Smart region Västra Götaland
Enklare, öppnare, effektivare och hållbart
En regional digital agenda för Västra Götalands län
Innehåll
SAMMANFATTNING ... 3
1.0 INLEDNING...6
1.1 NULÄGE ...6
1.2 SYFTE ...7
1.3 NATIONELLA INITIATIV OCH NATIONELL STATUS ...8
1.4 DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER ...14
1.5 UTMANINGAR I GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA AGENDAN ...14
2 STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ... 15
2.0 STYRGRUPP...15
2.1 REFERENSGRUPP ...15
2.2 ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND ...17
2.3 HUR SER DET UT INOM OFFENTLIG SEKTOR?...19
2.4 EFÖRVALTNING 2012 ...24
2.5 HUR SER DET UT INOM NÄRINGSLIVET? ...25
3 IT-VISIONEN: SMART REGION – VÄSTRA GÖTALAND ... 28
3.1 MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN...28
3.2 STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN...29
3.3 MÅL1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG...31
3.4 DELMÅL FÖR: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG...32
3.5 MÅL2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET...37
3.6 BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR:SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET...38
3.7 MÅL3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA...41
3.8 BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA. ...42
4 HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? ... 45
5 HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? ... 45
6 FÖRVALTNINGSFÖRSLAG FÖR ARBETETS FORTSÄTTNING... 45
7 REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING ... 48
8 BILAGOR... 49
Sammanfattning
Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 lyfter också fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på.
Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande ” the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth”.
I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober 2011. Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt.
Denna avsiktsförklaring innebar:
– att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och
– att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med
relevanta aktörer i samhället.
Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning . Detta förslag ska efter remiss beslutas av
Regionstyrelsen. Detta övergripande dokument för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra
Götaland 2014-2020 (RUP).
Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland kan vara och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt
mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, eDelegationen och SKL:s hemsidor.
”Smart region – Västra Götaland” ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna.
De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL:s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. För att mäta uppnådda resultat inom olika områden bör de av
Digitaliseringskommissionen föreslagna indikatorerna användas i görligaste mån. Mer kring dem och aktuell utveckling på nationell nivå kan nås via www.digitalasverige.se.
Tre övergripande mål:
x Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag
x Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet x Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
En del av de 19 delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser.
I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in.
Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och
effektivisera verksamheter.
Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de diskussioner som genomförts vara följande;
1. Arbetet skall fokusera på nyttan för invånare och näringsliv.
2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål.
3. Att arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och
4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans
genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt punkt 4 ovan skall diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva
genomföras. Förslag på kraftsamling finns på fem delmål under regionalt ansvar. Alla delmål beskrivs på följande sätt;
Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen
Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet
med Digital Agenda. Se förslag i kapitel 6.
Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut
1.0 Inledning
I detta dokument presenteras förslag på vad ett arbete med en regional digital agenda för Västra Götalands län bör innehålla. Den nationella digitala agendan är en IT-strategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari 2012. En arbetsgrupp har tagit fram detta förslag.
Tillvägagångssätt beskrivs utförligare nedan.
1.1 Nuläge
Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020(RUP) lyfter fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. RUP konstaterar i pos 2.3.3 ”IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle-
ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc.”
Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande ” the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth”. Man konstaterar där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december 2012. Läs gärna mer om den Europeiska agendan här;
http://ec.europa.eu/digital-agenda/digital-agenda-europe
I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober 2011. Västra
Götalandsregionen och Länsstyrelsen valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar:
– att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och
– att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med
relevanta aktörer i samhället.
I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning . Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU).
IT-minister Anna-Karin Hatt skriver i inledningen till den svenska digitala agendan att; ”Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som
digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av it kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan:
x de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information
x en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen
x fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö
x IT gör demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet.”
1.2 Syfte
Detta dokument skall ses som ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland bör vara och vad en lämplig strategi för att nå
målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.
1.3 Nationella initiativ och nationell status
På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på
Digitaliseringskommissinen, eDelegationen och SKL´s hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via www.digitalasverige.se.
En mycket bra sammanfattning av det nationella arbetet görs i Jönköpings läns e- utvecklingsguide som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för regional e-utveckling.
