Levnadsförhållanden

Under kategorien levnadsförhållanden kommer underkategorier som funnits med i de olika frågorna i granskningsschemat som har tillämpats vid analys.

4.2.1 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Samtliga MKB: er motiverar miljökvalitetsmålet genom att först presentera målet och sen motivera utifrån olika sociala aspekter som planförslaget kan föra med sig. Det varierar ifråga om hur målet väljer att motiveras samt vilka sociala fördelar och nackdelar som bedöms vara av betydelse genom planförslaget. MKB Kristianstad motiverar hur planförslaget förväntas bidra till miljökvalitetsmålet utförligt. Det motiveras exempelvis i form av planerad

funktionsblandning av bostäder och handel som kommer att möjliggöra för kortare resvägar och minskade persontransporter. Vidare motiveras även de nya parkområdena samt

tillgängligheten till kulturarv genom nya gång-och cykelförbindelser bidra till uppfyllandet.

I MKB Göteborg motiveras målet i form av att lyfta fram att omvandling av ett tidigare industriområde genom planförslaget kommer leda till en blandstad med nya mötesplatser, parker och varierad bebyggelse. Av samtliga detaljplaner är det däremot MKB Umeå som även väljer att lyfta fram nackdelar utifrån miljökvalitetsmålet med planförslaget. Detta genom att det beskrivs att redan befintlig bebyggelse inom planområdet kommer att få tillgång till mindre grönområden.

4.2.2 Demografiska förhållanden och planförslagets geografiska storlek

Demografiska förhållanden utifrån kön, åldersfördelning, etnicitet och jämställdhet inom respektive planförslag bedöms vara bristande framfört inom varje MKB. Däremot så beskriver fyra av fem MKB: er utförligt den totala mängd landareal som kommer att tillämpas. Det MKB dokument som inte bedöms presentera detta är MKB Göteborg utan presenterar istället visuellt planförslagets område i form av översiktskartor samt i förhållande till andra stadsdelar i Göteborg stad. Det är även i låg omfattning som de människor som bor inom de olika planförslagsområdena beskrivs och identifieras och detta i form om det är områden som präglas av en exempelvis yngre eller äldre befolkning. Det framkommer däremot att ur MKB Kristianstad och MKB Jordbro att det råder sociala skillnader inom området samt segregation.

25 4.2.3 Sysselsättning

Socioekonomiska aspekter utifrån om sysselsättning förloras eller främjas diskuteras inte i samtliga MKB: er. Detta kan däremot antas bero på olika faktorer med hänsyn till respektive MKB planförslag. MKB Sundsvalls planförslag innebär inte att tidigare verksamheter och arbetstillfällen kommer att förloras på grund av att området sedan tidigare var oexploaterat.

Planförslaget innebär inte heller att handel eller verksamheter kommer att implementeras som i sig självt kan leda till arbetstillfällen. Studenterna som är planförslagets tilltänkta målgrupp för bostäderna kan däremot antas gynnas genom planförslaget med avseende på att de får närmare förbindelser till Sundsvalls centrum. Ett nära boende till service och handel kan underlätta för studier kombinerat med arbete.

MKB Jordbro för fram nuvarande socioekonomiska förhållanden i form av att området förs fram präglas av ”…stora sociala skillnader…” och att arbetslösheten är förhållandevis hög i de centrala delarna av Jordbro (Haninge kommun 2019:10). Det förs däremot inte fram vad de

”…stora sociala skillnaderna…” innebär det vill säga om det exempelvis syftar till

ekonomiska, akademiska eller andra skillnader (Haninge kommun 2019:10). Planförslaget beskrivs vidare ska bidra till att motverka de sociala skillnaderna men det bedöms inte

beskrivas detaljerat hur. Trots att arbetslösheten beskrivs vara omfattande inom planförslagets område för det inte fram hur detta ska motverkas.

Utmärkande för de MKB: er som presenterar att ny service, handel och verksamheter som förskolor, skolor ska bebyggas inom planförslaget är att de inte lyfter fram hur stor andel arbetstillfällen det förväntas generera. Exempel MKB: er som inte lyfter fram detta är MKB Göteborg, MKB Jordbro och MKB Kristianstad.

4.2.4 Trygghet och säkerhet

Diskussionen kring hur respektive detaljplan påverkar människor utifrån en trygghet och säkerhetsaspekt varierar i de fem MKB: r som analyserats. Trygghet och säkerhet för

människorna förs exempelvis väl fram som en viktig del av MKB Jordbro. Utifrån nuvarande förhållanden och att delar av området upplevs som otryggt för boende uppges det att stor vikt bör läggas på att motverka detta. Faktorer som förs fram bidra till att området upplevts som otryggt beskrivs vara nedskräpning, narkotikapåverkade personer och omkringströvande ungdomsgäng som beskrivs som stökiga och stör den allmänna ordningen. Åtgärder för att skapa trygghet genom planen utifrån detta förs fram ska ske bland annat med förbättrad belysning och den nya kvartersstrukturen.

26

Trots att stökiga ungdomsgäng och narkotikapåverkade personer framkommer vara ett tydligt problem inom området så belyses det inte hur dessa gruppers faktiska problem ska minskas.

Istället är det möjligt att ifrågasätta om detaljplanens utformning endast kommer förflytta problemet till andra delar av staden. Relevanta åtgärder i den fysiska planeringen hade exempelvis kunnat tänkas vara att bygga fritidsgårdar, utomhusaktivitetsytor som

basketplaner med mera som möjliggör aktivering för ungdomarna. Det hade i sin tur kunnat leda till att de genom sysselsättning distraheras från att skapa intriger.

