exempel hög luftfuktighet) och inte bara på egenskaper hos det enskilda trädet. Detta fenomen kan utläsas i Halle- och Hunnebergs branter som har gett mycket skyddsvärda träd på grund av indikatorarter och hotade arter.
Här är träden gamla och senvuxna, men ofta inte särskilt grova.
Kombinationen av gamla träd och ett gynnsamt klimat har här gett upphov till en stor koncentration av hotade arter.
5.5 Landskap och trakter med hög koncentration av värdekärnor
I ett långsiktigt perspektiv för trädbärande marker bör landskap och trakter med en särskilt hög täthet av värdekärnor och rödlistade arter prioriteras högt. Det är viktigt att förutsättningarna för rödlistade arter utvecklas och att deras överlevande på lång sikt säkerställs i sådana landskap. Man bör här sträva efter att tillvarata särskilt skyddsvärda träd inte bara i större skyddade områden utan även som enstaka träd och trädgrupper.
När man tittar på utbredningen av skyddsvärda träd i länet kan man utläsa att kommunerna Götene, Skara och Skövde märker ut sig med sina stora mängder skyddsvärda träd. Skyddade områden som Kinnekulle, Mariedal, Brunsbo äng, Höjentorp-Drottningkullen och Högsböla ängar är alla synnerligen högklassiga trädbärande marker. En stor satsning borde göras för att få en kontinuitet av skyddsvärda träd i dessa kommuner. Ett sånt område skulle kunna kallas för en värdetrakt för skyddsvärda träd och här skulle man kunna säkra många hotade arter som är knutna till jätteträd. För att utreda detta närmare måste miljöerna utanför de skyddade områdena inventeras för att få en bättre bild av trädkontinuiteten och hur stora
spridningsavstånd det handlar om mellan olika trädområden. Stora delar av denna värdetrakt ska inventeras under år 2006.
5.6 Framtida trädinventeringar
Inventeringarna av skyddsvärda träd är inte helt färdiga vid Halle- och Hunnebergs branter samt vissa delar av Bohuskusten. Det finns även fortsatta inventeringar utanför skyddade områden inom åtgärdsprogrammet som kommer att göras framöver. I de områden som trädinventerats tidigare kan resurser läggas på att komplettera underlaget genom att inventera
• Natura 2000-området Kinnekulle (i vissa delar finns redan bra underlag genom nya skötselplaner och underlag för dessa)
• Naturreservatet Höjentorp-Drottningkullen (finns ett underlag från Pro Naturas inventering från 1998)
• Naturreservatet Lunnelid
• Naturreservatet Brunsbo äng
• Natura 2000-området Hovet
Att kryptogaminventera alla skyddsvärda träd på Kinnekulle är ett mycket omfattande projekt, men övriga områden borde inte ta så lång tid eftersom de inte är så stora samt att man i stort sett redan vet var de intressanta träden står.
Mycket arbete återstår för att uppfylla alla bevarandemål i
åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd. Enligt ett av målen ska minst 60
% av alla jätteekar utanför skyddade områden ha en gynnsam
bevarandestatus senast år 2014 med ett delmål på 50 % år 2008. I dagsläget finns nästan inga uppgifter om dessa jätteekar och för att få en uppfattning om möjligheterna att nå detta mål måste kunskapsunderlaget ökas utanför de skyddade områdena. Inventeringar måste genomföras i parker, kyrkogårdar, gårdsmiljöer, tätorter, alléer och andra vägnära träd samt hamlade träd.
6. Litteraturförteckning
Beckman M. 2004. Grova lövträd på Kinnekulle – resultaten från trädinventeringen 2002- 2004. Rapport: 2004:X. (ännu ej tryckt) Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Edelstam C. & Hultengren S. 1994. Träd i odlingslandskapet. Jordbruksverket.
Furustam A. 2004. Inventering av ekar och grova lövträd i Lunnelids naturreservat.
Rapport: 2004:63. Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Furustam A. 2004. Inventering av ekar och grova lövträd i Brunsbo ängs naturreservat.
Rapport: 2004:64. Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Gärdekrans S. 2004. Skogsvårdsstyrelsen granskar ekskadorna.
Jord & Skog – Skaraborgsbygden 2004:8-9.
Holgersson S. 2004. Inventering av grova lövträd i Höjentorp-drottningkullen naturreservat. Rapport: 2004:35. Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Hultengren, S & Nitare, J. 1999. Inventering av jätteträd – Instruktion för inventering av grova lövträd i södra Sverige. Skogsstyrelsen och Naturcentrum AB, Stenungssund.
