• No results found

Grundvattenytans inverkan på bärigheten - ett fullskaleförsök : 1. Byggande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Grundvattenytans inverkan på bärigheten - ett fullskaleförsök : 1. Byggande"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statens väg- och trafikinstitut (VT1) : Fack : 58101 Linköping Nr 10 : 1976 National Road & Traffic Research Institute : Fack : 58101 Linköping : Sweden

Grundvattenytans inverkan på bärigheten - ett fullskaleförsök

1. Byggande

(2)

Grundvattenytans inverkan på bärigheten

- ett fullskaleförsök

I.Byggande

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

1. INLEDNING 1 2. BESKRIVNING AV PROVYTORNA l

3. ' BYGGANDE AV PROVYTORNA 1

3.1 Utläggning av dräneringsgrus och

iläggning av fibertexmatta

3.2 Utläggning av silt

3.3 Utläggning av förstärkningslager och

Eätningslager 4

3.4 Utläggning av bergkross och bär"

lagergrus

3.5 Beläggningens utförande 5

4. ANVÄNDA MATERIAL 5

Dräneringsgrus 9

4.2 gilg 9

4.3 Förstärknings- och tätningslager 9

4.4 Grusbärlager 10

4.5 Bergkross 10

4.6 Tätningskross 10

4.7 Fyllnadsmassor 10

5. PROVTAGNING UNDER BYGGANDET ll

GIVARE 12

Tryckgivare 13

6.2 Töjningsgivare 14

Bison3polar 17

6.4 Mätsystem 17

7. RESUME OCH KOMMENTARER 22

(4)

VTI. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G (Forts) Sid LITTERATURFÖRTECKNING 22 Bilagor 1 2 3 4 5 6 7 8

Korn- och proctorkurvor för dräneringsgrus silt

Kornkurva för grusbärlager

Styrkegradsbestämning av bergkross tätningskross Kornkurva för fyllnadsmassor

Förteckning över givare

Tabell över vattenhaltsbestämningar

(5)

VTI.

1. INLEDNING

FörhållandeVis stora belopp läggs årligen ner på

gräv-ning och underhåll av vägdiken här i landet. Därför har i

samarbete med VV problematiken kring dräneringens be-tydelse för vägars bärighet strukturerats och belysts

med vissa litteraturstudier under de sista åren.

Emellertid ingår i problematiken ganska många variabler

och föreliggande rapport, som behandlar uppbyggnaden av

två försöksytor i en provbassäng på VTI, är den första

av tre planerade vilka är avsedda att beskriva ett för-sök där några variablers betydelse studeras.

Målsättningen för det i samarbete med Statens Vägverk

planerade försöket är att ge underlag för värdering av bärighetsegenskaperna hos berg- respektive grusöver-byggnader i torrt respektive vattenmättat tillstånd.

2. BESKRIVNING AV PROVYTORNA

De två provytorna har under tiden 1976-05-31--06-15 upp-förts i en betongbassäng med måtten 15 x 5 x 3 m (längd x

x bredd x djup) och består dels av en grus- och dels av

en bergkrossöverbyggnad på en undergrund av silt med tjockleken 2 m.

överbyggnaderna framgår av figur 1.

3. BYGGANDE AV PROVYTORNA

Då grundvattenytan sedermera skall höjas över kringliggan-de terräng börjakringliggan-de arbetet med att man monterakringliggan-de upp

fästen för de plank som skulle tjänstgöra som tätning längs provgravens kortsidor.

(6)

YTA A YTA B 0A1A / A 1 AbBO AwAMnnm / §5§§§§uuug§ 120 BG INHWNGSKROSS'ü-ZS MM , A NKNING A1" FS 7-. .;ill/[f[[ÅZ/{#{w{/J/2r<4flflzf to 4 A P.q 4 o 7 4 4 .Q . . . .4 1

22.5 CM 53 i: '4' GRUSBARLAGER Ö' °, 4' , .4 o ,:-.o_-_ ._4__° BERGKROSS '5-30 «.;-â.-_2.__n* 40 CMg....g_.^.°.0.0°0.o.0.\ i J ' .1 ' °0.0..o.oa.oo._°°a' .V .d d '.9.*d V A 5. Jag1 ' 10. ...v.q4 .0 Å . . *.

LO CM *,';. '3 FORSIARknuMGSLAGER .e-L:%:-§Fo . - -.o ' ' * ° ' o°xoç oo '.'å'q

_å 5-- : oj .°.O°. 0. .o Co LOOÅÃO '?O° Q ?0 'OC' '0 ° 0 'g' Q.°. 000.003! 26

20:04 mm »CM ;1OCM PÅEêSENNler 280: 430 U-BALK PKT A1 PKT A3 PKT 81 PKT 83 enQ_ GR 1 GRZ GR14,. 5,

av

4' *i*

GRZ

g

ä PKT A2 PKT AL PKT az PKI' at. '9' "

v

Y

2 U 0 3 U 235 CM 1 PKT := BELASTNINGSPUNKT GR1: GRUNDVATTENSTÃNDSROR LANGD 2 M # ZSMM GRZ: GRUNDVATTENSTÃNDSROR LANGD 1M ! ZSMM

Figur 1. Plan- och längdsektion av provytor.