Utifrån samtliga MKB: ers presentation av trygg- och säkerhetsaspekter i relation till tillhörande detaljplan är det möjligt att dra slutsatsen att de i låg omfattning tar hänsyn till olika grupper. Exempelvis de grupper som är mer utsatta än andra. Äldre, barn och kvinnor kan antas tillhöra de grupper i samhället som kan uppleva sin omgivning som mer otrygg.

MKB Umeå för fram att tryggheten för de boende inom staden förväntas öka i och med planförslagets stadsförtätning som ska leda till en stadsförbättring som sätter trygghet, liv och rörelse i fokus. Detta beskrivs vidare vara med särskild fördel för barn, unga och kvinnor. De tre grupperna är därmed möjliga att antyda har pekats ut som mer sårbara grupper i relation till planförslaget utformande. Varför just de tre grupperna och inte exempelvis äldre kan gynnas av en förtätning förs inte fram.

MKB Kristianstad bedöms skilja sig från övriga MKB: er i omfattning av presentationen av åtgärder för att främja tryggheten och säkerheten inom planförslagets område. Åtgärder som överblickbarhet, jämn belysning och välskötta ytor beskrivs vara några av de åtgärderna.

Överblickbarhet beskrivs exempelvis vara möjligt att uppnå genom att trånga passager, återvändsgränder och större skymmande buskage undviks.

Trafiksäkra vägar beskrivs enligt MKB Göteborg vara av betydelse för att undvika

trafikolyckor som drabbar både barn och vuxna. Det beskrivs däremot inte vad som utmärker vägarna som trafiksäkra. MKB Göteborg utmärker sig tillsammans med MKB Umeå från övriga MKB: er genom att ett barnperspektiv förs fram i relation till säkerhet. I övriga utgår säkerhet och trygghetsaspekter i relation till hur människor som en homogen grupp påverkas och inte utifrån olika sociala grupper. MKB Göteborg utmärker sig även i jämförelse med övriga MKB: er i att diskutera hur trygghet och säkerhet kommer påverka boende i området under byggnadstiden och hur detta bör motverkas.

27

4.2.5 Effekter på platser eller funktioner av kulturell betydelse

Hur effekter på platser eller funktioner av kulturell betydelse förs fram varierar i samtliga MKB: er. Gemensamt har däremot allesammans att de presenterar de områden med

kulturellbetydelse och hur de med relevanta åtgärder bör anpassa planförslaget utifrån dessa.

MKB Göteborg beskriver exempelvis att en kulturhistorisk analys har genomförts och att värdering har skett av områdets kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga värden. Vidare beskrivs det att bebyggelsen kommer att anpassas för att säkerställa att siktlinjerna bevaras.

MKB Jordbro utmärker sig från övriga MKB: er med avseende på att planen förväntas leda till direkta effekter på platser av kulturell betydelse med aktiva sociala användningsområden.

Detta genom att förslaget innebär en rivning av Jordbro kultur-och föreningshus.

Föreningshuset beskrivs utgöras av före detta Jordbromalmsskolan byggd 1970–71 som har arkitektoniska kvaliteter som kommer att förloras. Föreningshuset beskrivs användas i samband med föreningsaktiviteter och innefattar även ett bibliotek. Föreningshusets lokaler tillsammans med biblioteket förs fram utgöra en värdefull mötesplats för människor i olika åldrar men flera verksamheter riktas särskilt till unga. Exempelvis beskrivs både en musik- och dansförening ha totalt omkring 400 medlemmar i åldrarna 12–25 år.

MKB Jordbro för utifrån detta fram att planförslaget inkluderas i efterföljande byggnadsetapp efter det som finns presenterat i dokumentets tillhörande detaljplan. MKB Jordbro grundas i sammanlagt tre byggnadsetapper och granskad MKB innefattar endast byggnadsetapp 1.

Vidare poängteras att det under mellanbyggnadstiden från att det tidigare föreningshuset rivs och det nya byggs är av särskild vikt att tillfälliga lokaler för kultur-och föreningsverksamhet prioriteras. Övriga åtgärder presenteras med utgångspunkt i bevarandet av det arkeologiska värdet av Jordbormalmskolan. Detta genom att vikten av att bevara foton, filmer och dokumentationer som kan samlas ihop till utställningar med mera i det planerade nya föreningshuset för allmänhetens beskådning.

28 4.2.6 Friluftsliv och rekreation

Samtliga MKB: er för fram friluftsliv och rekreation men i varierande omfattning. MKB Kristianstad lyfter exempelvis fram effekter på friluftsliv i begränsad utformning. Detta genom att de endast nämner att sjöars stränder och vattendrags värden för friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt. Det förs däremot inte vidare fram i vilken utsträckning dessa områdesdelar av planförslaget utnyttjas aktivt av föreningar sedan tidigare och vilka grupper som vistas eller förväntas vistas här. Rekreation beskrivs gynnas av planförslaget som presenteras i MKB Kristianstad men likt friluftsliv vidareutvecklas inte hur eller av vilka.

MKB Göteborg för en diskussion med utgångspunkt i att planförslagets område angränsar till ett stort och förhållandevis orört skogsområde vid namn Änggårdsbergen med höga natur-och friluftsvärden. Exploateringen av ny bebyggelse i planförslaget beskrivs leda till förändrat nyttjande av friluftsområdet både i utformningen men också genom att delar av

Änggårdsbergen bergslätter kommer att säkerställas samt att möjligheten till att vistas i bostadsnära natur ökar. De människor som använder och förväntas vistas i friluftsområdet har likt MKB Kristianstad inte definieras. Utifrån hur friluftsliv och rekreation förs fram i MKB Göteborg hade det funnits utrymme för att föra fram om framkomligheten kommer att anpassas till personer med funktionsvariation. Exempelvis personer som färdas med rullstol eller permobil.