Hultengren S., Pleijel H. och Holmer M. 1997. Ekjättar – historia, naturvärden och vård.
Naturcentrum AB.
Magnusson M. 2005. Skyddsvärda träd i Jönköpings län – kunskapssammanställning.
Rapport: 2005:23. Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Naturvårdsverket 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.
Rapport: 5411. Naturvårdsverket.
Read H. 2000. Veteran Trees: A guide to good management. English Nature
Bilaga 1. Fältblankett
Område: ____________________________ Bricka nr: _________
Datum: ________________ Inventerare: _______
Trädslag: ___________________________ Omkrets (cm): _________
X-koordinat: _________________________ Y-koordinat: _________________________
Miljö / Biotop
Barrskog Kultiverad betesmark Allé Vägkant
Blandskog Naturlig betesmark Kyrkogård Bryn
Lövskog Slåtteräng Park ____________________________
___________________ Åker / Vall Tomtmark ____________________________
Hävdtyp
Bete Slåtter Röjning Ohävd Annat______________
Vitalitet Största hålighet
Friskt eller minskad, 50% av krona lever Ingen 10-30 cm vid mark (5b)
Klart försämrad, 20-50% av krona lever Ev. liten hålighet vid eller ovan mark 10-30 cm både vid och ovan mark (5ab) Döende <20% av kronan lever <10 cm ovan mark (4a) >30 cm ovan mark (6a)
Dött, stående <10 cm vid mark (4b) >30 cm vid mark (6b)
Dött liggande <10 cm både vid och ovan mark (4ab) >30 cm både vid och ovan mark (6ab) 10-30 cm ovan mark (5a) Stor hålighet och lite mulm som ligger på
marken, ingångshål når marken (7) Hot
Inget Igenväxning Avverkning Annat (se kommentar) Behov av frihuggning
Inget Akut (inom 2 år) Snart (3-10 år) Framtida (>10 år) Blivande jätteträd (Träd 200-313 cm, inom 500 m)
Rikligt Flera Enstaka Saknas Påverkan / ingrepp
Avverkning Kraftledning Bäver Svampangrepp Barkskada, betesdjur Barrplantering Parkskötsel Hackspettshack Upphört bete Barkskada, annat Bebyggelse/tomt Restaurering Insektsangrepp Vattenstörning Hamling >30 år Dikning Traktorkörskador Myrangrepp Viltbete Hamling 10 - 30 år Gallring Väg Nuvarande bete Översvämning Hamling nyligen <10 år
Grustäkt Vägbygge Röjning _________________
Grävd breddning Stormskadat _________________
Järnväg _________________
Indikatorarter
Arthonia cineropruinosa, Puderfläck Gyalecta ulmi, Almlav Sclerophora nivea, Gulvit blekspik Arthonia vinosa, Rostfläck Lecanographa amyla., Gammelekslav Sclerophora peronella, Liten blekspik Bactrospora corticol, Liten sönderfallslav Lobaria amplissima, Jättelav
Calicium adspersum, Gulpudrad spiklav Lobaria pulmonaria, Lunglav ANOMODON SP, BARONMOSSOR Calicium quercinum, Ekspik Lobaria scrobiculata, Skrovellav Anomodon attenuatus, Piskbaronm.
Chaenotheca chlorella, Kornig nållav Lobaria virens, Örtlav Anomodon viticulosus, Grov baronm.
Chaenotheca phaeocephala, Brun nållav NEPHROMA SP, NJURLAVAR Antitri. curtipend., Fällmossa
Cliostomum corrugatum, Gul dropplav Nephroma laevigatum, Västlig njurlav Homalothecium seric., Guldlocksmossa COLLEMA SP, GELÉLAVAR Nephroma parile, Bårdlav NECKERA SP, FJÄDERMOSSOR Collema flaccidum, Slanklav Megalaria grossa, Ädellav Neckera complanata, Platt fjäderm.