OBS! Inte samma skala horisontellt som vertikalt.

(7)

VTI.

För att ytterligare täta plankvaggen ilades 2 st

mått-beställda gummipressenningar på insidan av var kortända.

Planken ilades efter hand som provgraven fylldes med material. Samtidigt med detta rullades pressenningarna

upp till brädernas överkant. Attplanken ilades efter

hand var, förutom för att man skulle kunna köra in med

maskinerna i provgraven, för att bära in material och för att packa detta.

3.l Utläggning av dräneringsgrus och iläggning

av fibertexmatta

Provgravens in- och utlopp är placerat i bassängbotten. För att detta ej skulle bli igentäppt av grus lades en bit fibertexduk som skydd. Därefter utlades ett lager om ca 10 cm dräneringsgrus (siktkurva bilaga 1). Efter det att lagret hade packats med vibroplatta, ut-lades fibertexduk (typ S 170) över hela ytan. Detta gjordes för att förhindra att silten skulle blanda sig med dräneringsgruset och därigenom förstöra dess dräne-ringseffekt.

3.2 Utläggning av silt

Silten utlades i lager om vardera 20-30 cm. 9 st lager silt utlades.

Varje lager packades med en bogserbar vibrerande Vält av typ Lokomo AT 38. Fyra överfarter på varje lager utfördes.

Utmed kanterna packades materialet med vibroplatta, detta

på grund av att den stora vibr. välten ej kunde packa så

nära kanten.

Efter hand som de olika lagren lades ut sattes tätnings-planken upp och pressenningen drogs upp på insidan av planken varefter motfyllning med sandmaterial på utsidan utfördes. Utbredning och grovjustering av silten

(8)

VTI.

fördes med hjälp av gummihjulslastare typ BM. I det tredje lagret inlades ett anslutningsrör till

vatten-ståndsröret. För att hindra att material täpper till

röret täcktes det med fibertexduk. Då det 9:e lagret var utlagt, packat och justerat avvägdes ytan. På varje lager av silten gjordes fukthaltsbestämning och pack-ningskontroll (tabell 2) med vattenvolymeter. Proctor-kurva för materialet var bestämd tidigare vid en för-provning (bilaga 2).

3.3 Utläggning av förstärkningslager och

tätnings-lager

Förstärkningslagret skulle utläggas med en nominell

tjock-lek av 40 cm på yta A och tätningslagret på yta B med en

nominell tjocklek av 26 cm.

Samma material användes till både förstärkningsgrus och tätningslager (bilaga 1).

På yta A utlades ett lager förstärkningsgrus om 20 cm,

på yta B utlades tätningslagret med hela dess tjocklek alltså 26 cm.

Vid packningen användes gummihjulslastare typ Cat 922 som

med sina hjul tryckte till materialet. Därpå vibrerades

ytorna med Vibroplatta. Därefter utlades lager 2 om 20 cm förstärkningsgrus med samma packningsförfarande som ovan

nämnts.

3.4 Utläggning av bergkross och bärlagergrus

Det använda bergkrossmaterialet var 8-80. Sprödhet och

flisighet framgår aV bilaga 4.

Materialet utlades i två lager om 20 cm varder.

Pack-ningen utfördes först med vibr0platta och därefter med vibrovälten.

För att få en tät yta pålades ett tunt lager

krossma-terial 12- 25 mm (bilaga 5). Detta gjordes för att

(9)

VTI .

ytan skulle indränkas med A 120. Spridningen utfördes med hjälp av motordriven handspruta. Mängden A 120 som spreds var ca 3,0 kg/mz.

Bärlagergruset (bilaga 3) utlades med nominella

tjock-leken 22,5 cm i ett lager och packades med den Vibro Välteno

3.5 Beläggningens utförande

Beläggningarna utfördes för hand. På yta A utlades ett lager BG som efter att ha blivit vältat hade en tjocklek av 5 cm. Vid packningen användes en vibrovält typ CG ll.

Hela ytan packades först en gång utan vibro, och där*

efter gjordes 3 överfarter med vibron påslagen. På yta B utlades ett avjämningslager om ca 1,5 cm. Använd be-läggning var AB 8 ö. Packningsförfarande enligt ovan.

På båda ytorna påfördes därefter ett slitlager 60 AB th

med en tjocklek av ca 2,5 cm. Även detta packades enligt

ovan .

4 . ANVÄNDA MATERIAL

De till provytorna använda materialen har valts så att de dels skulle motsvara de på förhand bestämda specifika-tionerna, dels finnas tillgängliga i erforderlig mängd.

För undergrundsmaterialet var det inte möjligt att få

tillgång till ett användbart material i VTI:s närhet,

varför man nödsakades att transportera ca 200 m3 silt

från Borlänge, Kopparbergs län, med åtföljande stora

kostnader. Emellertid erhölls därvid ett geologiskt ganska intressant undergrundsmaterial att arbeta med, med stor kapillaritet och relativt tjälfarligt.

