Resultatdiskussion

5.2.1 Sårbara grupper

En tydlig trend som är möjlig att definiera utifrån samtliga MKB: er som har granskats är att de i låg utsträckning inkluderar eller definierar de människor inom detaljplanens område som kan tänkas tillhöra mer sårbara grupper. Sårbara grupper som exempelvis äldre, personer med funktionsvariation, gravida, yngre och barn förs i låg omfattning fram utifrån olika sociala aspekter i relation till den fysiska planeringen.

Äldre definieras av Åkerskog (2019) tillhöra samhällets mer sårbara grupper och om äldre redan bor, förväntas bo eller vistas i någon av de fem planförslaget redovisas inte för i tillhörande MKB: er. Hänsyn till äldre förs därmed inte fram utifrån varken ett trygg- eller hälsoperspektiv. Däremot motiverar flera MKB: er att åtgärder som exempelvis belysning och god sikt i den nya kvartersstrukturen kan stärka boendes upplevda trygghetskänsla. Det kan i sin tur antas vara en åtgärd som även omfattar den äldre generationen.

Ett barnperspektiv förs framförallt fram i de detaljplaner vars fysiska planering innefattar existerande eller nybyggnation av förskolor och skolor. I övriga detaljplaner inkluderas inte ett barnperspektiv trots att planerna beskrivs i tillhörande MKB :er presentera boendeformer som även kan beröra barnfamiljer. MKB Sundsvall vars detaljplan presenterar ett förslag av nybyggnation av studentbostäder kan däremot ha bakomliggande skäl till att ha avgränsat sig från att inkludera ett barnperspektiv ifråga om att färre studenter kan antas ha barn och utifrån att de som har barn möjligtvis föredrar andra boendeformer och områden. Däremot framförs det inte om ett liknande resonemang har hafts i åtanke vid utformandet av

miljökonsekvensbeskrivningen. Barn kan även tänkas komma att vistas i området som besökare.

De detaljplaners MKB: er som inkluderar förskolor och skolor för fram olika åtgärder och hänsynstagande till barnens säkerhet och hälsa. Miljörättvisa bottnar i ett jämlikt skydd till säkerhet och hälsa utifrån påverkan på miljön. Utifrån ett miljörättviseperspektiv visar

detaljplanernas MKB: er att barnens rätt till hälsa och säkerhet värderas och framförs olika ur ett geografiskt perspektiv (Walker 2012). Vilka aktörer som ansvarar för detaljplanen och respektive miljökonsekvensbeskrivnings utformande har också visat sig ha betydelse.

35 5.2.2 Människor: en homogen grupp

En trend som samtliga MKB: er visar sig ha gemensamt är att människor tenderar att

presenteras som en homogen grupp. Detta utifrån att de människor som förväntas vistas och bo inom respektive MKB:s planförslag i låg omfattning identifieras genom demografiska eller socioekonomiska dimensioner. Demografiska och socioekonomiska dimensioner som ålder, etnicitet, kön, inkomst, utbildningsnivå bedöms redovisas i låg omfattning. Parametrar som tillsammans eller enskilt kan ha stor betydelse för hur en människa påverkas av en förändring i den fysiska planeringen.

Ur ett miljörättviseperspektiv har olika sorters miljöpåverkan en varierande betydelse

beroende på de sociala dimensionerna i samhället (Walker 2012). Noggrannhet med att ställa olika sorters miljöpåverkan i relation till vilka människor som bor inom området bedöms därför vara betydelsefull. Genom att redovisa hur de definierats och vilka förutsättningar de besitter i att förhålla sig till planens utformning.

5.2.3 Möjligheten till naturliga miljöer

Genom studiens resultat har det visat sig att samtliga MKB: er ur olika perspektiv tar hänsyn till människornas möjlighet att få vistas i naturliga miljöer och ta del av naturens tillgångar.

Naturliga miljöer som identifierats i form av exempelvis strandpromenader, gröna ytor i form av parker samt skogsområden. Det har däremot visat sig variera i vilken uträckning

människors möjlighet till naturliga miljöer tas hänsyn till samt vilka människor inom området som inkluderas av detta.

Vad beträffar friluftsliv och rekreation i relation till naturliga miljöer lyfter MKB Göteborg fram att planförslaget angränsar till ett skogsområde med goda förutsättningar för detta.

