Företagsamheten 2016
Västra Götalands län
AB, Bromma, 2016
Minna Engström Heino, Nordiska Designkontoret
Vinnare i tävlingen Sjuhärads mest företagsamma människa 2015
Foto: MakeMyDay.
Innehåll
Inledning . . . .2
Så genomförs undersökningen . . . . 2
Vem är företagsam? . . . . 3
1 . Sammanfattning . . . .4
Förbättrad företagsamhet i Västra Götaland . . . . 4
Fortfarande högst företagsamhet i Tanum . . . . 4
Nyföretagsamheten ökar . . . . 4
Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn . . . . 4
2 . Ny toppnotering för företagsamheten . . . .5
Fler företagsamma människor . . . . 5
Stigande företagsamhet bland länets kvinnor . . . . 6
Företagsamheten bland de unga är marginellt lägre än Sveriges genomsnitt . . . . 7
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet . . . . 7
Stor variation i företagsamhet . . . . 8
”Våga lyssna på andras idéer” . . . . 10
3 . Nyföretagsamheten ökar återigen . . . . 11
Nyföretagsamheten fortfarande högre än i de flesta län . . . .11
Förbättrad nyföretagsamhet bland länets kvinnor . . . .12
Oförändrad nyföretagsamhet bland de unga . . . .13
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner . . . .13
Tanum har länets mest nyföretagsamma befolkning . . . .14
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn . . . . 16
Fler företagsamma inom välfärdssektorn . . . .16
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn . . . .17
Högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn i Lerum . . . .17
Andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn ökar i 40 kommuner . . . .19
5 . Appendix . . . . 20
Tillväxt . . . .20
Avslut . . . .23
6 . Källhänvisningar . . . . 24
Inledning
Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärds
samhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finan
sierar den gemensamma välfärden.
Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och för
verkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige.
Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten.
Så genomförs undersökningen
Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer – det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid års
skiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på upp
drag av Svenskt Näringsliv.
Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombild
ningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget – trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder – som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande.
Den här undersökningen mäter företagsamma människor – inte registrerade företag.
Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbel
räkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16–74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16–34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även special
studerat företagsamheten inom välfärdssektorn.
Vem är företagsam?
I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam:
• personen har en Fskattsedel
• personen är delägare i ett aktivt handelsbolag
• personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag
Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen.1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kom
muner och län över tid.
Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rap
porten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år 2015. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På www.foretagsklimat.se kan du även se hur företagsamheten och nyföretag
samheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan 2002. Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ran
king av företagsklimatet i Sveriges kommuner.
1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning.
1 . Sammanfattning
Förbättrad företagsamhet i Västra Götaland
Företagsamheten växer återigen i Västra Götaland och uppgår nu till 11,7 procent, vilket är högre än någonsin tidigare. Andelen företagsamma människor i länet är därmed högre än i de flesta svenska län, men fortfarande lägre än genomsnittet för Sverige. Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten enligt årets mätning.
Fortfarande högst företagsamhet i Tanum
Företagsamheten ökar i 32 av länets 49 kommuner och den största ökningen finner vi i Tanum, där företagsamheten stiger till 19,6 procent. Tanum behåller därmed tronen som Västra Götalands mest företagsamma kommun. Lägst företagsamhet har Troll
hättans kommun med 7,5 procent företagsamma.
Nyföretagsamheten ökar
Länets nyföretagsamhet ökar igen, efter en viss nedgång i fjolårets mätning. Samman
taget uppgår andelen nyföretagsamma till 10,4 personer per 1 000 invånare, vilket är högre än i de flesta svenska län. Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten försiktigt, samtidigt som andelen nyföretagsamma bland de unga är oförändrad.
Nyföretagsamheten växer snabbast i Tanum, där noteringen i år uppgår till 19,2 per
soner per 1 000 invånare. Då nyföretagsamheten samtidigt faller kraftigt i Bollebygd, som hade länets högsta nyföretagsamhet i fjolårets mätning, klättrar Tanum med råge om Bollebygd som Västra Götalands mest nyföretagsamma kommun.
Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn
Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 24 procent i Västra Göta
land under de senaste fem åren och uppgår nu till 3,4 personer per 1 000 invånare.