(10)

Figur 2. Packning av silt utfört med Vibroplatta.

Figur 3. Utläggning av silt.

(11)

, :i'm 'man' ,a -v >

,-nw..." A "

Figur 4. Justering av det översta siltlagret innan packning.

Figur 5. Utläggning av förstärkningslager på yta A.

(12)

Figur 6. Utläggning av bergkross 8-80.

Figur 7. Beläggningen utföres.

(13)

VTI .

4.1 Dräneringsgrus

Det 10 cm tjocka lagret dräneringsgrus är hämtat från Kungshöjden ca 4 km söder om Skeda udde. Materialet är glacifluvialt med en kornsammansättning mellan 0-16 mm

(se bilaga 1). Materialet har hög permiabilitet.

4.2 Silt

Silten (finmoig mjäla) har hämtats från ett sandtag

strax norr om Borlänge. Slamningar av materialet har visat att det är mycket homogent (se bilaga 2). Kapilla-riteten överstiger 4 m. En proctorinstampning av

materia-let redovisas i bilaga 2. Instampningen är utförd maskin

nellt. Optimal vattenhalt är 16% med skrymdensiteten

1,72 kg/dm3. Silten är ett D-material enligt BYAzs dimen-sioneringstabell.

Tabell 1. Kapillaritetsbestämning på silt.

Försök Kapillaritet, m

1 4,45 '

2 4,35

3

4,25

Medelv. 4,35

4.3

Förstärknings- och tätningslager

\

\

Till förstärknings- och tätningslager samt dränerings» skikt har använts samma material (se bilaga 1). En proctorinstampning visar att den optimala vattenhalten är 6,4% och skrymdensiteten 2,10 kg/dm3.

Materialet är en grusig sand som vanligen är ett

B-material i BYA:s dimensioneringstabell, men då

(14)

VTI.

delningskurvan ligger under gränskurvan för ett A-material

(BYA kap 311) måste detøanvända materialet emellertid klassas som ett Awmaterial.

4.4 Grusbärlager

Grusbärlagret är hämtat från en täkt strax norr om

Borensberg och är ett normenligt 0-50 mm material enligt BYA kap 353.

Siktkurva redovisas i bilaga 3.

4.5 Bergkross

Bergkrossen är levererad från krossanläggningen för motor" vägsbygget vid Tift utanför Linköping ocHWett 8-80 maten rial. Bergarten är granit.

Enligt uppgift från vägförvaltningen i E-län varierar

styrkegraden mellan 1 och 2. De materialprovningar som

gjorts av VTI, dels på material direkt från krossanlägg-ningen och dels på det levererade materialet, har alla

givit styrkegraden 1 (se bilaga 4).

4.6 Tätningskross

Tätningslagret av krossat material är levererat av Nya

Asfalt. Materialet består av granit och har en

kornstor-lekssammansättning mellan 12 och 25 mm. Materialets

styrkegrad är 1 (se bilaga 5).

4.7 Fyllnadsmassor

Fyllnadsmassorna i uppfartsramperna är huvudsakligen ett sandigt material.

Stenar och mindre block förekommer och tätare partier kan

(15)

även förekomma.

homogent.

I sin helhet är dock materialet relativt

Siktkurvan i bilaga 6 torde vara representativt för

fyll-nadsmassorna.

PROVTAGNING UNDER BYGGANDET

På de olika lagren av silt som utlades gjordes

fukthalts-bestämning (tabell 2) och packningskontroll med vatten-volymeter.

Proctorkurva för materialet var bestämd (bilaga 2) och

visade en optimal vattenhalt av ca 16,0 Vikt-Z och en maximal skrymdensitet av 1,72 kg/dm .3

Vid packningskontrollerna visade det sig att fukthalten

hos silten låg över den optimala med i medeltal ca 4 vikt-Z. Tabell 2. Packningsgrad hos de olika siltlagren.

VTI.

densitet och maximal skrymdensitet. Packningsgrad 2 =

Lager Maximal

Optimal Uppmätt

Uppmätt Packnings-

Packnings-Nr skrym- vatten- skrym- vatten- grad 1 grad 2

den51tet halt densitet halt

kg/dm3

vikt-Z kg/dm3

vikt-Z

z

z

1 1,72 16,0 - - - -2 -"- -"- 1,63 20,1 95 100 3 -"- - - 1,59 19,2 92 96 4 -"- -"- 1,60 20,9 93 99 5 -"- -"- 1,60 18,4 93 95 6 -"- -"- 1,58 19,9 92 97 7 -"- -"- 1,56 19,4 91 95 8 -"- -"- 1,69 18,9 98 100 9 -"- -"- 1152 20,3 88 94

Anm: Packningsgrad 1 = Förhållandet mellan uppmätt Förhållandet mellan uppmätt

skrym-densitet och skrymskrym-densiteten vid den rådande

vatten-halten i materialet. Meddelande Nr 10

(16)

VTI.