Skogsområdet vid namn Änggårdsbergen beskrivs kommer förändras utifrån nyttjande som friluftsområde. Hur området kommer förändras förutom att bergslätter kommer säkerställas och att möjligheten att visas i bostadsnära natur ökar beskrivs inte. De människor som vistas inom friluftsområden har inte heller identifierats. MKB Göteborg hade i samband med att friluftsliv och rekreation diskuteras i Änggårdsbergen även kunnat resonera om skogsområdet är eller kommer anpassas till personer med funktionsvariation.

Walker (2012) lyfter fram att miljörättvisa grundas i att människor ska ha rätt till lika tillgång till naturens resurser och att få vistas i gröna ytor. Ett tydligt exempel utifrån detta är att alla människor oavsett funktionsvariationer ska få möjligheten att vistas i naturliga miljöer. Vidare stödjer folkhälsomyndigheten (2016) teorin miljörättvisa ifråga om att ett hållbart samhälle

36

förutsätter jämlikhet och jämställdhet utan orättfärdiga skillnader. Detta med avseende på människornas möjlighet till ett gott liv med god hälsa. Det är utifrån detta därför möjligt att anta att det är av betydelse att redovisa för om framkomligheten till skogsområden ämnade för friluftsliv och rekreation anpassats till personer med funktionsvariation. Exempelvis om underlaget anpassats till de personer som färdas med rullstol eller permobil. Eftersom en detaljplan och MKB även utgör offentliga handlingar för allmänheten är det också av särskild vikt att visa medborgarna att de oavsett förutsättningar inte exkluderats i den fysiska

planeringen.

I vardagen kan tillgången till solljus vara lätt för att ta för givet och exponering kan innebära både positiv och negativ påverkan på vår hälsa. Det är ett fåtal av de MKB: er som granskats som visar att de har inkluderat ett solljusperspektiv. MKB Göteborg utmärker sig däremot genom att lyfta fram åtgärder för att främja tillgången till solljus för boende. Möjligheten att dagligen få vistas i solljus betonas som betydelsefull och upplevelsen av mörka plaster bör därför uppmärksammas i detaljprojekteringen av gårdar tillhörande bostadsområdena.

Tillgången till solljus är att bedöma en hälsoaspekt som övriga MKB: er också hade kunnat identifiera för och nackdelar kring om ifråga om detaljplanernas fysiska planering.

5.2.4 Hälsa och tidigare forskning

Kågström (2009) kritiserar svenska MKB: er för att hantera människors hälsa bristfälligt.

Synen på hälsa påstås vara snävt framställd och fokuset beskrivs vanligtvis vara att redogöra jämförelser mot olika riktvärden samt miljökvalitetsnormer och inte faktiska

hälsokonsekvenser. Genom granskning av respektive MKB har det visat sig att innehållet till stor del stämmer överens med Kågströms (2009) påstående. Däremot har det visat sig råda en variation över hur hälsoaspekter presenteras i varje MKB. Gemensamt för samtliga är att de presenterar riktvärden för buller och hur planförslagen förhåller sig till dessa. Majoriteten av detaljplanerna förklaras i tillhörande MKB: er kommer leda till en förhöjning av

bullervärdena men att de fortfarande kommer att förhålla sig inom rekommenderade riktvärden. Detsamma gäller luftföroreningar och miljökvalitetsnormer för dessa. Trots att buller samt halter för luftföroreningar förs fram kommer höjas i takt med ökad trafikering förs det däremot inte fram vidare om boende med olika hälsoförutsättningar kan påverkas av förhöjda nivåer.

MKB Umeå samt MKB Sundsvall skiljer sig från övriga MKB: er genom att direkta och indirekta effekter på människors hälsa i låg omfattning presenteras. MKB Sundsvall beskriver att planförslagets bullervärden förväntas påverka människornas hälsa men inte i vilken

37

omfattning eller ifall delar av planområdet riskerar att bli mer eller mindre utsatta.

Hälsoaspekter med avseende på möjligheten till vardaglig motion förs indirekt fram i Kristianstad genom att studentbostädernas placering innebär en närhet till både studier och inköp av livsmedel. Möjligheten till att kunna ta sig fram med cykel och till fots läggs däremot mindre fokus på inom MKB Kristianstad. Istället läggs fokus på trafikering med bil och kollektivtrafik.

