Projektet Mälardalens folkvandringstid Ambrosiani, Björn Fornvännen 76, 178-185 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1981_178 Ingår i: samla.raa.se

Projektet Mälardalens folkvandringstid

Ambrosiani, Björn

Fornvännen 76, 178-185

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1981_178

Ingår i: samla.raa.se

Av Björn Ambrosiani, Agneta Bennett, Elisabeth Brynja och

Jonas Ferenius.

Ambrosiani, B., Ferenius, J., Bennett, A. & Brynja, E. 1981. Projektet Mälar-dalens folkvandringstid. (The Migration Period in the Lake Mälar Valley — a Research Project.) Fornvännen 76. Stockholm.

A project for the analysis and publication of finds and burial grounds of the Migration Period of the Mälar valley is presented. Recent excavations have shed new light on this period, which until recently was little known in this area. A research group has registered the material which came to light in excavations between 1960 and 1980. Of the 2000 graves on record, a total of 175 can be dated to the Migration Period, The small finds from these are now being analyzed.

One of the first goals is to try to establish a relative chronology.

Björn Ambrosiani, Statens historiska museum, Box 5405, S-114 84 Stockholm. Jonas Ferenius, Stockholms Stadsmuseum, Peter Myndes Backe 6, S-116 46 Stockholm.

Agneta Bennett, Riksantikvarieämbetet, Box 5405, S-114 84 Stockholm. Elisabeth Brynja, Stockholms Stadsmuseum, Peter Myndes Backe 6, S-116 46 Stockholm.

U n d e r några år har en liten arbetsgrupp av personer vid Stockholms Stadsmuseum ( S S M ) , Riksantikvarieämbetet ( U V och H d g ö ) samt Statens Historiska Museum ( S H M ) arbetat med en publicering av de folkvandringstida gravfynden i Mälarland-skapen. Forskningsuppgiften har aktualiserats av att det sedan år 1960 h a r framkommit ovanligt många folkvandringstida gravar och gravfält, företeelser som dessförinnan var så gott som okända i M ä l a r o m r å d d .

Dessa gravar och gravfält har inneburit en väsentlig komplettering av våra kunskaper om lokal förhistoria och bebyggelsekontinui-tet. Det är därför av största vikt att mate-rialet publiceras och nyttiggöres för forsk-ningen.

Ett av de första målen är att försöka be-stämma en tillfredsställande inre kronologi för Mälardalens folkvandringstid. Därför h a r i första hand uttagits sådana gravfynd som innehåller föremål av flera kategorier: fynd-kombinationer. För en fortsatt analys av de

bebyggelsehistoriska faktorerna är sedan den totala förekomsten av folkvandringstida kri-terier av vikt. Därför h a r en genomgång gjorts gravfält för gravfält för att söka av-gränsa vad som tillhör perioden och vad som är äldre respektive yngre både vad gäller föremål och fornlämningstyper.

I det följande har några av projektets med-arbetare redovisat gången och omfattningen av arbetet. Detta börjar nu gå in i en ana-lyserande fas och skall förhoppningsvis av-kasta ett antal vetenskapliga publikationer inom de närmaste åren.

Arbetsgruppen, som förutom av underteck-nade består av Monica Modin ( U V ) , Kri-stina L a m m ( H d g ö och U V ) , Anita Biuw ( S S M ) , Elisabeth Brynja ( S S M ) , Agneta Bennett ( U V ) , Agneta Lundström ( H d g ö och S H M ) samt Jan Peder L a m m (sekrete-rare, S H M ) , h a r fått generösa bidrag från Berit Wallenbergs stiftelse och Stockholms kommun. Härför framför vi vårt tack.

Jonas Ferenius och Björn Ambrosiani Fornvännen 76 (1981)

Projektet Mälardalens folkvandringstid 179

Fig. 1. Karta över området där varje medtaget gravfält finns angivet med en punkt, tion Period burial grounds in the Lake Mälar valley.