Nationella initiativ
Inledningsvis presenteras en översikt över pågående nationella initiativ och deras påverkan på de regionala initiativen. En anledning till det är att många av de samverkansinitiativ som sker på regional nivå har tillkommit på grund av nationella uppmaningar eller stimulandsstöd. De olika nationella initiativen är dock inte alltid synkroniserade och det är inte särskilt lätt att förstå hur dessa förhåller sig till varandra.
Presentation av nationella initiativ
I figur nedan presenteras några av de initiativ som idag påverkar de regionala samarbetena med e- utvecklingsfrågor. Med initiativ menas i detta sammanhang program, kommissioner eller någon form av temporär organisation med ett specifikt uppdrag knutet till en strategi eller handlingsplan. I figuren visas även organisationerna som står bakom initiativen samt en förklaring till hur och inom vilka fokusområden de olika initiativen påverkar de regionala samarbetena.
Figur 3. En översikt över olika nationella initiativ inom e-utveckling och hur de påverkar de regionala samarbetena.
Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt dess påverkan på de regionala samarbetena.
ͻ E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från IT- intensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en
expertgrupp för rättsliga frågor. E-delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar. 2012 arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad ”Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning”.
Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt koordinerar förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man
med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning.
Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att
möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data.
ͻ Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av
Näringsdepartementet den 6 oktober 2011. Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus:
o Digitalt innanförskap o Jämställdhet
o Skola och undervisning o Digital kompetens
o Entreprenörskap och företagsutveckling
I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som
presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel.
Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar regionerna främst genom att man från kommissionens sida arbetar med att få regionerna att arbeta vidare med den digitala agendan. Det sker genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. De har hittills lanserat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt och föreslår åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet i den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är;
- En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31.
- En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13.
ͻ VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. VINNOVA är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Huvuduppgiften är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I instruktionen står att detta ska ske genom finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling av effektiva innovationssystem samt genom att verka för att
forskningsresultat kommer till nytta för samhället. VINNOVA finansierar forskning och utveckling inom flera områden som är relaterade till e-utveckling där även regional samverkan kan söka bidrag.
ͻ Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av
näringsdepartementet utgivna strategidokumentet ”Bredbandsstrategi för Sverige” som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast 2020. Bredbandsforum har också i uppgift att ”undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad”.
Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala
bredbandsstrategier är därför mycket viktiga.
För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband och nå målen har regeringen infört stöd som kan användas för att anlägga kanalisation samt ett beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Dessa stöd fördelas av PTS (post och telestyrelsen) till de olika regionala
länsstyrelserna (eller i förekommande fall regioner, samverkansorgan eller sametinget) som hanterar kontakten med de som söker stödet. Länsstyrelserna har därför ofta en nyckelroll i planeringen för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden som sker tillsammans med länens kommuner.
ͻ Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med
representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs
ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till ” Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och
ͻ Kommunal eHälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom eHälso-området. 2013 gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av eHälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för ”Kommunal eHälsa” till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund.
ͻ CeHis (Center för eHälsa i Samverkan). Center för Landstingens/regionernas
gemensamma arbete med eHälsa förbereddes och beslutades under 2006 och startade årsskiftet 2006/2007 parallellt med den nationella IT-strategin för eHälsa. Innehållet i denna strategi konkretiserades i olika handlingsplaner genom CeHis samarbete. (DA- arbetsgruppens kommentar: Från 2014 bildar CeHis och Inera.se en gemensam organisation med namnet "Inera - Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa"). ͻ CeSam (Center för eSamhället). Ett annat initiativ är SKL:s bildande av CeSam som är ett programkontor inom SKL. CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och
specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet.
Följande områden har valts ut: o eHälsa
o Demokrati och delaktighet i e-samhället o Skola i e-samhället
o Samhällsbyggnad, trafik och miljö i e-samhället o Näringsliv och arbete i e-samhället
o Kultur och fritid i e-samhället
o Gemensamma tjänster och funktioner
o Strategi för eSamhället
o Handlingsplan för eSamhället16
Sammanfattning av nationella initiativ
Flera av dessa ovanstående nationella initiativ kan tyckas mer eller mindre helt överlappande. Det är dock en viss skillnad på syfte och målgrupp.