Av tabell 2 framgår att packningsgraden är något låg.

Detta kan tillskrivas den något högre vattenhalten hos

det inlagda materialet. Men det framgår också av tabellen

att packningsgraden Vid rådande vattenhalt är fullt till-fredsställande.

I tabell 3 redovisas provningsresultat för det översta tätningslagret.

Tabell 3. Packningsgrad hos översta tätningslagret.

Lager Maximal Optimal Uppmätt Uppmätt

Packnings-skrym- vatten- skrym- vatten- grad

Nr densitet halt densitet halt

kg/dm3

Vikt-Z

kg/dm3

vikt-Z

z

2 2,10 6,4 2,08 6,6 99

Det Visar sig att den uppmätta vattenhalten är nästan identisk med den optimala och packningsgraden har då blivit mycket bra.

6. GIVARE

För att mäta fysiska förändringar i de två provytorna när

dessa utsättes för upprepade belastningar har givare byggts in 1 totalt 8 punkter.

16 tryckgivare, 14 töjningsgivare och 40 bisonspolar har utplacerats. I figur 8 visas placeringen i de 2 typerna mätpunkter.

Två mätpunkter, B2 och B3, har endast en töjningsgivare vardera. Tabell över använda givare och dess beteckningar finns i bilaga 7.

(17)

TYP A i mha-.wat-CM

ë*»«»1'r;w-vww-/ :

é

/ -M -. .. _.._ 2.5 1 1 --235 //l I 1//7 ' / ,ÅIL-""' __'"_ __ arsousmus / I / ____ ?____1_ __ 20 / /lf_ SOCM /% 20 /I l J TRYCKGIVARE / v1 /' / TOJNINGSGNARE, I 20 I I I I I I I 200 I I I I I I I I 10 FIBERTEXMATTA VTI.

Figur 8. Placering av givare.

6.1 Tryckgivare TYP B T ? I ;0011 'i

* nu* .2 m{u,g.,;. xm. a.:x""'.,' *7.* 1.31-.;t:.

,v m :§33 ?13.335 ' ' . . 's * '_\ \_ BISONSPOLE z'l--_"_4§;E__I 1 s _--7 1 W 1/ 77A 'mammas ' 3 1/7 TOMMNGSGNARE * may: I I I I I I I

i

l I | I I I ;' WWF. :v '3 aging . ' 7 W' HE mmm

De använda tryckgivarna, vilka alla är inlagda i

silt-ytan, är av samma typ som tidigare använts vid VTI {l]

med den skillnaden att membranen gjorts tunnare (nu

1,5 mm) med hänsyn till känsligheten. En tryckgivare

visas i figur 9.

(18)

VTI.

6.2 Töjningsgivare

Den dynamiska (återgående) töjningen mäts av inlagda töj-ningsgivare av typen med LVDT (åinear Yariable

Qifferen-tial gransformer), se {2]. Givaren är uppbyggd enligt

skissen i figur 10 och registrerar ändringar i avståndet mellan de två referensplattorna med hjälp av LVDT'n och en tillhörande drivkrets, vilken ger en utspänning

prOportionell mot töjningen. Mätområdet för LVDT'n är i2,5 mm, vilket motsvarar ungefär ilGOOOus. En töjnings-givare har visats i figur ll. Installationsproceduren framgår av skissen i figur 12.

Figur 9. Tryckgivare.

(19)

MÃSSINGSTRÃD

I REFERENSFLÄNS

A

(

I *1

I

150 MM i

r///z////ÅXQ I

8

I J

(REFERENSFLÅNS

Figur 10. Skiss av töjningsgivare.

.i n." a v --A A '- '

' *JJ A . ;\ -' "*' .;. Q7 .7:7 - 1: . "I. '»iv : 1' J10

' * 'Vä-'3 'mama-5 -..blir ( r. t i . ., . ' Mp. .\ i " °*^ I

Figur 11. Foto av givare för mätning av dynamiska

(åter-gående) töjningar i jord.

(20)

10-1.) 2.)

ål

7 4 2 7 / // / / / 1 I

Figur 12. Installering av töjningsgivare.

1) en borrkärna tas upp med ett mässingsrör med en dia-meter lika med den Övre referensplattans diadia-meter 2) en ny borrkärna med samma centrumlinje som den första

tas upp med ett annat mässingsrör med en diameter lika

med den mindre, nedre referensplattans diameter

3) LVDT'n placeras i hålet och mässingstrâden insmörjes

med silikonfett

4) uppfyllning och komprimering i flera tunna lager till undersidan av det större hålet

(21)

VTI.

5) Övre referensplattan placeras på så sätt att LVDT'n

kärna är i sin nollpunkt eller något över (för att

kunna ta upp eventuell efterkomprimering).

Överskjutan-de mässingstråd avklippes

6) jord påfylles och komprimeras till en plan yta.