Map of

Migra-Presentation av materialet

Projektet omfattar fornlämningar inom de tre Mälarlandskapen Uppland, Söderman-land och VästmanSöderman-land. Utgångspunkten för en vidarebearbetning av folkvandringstida fynd, fyndkombinationer och gravformer h a r varit del- eller totalundersökta gravfält som grävts under åren 1960—1980 och där minst en grav med konventionella metoder har kunnat dateras till folkvandringstid. Därut-över har också medtagits gravfält som genom sina gravformcr, gravskick eller stratigrafi har bedömts innehålla folkvandringstid. Projek-tet har valt 1960 som tidsgräns bakåt. Detta av två orsaker. Dels att det till största delen är efter 1960 som utgrävningsverksamheten varit som intensivast, dels att man i samband

med detta får en mera enhetlig och utförlig rapportering av undersökningarna. Gräv-ningsrapporterna före 1960 är ofta svårtydda, särskilt med avseende på gravskick och grav-former. Vad gäller redovisningen av fynden är kvaliteten j ä m n a r e och detta måste givet-vis tas hänsyn till beträffande det äldre ma-terialet i en vidare bearbetning av de olika föremålskategorierna.

U n d e r den tid som insamlingsarbetet på-gått har de nyligen undersökta gravfälten, där folkvandringstid kunnat konstateras, medtagits efter hand. I skrivande stund är detta insamlingsarbete avklarat, bortsett från vissa kompletteringar och därför är det lämp-ligt att nu sätta en gräns i och med 1980 års fältarbeten. Totalt berörs ca 100

utgräv-ningslokaler (Fig. 1). De flesta av dessa lig-ger, inte helt oväntat, koncentrerade runt Stockholm. En stor del av materialet härrör från Stadsmuseets undersökningar på Järva-fältet (18 lokaler) och i Vårby/Vårbergsom-rådet (6 lokaler), från Riksantikvarieämbe-tets utgrävningar i Botkyrka (7 lokaler) och Täby (6 lokaler). Spridningsbilden av de till folkvandringstiden daterade fornlämningarna har således ett klart samband med exploate-ringens intensitet i detta område.

Utöver de hittills förtecknade finns det ytterligare gravfält med folkvandringstid, som av olika orsaker utelämnats. Detta kan bl. a. gälla sådant material som är orapporte-rat eller där undersökningen utförts av annan institution än Riksantikvarieämbetet eller Stockholms Stadsmuseum.

Redovisning av del insamlade materialet Insamlingen har i första hand koncentrerats på registreringen av de folkvandringstida gravarna på de 100 gravfälten samt av de gravar på dessa gravfält som tillhör närlig-gande perioder dvs. romersk järnålder och tidig vendeltid. Totalt har ca 2 000 gravar registrerats. Siffran 2 000 står således inte för det totala antalet undersökta gravar på de 100 gravfälten. För varje gravfält har dock noterats antalet inventerade och under-sökta gravar samt vilken datering av hela gravfältet undersökningen givit.

De 2 000 gravarna har listats gravfältsvis på en för ändamålet upprättad blankett (Fig. 2 ) . Avsikten med blanketten var att på ett litet utrymme fånga upp mesta möjliga in-formation om varje grav. Blanketten är två-delad och den ena delen samlar information om gravformer och gravskick, medan den andra delen är en fyndtabell. Blankettens båda delar är grafiskt samkomponerade. T a -bellen över gravformer och gravskick har ett brett register och kan användas för vilken period under järnåldern som helst, medan fyndtabellen är mera inriktad på rent folk-vandringstida föremålskombinationer.

Vid denna första uppsortering av mate-rialet h a r vi använt de färdiga rapporterna eller fältrapporterna som källa, samtidigt som fynden tagits fram och identifierats. För

vissa fynd har en ganska långt gående ned-brytning i typer gjorts efter en för projektet utarbetad föremålskod (Fig. 3 ) . Detta gäller agraffer, dräktnålar, fibulor, pärlor, rembe-slag, remändeberembe-slag, söljor, kammar, vapen, spelbrickor och keramik, ö v r i g a förekomman-de föremål har förts upp typvis på andra s. k. uppsamlingsblanketter.

Vid listningen utifrån rapportmaterialet har en person arbetat ensam, medan grup-peringen av föremålen gjorts av två personer. Huvudansvarig för utarbetandet av blanket-ter och föremålskod har varit J a n Peder Lamm, S H M , som också i stor utsträckning deltagit vid bedömningen av föremålen. Resultat av insamlingsarbetet

Vid genomgången av hela gravfältsmateriald h a r de gravar valts ut, som innehåller en eller flera föremålstyper, som enligt konven-tionell datering anses vara säkra folkvand-ringstida. Dessa föremålstyper har varit: Agraffer (Fig. 3: c—d)

Alla varianter av vulsthuvudnålar Husbyspännen

Små likarmade spännen Reliefspännen

Fibulor med stil I ornering

Rembeslag av bleck eller gjutna med hål-kälad ring

Rembeslag med stil I ornering

Sammansatta kammar med avsats på tand-skivan, med eller utan h a n d t a g

ö v r i g a föremål med stil I ornering.