Länets företagsamhet inom välfärdssektorn är därmed något lägre än genomsnittet för Sverige. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i välfärdssektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företag
samma inom sektorn är kvinnor.
Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 37 av länets 49 kommuner. Länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Lerum, med 5,8 företagsamma personer per 1 000 invånare.
2 . Ny toppnotering för företagsamheten
Företagsamheten växer återigen i Västra Götalands län efter den avmattade utveckling som noterades i fjolårets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 11,7 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16–74 år), vilket är en topp notering.
Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procent enheter och under de senaste tio åren har företagsamheten ökat med en procentenhet i länet, vilket diagram 1 visar.
Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten till en ny toppnotering, då 6,9 procent av kvinnorna nu är företagsamma. Bland den yngre delen av befolkningen (16–34 år) uppgår företagsamheten till 5,5 procent, vilket är en svag ökning jämfört med förra årets mätning.
Diagram 1 . Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år 2005–2015 .
10,7 %
11,7 %
5,6 % 6,9 %
5,0 % 5,5 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 %
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
Fler företagsamma människor
Antalet företagsamma människor uppgår till knappt 880 000 i Sverige, vilket är en ökning med drygt 15 000 personer jämfört med 2014. Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam.
I Västra Götaland ökade antalet företagsamma människor med nästan 2 200 per
soner under 2015 och uppgår nu till drygt 141 400 personer, vilket motsvarar 11,7 procent av befolkningen. Företagsamheten i länet är högre jämfört med de flesta svenska län, men fortfarande lägre än genomsnittet för Sverige, vilket framgår av diagram 2.
Diagram 2 . Andel företagsamma människor av befolkningen (16–74 år) per län, år 2015 .
12,3 % 11,7 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 %
Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland
Stigande företagsamhet bland länets kvinnor
Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsam
heten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företag
samheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EUländer.2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn.3
Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan 269 000 personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Västra Göta
land uppgår motsvarande andel till 6,9 procent (se diagram 3), vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med fjolårets mätning. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,3 procentenheter (se diagram 1).
Diagram 3 . Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16–74 år) per län, år 2015 .
7,6 % 6,9 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %
Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland
2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern 15–74 år) 2014. Det kan jäm
föras med ett EUgenomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015).
3 2014 arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern 15–74 år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EUland var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015).
Företagsamheten bland de unga är marginellt lägre än Sveriges genomsnitt
De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmark
naden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolk
ningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen 16–34 år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren.
Till skillnad från Sverige i stort har företagsamheten bland den yngre befolkningen i Västra Götaland ökat något i år, efter tre års oförändrad nivå. Sammantaget uppgår företagsamheten bland de unga till 5,5 procent i länet. Som diagram 4 visar är det endast fyra andra län som har en högre företagsamhet bland de unga.
Diagram 4 . Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16–34 år) per län, år 2015 .
5,6 % 5,5 %
0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 %
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag.
I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag.
Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom stor
företag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid.
Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ.
Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företags klimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt.4
Stor variation i företagsamhet
Företagsamheten ökar för närvarande i 32 av länets 49 kommuner. Den största ökningen finner vi i Tanum, där företagsamheten stiger från 19,2 till 19,6 procent jämfört med fjolårets mätning. Tanum behåller därmed förstaplatsen som Västra Götalands mest företagsamma kommun, vilket vi ser i tabell 1.
Länets mest företagsamma kvinnor finner vi på Tjörn och den mest företagsamma yngre befolkningen återfinns i Essunga. Trollhättan har länets lägsta företagsamhet, med endast 7,5 procent företagsamma.
4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etablerings
hinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov.
Tabell 1 . Företagsamhet i andel av befolkningen, år 2015 .