6.3 Bison5polar

För mätning av permanenta töjningar har givare av fabrikat "BISON" installerats. Givarna är induktionsspolar ingjutna i plastmaterial och placeras coaxialt på en vertikal axel

till ett antal av 5 st i varje mätpunkt. Diametern är

10 cm men typer med mindre diameter finns också.

Mätning sker parvis mellan spolarna och avstånden dem

emellan är relaterad till den elektromagnetiska kopplingen. Genom användning av en induktionsbrygga erhålles som funk-tion av töjningen en utspänning som på grund av ändringen av det ursprungliga avståndet orsakar en obalans i bryggan.

Avståndet mellan mätspolarna kan vara 1-4 ggr Spolens

dia-meter. Mätnoggrannheten är bättre än 1 mm för de här använda givarna. I figur 13 visas ett par Bisonspolar.

Vid installeringen av spolarna bör kablarna dras snett

upp-åt-utåt för att de inte skall störa det elektromagnetiska fältet. Av samma skäl får inget järn- eller metallföremål

finnas i spolarnas omedelbara närhet. Se 1 Övrigt {3].

6.4 Mätsystem

Mätsystemen för de tre givartyperna har skisserats i figur

18. Beräkning avñtryck och töjningar göres utifrån

UV-ut-skrifter och direkt avlästa mätvärden.

(22)

Figur 13. Töjningsgivare av typ "BISON". Ö All . '6 ,1 t "'4- \ 4 a ' ' o 5 l ..

å tm

: -

Nev-då*

Figur 14. Installering av töjningsmätare3

(23)

Figur 15. Töjningsmätare sedd uppifrån innan referens-flänsen är påsatt. -g 5 r Åi.' . 7 4' ' " ' *'- "% .'-'' ' p'\p_°l . ° \ 4 . W 'i' x ' ' " ..'143'* .

Figur 16. Töjningsmätare efter det att referensflänsen

är påsatt.

(24)

Figur 17. Tryckgivare.

(25)

MATFORSTARKARE uv -5K RIVARE

MÅTBRYGGA ABEM YO KOGAWA

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MÄTSYSTEM FÖR TRYCKGIVARE STRÖMFÖRS. FÖR MÄTFÖRSTÄRKARE uv - SKRlVARE DIFFERENTI AL-TRNWäIRMÄDR 0 0 0 0 0 0 0 0 o o o o o o o o o o o o o o

MÄTSYSTEM FÖR TÖJNINGSGIVARE

I:) [I]

00

MÄTSYSTEM FÖR BlSON TÖJNINGSGIVARE

Figur 18. Skiss av mätsystem.

(26)

VTI.

7. RESUME OCH KOMMENTARER

I VTI:s provbassäng har två provytor byggts upp på en

undergrund av silt. Den ena provytan har grusöverbyggnad och den andra bergkrossöverbyggnad. Uppbyggnaden motsvarar

en trafikvolym enligt BYAzs dimensioneringstabell III. Provytorna är instrumenterade med givare för mätning av tryck och töjningar varvid per 1976-09-02 ännu alla funge-rade.

Ett nytt automatiskt systemför reglering av

grundvatten-nivån är inkört och håller grundvattenytan nära siltens

överyta.

Vissa sättningsskador på beläggningen har inträffat under denna inkörning men dessa ligger ej i närheten av mät-punkterna.

Belastningsförsöken har påbörjats och utföres enligt planerat matprogram.

Denna rapport har gjorts i samarbete mellan Olle Gladh, Sven-Olof Hjalmarsson, Mats Åkerblom och Per Simonsen.

8. LITTERATURFÖRTECKNING

{l]. H-E Carlsson och O Gladh: "Stress 74 - VTI:s

tryck-givare för spänningsmätning i och under vägöverbyggna-der". Internrapport Nr 227, VTI, Linköping 1975.

{2]. P Simonsen och A Sørensen: "Et fuldskalaforsøg på en asfaltvej i laboratoriet", Rapport nr 1, Instituttet for Vejbygning, Trafikteknik og Byplanlaegning,

Dan-marks tekniska Højskole, Lyngby 1976.

{3]. Selig E T: "Soil Strain Measurement Using Inductance

Coil Method", Performance Monitoring for Geotechnical Construction, ASTM STP 584, American Society for

Testing and Materials, 1975, pp. 141-158.

(27)

4 Vi

ä

5 0 1 0 7 Pa ss er on de m a n g d vuk tp ro c ent 8 88 0 0 0 3 8 8 O Ler viMjgla M40

an'yola76rovny10'f-'unmo 'GrovmomellonJ Grorzd-'Fmgrus ?GrowgrusT5 and

sand so 0,001 0(112 0,05 001 2 Kornstorlek, mm Pocknmgsme'rod:

Behållarens storlek:

ons .melonsazmmus

(D71. 0,125 0,25 1,01,52 3 1.5

Stenc

GLus 0 10 20 30 1.0 50 60 70 80 90 100 10 1 20 32 64 S t a n n a n d c m a n g d , vuk t p r o c e n t 5'6 é 1i31's

M0x.kornstorlek vid provning.