Collema furfuraceum, Stiftgelélav PANNARIA SP. GYTTER/BLYLAVAR
Collema nigrescens, Läderlappslav Parmelina tiliacea, Silverlav Fistulina hepatica, Oxtungssvamp Collema subflaccidum, Grynig gelélav Peltigera collina, Grynig filtlav Grifola frondosa, Korallticka Cyphelium inquinans, Sotlav Schismatomma dec., Grå skärelav Hapalopilus croceus, Saffransticka
Sclerophora amabilis, Sydlig blekspik Laetiporus sulphureus, Svavelticka Gyalecta flotowii, Blek kraterlav Sclerophora conioph, Rödbrun blekspik Pachykytospora tuberculosa, Blekticka Gyalecta truncigena, Mörk kraterlav Sclerophora farin, Brunskaftad blekspik Xylobolus frustulosus, Rutskinn Åtgärdsförslag
1 = Enstaka 2 = Sparsam 3 = Riklig
Bilaga 2. Rödlistade arter / indikatorarter
Veteskapligt namn Svenskt namn Rödlistad / Signalart
Lavar
Arthonia cinereopruinosa Puderfläck NT
Arthonia vínosa Rostfläck S
Bactrospora corticola Liten sönderfallslav VU
Calicium adspersum Gulpudrad spiklav S
Calicium quercinum Ekspik NT
Chaenotheca chlorella Kornig nållav S
Chaenotheca phaeocephala Brun nållav S
Cliostomum corrugatum Gul dropplav NT
COLLEMA SP. GELÉLAVAR
Collema flaccidum Slanklav S
Collema furfuraceum Stiftgelélav NT
Collema nigrescens Läderlappslav NT
Collema subflaccidum Grynig gelélav NT
Cyphelium inquinans Sotlav S
Gyalecta flotowii Blek kraterlav NT
Gyalecta truncigena Mörk kraterlav NT
Gyalecta ulmi Almlav NT
Lecanographa amylacea Gammelekslav VU
Lobaria amplissima Jättelav EN
Lobaria pulmonaria Lunglav NT
Lobaria scrobiculata Skrovellav NT
Lobaria virens Örtlav EN
Megalaria grossa Ädellav NT
NEPHROMA SP. NJURLAVAR
Nephroma laevigatum Västlig njurlav NT
Nephroma parile Bårdlav NT
PANNARIACEAE SP. GYTTERLAVAR / BLYLAVAR
Parmelina tiliacea Silverlav
Peltigera collina Grynig filtlav NT
Schismatomma decolorans Grå skärelav NT
Sclerophora amabilis Sydlig blekspik NT
Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik NT
Sclerophora farinacea Brunskaftad blekspik NT
Sclerophora nivea Gulvit blekspik NT
Sclerophora peronella Liten blekspik NT
Mossor
ANOMODON SP. BARONMOSSOR S
Anomodon attenuatus Piskbaronmossa S
Anomodon viticulosus Grov baronmossa S
Antitrichia curtipendula Fällmossa S
Homalothecium sericeum Guldlocksmossa S
NECKERA SP. FJÄDERMOSSOR S
Neckera complanata Platt fjädermossa S
Svampar
Fistulina hepatica Oxtungssvamp NT
Grifola frondosa Korallticka NT
Hapalopilus croceus Saffransticka EN
Laetiporus sulphureus Svavelticka
Pachykytospora tuberculosa Blekticka NT
Xylobolus frustulosus Rutskinn NT
KommunOmrådeSkyddInmätta trädSärskilt skyddsvärda träd BrobackaNaturreservat96 Brogärde 2:1Naturminnen10 BryngelsgärdeNatura 200033 Gräfsnäs 1:42Naturminnen55 Hyndered 1:5Naturminnen11 KärrbogärdeNatura 20009689 Långareds stom 1:5, 1:6Naturminnen11 Pålstorp 1:2, 1:3Naturminnen11 Saxebo 1:5 (Ekudden)Naturminnen11 Sjöbol 1:3Naturminnen11 VikarydNatura 20006344 ÖrsbråtenNaturreservat5250 ÖstadNatura 2000138121 BaldersnäsNaturreservat209187 Sundsbyn 1:13Naturminnen22 GantaråsNatura 200022 BackaNaturreservat1711 Bredareds prästgård 1:1Naturminnen2121 Harekulla 1:1Naturminnen11 Mölarp & KröklingshageNatura 20002222 RölleNaturvårdsområde11 Skenstad Assargården 6:7Naturminnen11 SundholmenNaturreservat2921 Tosseryd 1:2Naturminnen11 TranhultNaturreservat44 Ed 3:1Naturminnen22 FurustadNaturreservat88 Anfastorp i VilskeNaturminnen11 BackekärrNatura 200022 ForentorpNatura 20009491 Fårdala-KlevenNatura 200021 Källebergs egd. MularpNaturminnen11 Lantbogården och Ringsåsen i VilskeNaturminnen11