Kommun Företagsamma
(antal) Företagsamma
(procent) Företagsamma
kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent)
Tanum 1 787 19,6 % 9,1 % 7,9 %
Orust 2 005 18,2 % 10,2 % 7,3 %
Tjörn 1 925 17,2 % 10,3 % 6,8 %
Essunga 691 17,2 % 7,7 % 8,7 %
Sotenäs 1 109 16,7 % 9,8 % 5,0 %
Vara 1 875 16,7 % 8,6 % 7,3 %
Färgelanda 738 15,9 % 7,4 % 7,0 %
Öckerö 1 446 15,9 % 9,8 % 5,9 %
Dals-Ed 538 15,7 % 7,2 % 6,7 %
Grästorp 639 15,7 % 8,2 % 7,2 %
Mellerud 1 013 15,5 % 8,0 % 7,2 %
Herrljunga 1 051 15,5 % 7,6 % 7,0 %
Vårgårda 1 223 15,1 % 8,1 % 6,3 %
Lerum 4 054 14,5 % 9,0 % 5,6 %
Bollebygd 907 14,5 % 8,8 % 6,0 %
Ulricehamn 2 377 14,2 % 7,4 % 6,1 %
Götene 1 347 14,2 % 8,0 % 4,9 %
Hjo 904 14,0 % 7,4 % 5,9 %
Munkedal 1 019 14,0 % 6,5 % 6,2 %
Svenljunga 1 045 13,8 % 6,9 % 5,4 %
Strömstad 1 271 13,6 % 7,0 % 5,6 %
Härryda 3 477 13,6 % 8,1 % 5,4 %
Kungälv 4 059 13,4 % 7,7 % 5,6 %
Mark 3 241 13,4 % 7,5 % 5,8 %
Stenungsund 2 412 13,3 % 8,0 % 5,1 %
Tranemo 1 088 13,1 % 7,0 % 5,1 %
Falköping 2 959 13,0 % 6,9 % 5,4 %
Töreboda 867 12,8 % 7,3 % 5,9 %
Alingsås 3 607 12,8 % 7,0 % 5,3 %
Lidköping 3 471 12,3 % 6,6 % 4,6 %
Bengtsfors 847 12,2 % 7,1 % 4,7 %
Gullspång 464 12,1 % 5,5 % 4,2 %
Skara 1 630 12,0 % 7,4 % 4,0 %
Karlsborg 593 12,0 % 6,6 % 5,9 %
Tidaholm 1 092 11,9 % 6,6 % 5,4 %
Lysekil 1 239 11,8 % 6,8 % 4,7 %
Partille 3 021 11,5 % 6,7 % 4,8 %
Åmål 1 008 11,3 % 7,1 % 4,2 %
Lilla Edet 1 099 11,3 % 6,0 % 6,0 %
Mölndal 5 106 11,2 % 6,9 % 5,2 %
Tibro 866 11,1 % 5,9 % 5,1 %
Göteborg 45 250 10,9 % 7,1 % 6,0 %
Uddevalla 4 090 10,6 % 5,9 % 4,4 %
Ale 2 149 10,3 % 5,7 % 4,5 %
Borås 7 896 10,1 % 5,6 % 4,7 %
Mariestad 1 677 9,7 % 5,1 % 4,3 %
Vänersborg 2 549 9,4 % 4,8 % 3,7 %
Skövde 3 598 9,1 % 5,1 % 4,4 %
Trollhättan 3 120 7,5 % 4,1 % 3,5 %
Minna Engström Heino äger och driver Nordiska Designkontoret, designar och tillverkar egna skor under märket Minnaheino och driver skobutik i sitt eget hem i Borås . 2015 blev hon utsedd till Sjuhärads mest företagsamma människa .
– Jag drivs av att förbättra och utveckla saker . När jag ser att möjligheten finns är lusten så stor att jag har svårt att låta bli, säger Minna Engström Heino .
Nordiska Designkontoret jobbar med design- utveckling för företag och erbjuder allt från design av skor och kläder till produktion och trendresearch . Företaget har inga anställda men Minna och hennes man Bengt funge- rar som projektledare för de drygt 400 kon- sulter från hela världen som ingår i företagets olika arbets grupper .
– Jag har varit företagare så länge jag kan minnas . Jag får saker gjorda och gillar att få andra männ- iskor att få saker gjorda . Vi är väldigt nyfikna av oss och undrar ofta: vad kan det bli av det här?
Det är nog bara en himla nyfikenhet när jag tän- ker efter . Och så är vi extremt lösningsfokuse- rade, nästan överdrivet .