240

U1

E

rn AE:

v1

g

15

\*5<-Vottenfyllt hålrum v0L-°/o

Z

\

\\

\

\

\

Materialets

i

2,30.m \ \ \\\ \\ spec.vikt: 5+

Sökk$%\

\

ä

,\ \ \ LD 2,20 O N m .I

210,

K 'BÄX L\ \\\

\

\

E

'EP T'YR\\

3

200 >

\ \

\

<

å\\

\\% \

5

1,90«;5

\\\\j\\\x§\

U]

9

. .0 D

160

\

\

\

\

\\

\

§\

j

\ \

\

\ \

?åäkä

\

\

\\

1,40

0

2

i

l.

6

i r v 7 X. Y . . 1 v A' 24525

8

10

12

11.

16

18

20

22

24 26

28 30

\

V0ttenh0lt(efter ev. bindemedeLs reaktion),vikt-°/o

Prov Blthka- Maximal Optimal Vattenfyllt hdlrum Luftfyltt hdlrurñ

hatt

votym- vatten- v.vottenmöttu v.rédonde vid rådande

vikt. 1 helt. nad av prov. vattenhalt. vattenholt.

vikt-'yo kg/dmJ vikt-V; volym- '/p volym-'79 volym- °/o

2.10

6.1.

UNKmden 2- 7 "76 utfort av L. V|MAN SVI Borrghctsavdeln

(28)

å!

ä

Pa sser on de m o n g d wk tp ro c ent 8 8 8 8 8 8 3 8 8 O MJ,le

Ler Mp Sgpd GLus

Sten;

Yan'golofGrovmploff-'rnmo :GrovmoWeLlon-E Grorzd-TFmgrus EGrovgrus;T

0,001 0(02 0,05 Kornstorlek, mm 001 sand sa 2 ms'moogsm'mmcs 1,01,52 345I ' o 0 56811316 0071. 0,525 (125 O 10 20 30 1.0 50 60 70 80 90 100 10 1 ?0 0405060 32 64 S t o n n a n d e m a n g d , vuk t p r o c e n t

Pockningsmetod:

Behöllorens storlek:

Max.kornstorlek vid provning.

\

"'

"*

N

'Q

.,

<-V0ttenf th hålrum v0L.-°/o

2,0 w\o\&n\o\m*ä \äx3

v

3_

\\\

\

\

\

Materidtets

9;

2,30*

ME \ \ \

\

\ \

s ec.vikt:

P 3

r+

2 x \ \ gå

2,20* 2

\ w

\

m

2 (D 210. x * \ \ \ \ \\\ \ 3:

'

§

\ \ \

3

;

\ \

k

\

m

x \ *w *

å'

>

1901;

_ xx \\\Å

' > \ \ \ \

\§§\\

'

1,80

\\\

E

170

\

\ \ ,X \ \

\

\X\\W\\\

x xx,

å

O

'

\ \

\ \

Wä§$üs

1,50

\

\

\

\

\

365%

1,400r7...vvum*v\.\\%2s\s\

0

2

4

6

8

10

12

11.

16

18

20 22

21. 26

28 30

\

Vottenholt(efter ev. bindemedels reaktion),vikt-°/o

Prov Blndemr- Maximal Optimal Vottenfyllt hdlrum Luftfyllt hålrum

hatt volym- vatten- v.vottenmött- v. rådande vid rådande

vikt. a hatt. nad av prov. vattenhdlt. vattenholt.

vikt-°/o kg/-dmJ vikt-V; votym-°/Q voLym-°/g voLym- °/a

1,72 16,0

LINKÖPING den 3.5 '75 utförtov L BUNSOW S.Vl Bdnghetsavdeln

(29)

VTI. Meddelande Nr 10

KORNGRADERlNG FÖR BÄRLAGERGRUS

O

vo

uua

wo

aa

o

äm

ao

a.

3

5

3

0

2

3

.

.

7 0 nu

M

W

W

M

I L A U

m

m

m

går. om

OJO 015 'TT1IT Yl'ITIII

0,2

I I F I L xi l r l n I I F I J ' c r u' l I t r l l QZ

0.25

I I I T

0.5 0.1.0.5

I l F lA I l r l n I I F I A 21 .. .. 4I l r l i i l ra xv I I I 1 IIIIIITYI

LO

|,5 'Z

l lr l x l l r l l 1 ||r l 1 l |r l L ñh l 7+ ID

äs ä :[3 H6

/3/

T' T T'TI

20

1 W n r aL I l -. . . l L I I F I L I I F I L I l r ll I I l l _ I I F l L ||r |1 1 |r a l l r l I'I'

3'2

40

I J

swe

64

(30)

E 3 / Projekt nr: ________________________________________ __ 90 E E (z 0 I 5 Materialprovning D 5 g / / 5. 5291 500-6 E 5 E Medelvarde 80 § 7 5_- KOMPAKT- A: 2 , 6 8

§

MMS'TET=

2,66

---u c ;I / :: ...

