Miljökonsekvensbeskrivningar:
detaljplaner och social hållbarhet
- En kvalitativ studie om hur sociala aspekter lyfts fram i miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner
Environmental impact assessments: detailed development plans and social sustainability
- A qualitative study about social impacts in environmental impacts assessment, detailed development plans
Ebba Gustafsson
Humaniora och samhällsvetenskap Miljö och säkerhet
Kandidatexamen/ 15hp Hilde Ibsen
Eva Svensson Mars 2020
Sammanfattning
Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser.
Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande.
Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB.
Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra
slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle.
En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja.
Nyckelord: miljökonsekvensbeskrivning, social hållbarhet, deltagande, miljörättvisa, politisk ekologi.
Abstract
Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year.
Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects.
Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA:
detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy.
Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA.
People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and
differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents.
Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.
Keywords: Environmental impact assessment, social sustainability, participation, environmental justice, political ecology.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 Detaljplaner ... 2
1.1.2 Miljöbalken och social hållbarhet ... 3
1.1.3 Miljökonsekvensbeskrivning och sociala aspekter ... 3
1.2 Syfte och frågeställning ... 6
1.3 Uppsatsens struktur ... 6
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk ... 6
2.1 Bristen av sociala aspekter i MKB ... 6
2.2 Begränsningar i utformandet av MKB ... 8
2.3 Sociala konsekvensbeskrivningar ... 9
2.4 Politisk ekologi ... 10
2.5 Miljörättvisa ... 12
2.6 Deltagande och demokrati ... 14
2.6.1 Hur kan MKB främja demokrati? ... 14
2.6.2 Medborgardialog och deltagande ... 15
3. Metod och material ... 16
3.1 Metod och material ... 16
3.1.1 Avgränsningar vid datainsamling ... 17
3.2 Val av metod för analys ... 18
3.2.1 Granskningsschema ... 20
4. Resultat ... 22
4.1 Introduktion av respektive MKB ... 22
4.2 Levnadsförhållanden ... 24
4.2.1 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ... 24
4.2.2 Demografiska förhållanden och planförslagets geografiska storlek ... 24
4.2.3 Sysselsättning ... 25
4.2.4 Trygghet och säkerhet ... 25
4.2.5 Effekter på platser eller funktioner av kulturell betydelse ... 27
4.2.6 Friluftsliv och rekreation ... 28
4.3 Hälsa ... 28
4.3.1 Indirekta och direkta effekter på människors hälsa ... 28
4.3.2 Sårbara grupper ... 29
4.3.3 Åtgärder för att förhindra negativa effekter på hälsa ... 30
4.4 Delaktighet ... 31
4.4.1 Samråd och deltagande ... 31
4.4.2 Inkludering av barnens perspektiv ... 31
5. Diskussion ... 32
5.1 Metoddiskussion ... 32
5.2 Resultatdiskussion ... 34
5.2.1 Sårbara grupper ... 34
5.2.2 Människor: en homogen grupp ... 35
5.2.3 Möjligheten till naturliga miljöer ... 35
5.2.4 Hälsa och tidigare forskning ... 36
5.2.5 Deltagande ... 37
5.2.6 Förutsättningar och möjligheter ... 39
6. Slutsats ... 40
7. Referenser ... 41
8. Bilaga 1 – Miljöbalkens (1998:808) krav på innehållet i en MKB ... 45
9. Bilaga 2 – Granskningsschema ... 46
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Miljökonsekvensbeskrivning (MBK) introducerades för första gången i Sverige i början av 1970-talet och har idag tillämpats i över 40 år (Hedlund & Kjellander 2007). Årligen genomförs flera tusen MKB: er i Sverige i samband med olika byggnationsprojekt av varierande kvalitet och storlek.
För att uppnå social hållbar samhällsutveckling inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala konsekvenser av utformandet (Hedlund & Kjellander 2007). MKB är idag den enda metoden som är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) samt Sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) tillämpas också inom Sverige men inte motsvarande utsträckning i brist av reglerande lagstiftning.
Hedlund & Kjellander (2007) beskriver att en MKB identifierar och beskriver de direkta och indirekta effekterna och konsekvenserna som en verksamhet, åtgärd, plan, program eller policy kan föra med sig för människor och miljö. Enligt svensk miljölagstiftning ställs krav i miljöbalken (1998) på att verksamhetsutövare och offentliga aktörer bör utreda hur förändring i fysisk planering påverkar miljön i relation till sociala dimensioner. I Miljöbalken (1998:808) kap 7, 9, 11 och 12 återfinns detta i form av att en MKB normalt ska ingå i en
tillståndsansökan om byggnation.
En MKB kan ha flera olika benämningar som mer eller mindre är synonyma och studien för fram MKB som process samt dokument utifrån Kjellander & Hedlunds (2007) definition.
Benämningen MKB-process används för det arbete bakom det MKB-dokument som
processen mynnar ut i. I Sverige innebär denna process ett flertal moment varav det första är att utföra en behovsbedömning. En behovsbedömning är en förhandsbedömning som baseras på miljölagstiftning gällande för om en MKB behövs eller inte för projektet. Tidigt under MKB-processen bör även bakgrundsdata tas fram angående miljön som påverkas eller kan komma att påverkas i samband med projektet. Alternativ och nollalternativ ska även identifieras vad gäller projektets utformning.
Samråd är ytterligare en viktig del av MKB-processen och under samrådet kan allmänheten, organisationer, myndigheter med flera intressenter få möjligheten att delta, tycka till och bidra med ny kunskap (Hedlund & Kjellander 2007). Avgränsning i samband med processen bör
2
ske ifråga om alternativ och vilka miljöaspekter som ska utredas. Slutligen bör även
skadeförebyggande åtgärder som kan lindra, hindra eller kompensera negativ miljöpåverkan identifieras (Hedlund & Kjellander 2007). Därefter sker de sista momenten i MKB- processen i form av att sammanställa ett MKB-dokument beskrivande nämnda moment. Dokumentet ska i sin tur ge en samlad bedömning för hur miljö och människors hälsa påverkas. Detta
dokument granskas till sist som beslutsunderlag av tillståndsprövande myndighet.
Det finns två indelningar av MKB: er i form av strategiska MKB: er och specifika MKB: er.
Strategiska innebär MKB för planer och program (plan-MKB) och upprättas i samband med att en miljöbedömning genomförs av en kommun eller myndighet som inrättar eller ändrar i en existerande plan. Den främsta skillnaden mellan strategiska och specifika är att strategiska både upprättas och antas av den ansvariga myndigheten till skillnad från specifika som
upprättas av exploatören. Följande uppsats kommer hädanefter fokusera på MKB: er gällande planer och program.
1.1.1 Detaljplaner
En detaljplan beskrivs enligt författarna Hedlund & Sandström (2008) vara ett betydelsefullt instrument i och med kommunal fysisk planering samt hållbar samhällsutveckling. Detta när det gäller avvägning mellan olika intressenter och användning av vatten, mark och bebyggd miljö. Planeringen av en detaljplan bör ske så att inte en betydande miljöpåverkan uppstår och därför ska varje detaljplan genomgå en behovsbedömning för att avgöra om genomförandet av detaljplanen kan leda till detta. Visar det sig att en betydande miljöpåverkan kan uppstå skall en miljöbedömning dokumenteras i form av en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) 4 kap 2-5 § tillämpas detaljplaner av kommuner för att pröva om ett område är lämpligt för bebyggelse vilket gäller både vid förändring, bevarande eller nybyggnation. Denna ska innehålla redovisning av allmänna platser, kvartersmark, vattenområden samt gränserna för dessa.
En detaljplan för enligt Åkerskog (2019) med sig i princip en rätt att få bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid. Denna tidsperiod kan vara mellan fem till femton år och efter att genomförandetiden gått ut så fortsätter planen att gälla med undantag för att planen kan ersättas, ändras eller upphävas. En detaljplan reglerar både rättigheter och skyldigheter mellan markägare, samhället och markägare emellan och är bindande vid
prövning av lov. Kommunen är vid en plan-MKB ansvarig planmyndighet och det innebär att kommunen både ska upprätta och antagandepröva utförd MKB samt tillhörande plan. I
3
samband med utformandet av en MKB kan även kommunen välja att anlita en konsultfirma som besitter expertis inom området att genomföra en MKB.