Möter motgångar med envishet
Sedan januari 2015 finns skobutiken Minnaheino i Minna och Bengts egna hem i Borås . Butiken har öppet fyra dagar i månaden och folk reser från hela landet för att handla . Konceptet har blivit en succé men vardagen som företagare är inte bara enkel .
– Vi möter massor av motgångar hela tiden, men någonstans har vi en envishet . Man måste på något vis veta att det kommer hinder på vägen och sedan försöka hitta vägar att ta sig runt dem . Det är klart att vi varit ledsna, arga och besvikna av alla möjliga olika skäl under resans gång, men jag tror att vi har förmågan att prata om det med kunder, personal, oss själva för att sedan försöka hitta lösningar .
Företagsamhet avgörande för utveckling
Med en attityd av företagsamhet i samhället skulle effektiviteten och lönsamheten öka i Sverige, säger Minna Engström Heino .
– Man behöver inte nödvändigtvis vara företagare, men företagsam: att man tar tag i saker och får dem gjorda . Företagsamheten är den viktigaste faktorn för att kunna utveckla samhället och få en bättre välfärd . Vi behöver vara nyfikna och våga lyssna på andras idéer . Utveckling handlar inte om att kasta bort allt som varit, det handlar också om att bevara erfarenhet och kunskap . Det är en grundförutsättning för tillväxt!
Magdalena Carlén
”Våga lyssna på andras idéer”
Juryns motivering:
”Minna är en eldsjäl med starka värderingar som engagerar sig lokalt, utvecklar människor och skapar möjligheter mel- lan skola och näringsliv.”
Foto: MakeMyDay
3 . Nyföretagsamheten ökar återigen
Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen.
• Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan).
• Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.5
Nyföretagsamheten ökar för närvarande i Västra Götaland, efter en viss nedgång i fjolårets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma till 10,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (16–74 år).
Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten försiktigt, för att i år uppgå till 7,8 personer per 1 000 invånare, vilket diagram 5 visar. Andelen nyföretagsamma bland den yngre delen av befolkningen är dock oförändrad och uppgår därmed fort
farande till 12,0 personer per 1 000 invånare i åldern 16–34 år.
Diagram 5 . Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare, år 2005–2015 .
10,3
10,4
7,0 7,8
12,1 12,0
0 2 4 6 8 10 12 14
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
Nyföretagsamheten fortfarande högre än i de flesta län
För Sverige som helhet har nästan 79 000 personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjol
årets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 11,0 per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per 1 000 invånare.
5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas.
I Västra Götaland ökar nyföretagsamheten från 10,2 till 10,4 personer per 1 000 invånare. Andelen nyföretagsamma människor är därmed fortfarande högre än i de flesta andra län i Sverige, men dock något lägre än genomsnittet för Sverige, vilket illustreras i diagram 6.
Diagram 6 . Antal nyföretagsamma personer per 1 000 invånare (16–74 år), år 2015 .
11,0 10,4
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge
Förbättrad nyföretagsamhet bland länets kvinnor
Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt 30 000 kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är mar
ginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder mot
svarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan.
Under det senaste året har nyföretagsamheten bland kvinnorna i Västra Götaland ökat från 7,7 till 7,8 kvinnor per 1 000 invånare. Även bland länets kvinnor är nyföre tagsamheten fortfarande högre än i de flesta andra län (se diagram 7).
Diagram 7 . Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16–74 år), år 2015 .
8,3 7,8
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge
Oförändrad nyföretagsamhet bland de unga
I Sverige som helhet valde drygt 29 000 unga personer (16–34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessför
innan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per 1 000 invånare.
Nyföretagsamheten bland den yngre delen av Västra Götalands befolkning är oför
ändrad på 12,0 nyföretagsamma personer per 1 000 invånare. Som vi ser i diagram 8 är nyföretagsamheten bland de unga högre i endast tre andra län.
Diagram 8 . De yngres nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16–34 år), år 2015 .
12,4 12,0
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner
Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretag
samma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet.
En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföre
tagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett före
tagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag.
Diagram 9 . Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år 2015 .