.-5

E

E

FLISIGHETS- A- 1 30

v

5

/; A /

:

- ---1--- 1 31

2 » F - TAL: .... -l...--3. : : : 1 32

1

>

:

5 E

/ _._

E

...--15 : 3 : SPRÖDHETS- A: 41 0

8

=

/

E

=

TAL-

...

:g 5 : Proxê A: 17 mm ' 38 , 6

g 40

5

Å

E

Proxi :B: 18 mm

"""""""""

5

E

å

/

5

STYRKE-

A: ______ ___l________

l

;9; g g / g GRAD: ... --å å / :5- % B. _____ _-l...

--E ,

E

E

LABORATORIEKROSS: ___________________E]

20

2/

:i

=/

g

- g

---

MAKADAM: ___________________________________E]

0 L : Z

1

i

_':_'

GRUS: _________________________________________EI

0.

.:

.

.E

BORRKARNOR ø: ______________ mm

4 5 5,6 6 7 8 9 l0 H,2 I 5 I6 Harpsiktar, mm ...-- D

KORNFÖRDELNING EFTER HARPSIKTNING (flisighet) DELPROV A DELPROV B

Sikt Stannar på sukten Passerar Slkten Stannar så Slkten Passerar sukten Pass. snkten medelvärde

mm 9 % % g % % % 16

,Lz

-

-

100,0

-

-

100,0

8 '181 35,9 64,1 166 33,0 67,0 55 282 56,0 8,1 289 57,3 9,7

4

37

7 , 3

0 , 8

4 7

9 , 3

0 , 4

Siktrest 4 O , 8 Slktrest 2 0 I 4 SUMMA 504 100,0 SUMMA 50 4 100,0 Ursprunglig Ursprunglig mangd mangd 530 4 Differens i 0 Dufferens i 0

KORNFÖRDELNING EFTER FALLHAMMARPROV (sprödhet) DELPROV A DELPROV B

Sikt Stannar på srkten Passerar snkten Stannar på Sikten Passerar sukten Pass snkten medelvarde

mm 9 % 96 g % % %

16 + w

11.2 " " 10010 " - 100,0

3 272 54,0 46,0 295 58,5 41,5 5.6 91 18,0 28,0 85 16,9 24,6

' STATENS VAG- OCH Siktrest l , O Saktrest I 6 TRAFlKiNSTITUT

Summa 50 4 100,0 SUMMA 50 4 100,0

Ursprunghg UrSprungllg Utfort den 2 3 ° 6 '

mangd mangd :in 4 """""""""""""""""" " Differcns i 0 Dufferens i 0 Laboram; ___________ __

(31)

ANVAND FRAKTiON _ . __ u _ k _ __ mm Labo'ato'iea'ende '3

---»-5 i PrOJekt nr: _________________________________________ __ 90 i E E Materialprovning D å å 5 5291 500-6 E E Medelvärde 80 E 5 g KGMPAKT- A ?1251 ____h 7 E A : DENSITET:

5

E 7

5

B: 2 I 70

+4 E E E 5 ... 0 c : I :

8_

5

5

FLISEGHETS- A: _l_,_2_8_______ l 9 7

,g I 3 TAL: ä ä .i B 3

____--5

5

5

5

29 0

'g 50 f 'j '5 SPRÖDHETS- A: _______I________ H 2 9

5

E

/ E

/ Pr<5v A: 16 mm TM:

8, 28,2

:---5

E : c : - ... --m : , : Prev B: 15 mm v 40

g

1

5

A

5

/

1.

5

S?YRKE-

A: ______l_______ 0

l

5 E i I SBAB: ... n a : E E 1 :§3 30 5 5 E """"""""

_

_-5_-

å

ä

LABORATORIEKROSS: _________________ "El

20 : : l :

;

g /

-

"W

MAKADAM: _________________________________ul:)

|0

//5

.-

I

=

i

3:;

GRUS: ...-[3

0.

J

.

J

BORRKARNOR 0: ______________- mm

:I

4

5 5,6 6

7

8 9 10

II,2

l5 16

Harpsiktar, mm ... -- [3 KORNFÖRBELNING EFTER HARPSIKTNING (flisêghet)

DELPROV A DELPROV B

Sikt Stannar Då snkten Passerar snkten Stannar på sukten Passerar snkten Pass :akten medelvarde

mm 9 % % g % % % 16 11.2 "' " 10010 " - 100,0 8 198 38,9 61,1 211 41,5 58,5 1 55 265 52,0 9,1 249 48,9 9,6 4 41 8,1 1,0 43 8,4 1,2 Siktrest 5 1 I O Siktrest 6 1 I 2 SUMMA 509 100,0 SUMMA 509 100,0 U 1 U I

massa '9

50 9

,5:115 '9

5 09

leferens i 0 anfprens i 0

KORNFÖRDELNENG EFTER FALLHAMMARPROV (sprödhet) \ DELPROV A DELPROV B 1

Sikt Stannar på snkten Passerar sukten Stannar på srkten Passerar sakten Pass szkten medelvarde

mm 9 % % g % % %

16

1,2

-

-

100,0

-

-

100,0

8 350 68,8 31,2 355 69,7 30,3

56

80

15,7

15,5

71

14,0

16,3

Siktrest 151 5 Siktrest l 3 STATENS VAG- OCH

509 509 TRAFlKlNSTITUT Summa 100.0 SUMMA 100,0 2 3 6 76

U I U I 4 -

-mgsrgéláng 19 5 0 9 mgsfáäng lg 5 0 9 Utfort den _____________________________ __ Differens i 0 leferens i 0 Laborant ' ________