Lidaberg TrävattnaNaturminnen11 Prästängen-KlevängenNatura 200032 SimonstorpNatura 200021 Skattegården BjörstigNaturminnen11 Skogastorps gårdNatura 200010 Slutarp LedsgårdenNaturminnen11 StrömsholmNaturreservat21 Säteriet EsstorpNaturminnen11 Tunhem NolgårdenNaturminnen11 ÅllebergNaturreservat1919 Assarebyn 1:12Naturminnen65 MellområdaneNaturminnen11 Mellområdane 1:9Naturminnen135 ForsöleNaturminnen129 HögsåsenNaturreservat33 Nötön-ÅråsvikenNaturreservat11 Otterberget HovaNaturminnen11 Ribbingsfors ekhageNatura 20002221 Torkelsvik AmnehäradNaturminnen11 VallholmenNaturreservat32 Rya skogNaturreservat4843 Torslanda kyrkogårdNaturminnen11 BaggestenNatura 200065 GategårdenNaturminnen11 Gategården HusabyNaturminnen11 KinnekulleNatura 20004488997 MariedalNatura 20008480 Olof-SvensgårdenNatura 200043 SlåtterbråtenNaturminnen22 Sunträlje, RecklanNatura 2000128 Årnäs ForshemNaturminnen11 Molla bokskogNatura 20002013 MollungenNaturreservat7646 Skölvene Prästgården 3:1Naturminnen44 Tokarp 1:2Naturminnen22 Fågelås prästgård, nordNatura 200010187
Hjo stadNaturminnen11 HjoånNatura 20002822 Lilla AlmnäsNatura 20003430 Stora AlmöNatura 200065 HögäsetNaturminnen11 LångenäsNaturminnen22 Bölets ängarNaturreservat74 HovetNatura 200018158 Hulta hagarNatura 200021 FontinNaturreservat2917 GullbringaNaturreservat11 HåltaNaturreservat54 MariebergNaturreservat33 ÄlgönNaturreservat128 Göta och Nordre älvs dalgångarNaturreservat5251 Nordre älvs estuariumNatura 200011 Aspens stationNatura 20002119 Floda 3:17Naturminnen11 HulanNaturreservat5247 Nääs ekhagarNaturreservat240227 Säveåns dalgångNaturreservat3624 DrakabergetNatura 200022 Kronoegend. LäcköNaturminnen77 Kållands skärgårdarNaturvårdsområde1210 KällstorpNatura 200074 Lunnelid, RådaNaturreservat16641 Norra KållandNaturminnen22 Norra KållandNaturminnen44 ParkuddenNaturvårdsområde63 Skansen LäcköNatura 20004644 StensholmenNatura 20001414 TorsängenNaturreservat2725 Åsbräcka 1:1Naturminnen11 Bro PrästgårdNaturminnen65 BroälvenNaturvårdsområde21 Mellby övra 1:3Naturminnen11
NäverkärrNaturreservat5043 Vägeröds dalarNatura 200052 GullmarnNaturvårdsområde166142 Alhagen MariestadNaturminnen22 DjuröNationalpark74 Dyrenäs SjötorpNatura 200032 Gamla EkuddenNaturreservat3022 HästhagenNaturreservat44 KlosterängenNaturreservat1210 LogårdenNaturreservat22 MinnesfjälletNatura 200011 Svaneberg-Lilla MyranNatura 200044 ÖstenNatura 200044 LekvadNaturreservat44 RamhultafalletNaturreservat108 Rud 1:5Naturminnen10 Sju StrömmarNatura 200043 SkämningaredNaturminnen11 StomsåsNatura 200022 Hunnebyn 1:5Naturminnen11 RyrNaturreservat9595 Ö om GötesjonNaturminnen11 KviströmNaturreservat88 VågsäterNaturreservat1111 Vågsäter bokskogNaturreservat2120 ÖrekilsälvenNatura 20002017 Gunnebo slottNaturminnen11 HelenevikNaturminnen11 Kollungeröd VattenNaturreservat32 Morlanda SäteriNaturreservat1410 Morlanda, "Morlanda säteri"Naturminnen33 StigfjordenNaturvårdsområde22 BokedalenNaturreservat149123 Axevalla hedNatura 200044 Bockaskede-BjörnabackenNaturreservat77 Brunsbo ängNatura 20001611218