R2 = 0,524
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %
0 5 10 15 20 25 30 35
Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning)
Nyföretagsamma människor (per 1 000 invånare)
Tanum har länets mest nyföretagsamma befolkning
Nyföretagsamheten ökar i 30 av länets 49 kommuner. Den snabbaste ökningen finner vi i Tanum, där nyföretagsamheten stiger från 14,8 till 19,2 personer per 1 000 invånare, vilket tabell 2 visar. Den svagaste utvecklingen finner vi i Bolle bygd, där noteringen sjunker från 19,7 till 11,8 personer per 1 000 invånare. Tanum går därmed med råge om Bollebygd som den mest nyföretagsamma kommunen i Västra Götaland.
Även bland kvinnor och bland de unga finner vi länets högsta nyföretagsamhet i Tanum. Bengtsfors svarar i år för länets lägsta nyföretagsamhet med 9,4 nyföretag
samma per 1 000 invånare.
Tabell 2 . Antal nyföretagsamma människor per 1 000 invånare, år 2015 .
Kommun Genuint nya
(antal) Genuint nya
(per 1 000 inv) Inflyttade
(antal) Totalt nya
(antal) Totalt nya
(per 1 000 inv) Kvinnor Unga
Tanum 116 12,8 59 175 19,2 14,2 24,8
Sotenäs 81 12,2 43 124 18,7 12,2 9,2
Orust 130 11,8 65 195 17,7 12,3 17,0
Lerum 346 12,4 110 456 16,4 12,3 16,5
Tjörn 122 10,9 58 180 16,1 11,4 19,2
Öckerö 94 10,3 50 144 15,8 13,7 15,4
Mölndal 479 10,5 238 717 15,7 12,0 19,4
Stenungsund 197 10,9 83 280 15,5 12,2 18,5
Partille 282 10,8 119 401 15,3 9,0 17,4
Härryda 290 11,3 102 392 15,3 11,2 18,3
Göteborg 5 035 12,1 1 124 6 159 14,8 10,7 17,1
Mellerud 74 11,3 20 94 14,4 5,5 19,7
Kungälv 293 9,7 111 404 13,3 10,5 15,3
Strömstad 97 10,4 27 124 13,3 9,0 17,0
Tibro 77 9,8 26 103 13,2 8,2 17,7
Lilla Edet 88 9,1 38 126 13,0 9,5 17,3
Mark 235 9,7 75 310 12,8 9,2 15,8
Ale 187 9,0 78 265 12,7 9,1 14,7
Hjo 60 9,3 22 82 12,7 7,8 17,3
Lysekil 99 9,5 33 132 12,6 9,4 14,5
Vårgårda 76 9,4 26 102 12,6 10,3 15,5
Herrljunga 69 10,2 16 85 12,5 11,6 17,1
Ulricehamn 160 9,6 48 208 12,4 9,3 14,5
Alingsås 268 9,5 80 348 12,3 8,1 14,4
Grästorp 37 9,1 13 50 12,3 11,7 19,0
Götene 86 9,1 30 116 12,2 7,0 11,4
Färgelanda 36 7,8 20 56 12,1 5,0 16,2
Munkedal 64 8,8 24 88 12,1 6,1 14,5
Åmål 84 9,5 23 107 12,0 9,2 12,2
Vara 105 9,3 30 135 12,0 9,9 15,0
Bollebygd 45 7,2 29 74 11,8 7,5 15,2
Essunga 37 9,2 10 47 11,7 7,6 14,0
Dals-Ed 34 9,9 6 40 11,7 8,0 17,3
Borås 753 9,6 161 914 11,7 8,5 13,5
Uddevalla 347 9,0 94 441 11,4 7,6 13,1
Lidköping 248 8,8 73 321 11,4 7,8 12,0
Tranemo 73 8,8 21 94 11,3 11,6 12,8
Svenljunga 58 7,6 27 85 11,2 10,9 12,2
Karlsborg 42 8,5 13 55 11,1 8,7 13,2
Skövde 359 9,1 79 438 11,1 8,3 13,4
Gullspång 26 6,8 15 41 10,7 9,9 9,9
Tidaholm 77 8,4 17 94 10,3 5,9 14,1
Skara 104 7,6 35 139 10,2 6,6 11,6
Trollhättan 372 9,0 50 422 10,2 7,3 11,0
Falköping 182 8,0 49 231 10,1 8,3 11,7
Vänersborg 214 7,9 59 273 10,0 7,7 11,7
Töreboda 55 8,1 13 68 10,0 9,9 12,5
Mariestad 131 7,6 33 164 9,5 7,1 14,0
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn
En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn.
Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg.6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem.7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Västra Götalands läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i väl
färdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsam
heten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till 2015.
Fler företagsamma inom välfärdssektorn
Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt 21 700 personer till runt 27 100 personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per 1 000 invånare (16–74 år).
I Västra Götaland har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med nästan 800 personer, eller cirka 24 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,9 till 3,4 företagsamma personer per 1 000 invånare. Företagsamheten inom Västra Götalands välfärdssektor är med andra ord något lägre än genomsnittet för Sverige, vilket vi ser i diagram 10.
Diagram 10 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16–74 år), år 2015 .
3,8 3,4
0 1 2 3 4 5 6
Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn
Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt.
Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,2 till 4,0 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare i Västra Götaland, vilket är högre än i de flesta andra svenska län (se diagram 11).
Diagram 11 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16–74 år), år 2015 .
4,5 4,0
0 1 2 3 4 5 6 7
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping
Högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn i Lerum Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 37 av Västra Götalands 49 kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Härryda, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 2,8 till 4,7 företagsamma personer per 1 000 invånare.
Lerum har dock länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn, med 5,8 före
tagsamma personer per 1 000 invånare (se tabell 3). DalsEd har länets lägsta före
tagsamhet inom välfärdssektorn, med enbart 1,2 företagsamma personer per 1 000 invånare.
Tabell 3 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16–74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Totalt, 2015
(antal) Totalt, 2015
(per 1 000 inv) Totalt, 2010
(antal) Totalt, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Lerum 161 5,8 120 4,4 1,4
Bollebygd 31 5,0 26 4,2 0,7
Härryda 120 4,7 68 2,8 1,9
Öckerö 39 4,3 35 3,9 0,4
Mölndal 196 4,3 149 3,4 0,9
Göteborg 1 720 4,1 1 402 3,6 0,6
Partille 101 3,9 80 3,2 0,7
Tjörn 43 3,8 24 2,2 1,7
Alingsås 104 3,7 83 3,0 0,7
Sotenäs 24 3,6 25 3,8 -0,2
Mark 83 3,4 67 2,8 0,7
Götene 32 3,4 21 2,2 1,2
Borås 256 3,3 223 2,9 0,3
Orust 36 3,3 32 2,8 0,4
Hjo 20 3,1 26 4,0 -0,9
Stenungsund 56 3,1 47 2,7 0,4
Skövde 121 3,1 103 2,7 0,4
Kungälv 90 3,0 88 2,9 0,0
Herrljunga 20 2,9 14 2,1 0,9
Ulricehamn 49 2,9 31 1,9 1,0
Vänersborg 77 2,8 63 2,4 0,5
Lidköping 77 2,7 66 2,4 0,4
Uddevalla 105 2,7 98 2,6 0,1
Skara 36 2,6 30 2,2 0,4
Tanum 24 2,6 27 3,0 -0,3
Lysekil 27 2,6 9 0,8 1,7
Töreboda 17 2,5 14 2,1 0,4
Svenljunga 19 2,5 14 1,9 0,6
Lilla Edet 24 2,5 10 1,1 1,4
Mellerud 16 2,5 13 2,0 0,5
Ale 51 2,5 31 1,5 0,9
Färgelanda 11 2,4 3 0,6 1,8
Strömstad 22 2,4 21 2,4 0,0
Munkedal 17 2,3 18 2,5 -0,1
Bengtsfors 15 2,2 16 2,3 -0,1
Falköping 49 2,1 49 2,2 0,0
Mariestad 37 2,1 38 2,2 0,0
Gullspång 8 2,1 3 0,8 1,3
Vårgårda 16 2,0 10 1,3 0,7
Tranemo 16 1,9 7 0,8 1,1
Tibro 15 1,9 12 1,6 0,3
Åmål 17 1,9 13 1,5 0,4
Karlsborg 9 1,8 10 2,0 -0,2
Tidaholm 16 1,7 19 2,1 -0,3
Vara 19 1,7 21 1,8 -0,1
Trollhättan 68 1,6 46 1,1 0,5
Essunga 6 1,5 6 1,5 0,0
Grästorp 5 1,2 4 1,0 0,3
Dals-Ed 4 1,2 2 0,6 0,6
Andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn ökar i 40 kommuner Bland länets kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 40 av 49 kom
muner sedan 2010. Lerum svarar även för länets högsta andel företagsamma kvinnor, med 7,0 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket framgår av tabell 4.