För alla medtagna gravar gäller att graven varit i det skick att föremålen hittats samlade i en gravgömma. Det totala antalet gravar med ledartefakter uppgår till 175. Dessa 175 gravar utgör utgångspunkten för det vidare arbetet med en folkvandringstida kronologi. Gravarna h a r sammanställts i en särskild ta-bell på samma blankettyp som tidigare

an-Fig. 2. Exempel på den tabell som gjorts med av-sikt att samla mesta möjliga information om varje berört gravfält. Uppland, Spånga sn (RAÄ 168). -Table designed for rollecting information about each burial ground.

Projektet Mälardalens folkvandringstid 181 1. GRAVFORMER OCH GRAVSKICK

LANDSKAP U p p l a n d SOCKEN S p ä n g a FASTIGHET K i j m h n y c INV NR S S M R A Ä NR / s a PUBLICERAD UNDERSÖKT AR ' 9 7 4 AV € B r y n j a UNDERSÖKT ARI. TOTAL

RAPPORT AR ' 9 0 1 OSIEOL ANALYS ÅR 1 9 3 0 AV B W i l h , GRAVFORMER ANL NR J 6 3 7 3 8 3 9 t o 4 2 •«•< 4 5 4 6 4 B 4 9 S I 5 2 S 3 S < 5 5 5 6 5 7 5 « 5 9 6 0 « r 6 2 z o Q: Q 2 =) O Ii. z > X X X X X X X X X X X X X X X X Z tf) IU tn o z * 3 tfi ^i tn OD ,_ tf) tf, -J < O _ | (S c Z < ui 15 < =) S 0£ O > cc o o i * OOBf^O X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X o

i : i

5

'

< ? Q Q J J < 5 iu f v - Q f : > - ; 0 ~ » < > ( K t - r - IL K UJ IO O ] A A Ö v - T j a ö MÄTT z > • o > < : 0 STORL 4 3 - 4 e s s a 4 4 2 x 1 4 , 5 — 5 5 e

•

7 6 6 z > oc o > K UI UI S T O R L 2 , 5 1 , 2 5 3 . 5 2 , 5 i.e 3 T . S 3 - 2 , 5 2 . 3 2 . 4 2 4 4 — 3 . S 7 2 . S J 1 , 2 5 t 1 3 X 2 , 5 S 4 3 , S G R A V S K I C K z 1 < a X < OC 1 < i z o o oc * z o 3 I o i n u i X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X KONSTRUKTIONSDET KANTKEDJ A KLA R BEGRÄNSNIN G GRAVKLO T RES T STE N MITTSTE N INR E STENPACKNIN G HORNSTE N MIITSTENSATTNIN 6 YTTR E KANTKEDJ A KANTRÄNN A AVJÄM N SMÅSTENSPACKNIN G SMÅSTENSBRÄ M EN O JOR D E L GRUSFYLLNIN G X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X I i . < oc 19 t -< oc l/> A N M Ä R K N I N G A R 2 b e q r A n l . s k a d a d a v m i l i i ä r C j q r a v . S k a d a d 2. FYNDTABELL C A N L N R 3 6 3 7 3 B 3 9 4 O 4 2 < • < < S 4 G 4 8 4 9 5 1 5 2 5 3 5 4 5 5 5 6 5 7 5 fl 5 9 6 0 STEOL DATA IE I _Z z S 3 ui m LT ID in < ° ' Q z :? z < o : < K > oc ca o m o oc X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X SMYCKEN, DRÄKTTILLBEHÖR, REMÄNDEBESLAG AGRAFFE R ARMRINGA R DRÄKTNÄLA R FIBULO R FINGERRINGA R HALSRINGA R HÄNGE N PÄRLO R RE M BESLA G REMLOPAR E REMÄNDEBESLA G RINGSOLJO R SÖLJO R TEXTI L X X X X X X X X X X X X X X X X X X z < > REDSKAP BEARBETA T HOR N E L BE N BRYNE N ELDSLAGNINGSSTENA R ELDSTÅ L KAMMA R KAMFODRA L KNIVA R LÄ S OC H NYCLA R PINCETTE R SKINNSKRAPO R SLÄNDTRISSO R VÄVTYNGDE R KRAMPO R X X X X X X X X X X X X X X X X X a < Q. J 6 i. < z X X X X X tx. o o BC m _) a i/i < s a. < KÄRL BRONSKAR L GLASKAR L HARTSTATA T KÄR L LAGGKÄR L KERAMI K X X X X X X X X X X X o z ac < a z < z z < i s n t S E t V U t S S t S S v n s n t Y U S R s n ANMÄRKNINGAR C U D A T P R O V N R B r o n s f r a Q m e n t T v ä r s t r i e r a d s i l v e r t e n B e n p d r l a J d r n k r a m p a K o l K o l r i i n t a , J ä r n f r a g m e n t K o l K o l B r o n s b e s l a g o c h b r o n s n i t a r K o l r å g e / s p ä n n e K o l K o l B r o n s n i t