-Regeringen, via bland annat näringslivsdepartementet, sätter upp målsättningar och strategier och arbetar på olika sätt (bland annat genom e-delegationen,
Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum) för att genomföra dessa och uppnå målen. Dessa initiativ är oftast riktade mot hela den offentliga sektorn. e- delegationens arbete riktas inte minst emot de större myndigheterna.
-Initiativ som CeSam och CeHis styrs av och företräder å andra sidan sina medlemmar som utgörs landstingen och kommunerna i Sverige. Dessa har därför på ett annat sätt till uppgift att driva projekt och koordinera aktiveteter som utvecklar och underlättar för de egna organisationerna.
-En stor skillnad mellan CeHis och CeSam är att den föregående har ordnat finansiering genom sina medlemmar och själva har en större möjlighet att driva gemensamma projekt medan CeSam i nuläget har mindre resurser att själva ta initiativ till och starta utvecklingsprojekt.
- Något annat att notera kring de nationella initiativen är att flera av de
stimulansbidrag eller stöd som betalas ut från dessa inte går (direkt) till enskilda kommuner eller landsting utan främst via regionala samarbetsorgan eller regionala myndigheter.”
Ovanstående utdrag kommer från Jönköpings läns ”Guide för effektiv regional e- utveckling som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för ändamålet. Vill man läsa mer ur denna är den tillgänglig via nedanstående länk;
http://www.eutveckling.org/vinnova.4.44c9f1bc13b677192cb870.html
Uppdatering av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på www.vgregion.se/digitalagenda
1.4 Digitaliseringens möjligheter
Utifrån diskussioner inom arbetsgruppen och på de workshops som genomförts kan man se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge medborgare och näringsliv:
x Kraftfullt bredband även ute i vår landsbygd innebär möjligheter till att verkligen verka där man bor, kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt utan restriktioner. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling.
x Bra mobil bredband möjliggör att även kollektivtrafikresan ger full arbetskapacitet vilket är en stor fördel mot egna transportmedel.
x Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc.
x Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunal och regionalt samarbete på helt nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensam organisation etc.
x Digitalisering kommer att ge nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet.
x Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med helt nya affärsidéer som kan erbjuda medborgare och näringsliv helt nya tjänster.
x Nya digitala tjänster kommer att kunna möjliggöra nya arbetssätt som ger bättre offentlig service till lägre kostnader.
x Nya digitala tjänster kommer att skapa bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar.
x Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt kommer att möjliggöra helt nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med en helt ny individuell anpassning.
1.5 Utmaningar i genomförandet av den regionala agendan
Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis:
- Att införa helt nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara väldigt krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla skall hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter.
- Våra ungdomar och unga vuxna mår sämre än tidigare generationer trots en betydligt bättre materiel situation. Nyttan med digitaliseringen för medborgare skall inte
innebära att man stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga men är egentligen inte en del av denna regionala agendas mål.
- Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. - Personlig integritet är ett komplicerat område när mer och mer människor umgås på
internet. Men personlig integritet måste beaktas.
2 Struktur för arbetet i Västra Götalands län
2.0 Styrgrupp
Styrgrupp är BHU presidie, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden
Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen.
Gruppen är endast rådgivande.
Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar samordnat med Sveriges länsstyrelser i arbetet med agendan.