(32)

VTI . Meddelande Nr 10

0

_uc

um

owo

za

o

äm

na

d.

1

1

5

1

0

2

3

7 0 nu n V

0.

Y T T ITYTTITTII] l H) 015 0

0,0% OJZS

,2

/

:l r : l

0.25

I ' I T

Q3 0,4CLS

I l l l r l i l l r l l l l r l n l l rl l

LO

WTTT IIIYIIYT P 1

|,5 '2

KORNGRADERING FÖR FYLLNADSSAND

TS' '§11

0

117117 vl l lur øn a ur ul n ur -. : a r uL uur n l n ur l n l ur o l s s r n l l ur un i n r q l _ h 7 16

.än

5.6 å lb 0'6

d ur ul n n r a l n ur n j n ur -1 ||r | -ur |1 |r n l -r n 1 -a r ul a n f -l v J 1

3'2

'155254549

M

J J

(33)

Tabell över använda mätgivare och dess beteckningar

BELAST-

NINGS-PUNKT TÖJNINGSGIVARE TRYCKGIVARE BISONSPOLE

Nr Antal Beteckning Antal Beteckning Antal Beteckning

A 1 2 1, 2 2 112, 113 5 1, 2, 3, .4, 5 A 2 2 3, 4 2 115, 116 5 6, 7, 8, 9, 10 A 3 2 5, 6 2 117, 119 5 11, 12, 13, 14, 15 A 4 2 7, 8 2 120, 121 5 16, 17, 18, 19, 20 B 1 2 9, 10 2 124, 126 5 21, 22, 23, 24, 25 B 2 1 11 2 122, 123 5 26, 27, 28, 29, 30 B 3 1 12 2 127, 128 5 31, 32, 33, 34, 35 B 4 2 13, 14 2 129, 130 5 36, 37, 38, 39, 40 VTI. Meddelande Nr 10

(34)

Tabell Över vattenhaltsbestämningar hos de olika

siltlagren.

Lager 'Prov Vattenhalt Vattenhalt

Medelvärde Nr Nr Vikt-% vikt-% 1 18,1 3 3 18,7 4 19,0 5 18,7 6 19,1 18,7 7 19,9 8 20,3 4 9 20,4 10 20,8 11 20,6 20,0 20,3 12 20,0 13 20,1

5

14

19,7

15 20,2 16 20,4 17 21,5 20,3 18 19,0 19 19,0

6

20

19,8

21 20,2 22 20,2 23 20,0 19,8 25 17,7 18,3 8 26 15,4 27 19,3 17,4 28 17,8

9

29

18,6

18,2

c Meddelande Nr 10

(35)

Figure

Tabell över vattenhaltsbestämningar
Figur 1. Plan- och längdsektion av provytor.
Figur 2. Packning av silt utfört med Vibroplatta.
Figur 4. Justering av det översta siltlagret innan packning.
+7

References

Related documents

zpracování bakalářské práce. Za vyplnění Vám tímto předem děkuji. Prosím vyznačte z následujících možností typ školy, na které momentálně působíte. S jakými projevy

maminky hračkami jako jsou panenky, kočárky na miminka, kuchyňky, kbelíky a košťata, přijímají přirozeně v pozdějším věku svoji roli maminek a hospodyněk.

Keprové vazby mají nejčastější využití jako podšívkoviny, šatové nebo oblekové tkaniny, pracovní tkaniny, denimy, sportovní košiloviny, flanel

Mezi tyto metody patří metoda select, znázorněná na obrázku 7, která vytvoří treemapu času měření a naměřených hodnot podle vstupních parametrů, kterými jsou objekt

Vývoz a dovoz zboží a služeb (obchodní operace), dále jsou formy nenáročné na kapitálové investice (licence, franchising atd.) a třetí skupinou jsou

V této bakalářské práci jsme se zabývali tématem nozokomiálních nákaz, které mimo jiné úzce souvisí s ošetřovatelskou péčí o operační rány. Tato práce se

Cílem tohotoprůzkumu bylo zjistit pohled veřejnosti na náročnost profese sociálních pracovníků. Pod termínem náročnost je zde myšlena odbornost, emoční

Problematika bezdomovectví se týká téměř každého z nás, a proto je důležité se tímto fenoménem často zabývat, abychom dokázali pochopit, proč v 21. století, jsou mezi