I

13 C

¥

Fig. 3. Ett exempel ur föremålskoden: agraffer med knappar med a) plan odekorerad översida; b) plan dekorerad översida (idealiserade typex.); c) plan översida med kantföljande ram (ex. från Uppland, Spånga sn, RAÄ 168 A 10); d) välvda knappar (ex. från Uppland, Spånga sn, RAÄ 168 A 67). Teck-ningar Bengt Handel. - Certain artefacts have been divided into sub-types according to a specially de-signed 'small finds code'. Different types af sleeve clasp are shown here.

vänts. För det vidare arbetet med dessa gra-var har anläggningsrapporter och fotoplaner kopierats och föremålen har avritats eller fotograferats.

N ä r projektet nått denna fas i insamling och påbörjad bearbetning har projektdelta-garna delats i två grupper. Den ena gruppens arbete består i en vidare bearbetning och analys av gravformer och gravskick medan den andra gruppen på liknande sätt kommer att bearbeta fynd och fyndkombinationer. Folkvandringstida gravformer och gravskick De 175 gravarnas yttre och inre konstruktio-ner har närmare identifierats. Vid detta ar-bete har minst två personer arbetat samtidigt. Informationen om varje enskild grav har hämtats ur de kopierade anläggningsrappor-terna och fotoplanerna.

V a d som inte alls framgår av tabellen över de 175 folkvandringstida gravarna är de inånga varianter på den runda stensättningen som finns. Inte heller speglas den detaljrike-dom som förekommer särskilt vad gäller grav-skicket. För att kunna bryta ner gravmate-rialet ytterligare utarbetades en ny blankett som är bättre anpassad till den folkvand-ringstida gravens olika element.

Utgångspunkt för bedömning av gravfor-merna har varit de av Riksantikvarieämbe-tets inventeringsavdelning utarbetade benäm-ningarna och för bedömningen av gravskicket B. Ambrosianis avhandling 1964. Utöver detta har diskussioner med fältverksamma arkeologer samt egen erfarenhet betytt myc-ket då någon sammanställning ä n n u inte gjorts över senare års undersökningar och de otal varianter som vi vet förekommer hos gravmaterialet under den aktuella perioden både vad gäller gravformer och gravskick. Inom U V pågår arbetet med en nomenklatur och vi har kunnat ta del av den bit som rör gravskicket. De gravformer som förekommer inom den utvalda gruppen är rund, oregel-bunden, tresidig och fyrsidig stensättning, jordfast sten, domarring, hög samt omarkerad anläggning. Den runda stensättningen är allra vanligast varför tabellen i första hand är avpassad för denna typ. De övriga former-na uppträder endast enstaka. Tabellen redo-visar anläggningarnas utseende i plan. Av den runda stensättningen finns ett 20-tal varianter (Fig. 4 ) . Vid grupperingen av dessa har hänsyn tagits till gravens begräns-ning, stenmaterialets utseende, och om sär-skild markering av centrum finns. Varje Fornvännen 76 (1981)

Projektet Mälardalens folkvandringstid 183 Oo o • • o o 0 °0r> 0 o 0 o ° o " o

\°oyo

o

o

o

o

o

°oso

BAX

BEN

'o°Oé-OOÖ&ZP'

BIM

a . ° o

o o

O ° o o o e 00 °o ° o ? « .0. ;o B »0 0 ° ° o o0 o - o O O O O Q « o ' o o o O o ° o „ „ O o-o-0-p-0o0"o,.V«»

o» A o

>°

° o V o °°

0O O

o

O O O "

BAR

BEK

£°CKOo°o

L r r \ » r \ o *%

on

Oo

"a

°<b'

Q°0

BIL

< V

OOO ° 0a o ° C °o*o°oc wö o o o ° oo

BAM

öS

_SS»

ooöo

o

§iSo^

Ift^pp

°o<?n*-BIN

0

O O o°Q

C

o ° o

ö

ro

L o

0

0P

o

o°

B1R

FIX

_FOL

^

GAX

n

o0

o%o%%oo

Ä

U oo°o

0000e

o

O 0° o O o 00 V v-<- ° o°o o

o o

(

GAM

GEX

^ o c P

GEL

Fig. 4. Varianter av runda stensättningar där led-artefakter påträffats. Gravarnas storlek varierar mellan 1,5-3 m i diameter. - Different kinds of stone setting where small finds typical of the period were found.

noo

n is

A * xXA /

nos

,XXX/

ut

X X X X X X X X X X

x x x ;

n

:

moo

X X

X X ,

n 10

TJ

:

Y00

~w~

n 13

£s»äka. x x x

;«*-n=Y05

v

>x_x_x/

W

1113:5

TJ:Y10

I ^

A

I

n

K

I i " i I M I 11 2 0 c m Fornvännen 76 (1981) iUi^*ÉJma&aa^x* V A j^r*CT».ftMwSffl

LTY:

is

X = BRÄNDA BEN

A = HARTS M = SOT OCH KOL 0 = S T E N

Projektet Mälardalens folkvandringstid 185

formelement har angivits med en bokstav, så att den enskilda gravens utseende även kan beskrivas med en kod bestående av tre bok-stäver.

En liknande nedbrytning har gjorts av den inre konstruktionen i gravarna (Fig. 5 ) . Själ-va gravskicket motsSjäl-varas då av en romersk siffra, eller då det är vanligt med blandat gravskick under perioden, av två romerska siffror. De arabiska siffrorna 1 och 2 beteck-nar sedan den eventuella benbehållaren. Sak-nas sådan beteckSak-nas detta med 0. Siffrorna 3—6 redovisar andra urskiljbara detaljer. Även här betecknar 0 en frånvaro av dylika konstruktionsdetaljer.

Bearbetning och analys

Den vidare bearbetningen kommer att ske i två etapper.

1. Inom basgruppen (de 175 gravarna) skall relationen mellan gravformer, grav-skick och fyndkombinationer testas i syfte att se om materialet låter sig skiktas i olika hori-sonter. Är så fallet undersöks om horisonter-na indikerar: a) en kronologisk skiktning eller b) lokala eller regionala skillnader.

Frekvenserna av de eventuella kombinatio-ner/grupper som faller ut av bearbetningen samt den geografiska spridningen av dessa studeras.

2. En granskning görs av de gravfält som ingår i projektet avseende närliggande perio-ders gravbyggnader och

föremålskombinatio-ner. Viktigt i detta sammanhang är ett stu-dium av gravfältens horisontala stratigrafi. Granskningen kompletteras med en genom-gång av ett antal gravfält från romersk järn-ålder respektive vendeltid, där folkvandrings-tiden inte finns representerad.

Länge har man antagit en identisk utveck-ning i Mellansverige och på Gotland och i brist på en egen kronologi för Mälarområdet överfört Nermans periodindelning på det mellansvenska materialet. Det primära syftet med bearbetningen är att kronologiskt kunna gruppera det folkvandringstida materialet, avgränsa det mot närliggande perioder och upprätta en relativ kronologi för Mälardalens folkvandringstid. Arbetet skall då i första h a n d ställas i relation till den gotländska kronologin mot bakgrunden av den källkritik som på senare år framförts mot denna (t. ex. U. Näsman, 1975—77 och 1979).

Agneta Bennett och Elisabeth Brynja

Referenser

Ambrosiani, B. 1964. Fornlämningar och bebyg-gelse. Uppsala.

Nerman, B. 1935. Die Völkerwanderungszeit Got-lands. KVHAA monografier. Stockholm. Näsman, U. 1975—77. Öland, Eketorp and the

transition periods VI/VII. TOR.

Näsman, U. 1979. Archäologische Beiträge zur Chronologie der Völkerwanderungszeit.

Forn-Fig. 5. Varianter av urnegravskick i gravar där ledartefakter påträffats. - Variants of burial custom in urn graves containing smal finds typical of the period.