2.1 Referensgrupp
Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. DA-arbetsgruppens samordnare är
sammankallande även för referensgruppen. Referensgruppens inbjudna är ; Namn Organisation
Birgitta Molin Mellander Västra Götalandsregionen Högblom, Olle Volvo IT
Lindsten, Jerker Ordförande Great samt HiQ Olausson, Inge Stampen
Klas Bendrik Volvo Car Corporation Lars Sandquist TeliaSonera
Peter Lönn Göteborg stad
Joakim Svärdström Sjuhärads kommunalförbund Lotta Nibell Keating Västsvenska Turistrådet Jan Ljungberg GU, informatik, tillämpad IT Paul Svensson Action Caring
Eva-Lena Albihn Business Region Göteborg Johan Andinsson Chalmers Innovation Ingmar Andersson Ericsson Microwave Fredrik Mellbin Svenska Mässan Maria Derner Företagarna Lars Backström Västtrafik
Göran Ejbyfeldt Västra Götalandsregionen Maria Gustafsson Miku
Linda Andersson Länsstyrelsen Västra Götalands län Tore Johnsson
(sammankallande)
Västra Götalandsregionen
2.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland
Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills. Arbetet drivs från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har följande personer ingått;
Namn Organisation Karl Fors Tore Johnsson(Samordnare) Linn Waller Siv Torstensson Maria Nilsson Michael Lekselius Kenny Stolpe
Erik-Wilhelm Graef Behm Örjan Hellström Linda Andersson Västkom Västra Götalandsregionen Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund
Webbredaktör, Västra Götalandsregionen IT-Centrum Väst, Business region Göteborg Kultur i Väst
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Ett antal aktiviteter har genomförts sedan signatärskapet skrevs med
Näringsdepartementet den 2 april 2012. Nedan ges några exempel på sådana; Maj 2012, workshop med 170 pers på Offentliga rummet har använts och distribuerats.
27 september 2012, Kommunledningsinformation och workshop halvdag i Göteborg . Näringsdepartement, Bredbandsforum, Digidel och SKL deltog. Ca 45 deltagare. Referensgruppsmöte, tre möten med workshops har genomförts, senast den 15 november 2013.
23 oktober 2012, Digital agenda diskussioner under halvdag på Kommunernas IT grupp Arkitekturledningsgrupps, ALVG, möte i Skövde.
Januari 2013, DA-arbetsgrupp startade. sju möten har under året genomförts. Under 2012 diskuterades digital agenda på bredbandsgruppen UBit´s möten.
23 januari 2013, IT och Innovationsmässan Easy Fair i Göteborg. Presentation av Digital agenda arbetet nationellt och i Västra Götaland. Innovationsarbete i VG-län samt hur kommunsamverkan inom IT bedrivs. Digitaliseringskommissionen och IT &
Telekomföretagens Förbundsdirektör deltog.
14 mars 2013, ReVäst, Digitala motorvägar och digitala tjänster. Handelshögskolan 15-17 april 2013, Konferensen WebCoast. Deltagande och seminarium gällande Digital agenda.
11 juni, redovisning och diskussion med samverkansgruppen för IT mellan landsting och kommuner, SITIV-gruppen.
28 juni, Genomgång och diskussion med Kommunalförbundschefer och Västkom. 22 oktober, avstämning med VGR´s IT-direktör.
25 oktober, Kommunalförbundet FyrBoDal, Kommundirektörsmöte, Uddevalla 31 oktober, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 22 november, Kommunalförbundet Sjuhärad, Kommundirektörsmöte, Ulricehamn 10 december, genomgång på kommunernas Arkitekturledningsgrupps, ALVG 11 december, VGR ledningsgrupp
19 december 2013, redovisning och diskussion med samverkansgruppen SITIV 8 januari 2014, genomgång och diskussion Länsstyrelsen Västra Götalands län 16 mars, Webcoast 2014, Workshop
9 april, öppen data nätverk Gbg, frukost ihop med Gbg´s Stad och SKL 17 april, möte med Göteborgs Stads Digital agenda-grupp
25 april, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR
2.3 Hur ser det ut inom offentlig sektor?
2.3.1 Länsstyrelsen
Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige
Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer
lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta ändamål att vara ”lätta att nå och lätta att förstå”.
I arbetet med länsstyrelsernas e-förvaltning finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställs och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen.
Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft.
Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning. Våra målgrupper ska ha god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheter ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning.
I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala
myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare ska ansluta sig till e-legitimation.
Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbGIS-tjänsten ”Infokartan”. För de som önskar använda
länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen ”GISdata från länsstyrelserna”. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt
plattformsoberoende webbGIS-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet.
2.3.2 Västra Götalands kommuner
Västra Götalands kommunerna interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation/informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är de samma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling.
Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är:
Medborgare, företag och organisationer
Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven.
Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod.
eSamhället
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. När strategin är processad i kommuner och kommunalförbund kommer den att påverka kommande regionala
samverkansområden från 2012 och framåt. För ytterligare information, följ nedanstående länk;
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/strategi-for-esamhallet Vård och omsorgsinitiativ
Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi numera benämnd Nationell eHälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli 2008.
Statliga myndigheters initiativ
För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och
eDelegation för e-förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen.
EU-satsningar
Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma IT- system blir naturliga verktyg för detta.
Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma
utvecklingsfrågorna.
Regional styrning och ledning
Denna av Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT) antagna handlingsplan presenterar regionala fokusområden inom
Verksamhetsutveckling med stöd av IT för Västra Götalands 49 kommunerna (VGK). För varje prioriterat område presenteras en uppgift som skall drivas under handlingsplanens period 2012-2014. Handlingsplanen kommer att revideras årligen vid behov. Ytterligare information finns nedan;
http://www.vastkom.se/
2.3.3 Västra Götalandsregionen
Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT strategi som beslutades under hösten 2011.
”En framtida vision för regionen är ”Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård” .
Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta
uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna.
På nationella nivå finns redan tjänster som mina vårdkontakter. Nåbara via;
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tjanster/Mina-vardkontakter/
2.3.4 Kulturområdet i Västra Götaland
Det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för
ABM-sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande
konferensen Digikult, www.digikult.se, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar.
Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter.
2.4 eFörvaltning 2012
Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år 2012.
Samverkan inom e-förvaltning
Vanligast förekommande e-tjänster*
Hinder för arbetet med e-förvaltning
Flera tjänster har funnits i drift en längre tid såsom e-deklaration etc. En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk;
http://minameddelanden.se
2.5 Hur ser det ut inom Näringslivet?
Företagarna, som representerar små och medelstora företag med 9.000 medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis utifrån genomförda enkäter till sina medlemmar;
1. Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet?
- Lokala ”myllan” är mycket viktigt, företagande kan knappast ”beordras” fram centralt.
- Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop.
- Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar.
- E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion
- Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är.
2. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna
- Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. - Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar.
- Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare.
ͻ Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare.
ͻ Ett sätt att öka lönsamheten i företaget. Dels genom att minska administrativa kostnader, effektivisera inköp och öka försäljningen genom bättre marknadsföring och distributionskanaler (e-handel).
- Ökad möjlighet att ge service via internet samt göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp.
- En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. Underlätta i kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc. Underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom AF. Skatteverket upplevs som ett föredöme.
3. Problemställningar hos företagen
- Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida.
- Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda.
- Generationsväxling, nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna.
- Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan.
- Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden.
- Olika system för elegitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader.
- Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda
problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. - Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e-
handel, e-inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media etc, säkerhet.
- IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till bättre
medlemspris.
- Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Svårt att få den hjälp och stöd man skulle vilja få.
De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, bara inom Göteborgsregionen 26.500 personer. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera.
En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är www.verksamt.se som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för
företagen inom den offentliga sektorn under namnet www.enklareregler.se. Regionalt bedrivs ett bra arbete inom www.westum.se.
3 IT-visionen: Smart region – Västra Götaland
Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan
revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet ”Smart region – Västra Götaland”, enklare, öppnare, effektivare och hållbart.
”Smart region – Västra Götaland” ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna.
De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL´s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland.
3.1 Målen för den regionala digitala agendan
Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag
Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser.
I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in.
Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och
effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns Vinnova delfinansierade ”Guide för effektiv regional e-utveckling”.
Regeringskansliets handlingsplan för eFörvaltning från 2008 definierar e-utveckling som ”verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”
3.2 Strategi för att nå målen
Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts vara följande;
1. Arbetet skall fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv.
2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål.
3. Att arrangera eller genomföra aktiviteter som skapar kontakter och
samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med ”IT i människans tjänst”. 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. Utifrån ovanstående utgångspunkter redovisas nedan ett antal förslag på delmål som bör vara rätt väg de närmaste åren.
För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå detta mål. En förvaltningsgrupp för agendans
genomförande i nästa steg, se förslag kapitel 6, behöver ha en ordnad finansiering för den informationsspridning och de aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs regionalt för kraftsamling enligt punkt 4 ovan diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Dessa förslag beskrivs på följande sätt;
Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen
Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet
med den regionala digitala agendan. Se förslag i kapitel 6.
Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut
3.3 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag
Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter.
Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en enklare vardag för
privatpersoner och företag.
1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning. 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns .
3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag
4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka
deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga
7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola
9.
Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens3.4 Delmål för: Enklare vardag för privatpersoner och företag
1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning
Våren 2013 pågår det fiberföreningsaktiviteter i 117 av 150 bristområden. Ca 111 fiberföreningar finns fortfarande utanför kön i januari 2014. Ca hälften av
bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya
landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under
programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Ca 16 % av detta hamnar troligtvis i Västra Götalands län.
Uppgift: Bredbandstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna skall
omhänderta de 150 bristområden som finns i länet.
Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för
planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner tar fram en bredbandstrategi
Regionalt ansvar: Framtagande av förslag på ny Bredbandstrategi för länet sker
inom arbetsgruppen UBit under 2014.
Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga och stabila regelverk för fiberföreningarna
under Landsbygdsprogramperioden.
Tidsplan: Ny bredbandstrategi för Västra Götalands län finns hösten 2014.
2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns
Ett nationellt arbete är klart kring skapande av regelverk och marknad för godkända e-legitimationer.
Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Genomföra enligt nationella möjligheter
Regionalt ansvar: Informationsspridning.
Tidplan: Klart på nationell nivå.
3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag. Kraftsamling nr 1.
Offentligt sektor uppfattas ha låg tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden
VGR erbjuder projekt för upphandling av små kommuners e-tjänstplattform
Uppgift: Utreda vilka organisationer som skulle ha glädje av en gemensam e-
tjänsteplattform. eStrategiarbete bör genomföras i alla offentliga organisationer.
Ansvar: Framtida arbetsgrupp ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan Lokalt ansvar: Att genomföra ett eStrategiarbete, med stöd av exempelvis SKL´s
nya e-blomlåda 3.0.
Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1: Utreda hur en eller flera gemensamma e-
tjänsteplattformar skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa.
Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis;
Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, verksamt.se
Tidplan: Starta utredning snarast
4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer
Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende och
arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv.
Uppgift: Sprida information om upphandlingen är klar och vad tjänsterna e-arkiv
kan leverera för en digitaliserad informationsförsörjning. Involvera alla kommuner och Västra Götalandsregionen.
Lokalt ansvar: Genomföra digitalisering av organisations informationsförsörjning Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 2: Utreda hur gemensamma avrop skulle kunna
ske där också gemensam informationsklassning, delmål 2.4, är en viktig beståndsdel.
Nationellt: Upphandling och informationsspridning
Tidplan: Införande senast 2016.
5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder
Väsentliga adresserings och säkerhetstjänster såsom IPv6och DNSSEC ska kunna hanteras hos offentliga organisationer.
Uppgift: IPv6 och DNSSEC skall kunna hanteras hos offentliga organisationer senast
2014.
Lokalt ansvar: Respektive organisation ansvarar för genomförande Regionalt ansvar: Informationsspridning
Nationellt ansvar: Post och telestyrelsen vägleder och informerar fortsatt i frågan.
Gärna med fortsatt stimulansbidrag
Tidplan: Genomförande bör vara klart 2014 överallt i Västra Götaland.
6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga.
I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin IT-användning, sett även ur ett internationellt
perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra.
Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett
mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet.
Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras
och informeras via kommunalförbunden. Framtida arbetsgrupp kan bistå efter behov.
Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete
7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola
Inom skolvärlden finns idag goda möjligheter att nyttja digitalisering. Goda exempel på användande finns. Trots dessa är uppfattningen att stor del av ledare och pedagoger behöver stöd för att anpassa pedagogik och ledning för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, ”En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår” från
Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området.
Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom
utbildning och skola.
Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med
”strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020” sker från många håll redan idag. Framtida arbetsgrupp kan främja detta efter behov.
Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för
skolutvecklingsfrågor.
8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn
Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn.
Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i
deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar.
Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen,
exempelvis PTS och Sogeti. Stimulera till mer jämställda utbildningar.
Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-
sektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar.
Tidplan: Kontinuerligt arbete.