EahagenNatura 20009476 Höjentorp-DrottningkullenNatura 20001126209 HökabergNatura 200011 MunstorpNatura 20006049 N VingNaturminnen11 Norra LundbyNaturminnen22 TorpNaturreservat6948 ValleNaturminnen11 VingängenNatura 200099 HornborgasjönNatura 20008071 Stora HöjenNatura 200077 BinnebergNaturminnen11 BissgårdenNatura 20001310 BäckagårdenNaturreservat2623 Engelska parkenNatura 20008986 GarparörNaturreservat4443 GullakrokssjöarnaNaturreservat11 HeneNatura 20002017 HerrhagenNatura 200021 Högsböla ängarNaturreservat159153 IngasäterNaturminnen77 Klasborgs och Våmbs ängarNaturreservat2618 KälledalsbäckenNatura 200010 Lerdala hassellunds DRNaturreservat11 LoringahagenNatura 200064 Lycke-Lilla HöjenNaturreservat5150 MelldalaNatura 20001817 MölltorpNaturminnen11 NolbergetNatura 20005151 Rånna RydNaturreservat4840 Silverfallet-KarlsforsNaturreservat1513 SparresäterNaturreservat1310 StångesäterNatura 200022 TovatorpsbäckenNatura 2000108 Anneröd-HogsämNaturreservat31 ÅbyNaturvårdsområde1513
Jonsered 2:7Naturminnen22 Smedseröd 1:1Naturminnen22 BlötebågenNaturreservat11 StrömsvattnetNaturreservat21 Öddö 2:9Naturminnen22 Öddö uppegårdNaturminnen11 TanumskustenNatura 200011 Apelås 1:3Naturminnen11 FegenNaturvårdsområde160155 GranhallatorpNaturminnen11 HagöNatura 2000129 KlevNaturreservat44 Lysered Handbynäs 3:1 m flNaturminnen11 SkeppshultNatura 200077 Skinnarebo 1:2Naturminnen11 Tranered 1:1, 2:1Naturminnen11 ÅseboNatura 200066 KragenäsNaturreservat4138 TingvallNatura 20002018 VeddöNaturreservat44 SpethultNaturminnen22 Ekedalen, VarvNaturreservat117 GunniltorpNatura 200021 HavsjöbergNatura 200043 Hulan DaretorpNaturminnen11 SundsbyNatura 20003730 HofsnäsNatura 2000255235 SkårteboNaturreservat3029 Torpa 2:1, VasaekenNaturminnen11 HäggsjöryrNaturreservat4640 Lunden 1:2 m flNaturminnen11 Östbjörke 1:16Naturminnen11 ÅkerströmNaturreservat3226 EkeskogNaturminnen11 EketorpNaturminnen11 SvenebyNaturminnen11
TrästenaNaturminnen11 BakerödNaturminnen11 BergNaturminnen11 CederslundNaturminnen10 Dramsvik-VästerbyNaturminnen11 EmausNaturreservat88 GullmarsbergNaturreservat43 GustavsbergsområdetNaturvårdsområde110102 Hässleröd LNaturminnen11 KorpbergetNaturreservat10 KärlingesundNaturreservat73 Orrevik 1:4Naturminnen22 Orrevik 1:7Naturminnen11 RödNaturminnen11 TjölstelsrödsområdetNaturvårdsområde2216 TjöstelsrödsbäckenNatura 20003127 TjösterödNaturminnen107 TollerödNaturminnen33 AttorpNatura 200066 Grundryd 1:1Naturminnen11 HulegärdeNatura 200011 HuluNatura 200088 Högagärde 1:1Naturminnen11 KråkeboNaturreservat4944 Kärra 2:1Naturminnen44 Näsboholm 1:2 - Sandslätt 2:1Naturminnen22 RedvägsborgNaturminnen22 Stommen 8:1Naturminnen11 Tissås gårdNaturminnen11 Trogareds ekNaturminnen11 HärlingstorpNaturminnen11 Levene ängNaturreservat10195 RydaNaturminnen11 SkarstadNaturminnen33 VedumNaturminnen11 ÖnumNaturminnen11
RanahultNaturreservat44 LjungåsNaturreservat11 MängsholmNatura 20006045 Ribbingsbergs säteriNaturminnen11 Siene Stommen 8:1Naturminnen62 Binäs Södra 1:13Naturminnen11 Grinnsjö domänreservatNaturreservat65 KyrkebytomtNaturminnen11 Södra Fagerskog 2:3Naturminnen10 Tunhems ekhagarNaturreservat160150 Viksängen nr 1Naturminnen163 Halle- och Hunnebergs branterNatura 200011961128 Bräcke Lilla 3:2Naturminnen11 Bräcke ängarNatura 2000359348 139947273