1.1.2 Miljöbalken och social hållbarhet
Miljöbalken (1998:808) trädde i kraft med syftet att främja en hållbar utveckling. En hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. I balkens 6 kap §11–22 regleras strategiska miljöbedömningar och syftet med dessa beskrivs vara att integrera miljöaspekter i planen eller programmet i mån om att främja hållbar utveckling. Vilka krav som finns på vad ett MKB-dokument i den strategiska
miljöbedömningen ska innehålla finns beskrivet i miljöbalkens 6 kap §11 och i följande uppsats presenterat i bilaga 1.
Hållbar utveckling grundas enligt United Nations Development Programme [UNDP] (2016) i de tre dimensionerna: den sociala, den ekologiska samt den ekonomiska dimensionen. För att samhället ska kunna uppnå hållbar utveckling behöver balans råda inom och mellan dessa tre.
Folkhälsomyndigheten (2018. a) för fram att ett socialt hållbart samhälle kännetecknas av ett jämlikt och jämställt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa. Detta utan orättfärdiga skillnader. Ett socialt hållbart samhälle motiveras även inneha en hög tolerans för att människors lika värde står i centrum och det kräver att människor också känner tillit samt förtroende till varandra. Det förutsätter också att människorna får vara delaktiga i
samhällsutvecklingen.
1.1.3 Miljökonsekvensbeskrivning och sociala aspekter
Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning i att inkludera sociala aspekter i den fysiska planeringen samt bidra till en social hållbar samhällsutveckling (Kågström 2009).
Sociala aspekter är ett komplext område att definiera och kan innefatta flera olika perspektiv och termer (Hedlund & Kjellander 2007). Sociala aspekter framför i samband med MKB: er för detaljplaner ifråga hur planen kan komma att påverka människor i dess omgivning. Utifrån miljöbalkens (1998:808) krav på en MKB: s innehåll är det möjligt att dra slutsatsen att flera av de berör sociala aspekter utifrån befolkningen och människornas levnadsförhållanden.
Författarna Hedlund & Kjellander (2007) för fram att en MKB enligt både SEA-direktivet och miljöbalken ska redovisa för sekundära effekter på människors hälsa. Sekundära effekter kan i sin tur innebära allt från socioekonomiska till demografiska konsekvenser men också upplevd ohälsa till följd av lukt, brist på mötesplatser eller otrygghet med mera. Demografiska
4
förhållanden innefattar bland annat kön, åldersfördelning, etnicitet och jämställdhet. Enligt miljöbalken ska även kulturella effekter och effekter på friluftsliv redogöras för.
Jämställdhetsfrågor beskrivs enligt Wallentinus (2012) i låg omfattning beröras i samband med svenska MKB: er genomförs till skillnad från när projekt i utvecklingsländer skall miljöbedömmas. Utöver förhållandet i hur män och kvinnor inkluderas finns också frågan över hur barn, och detta också utifrån kön, integreras eller påverkas av planen. Detta beskrivs uppmärksammas desto mer sällan än könen i MKB: er och att det i Sverige endast råder ett fåtal MKB: er där barnen själva fått delta. Åkerskog (2019) beskriver att betydande
miljöpåverkan avseende på befolkning och människors hälsa i och med planen ska redovisas för som en naturlig del av MKB-processen och tillhörande dokument. Detta förs även fram enligt Miljöbalkens (1998:808) 6 kap 3–5§ utifrån att direkta effekter ska redovisas på människors hälsa och välfärd.
Enligt miljöbalkens (1998:808) 6 kap 2§ framgår det att effekter på befolkning och människors hälsa ingår i definitionen av miljöeffekter. Detta syftar till miljörelaterade
hälsofrågor likt exempelvis trafikbuller och luftföroreningar. Vid bedömning om en detaljplan utgör betydande miljöpåverkan ska därför riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av andra omständigheter tas hänsyn till enligt. Två begrepp som Åkerskog (2019) för fram är viktiga att definiera utifrån detta är folkhälsa och hälsa. Hälsa definieras av
folkhälsomyndigheten (2018. b) som ”…ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Vidare definieras folkhälsa enligt följande:
Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan.
En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsomyndigheten 2018. b).
Det nationella målet för folkhälsopolitiken beskrivs enligt Åkerskog (2019) vara att
”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. Vid utformandet av
strategiska planer kan hälsoaspekter behöva bedömas genom att arbeta med mål under processen samt inom ramen för alternativgenerering. I miljöbedömningen behöver hänsyn tas till att det råder ojämlikhet i hälsa inom befolkningen och dess levnadsvanor.
För att kunna bidra till en ökad jämlikhet i samhället genom fysisk planering betonas vikten av att analysera och synliggöra skillnader (Åkerskog 2019). Detta för att bedöma
5
graden av påverkan på sårbara grupper som exempelvis äldre, barn och
socioekonomiskt svaga grupper. Miljöeffekter som exempelvis bullerstörningar och luftföroreningar kan ha särskilt stor betydelse för vissa grupper som barn, kroniskt sjuka eller för personer med funktionsvariation (Åkerskog 2019). Konsekvenserna som blir av att människor exempelvis utsätts för en viss bullernivå ska bedömas och redovisas.
Detta också med hänsyn till att vissa delar av befolkningen kan påverkas i högre grad på grund av andra faktorer.
Det ska därför vara möjligt att förstå de faktiska konsekvenserna för enskilda
människor samt olika grupper i befolkningen genom en MKB (Åkerskog 2019). Det räcker därmed inte att endast redovisa för och om olika riktlinjer eller mål klaras trots att de ger ett bra underlag till att bedöma konsekvenserna. Transparens och
tydliggörande av påverkansgraden för olika delar av befolkningen bör därför prägla både miljöbedömningsprocessen och miljökonsekvensbeskrivningen.
Sociala aspekter kan även syfta till hur människor inkluderas i genomförandet av planen (Åkerskog 2019). Detta både utifrån vilka människor som inkluderas i utformningen, såsom i samband med deltagarforumet samråd men också med avseende på vilka grupper inom befolkningen som kan komma att påverkas av själva implementeringen
Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) syftar samrådet i MKB processen till att samla in önskemål, information, och synpunkter som berör detaljplanen för att dessa sedan ska
övervägas vid ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Detta beskrivs ska ske i samband med att nya planer upprättas, ändras eller upphävs. Genom samrådet ges på så vis intressenter som berörs en möjlighet att få insyn i arbetet och att få lämna synpunkter. Därefter ska detta redovisas för hur det har tillämpats i planarbetet. Samråd beskrivs vara en betydelsefull del i hur olika sociala aspekter kan få utrymme i en MKB.
Wallentinus (2012) hävdar att vilka intressenterna är som kan tros ha ett intresse av att få vara delaktiga i utformningen av detaljplanen ofta tas för givet. En planerare
förklaras även avgöra detta genom att definiera intressenterna inför arbetet med en detaljplan. Intressentgruppens utformning kan innefatta dels den som initierar planen, myndigheter, sakägare, berörd allmänhet, övrig allmänhet samt ideella organisationer
6
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning MKB: er för detaljplaner tar hänsyn till sociala aspekter i mån om att uppnå en social hållbar samhällsutveckling.
Studien strävar efter att besvara följande frågeställning:
▪ I vilken utsträckning tar miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner hänsyn till social hållbarhet?
1.3 Uppsatsens struktur
Vidare kommer uppsatsens struktur följas av ett avsnitt vid namn ”Tidigare forskning och teoretiskt ramverk”. Avsnittet lyfter fram tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ramverk. Därefter presenteras vald metod för studien och vidare också studiens resultat innefattande vilka sociala aspekter som återfinns och inte gör det i de MKB: er som granskats. Resultatavsnittet följs sedan av en diskussion innehållande både metoddiskussion samt resultatdiskussion som knyter samman studiens resultat kopplat till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats. Därefter följer tillhörande referenser och bilagor tillhörande avsnitten bakgrund samt metod.