9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens
Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av
grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län.
Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå.
Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands
Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta.
Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där
Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: ”Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.”
http://www.sambruk.se/projektnatverk/digidel2014.4.554830361429b83aad324f1 .html.
3.5 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer
innovation och delaktighet
Lämplig offentlig information ska finnas tillgänglig elektroniskt, vilket skapar
möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara.
Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en smartare
och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet.
1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog
2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras
3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk
3.6 Beskrivning av delmål för: smartare och öppnare förvaltning
som stödjer innovation och delaktighet
1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog
Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet förbättrad dialog.
Uppgift: Skapa öppenhet, bjuda in oftare till dialog. Informera mer och bättre.
Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast?
Lokalt ansvar: Genomföra lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör informera och visa på vilka möjligheter
som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast
Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar
för frågan och var förebildliga som gott exempel (webbsändningar mm).
2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som
produceras
Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för
information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS tjänst för att skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras.
Uppgift: Tillgängliggöra geodata
Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters
geodata.
3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk
Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. www.informationsverige.se
Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: använd tjänsten och sprid information om den.
Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla
informationen i samarbete med kommunerna
Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk
4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data). Kraftsamling nr 3.
Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta ”inlåsta” i de dokumentationssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringslivet att ta fram nya och innovativa tjänster. www.öppnadata.se är plattformen som är till för förmedling av data som tillgängliggjorts för
vidareutnyttjande. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar.
Uppgift: Ta fram gemensam informationsklassningsmodell för klassificering av
befintlig information och tillgängliggörande av exempelvis öppen data. Följa och informera om utvecklingen. SKL har våren 2014 lanserat ett genomarbetat förslag som skulle kunna var en väg framåt.
Lokalt ansvar: Kravställa och delta i arbetet för en gemensam
informationsklassningsmodell. Klassificera och hantera organisationens information
Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Framtida arbetsgrupp bör aktivt delta i arbetet
för en gemensam informationsklassningsmodell med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Informationsspridning
Nationellt ansvar: Föreslå en informationsklassningsmodellen som kan hanteras
3.7 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna
Verksamhetsutveckling kan stödjas av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information skall gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten.
Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma högre kvalitet
och effektivitet i verksamheterna.
1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. 2. Öka innovation i offentliga tjänster
3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala
integrationer
5. Utreda effektiv offentlig IT-drift
3.8 Beskrivning av delmål för: Högre kvalitet och effektivitet i
verksamheterna.
1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. Uppgift: Arrangera seminarium med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal
områden. Ta fram förslag och lämpliga aktörer för deltagare.
Lokalt ansvar: Ta del av information
Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör skapa aktiviteter för att stimulera
regional e-utveckling under den nationella agendans slogan ”IT i människans tjänst”.
Nationellt ansvar:
Tidplan: Från hösten 2014
2. Öka innovation i offentliga tjänster
Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära ”Hackatons” som genomförts . Ett nytt sätt att lösa befintliga verksamheters mål och syfte
Uppgift: Ta fram förslag och genomför med lämpliga aktörer. Lokalt ansvar:
Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör genomföra denna aktivitet. Nationellt ansvar:
Tidplan: Starta våren 2015.
3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt.
Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta
genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet.
Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten och skärmdelningssystem.
Verka för att om restid övergår mötestid, att då kräva att mötet genomförs på distans. Utreda och ta fram gemensam standard mellan VGR, Stat och kommunerna för distansmöten.
Lokalt ansvar: Genomföra distansmöten.
Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att information om
möjligheter och metoder ges och tillsammans med andra aktörer utreda gemensam standard.
Nationellt ansvar:
Tidplan: Start under 2014.
4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer. Kraftsamling nr 4.
I offentlig verksamhet finns ett stort antal stödsystem för olika typer av dokumentation. Ett antal av dessa innehar dessutom samma information.
Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget och vilka integrationer som skulle kunna ge
störst och snabbast nytta.
Lokalt ansvar: Bidra till kravställning på förstudien
Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att
utredningen genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs.
Nationellt ansvar:
Tidplan: Utredningen genomförs under 2015. 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift. Kraftsamling nr 5.
I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I