Tabell 4 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16–74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Kvinnor, 2015
(antal) Kvinnor, 2015
(per 1 000 inv) Kvinnor, 2010
(antal) Kvinnor, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Lerum 97 7,0 67 4,9 2,1
Bollebygd 18 5,9 20 6,7 -0,8
Tjörn 30 5,5 13 2,4 3,1
Sotenäs 17 5,3 16 5,0 0,3
Härryda 65 5,1 38 3,1 2,0
Mark 58 4,9 48 4,0 0,8
Mölndal 108 4,7 67 3,0 1,7
Partille 61 4,7 50 4,0 0,7
Göteborg 951 4,6 769 4,0 0,6
Alingsås 64 4,5 49 3,6 1,0
Öckerö 20 4,5 17 3,9 0,6
Hjo 14 4,4 16 5,0 -0,6
Götene 20 4,4 13 2,8 1,6
Svenljunga 15 4,1 9 2,5 1,6
Mellerud 12 3,9 9 2,8 1,1
Kungälv 55 3,7 50 3,4 0,3
Borås 142 3,6 113 3,0 0,6
Ale 37 3,6 23 2,3 1,3
Stenungsund 32 3,6 25 2,9 0,7
Tranemo 14 3,5 7 1,7 1,8
Vänersborg 47 3,5 37 2,8 0,7
Lilla Edet 16 3,5 8 1,8 1,7
Ulricehamn 28 3,5 16 2,0 1,4
Orust 18 3,4 17 3,1 0,2
Uddevalla 63 3,3 55 2,9 0,3
Tibro 12 3,2 7 1,9 1,3
Färgelanda 7 3,2 2 0,9 2,3
Tanum 14 3,2 15 3,4 -0,2
Töreboda 10 3,1 7 2,2 0,9
Mariestad 25 3,0 20 2,3 0,6
Lysekil 15 2,9 6 1,2 1,8
Munkedal 10 2,9 10 2,9 0,0
Skövde 55 2,9 47 2,5 0,4
Vara 15 2,8 14 2,6 0,2
Lidköping 39 2,8 38 2,8 0,0
Herrljunga 9 2,8 8 2,5 0,3
Skara 17 2,5 14 2,1 0,5
Vårgårda 10 2,5 8 2,0 0,5
Bengtsfors 8 2,4 9 2,7 -0,2
Falköping 27 2,4 26 2,4 0,1
Strömstad 11 2,4 9 2,1 0,3
Åmål 10 2,3 8 1,8 0,5
Tidaholm 10 2,3 10 2,2 0,0
Gullspång 4 2,2 0 0,0 2,2
Grästorp 4 2,0 3 1,5 0,5
Dals-Ed 3 1,9 1 0,6 1,2
Trollhättan 36 1,8 21 1,1 0,7
Karlsborg 4 1,7 4 1,7 0,0
5 . Appendix
Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utveck
lats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redo
visar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal.
Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör.
Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsam
heten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassi
ficeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige
och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiff
rorna inte är jämförbara med Sverige och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten.
Tillväxt
Diagram 12 . Tillväxt av antal företagsamma personer (16–74 år) per län, år 2015 .
1,7 %
1,6 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 %
Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg
Diagram 13 . Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16–74 år) per län, år 2015 .
2,4 % 2,2 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 %
Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg
Diagram 14 . Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16–34 år) per län, år 2015 .
0,7 % 0,6 %
–2,0 % –1,0 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 % 7,0 % 8,0 %
Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg