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
Under följande del presenteras tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Först presenteras tidigare forskning baserad på den kritik som riktats mot
miljökonsekvensbeskrivningars utformning, deras begränsningar samt möjligheter som lagstiftat ramverk. Därefter förs studiens teoretiska ramverk fram som är baserat på teorierna, politisk ekologi, miljörättvisa och demokratiskt deltagande.
2.1 Bristen av sociala aspekter i MKB
Antonson & Wallin (2018) presenterar tidigare forskning i form av en genomförd studie som baserades på granskning av specifika MKB: er för utveckling av transportinfrastruktur. Totalt granskade författarna 18 MKB: er utifrån olika sociala aspekter. Studien beskrivs också omfatta en innehållsanalys av ett flertal MKB-handböcker samt uttalanden för MKB: er gällande transportinfrastrukturprojekt.
De sociala aspekter som granskades i studien Antonson & Levin (2018) presenterar baserades på faktorer som sårbarhet, hälsa, sociala problem och människors upplevda säkerhet.
Resultatet visade att trots sociala aspekter inte är nya faktorer ur ett historiskt perspektiv inom
7
MKB-forskning så visades andelen faktorer som redogjordes för vara få. Sociala aspekter visades framförallt föras fram i mån av hälsa och tillgänglighet. Detta genom att
transportutvecklingen motiverades bidra till god tillgänglighet och framkomlighet för människor till nya platser i samhället.
Antonson & Levin (2018) hävdar att det är osannolikt att individerna som ingår som beställare eller genomförare av MKB: er inte är medvetna om den bredare tolkningen av människor och sociala aspekter. Detta motiveras genom att intresset för sociala frågor som berör planering beskrivs har ökat genom de senaste decennierna både bland kommuner och konsulter. Bristen på nationella mål och riktlinjer inom miljölagstiftningen beskrivs däremot lett till att flera kommuner och konsulter börjat skapa egna metoder för mätning och
utvärdering av sociala aspekter. Det genom att skapa egna ramar för bedömningen och även utan tydlig ledning eller samordning mellan dem. En slutsats som Antonson & Levin (2018) av studien är att det finns ett behov av externa nätverk för organisationer involverade i transportinfrastrukturprojekt och ett regeringsinitiativ i utformandet av detta.
Sverige har också enligt Antonson & Levin (2018) utmärkt sig genom att framstå som ett land med hög nationell välfärdsstandard under det senaste decenniet. Genom bland annat höga rankningar inom internationella jämförelser. Rankningar baserade på parametrar som bruttonational inkomst per capita, medelår i skolan, förväntad livslängd, bostadsstandarder, hälsovård, utbildning och jämställdhet. Bristen på införandet av sociala aspekter i MKB: er för transportinfrastrukturprojekt är därför möjlig att ifrågasätta utifrån att Sveriges
utmärkelser i bemärkelse på välfärdsstat (Antonson & Levin 2018).
Kågström (2009) hävdar att den fysiska samhällsplaneringen återkommande får kritik ifråga om att människors hälsa hanteras bristfälligt. Synen på hälsa beskrivs vara snävt framställd och påstås främst fokuseras på att skydda människor mot ohälsa. Detta även i kontrast mot att främja hälsa genom exempelvis förslag på lämpliga åtgärder. Vanligt förekommande förs även fram vara att fokuset i MKB: en är att redogöra jämförelser mot olika riktvärden samt kvalitetsnormer och inte faktiska hälsokonsekvenser. Det leder i sin tur till att betydande frågor för hälsa saknas eller hanteras bristfälligt. Betydelsefulla frågor att hantera i MKB: er kan exempelvis vara hur byggd miljö skapar förutsättning och begränsningar för sociala möten, trygghet, fysisk aktivitet och jämlikhet. Det kan också syfta till hur processen hanterar frågor som medborgarnas deltagande och inflytande.
8
Forskningsfältet MKB pekar ofta enligt Kågström (2009) på att det finns ett gap mellan de förväntningar som finns uttryckta i policys och regelverk och mellan vad som faktiskt sker i praktiken. Vanliga lösningar för att överbrygga gapet förs fram vara förslag på tydligare regelverk, fler vägledningar och handböcker. Internationellt beskrivs Sverige ha ett gott ryckte med avseende på hur hälsa bör hanteras och hur det förs fram i landets lagstiftning, mål, policys och vägledningar. Ett så pass gott ryckte att Sverige till och med lyfts fram som ett föregående exempel under internationella sammanträden om hälsa i MKB: er i
Världshälsoorganisationens regi. Trots det står Kågström (2009) fast vid att granskning av faktiska MKB-dokument som utformats har visat att den övervägande synen på hälsa fortfarande är snäv.
En anledning till att gapet uppstår lyfter Kågström (2009) fram vara att lagar och policys angående hanteringen av hälsa i MKB ger för spridda riktningar över hur hälsa ska förstås.
Det i sin tur förs fram skapa ett för stort tolkningsutrymme och följden blir att praktikerna de som utformar respektive MKB får för stor egenmakt att påverka hur hälsa inkluderas.
Tolkningsansvaret läggs på så vis på de som i sin yrkesroll arbetar med MKB för projekt eller planer.
I tidigare studier om hälsa i MKB har det enligt Kågström (2009) ofta framförts att
praktikerna behöver öka sin förståelse om att MKB är en viktig komponent i deras arbete och en möjlighet för att skydda och främja hälsa. Studierna lyfts även fram peka på
nödvändigheten av samarbete och att professionella inom hälsoområdet får lov att delta aktivt i alla MKB-arbetets olika faser.
2.2 Begränsningar i utformandet av MKB
Kågström (2009) hävdar att det råder en diskrepans mellan hur praktiker önskar hur hälsa ska hanteras i större omfattning i MKB: er och hur de faktiskt gör. Denna diskrepans förs fram kan förklaras med hjälp av de värderingar och normer som utvecklats i svensk praktik. Det med särskilt avseende på roller och ansvarsfördelningen hos verksamma inom MKB.
Teoretiskt beskriver Kågström (2009) att diskrepansen påverkas av två olika former av begränsningar. En av de beskrivs vara självbegränsning och det innebär att individuella praktiker ständigt mer eller mindre omedvetet gör avvägningar mellan olika intressen.
Avvägningar som i sin tur avgör vad som anses vara lämpligt att agera och redogöra för. En styrande faktor inom självbegränsning förs även fram vara hur praktikern uppfattar sin roll i MKB-processen.
9
Detta exemplifieras av Kågström (2009) i form av att en intervjuad representant från
länsstyrelsen ansåg att sociala aspekter borde lyftas fram i bredare omfattning. Trots det valde hen att inte påpeka detta i sina granskningsyttrande vid tillståndsbedömning för att hen inte ansåg att det ingick i länsstyrelsens ansvar och riktlinjer som getts från regeringen.
Den andra formen av begränsning lyfter Kågström (2009) fram avser begränsningen från andra och att det är här frågan om handlingsutrymme faller in. Handlingsutrymmet ifråga om en praktikers möjlighet att få gehör för sitt förslag på lämpligt agerande. Likt hur normer vägleder praktikerns eget handlande så påverkas även deras uppfattning över hur de uppfattar andras roller och uppgifter.
2.3 Sociala konsekvensbeskrivningar
Kågström (2009) för fram att det är fördelaktigt att i samband med fysisk planering genomföra olika former av konsekvensbeskrivningar med varierande perspektiv på
människors hälsa. Miljökonsekvensbeskrivning lyfts även fram besitta en särställning ifråga om möjligheten att främja sociala aspekter i den fysiska planeringen. Detta genom att vara reglerad i lag till skillnad mot andra konsekvensbeskrivningar som
hälsokonsekvensbedömning (HKB) och social konsekvensbedömning (SKB).
HKB och SKB förs av Kågström (2009) fram också kunna tillämpas vid utformandet av detaljplaner i Sverige. Dessa är däremot inte lagstadgade och genomförs därför inte i samma omfattning som MKB. En HKB beskrivs likt MKB vara en kombination av procedurer, metoder och verktyg som leder fram till en bedömning för hur ett beslut, program eller projekt bedöms påverka befolkningens hälsa. En SKB beskrivs inkludera processer för analys,
övervakning och hantering av både förutsedda och oförutsedda sociala förändringsprocesser.
Förändringsprocesser som är en följd av planerade verksamheter, planer eller program.
Anledningen till att andra typer av konsekvensbeskrivningar har utvecklats vid sidan om MKB i Sverige förs av Hedlund & Kjellander (2007) grundas i kritik som riktats mot att MKB innebär för övergripliga analyser. Kågström (2009) lyfter även fram att hälsa förs fram vara en central parameter att bedöma i miljöbalken men kritiseras för att inte vara tillräckligt tydligt definierat. Detta utifrån vad hälsa faktiskt innebär och det för i sin tur med sig
oklarheter i utformandet av MKB: er
10
2.4 Politisk ekologi
Termen politisk ekologi rymmer flera olika definitioner. Några av de betonar den politiska ekonomin och andra mer de formella institutionernas betydelse i relation till miljön. En central definition beskrivs vara att politisk ekologi strävar efter att uppnå förståelse för det komplexa förhållandet mellan natur och samhälle. Det genom att undersöka och lyfta fram konflikter som uppstår på grund av miljön utifrån ett politiskt sammanhang och hur de förhåller sig till faktorer som rättvisa, kunskap och makt (Robbins 2012).
En annan definition av politisk ekologi som lyfts fram av Blaikie & Brookfield (1987) baseras på att politisk ekologi syftar till att kombinera ekologiska problem i relation till den politiska ekonomin. Det genom att undersöka och framhäva sambandet mellan miljöförändringar och globala ekonomiska drivkrafter samt vilka begränsningar dessa kan föra med sig för
samhället.
Watts (2000) för fram ytterligare en definition om att politisk ekologi likt Robbins (2012) definition syftar till att visa på sambandet mellan samhället och naturen. Detta däremot genom att analysera olika former av tillgång och kontroll över naturresurser samt dess konsekvenser för människors hälsa och hållbara livsförhållanden. Trots att politisk ekologi är en term vars definition kan variera har samtliga definitioner enligt Robbins (2012) gemensamt att de lyfter fram frågor som rör miljön, och ekologiska tillgångar i relation till politiken. Eftersom
MKB:er har arbetats fram som ett ramverk utifrån ett internationellt politiskt sammanhang är problematiseringar inom området på så vis möjligt att knyta an till politisk ekologi.
Ekologiska frågor beskrivs av Robbins (2012) politiseras i samband med att lokal, regional och nationell konflikt uppstår i samband med att ekologiska termer utarbetas genom omvandling eller kontroll av ekologiska flöden. Miljökonsekvensbeskrivningar är på så vis
”ekologiserade” genom att det sker förändringar i bevarande av naturvärden samt
resursutveckling. Människor beskrivs även av Robbins (2012) historiskt observerats utifrån förutbestämda normer och roller utföra olika typer av arbete och på så vis tillåtits kontroll över olika miljötillgångar. Arbetsindelningar och människors tillgång till naturresurser förs också fram variera från samhälle till samhälle och för i sin tur med sig ojämna resultat ifråga om hur naturresurser hanteras.
Robbins (2012) lyfter också fram att ekonomisk tillväxt och effektivisering har präglat de senaste årens strävan av att främja och skydda miljön. En god ekonomisk tillväxt beskrivs i flera olika sammanhang bidra till en så kallad win-win situation för miljön.
11
Det genom att en god ekonomisk tillväxt kan främja tekniska lösningar som i sin tur kan minska påfrestningar på miljön (Robbins 2012). Naturen beskrivs även vara konstruerad efter samhällets värderingar utifrån sociala konstruktioner. Detta utifrån att naturen kan besitta både tillgångar och resurser som är av institutionellt värde men lika mycket också ett personligt värde. Hur naturen värdesätts har även varit en föränderlig process över tid och naturens värde har under de senaste decennierna kommit att värdesättas mer och mer globalt.
Detta i mån om att exempelvis minska utsläppen, bevarande syften men också ifråga om det personliga värdet som naturen kan ha för varje enskild individ. Värdering förs fram på så vis inte bara bör ske utifrån naturresursernas ekonomiska fördelar utan också ifråga om de sociala fördelarna.
Robbins (2012) för även fram att miljöutveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv präglas likt flera andra delar av samhället av könsbestämda roller. Miljöhanteringsinitiativ, oavsett hur väl avsedda, beskrivs vara baserade på antaganden som klassificerats könsbestämda. Detta är möjligt att knyta an till studien med avseende på om ett jämställdhetsperspektiv har
inkluderats i respektive MKB eller inte. Utifrån Robbins (2012) påstående om att kön har betydelse för miljöhanteringsinitiativ är det möjligt att anta att olika kön besitter olika önskemål och förslag på detaljplanernas utformning från ett miljöhanteringsperspektiv.
Robbins (2012) för fram en problematik kring hur olika miljöproblem framställs och att detta kan skiljas åt mellan olika politiska beslutsfattare samt lokalbefolkningen. Beslutsfattare beskrivs också kunna utnyttja sin maktposition genom att välja att framhäva vissa
miljöproblem mer än andra med avsikt för att dölja. Detta beskrivs baseras på en form av konstrukturellt strategiskt användande av naturen som innebär att socialas strukturer avgör vilken miljöpåverkan som bör prioriteras att arbetas för.
Robbins (2012) diskuterar också hur vidare lokala kunskaper bör knytas an till beslut som berör miljön i deras närområden. Ett vanligt förekommande problem i västvärlden lyfts fram vara att chefer och beslutsfattare avfärdar lokal kunskap om miljön på grund av dess brist på objektivitet. Det förs även fram vara vanligt förekommande att lokalbefolkningen inte informeras i samband med beslutsfattning som berör miljön i deras närområde.
12
2.5 Miljörättvisa
Enligt Walker (2012) syftar teorin till att sammanfläta skiftningar mellan miljö och social rättvisa. Detta genom att framhäva hur miljön för vissa sociala grupper i samhället kan innebära ett välmående och hälsosamt liv men för andra istället en risk eller ett hot.
Miljörättvisa förs även fram syfta till att visa på att tillgången till resurser som vatten, energi och ren utomhusmiljö är begränsad. Teorin omfattar på så vis människans utnyttjning och användning av naturresurser och hur detta kan ske på bekostnad av andra samt vilka konsekvenser det kan få på platser som kan upplevas som avlägsna i jämförelse med var vi själva befinner oss (Walker 2012).
Enligt Bryant (1995) beskrivs miljörättvisa också baseras på kulturella normer, värderingar, regleringar, beteenden, policys och beslut som bidrar till ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle där människor kan integrera med förtroende över att deras miljö är säker, vårdande och möjliggör produktivitet. Ytterligare en alternativ definition av miljörättvisa lyder även enligt följande:
Environmental justice is the equal protection and meaningful involvement of all people with respect to the development, implementation and enforcement of environmental laws, regulations and policies and equitable distribution of environmental benefits. (Commonwealth of
Massachusetts 2002:2).
Ovanstående definition lyfter därmed fram att miljörättvisa också består av ett jämlikt skydd och meningsfullt engagemang för alla människor vid samhällsutveckling och detta utifrån miljölagar, policyer och en rättvis fördelning av miljöns fördelar.
Enligt Walker (2012) utvecklades ursprungligen teorin i USA genom
civilrättighetsaktivism under 1980-talet. Detta i och med att giftigt avfall dumpades inom områden av landet som dominerads av minoritetsgrupper och fattiga. Teorin beskrivs på så vis vara rotad i förhållandet mellan människa och natur, samt hur bestämmanderätt och livsmiljöer kan skiljas åt för olika grupper. Genom att teorin innefattar rättigheter både utifrån ett socialt och miljövetenskapligt perspektiv betonas teorin utgöra en viktig pelare i mån om att uppnå en hållbar samhällsutveckling.
Walker (2012) påstår också att utifrån ett miljörättviseperspektiv bör de människor som utsetts för en risk få inkluderas inom den beslutsfattning som risken innefattas av. Detta beskrivs grundas i en demografisk princip inom teorin som lyder ”…people at risk have a right to participate in decision-making about those risks…” (Walker 2012:153).
13
Sociala dimensioner inom teorin som exempelvis etnicitet, inkomst, kön, ålder och funktionsvariationer beskrivs kunna påverkas olika beroende på miljömässig dimension (Walker 2012). Miljömässiga dimensioner så som bland annat transport, förorenad mark, gröna ytor, urban förlust, ljud, översvämning och även variationen i dess påverkan på varandra. De sociala dimensioner beskrivs på så vis ha betydelse ifråga om vilken
miljöhänsyn som tas. Walker lyfter fram olika verklighetsförankrade påståenden för att visa hur miljörättvisa kan tolkas och ett av de lyder:
Access to a park or to a green area shouldn’t be only for people who are fit and healthy, it’s not only them that need nice places to go; but around here nothing is done to enable access for people who are disabled or who have problems with getting around. (Walker 2012:6)
Enligt Newton & Cantarello (2012) uppkommer miljörättvisa i samband med att tillgången på naturens resurser och miljöskadliga faktorer fördelas ojämnt.
Miljöskadliga faktorer såsom avfallsdumpning, tillgång till livsmedel eller som i Walker (2012:6) exempel ovan; bristen på tillgången till gröna ytor och parker.
Utifrån detta för Newton & Cantarello (2012) fram att det framförallt är
låginkomsttagare med sämre ekonomiska förutsättningar som drabbas av en ojämn fördelning av naturens tillgångar. Det genom att de i större omfattning är bosatta i mindre önskvärda områden som kan vara utsatta för exempelvis dumpning av
miljöfarligt avfall eller högre bullernivåer. Etniska ojämlikheter beskrivs även falla in under miljörättvisa. Genom att majoriteten av etniska minoritetsgrupper är bosatta i de samhällsområdena som är utsatta för större miljörisker (Newton & Cantarello 2012).
Teorin beskrivs utifrån orättvisa ekonomiska och politiska förhållanden också kunna definiera strukturer av makt (Leach et al. 2010). Maktstrukturer som kan visa sig vid hanteringen av exempelvis mark-och vattenresurser. Detta genom att undersöka vilka människor som får möjlighet att nyttja dem och som utesluts från nyttjandet. Strukturer av makt beskrivs också kan identifieras vid undersökning av vem som egentligen har makten att besluta om hur resurserna ska nyttjas. Maktstrukturer beskrivs också kunna uppstå i relation till miljö- och hälsoproblem som grundas i att resurser i samhället är ojämnt fördelade.
14
2.6 Deltagande och demokrati
2.6.1 Hur kan MKB främja demokrati?
Demokratiska värderingar beskrivs enligt Hedlund & Kjellander (2007) påverka hur besluts- och planeringsprocesser organiseras. Direkt deltagande inom demokrati för fram bör utnyttjas i samband med miljöbedömningar och det lämpligast vid samrådstillfällen. Samråd lyfts fram vara ett forum som kan främja ett demokratiskt deltagande i MKB processen. Aktörer och intressenter som deltar förs fram kunna företräda olika särintressen och beslutsfattare och utredare kan därefter avgöra om de vill beakta eller inte beakta dessa. Samråd beskrivs därmed ska utformas för att öppna upp för dialog. Detta för att nya förslag, idéer och
infallsvinklar ska få utrymme att lyftas fram, diskuteras och bemötas. Dialogen kan vidare på vis leda till samsyn men också till att konflikter vid motstridiga särintressen uppstår.
Samrådets utformning förs därmed fram av Hedlund & Kjellander (2007) vara möjlig att jämföra med föreställningar om så kallad deltagande demokrati eller deliberativ demokrati.
Det förs även fram att dagens representativa demokrati inte har visat sig vara tillräcklig för att kunna hantera de problem som samhället ställs inför för att kunna uppnå en hållbar
utveckling.
En möjlighet till deltagande i bredare utsträckning bör istället förespråkas eller med andra ord
”…en demokrati med deliberativa kvaliteter” (Hedlund & Kjellander 2007:130). Däremot förs det fram att miljölagstiftningen inte omfattar en förutbestämd syn på syn på aktörer och demokratiska värderingar vag gäller MKB: processen. Trots det påstår Hedlund & Kjellander (2007) att lagstiftningen besitter en god potential till att kunna stärka demokratin och
möjligheten till att öka deltagandet inom samhället.
Enligt Petterson (2018) är demokrati inte bara en abstrakt ide utan också en praktisk vardag bestående av människors möten, diskussioner handlingar och beslut. I Sverige förverkligas folkstyrelsens ideal framförallt genom den representativa demokratin och en stor offentlig sektor bestående av myndigheter, anställda, budgetar, rättsregler och granskningsorgan. All offentlig makt i Sverige förs fram utgå från folket och utövas under lagarna. Detta genom att den offentliga makten är demokratiskt baserad på grundval av folkligt mandat.
Petterson (2018) för fram att den svenska regeringen betonar att hur den statliga förvaltningen fungerar, styrs, leds, organiseras och arbetar med är av avgörande betydelse för det
demokratiska samhällets funktionalitet. Detta framförallt ifråga om att kunna upprätthålla människors förtroende för demokrati som styrandeform och dess värderingar. Statlig
15
förvaltning beskrivs handla om att förse de statliga myndigheterna med rätt verktyg samt förutsättningar för att i praktiken kunna genomföra de beslut som riksdagen och regeringen har fattat (Petersson 2018).
Ytterligare en förutsättning för att kunna upprätthålla en demokratisk styrandeform i Sverige är kravet om öppen förvaltning (Petersson 2018). Offentlighet lyfts fram som en av
grundprinciperna för demokratiskt styrande och detta understryks av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Förvaltningen, och därmed också hela den offentliga sektorn, ska därför karaktäriseras av öppenhet mot medborgarna, företag, organisationer och medier.
2.6.2 Medborgardialog och deltagande
Bornemark (2016) för fram att medborgardialog under 2000-talet blivit ett allt mer
betydelsefullt verktyg för en kommuns kommunikation med sina medborgare. Inte minst vid utformandet av planer som innefattar fysisk planering. Fler tjänstepersoner och politiker upplever ett behov av att få med sig medborgarna för att kunna främja ett socialt hållbart samhälle. Samtidigt som allt färre medborgare engagerar sig i den representativa demokratin, inte minst genom ett sjunkande valdeltagande, betonas medborgardialogen vara av särskild betydelse. Medborgarnas politiska deltagande har observerats vara föränderligt och istället övergått till att ske i nya former och på skiftande politiska arenor.
Samrådsmötena i Sverige som oftast sker relativt sent i byggprocessen lyfter Bornemark (2016) vara utgångspunkten för varifrån medborgardialoger utvecklas. Genomförandet av medborgardialog är däremot en tidskrävande process. Detta i kombination med att vi
samtidigt lever i ett samhälle med ett högt tempo. Arbetet med fysiskplanering innebär att det ställs höga effektiviseringskrav på arbetet och att det sällan finns utrymme för djupare
reflektion eller eftertanke över arbetssituationen och arbetsuppgifterna.
Deltagande är möjligt att definiera som medborgarnas aktiva engagemang i att utöva politiska frågor (Evers 2012). Det kan exempelvis vara i samband med en politisk beslutsprocess, men också i samband med frågor som rör en förening eller organisation. Deltatagande kan även identifieras som ett utbytesforum och bör organiseras för att underlätta ett utbyte av
kommunikation mellan medborgare, intressenter och beslutsfattare på olika samhällsnivåer.
16
3. Metod och material
Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och under följande avsnitt presenteras metoden för insamling och analys av uppsatsens empiri.
3.1 Metod och material
Studiens datainsamling har skett genom insamling av fem offentliga dokument bestående av MKB: er som utformats för fem detaljplaner. Vid insamling av data har jag framförallt utgått från sökverktyget Google och även kommunernas hemsidor för de olika detaljplanerna för att få tillgång till de olika dokumenten. Vid användandet av sökverktyget Google har sökord som exempelvis ”MKB detaljplan”, ”MKB detaljplan 2013” och ”MKB detaljplan 2018” använts.
Årtal har skrivits med som sökord för att kunna få fram en önskvärd variation i publicitet och tid.
Urvalet av studiens data baseras på ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval beskrivs av Bryman (2018) grundas på att analysenheterna väljs ut utifrån olika kriterier som möjliggör att besvara forskningsfrågan. Vid urvalet av data utgick jag från ett flertal kriterier som publikationsår, publicister, geografisk placering och varderas dokuments detaljplans faktiska innehåll.
Tidigast publicerat MKB: dokumentet som analyserats i studien publicerades år 2013. Detta förhåller sig inom kriteriet att de utvalda dokumenten skulle vara publicerade inom det senaste decenniet. Vidare presenteras kriterierna som jag utgått ifrån under metodavsnittets rubrik ”Avgränsningar vid datainsamling”.
Bryman (2018) anser att officiella dokument som publiceras från statliga myndigheter och privata källor är till god nytta för samhällsforskare inom kvalitativa studier. Statliga
myndigheter beskrivs lämna ifrån sig stora mängder information i form av olika dokument.
Dessa motiveras vara användbara för analys utifrån kriterier som meningsfullhet, autentiskt, trovärdighet och representativitet. Meningsfullhet och autentiskt förs fram utifrån på att det är dokument som är tydliga och begripliga för forskaren. Kriteriernas trovärdighet och
representativ motiveras däremot kräva större uppmärksamhet vid analys. Trovärdighet grundas i att forskaren ska vid analysen se om det finns några skevheter i informationskällan, det vill säga studiens utvalda dokument. Representativitet motiveras däremot vara mer komplicerat på grund av att dessa sorters dokument ofta är unika.
Studiens utvalda dokument motsvarar offentliga dokument som med utgångspunkt i gällande svensk lagstiftning finns till förfogande. Samtliga dokument grundas i detaljplaner som upprättats av kommuner i Sverige. Dokumenten har utformats med syftet att ge tillhörande
17
detaljplaner tillåtelse att träda i kraft och har utformats för prövning av tillståndsgivande myndighet. Till skillnad från exempelvis översiktsplaner är detaljplaner juridiskt bindande vilket gör dem till ett konkret instrument för att undersöka sociala frågor.
Det är därför möjligt att knyta an dokumenten till Bryman (2018) resonemang angående officiella dokument eftersom dokumenten har utformats i enlighet med statliga krav.
Kommunerna har däremot vid utformandet tagit hjälp av konsultfirmor med
expertiskompetens för att utforma MKB: er för detaljplaner. Detta innebär att det också är möjligt att dra en liknelse till hur Bryman (2018) motiverar användningen av officiella dokument från privata källor i forskningssyfte. Dessa dokument förs nämligen fram vara mycket heterogena beroende på organisation eller företag som utgivare och att det avspeglar dokumentens variation i innehåll.
Eventuella felkällor vid bedömning av studiens material i förhållande till syfte och
frågeställning skulle kunna antas vara att aspekter som tid och ekonomiska förutsättningar inte tagits hänsyn till vid granskning. Detta diskuteras vidare under studiens metoddiskussion under avsnittet metod.
3.1.1 Avgränsningar vid datainsamling
Uppsatsen avgränsar sig till en analys av MKB: er för detaljplaner. Avgränsningar har också skett utifrån att valda MKB: er önskades vara publicerade med en variation över tid under det senaste decenniet. Detta också med en geografisk spridning över Sverige. Studien behandlar därmed endast MKB: er publicerade i Sverige utifrån svensk gällande lagstiftning.
Respektive MKB: s tillhörande planförslag kontrollerades även innan granskning att de framförallt innehöll byggnation av nya bostäder och även innefattade områden av tidigare bostäder. Varje MKB: s planförslag för därmed fram förslag om byggnation av nya bostäder och flera av de berör även tidigare bebyggda bostäder. Denna avgränsning genomfördes eftersom jag som genomförare av studien bedömde att dessa med större anledning bör inkludera sociala frågor. Avgränsningar har även skett genom att varje MKB: s planförslags område skulle variera i geografisk storlek. Kommuner anlitar oftast konsulter med expertis för att genomföra och skriva en MKB. Samtliga MKB dokument i studien är genomförda av konsulter på uppdrag av varje MKB: s detaljplans tillhörande kommun. En avgränsning har därför skett i att inte granska både MKB: er genomförda av kommuner och konsulter. Detta grundas i att studien anses vara för smal ifråga om omfattning för att kunna dra väl resonerade slutsatser i skillnader mellan MKB genomförd av konsult samt kommun. Slutligen har också
18
avgränsning skett utifrån att fem dokument har valt att granskas och detta utifrån studiens begränsning i omfattning.
3.2 Val av metod för analys
Studiens metod för analys baseras på en kvalitativ innehållsanalys för text. En kvalitativ innehållsanalys beskrivs enligt Danielson (2012) vara lämplig som metod för analys av texter.
Detta eftersom metoden är möjlig att använda på flera olika sätt beroende på syftet med studien. Svensson & Starrin (1996) för fram att en kvalitativ innehållsanalys för text avser att undersöka en text ur olika metodologiska synvinklar för att få fram exempelvis dess struktur, logiska uppbyggnad, mening, innehåll eller budskap. Det finns även olika typer av textanalys beroende på syftet med analysen och valet av textanalys beror såväl på syftet som typ av text.
Målet med att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys förs av Esaiasson et. al (2012) fram vara att vilja få fram det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av en text dess delar, helhet och kontext. Genom intensiv läsning av texten motiveras forskaren kunna fånga både textens manifesta och latenta budskap. Det manifesta budskapet är det uppenbara
innehållet. En text latenta budskap är emellertid sådant som forskaren genom intensiv läsning finner mellan raderna (Lundman & Graneheim Hällgren 2012).
Lundman & Graneheim Hällgren (2012) betonar även vikten av att sträva efter att reflektera över resultatets trovärdighet. Andra grundläggande aspekter som lyfts fram behandlar giltighet, överförbarhet samt forskarens förståelse för ämnet. Författarna påstår även att det råder delade uppfattning inom forskningsfältet om forskaren bör utnyttja sin förståelse i ämnet eller ej. En uppfattning grundas i att det är nästintill omöjligt att exkludera förståelsen och att forskaren istället bör utnyttja den. Detta motiveras vidare kunna vara till fördel för forskaren att istället kunna analysera texten med öppenhet för ny kunskap samt nå en djupare förståelse för dess innehåll. Ett resultat påstås vara giltigt om det har lyft fram det som är karaktäristiskt för det som avses att beskrivas i texten. För att testa resultatets giltighetsgrad beskrivs ett sätt vara att låta andra forskare insatta inom ämnet granska resultatet. Detta fanns det däremot inte tid för att genomföra gällande studiens omfattning och tidsram.
En fördel med att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys är att sammanhanget har stor betydelse för de meningar som tas ur sitt sammanhang för att analyseras från texten
(Lundman & Graneheim Hällgren 2017). Detta omfattar det sammanhang som omger texten.
Det vill säga att delar av textens innehåll bör förstås utifrån den text som förs fram före och efter. Delar ur texten beskrivs på så vis inte kunna tas hur som helst från sin omgivning. Detta
19
med avseende på att en text inte är autonom och därför inte ska betraktas som ”fri” från sitt sammanhang. Vid jämförelse av en kvantitativ innehållsanalys som istället ofta består av att räkna ord eller mäta hur stort utrymme vissa typer av ämnen får i texten är det möjligt att anta att kontexten kring och hur sociala aspekter förs fram faller bort.
Lundman & Graneheim Hällgren (2017) för även fram att studier av kvalitativ och kvantitativ metod skiljer sig åt även i grad av distans och närhet till det som ska analyseras. I och med kvantitativa analyser beskrivs det att forskaren eftersträvar att ställa sig utanför och objektivt analysera det som ska analyseras. Vid en kvalitativ analys beskrivs forskaren istället
eftersträva att växla mellan distans och närhet. En nackdel med genomförandet av kvalitativ innehållsanalys är att egna tolkningar kan spegla de delar som väljs ut av innehållet för analys. Egna tolkningar som påverkas av tidigare kunskaper samt personlig inställning till studiens ämne. Studiens resultat och slutsats skulle därför kunna skilja sig åt beroende på vem som står bakom genomförandet. Utifrån detta perspektiv skulle därför analysens trovärdighet kunna ifrågasättas.
För att besvara syftet med uppsatsens ämne har en deduktiv analysform använts för att granska de olika dokumenten. En deduktiv analysform innebär enligt författarna Lundman &
Graneheim Hällgren (2012) att innehållsanalysen genomförs utifrån ett förutbestämt perspektiv. Vad beträffar studien har jag som forskare använt mig av svensk gällande
lagstiftning samt riktlinjer från EU gällande MKB som förutbestämt perspektiv. Utifrån detta har ett granskningsschema, se bilaga 2, använts för att underlätta för analysen av dokumentens innehåll av sociala aspekter. Studiens kvalitativa innehållsanalys har därmed formats utifrån gällande syfte och frågeställningar.
Lundman & Graneheim Hällgren (2012) för även fram att den deduktiva innehållsanalysens förutbestämda perspektiv kan innebära ett kodningsschema baserat på de teorier som används i studien och tidigare utvärdering inom ämnet. Detta är möjligt också dra liknelser till studien genom att uppsatsens perspektiv även formats utifrån studiens teoretiska grund. Miljörättvisa samt politisk ekologi utgör exempelvis en väsentlig del av studiens teoretiska grund och har präglat vilka delar av sociala aspekter i svensk lagstiftning som bedömts vara av relevans för studien att lyfta fram.
Granskningsschemat har utformats med inspiration från en internationell checklista publicerad av Europeiska Unionen [EU] (2017). Checklistan innehåller frågor som både beslutsfattande myndighet till en MKB kan använda sig av samt verksamhetsutövaren eller planförfattaren
20
som genomför arbetet och som ska ta fram en MKB kan använda sig av. Detta för att få en överblick om MKB:en innehåller relevanta delar vid en tillståndsansökan.
Granskningsschemat grundas i tre huvuddelar bestående av: Del 1. Levnadsförhållanden, Del.
2 Hälsa och Del 3. Deltagande. Det tre delarna består därefter av frågor som ställs emot de fem olika detaljplanerna. Frågorna bygger på svensk lagstiftning och en del av dem är även handplockade från EU:s publicerade checklista.
För att se vilka delar av respektive MKB: dokument som lyfter fram sociala aspekter och kan besvara granskningsschemat har kodning skett och meningsbärande enheter har valts ut som besvarar frågorna. Vid de tillfällen meningsbärande enheter inte återfinns i texten som besvarande för en specifik fråga i granskningsschemat har även detta noterats.
3.2.1 Granskningsschema
I följande metodavsnitt följer en demonstration av de frågor som finns med i
granskningsschemat. Till varje fråga under respektive del följer även en motivering.
Granskningsschemat har delats in under huvudrubrikerna: levnadsförhållanden, hälsa och deltagande. För att se granskningsschemats slutgiltiga version som användes för respektive MKB vid granskningen se Bilaga 2 Granskningsschemats frågor med tillhörande motiveringar följer:
Levnadsförhållanden
Har miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö motiverats?
Motivering: Enligt miljöbalkens (1998:808) 6 kap §11 förs det fram att ett strategiskt MKB:
dokument ska innehålla hur planen eller programmet tar hänsyn till relevanta
miljökvalitetsmål. Ett av de miljökvalitetsmålen som bedöms vara relevanta är god bebyggd miljö.
Har den mängd landareal som kommer att behövas beskrivits och de människor som bor där identifierats?
Motivering: I Miljöbalkens (1998:808) 6 kap §12 står det skrivet att projektets utformning och användning ska beskrivas och även lokaliseringen för alla delar.
Har projektets socioekonomiska konsekvenser diskuterats utifrån om det kommer leda till om sysselsättning skapas eller förloras?
Motivering: I checklistan publicerad av EU (2017) finns det en fråga som nämner
21
sysselsättning och om arbetstillfällen kommer att skapas eller minskas i samband med under konstruktion, operation eller avveckling av tidigare verksamheter.
Har de demografiska förhållandena (kön, åldersfördelning, etnicitet, jämställdhet) inom området beskrivits?
Förs människors trygghet och säkerhet fram i förhållande till utformningen av detaljplanen?
Motivering till de två ovanstående frågorna: Enligt miljöbalken ska sekundära effekter på människors hälsa redogöras för. Sekundära effekter för sedan Hedlund & Kjellander (2007) fram att det kan vara allt från demografiska- eller socioekonomiska konsekvenser till den upplevda ohälsan till följd av otrygghet, brist på mötesplatser eller lukt med mera.
Har de direkta, primära effekterna på platser eller funktioner av kulturell betydelse beskrivits?
Motivering: Enligt miljöbalkens (1998:808)2 kap §2 står det att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna vidta åtgärder utifrån den verksamhet eller åtgärd som avses att bedrivas för att skydda människors hälsa.
Diskuteras effekter på friluftsliv?
Motivering: Enligt miljöbalkens (1998:808) 3 kap 6§ förs det fram att ”…mark- och
vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas motåtgärder som kan påtagligt skada natur-eller kulturmiljön.
Hälsa
Redogörs direkta och indirekta effekter på människors hälsa?
Förs åtgärder fram för att förhindra effekter på människors hälsa?
Motivering: Ovanstående två frågor grundas i att det är krav enligt miljöbalken (1998:808) 6 kap §2–6 att redogöra för effekter på människors hälsa och välfärd.
Delaktighet
Har kommentarer och åsikter redogjorts för som framkommit i samband med samråd?
Beskrivs det vilka grupper i samhället som inkluderats i samrådet utifrån ett jämställdhetsperspektiv? (Har både män och kvinnor fått delta)
Har barnens perspektiv inkluderats?
Motivering: Ovanstående tre frågor har valts ut utifrån EU: s (2017) checklista samt utifrån att Kjellander & Hedlund (2007) betonar vikten av att inkludera barnens perspektiv.
22
4. Resultat
Under följande avsnitt kommer studiens resultat att presenteras. Resultatet är baserat på totalt fem olika miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner. Varje miljökonsekvensbeskrivning benämns med MKB och tillhörande stads namn som förkortning istället för dess fullständiga namn löpande i texten. Inledningsvis följer en kort introduktion till respektive MKB: s innehåll. Därefter kommer resultatdelen presenteras i form av underkategorier utifrån hur studien definierar sociala aspekter.
4.1 Introduktion av respektive MKB
Under följande avsnitt följer en kort sammanfattning med bakgrundsinformation om vad varje MKB:s planförslag omfattar. Miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att presenteras i kronologisk ordning utifrån publikationsåret.
MKB Kristianstad 2013
Namn under resultat: MKB Kristianstad. Fullständigt namn: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Hammar 9:151, mfl. Del av Kristianstad, Kristianstads kommun (Kristianstads kommun 2013). Publicerades den 10 oktober år 2013. Miljökonsekvensbeskrivning har utformats av konsultfirman SWECO på uppdrag av Kristianstads kommun.
Miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs vara upprättad som ett led i att bedöma hur en utbyggnad i enlighet med föreslagen detaljplan påverkar miljön utifrån sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Detaljplanearbetet för Hammarshus förs fram påbörjades under hösten 2011 med utgångspunkt i att möjliggöra en ny infart till Kristianstad, ett nytt handelsområde samt bidra till förtätning av stadsdelen Hammar med ytterligare bostadsbebyggelse.
Handelsområdet förs fram omfatta en yta motsvarande mer än 2000 m2.
MKB Umeå 2016
Namn under resultat: MKB Umeå. Utförligt namn: Detaljplan för del av fastigheten Umeå 2:1 m.fl. inom Väst på stan i Umeå Kommun, Västerbottens län (Umeå kommun 2016).
Publicerad den 30 juni år 2016. Genomförare av MKB: en var konsultfirman Enetjärn natur på uppdrag av Lerstenen Fastighets AB i samarbete med Umeå kommun. MKB Umeå planförslag syftar till att inom en del av ett tidigare fastighetsområde inom stadsdelen Väst skapa planmässiga förutsättningar för park, bostäder och en småbåtshamn. Planförslaget syftar också till att möjliggöra att öppna upp ny trafikering mellan två vägar vid namn Östra samt Västra Brinkvägen. Planförslaget beskrivs även syfta till att anpassa bebyggelsen till nuvarande landskapsbild samt terräng med också till att säkerställa att de strandnära
23
naturvärdena samt tillgängligheten till älven för allmänheten. Planförslaget skulle innebära att antalet boenden och arbetsplatser i Umeås centrala delar skulle fördubblas.
MKB Sundsvall 2017
Namn under resultat: MKB Sundsvall. Fullständigt namn: Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Sundsvall Brohuvudet 14 m.fl. Publicerades den första december 2017 (Svenska Studenthus Ab 2017). Sundsvall kommun förs fram ansvarar för utarbetande av detaljplanen med tillhörande handlingar och har uppmanat exploatören av berörda fastigheter vid namn Svenska Studenthus Ab att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning. Konsultfirman Market Ecology som beskrivs har anlitats som hjälp av Svenska Studenthus Ab för genomförandet har i sin tur anställt en underkonsultfirma vid namn Bjerking AB. Planförslaget som miljökonsekvensbeskrivningen utförts för syftar till etablering av nya studentbostäder i anslutning till Campusområdet i Sundsvall samt att utveckla ett parkområde runt Salanderska uthusen. Planområdet förs fram vara beläget cirka en kilometer väster om Sundsvalls centrum MKB Göteborg 2018
Namn under resultat: MKB Göteborg. Fullständigt namn: Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för stadsutveckling vid Olof Asklunds gata, Högsbo, Göteborg (Göteborg stad 2018). Publicerades den 7 maj år 2018 av konsultfirman AFRY dåvarande namn ÅF på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborg kommun. MKB Göteborg har utformats för en detaljplan som omfattar stadsutveckling vid Olof Asklunds gata, nordöstra Högsbo, Göteborg. Syftet med detaljplanen förs fram vara att omvandla ett tidigare
industriområde till en blandad stadsdel med inslag av kontor, bostäder, nya förskolor, ny skola samt grönområden i form av parker. Planförslaget förs vidare fram möjliggöra ny
stadsbebyggelse för omkring 2350 nya bostäder varav 600 ingår i projektet BoStad 2021.
MKB Jordbro 2019
Namn under resultat: MKB Jordbro. Fullständigt namn: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl. Jordbro etapp 1 Jordbro (Haninge kommun 2019).
Publicerades den 6 maj år 2019. Miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts av
konsultfirman Norconsult på uppdrag av Haninge kommun. Detaljplanen omfattar en del av centrala Jordbro inom Haninge kommun och innefattar den första byggnationsetappen av totalt tre. Tillsammans kommer de tre byggnadsetapperna att innebära en omfattande
omvandling av centrala Jordbro. Målet med omvandlingen förs fram vara att öka tryggheten, skapa närhet till centrumet och motverka segregation. I korthet innebär planförslaget som
24
miljökonsekvensbeskrivningen utformats för att Jordbro kultur- och föreningshus i östra delen av planområdet rivs för att ge plats åt omkring 380 nya bostäder och en ny förskola.
4.2 Levnadsförhållanden
Under kategorien levnadsförhållanden kommer underkategorier som funnits med i de olika frågorna i granskningsschemat som har tillämpats vid analys.
4.2.1 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
Samtliga MKB: er motiverar miljökvalitetsmålet genom att först presentera målet och sen motivera utifrån olika sociala aspekter som planförslaget kan föra med sig. Det varierar ifråga om hur målet väljer att motiveras samt vilka sociala fördelar och nackdelar som bedöms vara av betydelse genom planförslaget. MKB Kristianstad motiverar hur planförslaget förväntas bidra till miljökvalitetsmålet utförligt. Det motiveras exempelvis i form av planerad
funktionsblandning av bostäder och handel som kommer att möjliggöra för kortare resvägar och minskade persontransporter. Vidare motiveras även de nya parkområdena samt
tillgängligheten till kulturarv genom nya gång-och cykelförbindelser bidra till uppfyllandet.
I MKB Göteborg motiveras målet i form av att lyfta fram att omvandling av ett tidigare industriområde genom planförslaget kommer leda till en blandstad med nya mötesplatser, parker och varierad bebyggelse. Av samtliga detaljplaner är det däremot MKB Umeå som även väljer att lyfta fram nackdelar utifrån miljökvalitetsmålet med planförslaget. Detta genom att det beskrivs att redan befintlig bebyggelse inom planområdet kommer att få tillgång till mindre grönområden.
4.2.2 Demografiska förhållanden och planförslagets geografiska storlek
Demografiska förhållanden utifrån kön, åldersfördelning, etnicitet och jämställdhet inom respektive planförslag bedöms vara bristande framfört inom varje MKB. Däremot så beskriver fyra av fem MKB: er utförligt den totala mängd landareal som kommer att tillämpas. Det MKB dokument som inte bedöms presentera detta är MKB Göteborg utan presenterar istället visuellt planförslagets område i form av översiktskartor samt i förhållande till andra stadsdelar i Göteborg stad. Det är även i låg omfattning som de människor som bor inom de olika planförslagsområdena beskrivs och identifieras och detta i form om det är områden som präglas av en exempelvis yngre eller äldre befolkning. Det framkommer däremot att ur MKB Kristianstad och MKB Jordbro att det råder sociala skillnader inom området samt segregation.
25 4.2.3 Sysselsättning
Socioekonomiska aspekter utifrån om sysselsättning förloras eller främjas diskuteras inte i samtliga MKB: er. Detta kan däremot antas bero på olika faktorer med hänsyn till respektive MKB planförslag. MKB Sundsvalls planförslag innebär inte att tidigare verksamheter och arbetstillfällen kommer att förloras på grund av att området sedan tidigare var oexploaterat.
Planförslaget innebär inte heller att handel eller verksamheter kommer att implementeras som i sig självt kan leda till arbetstillfällen. Studenterna som är planförslagets tilltänkta målgrupp för bostäderna kan däremot antas gynnas genom planförslaget med avseende på att de får närmare förbindelser till Sundsvalls centrum. Ett nära boende till service och handel kan underlätta för studier kombinerat med arbete.
MKB Jordbro för fram nuvarande socioekonomiska förhållanden i form av att området förs fram präglas av ”…stora sociala skillnader…” och att arbetslösheten är förhållandevis hög i de centrala delarna av Jordbro (Haninge kommun 2019:10). Det förs däremot inte fram vad de
”…stora sociala skillnaderna…” innebär det vill säga om det exempelvis syftar till
ekonomiska, akademiska eller andra skillnader (Haninge kommun 2019:10). Planförslaget beskrivs vidare ska bidra till att motverka de sociala skillnaderna men det bedöms inte
beskrivas detaljerat hur. Trots att arbetslösheten beskrivs vara omfattande inom planförslagets område för det inte fram hur detta ska motverkas.
Utmärkande för de MKB: er som presenterar att ny service, handel och verksamheter som förskolor, skolor ska bebyggas inom planförslaget är att de inte lyfter fram hur stor andel arbetstillfällen det förväntas generera. Exempel MKB: er som inte lyfter fram detta är MKB Göteborg, MKB Jordbro och MKB Kristianstad.
4.2.4 Trygghet och säkerhet
Diskussionen kring hur respektive detaljplan påverkar människor utifrån en trygghet och säkerhetsaspekt varierar i de fem MKB: r som analyserats. Trygghet och säkerhet för
människorna förs exempelvis väl fram som en viktig del av MKB Jordbro. Utifrån nuvarande förhållanden och att delar av området upplevs som otryggt för boende uppges det att stor vikt bör läggas på att motverka detta. Faktorer som förs fram bidra till att området upplevts som otryggt beskrivs vara nedskräpning, narkotikapåverkade personer och omkringströvande ungdomsgäng som beskrivs som stökiga och stör den allmänna ordningen. Åtgärder för att skapa trygghet genom planen utifrån detta förs fram ska ske bland annat med förbättrad belysning och den nya kvartersstrukturen.