Skillnaderna i hur aspekterna för hälsa redovisas för kan antas strida mot miljörättvisans principer ifråga om jämlik fördelning av skydd mot miljöpåverkan. Det är också möjligt att analysera i relation till politisk ekologi. Genom att politisk ekologi förs fram enligt Robbins (2012) definition grundas i att analysera olika former av tillgång och kontroll av naturresurser och dess konsekvenser. Vad beträffar kontroll uppvisar varje MKB: s utformare att de besitter mer eller mindre kontroll över att ha definierat olika hälsoaspekter i förhållande till

planförslagens miljöpåverkan.

5.2.5 Deltagande

Framtagandet av MKB: er beskrivs av Hedlund & Kjellander (2007) kunna främja medborgarnas demokratiska deltagande. Detta kan antas vara viktigt att ha i åtanke vid genomförandet av MKB: er med avseende på att det faktiska valdeltagandet hos medborgarna under det senaste decenniet har visat sig minska.

Samtliga MKB: er har genomförts på uppdrag av kommuner. Kommuner som går under ett demokratiskt styrande och drivs utifrån demokratiska värderingar. Peterson (2018) lyfter även fram att demokrati inte bara är en abstrakt politisk idé utan grundas också i en praktisk vardag bestående av människors handlingar, möten, diskussioner och beslut. Hur offentliga organ som kommuner arbetar, styrs, leds och organiseras betonas också ha avgörande betydelse för ett demokratiskt samhälles funktionalitet. Inte minst utifrån att upprätthålla människors förtroende för demokratin som styrandeform. Utifrån detta perspektivet är det möjligt att dra slutsatsen att det är av särskild vikt att kommunerna som uppdragsgivare av respektive MKB tillsammans med konsultfirmorna tar till vara på möjligheten att inkludera medborgarna i planförslagets utformning.

Inte minst med avseende på att Bornemark (2016) för fram att medborgardialog har utvecklats till ett alltmer viktigare verktyg för kommuners kommunikation med sina medborgare. Ett samråd tillsammans med allmänheten är möjligt att beskriva som en form av medborgardialog och möjliggör ett forum för demokratiskt deltagande. Genom att samrådet öppnar upp för

38

dialog ges utrymme till nya förslag, idéer och infallsvinklar. Samtliga MKB: er visade att samråd, trots dess potential att främja demokratiskt deltagande, i låg omfattning förs fram har genomförts. Generellt får samråd ett snävt utrymme i respektive MKB.

Både MKB Sundsvall och MKB Kristianstad nämner att ett samråd har genomförts tillsammans med länsstyrelsen men för däremot inte vidare fram om allmänheten har fått möjligheten att delta. MKB Jordbro redovisar däremot att medborgardialog har genomförts och att hänsyn tas utifrån detta till planförslagets utformning av bostäder. Hur

medborgardialogen gick till och vilka som deltog utvecklas däremot inte. MKB Umeå sticker ut från övriga genom att föra fram att samråd med allmänheten har skett men redogör inte för hur det beaktats i planen.

MKB Göteborg redovisar inte i granskad MKB:s innehåll vilka som deltagit vid samråd. Vid benämning av samråd hänvisar däremot MKB Göteborg till en separat

socialkonsekvensbeskrivning som genomförts utifrån planförslaget. En svårighet med att granska MKB Göteborg utifrån detta är att kommunen och konsultfirman kan ha anpassat planförslaget med hänsyn till flera sociala aspekter än vad som redovisats för i granskad MKB. Däremot är det oavsett möjligt att dra slutsatsen att det vore fördelaktigt att redovisa hur samrådet har beaktats i utformandet av MKB med hänsyn till detaljplanens

miljöpåverkan.

Ett jämställdhetsperspektiv förs inte fram vara inkluderat vad gäller samtliga MKB: er.

Kvinnor och män, samt de människor i samhället som varken benämner sig som man eller kvinna nämns i bristande omfattning. Utifrån ett deltagandeperspektiv kan det komma att vara en nackdel för implementering av planförslagen i mån om social hållbarhet. Det genom att det inom politisk ekologi förs fram att kön har betydelse för miljöhanteringsinitiativ (Robbins 2012).

Robbins (2012) lyfter även fram att miljöutveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv präglas av samhällets könsbestämda roller. Det är utifrån detta möjligt att se en utvecklingspotential i genomförandet av studien. Genom att undersöka hur miljökonsekvensbeskrivningars innehåll möjligtvis kan antas variera beroende på om det exempelvis är fler män eller kvinnor som står bakom dess utformande. Området lämnas till förslag på vidare forskning.

Teorin miljörättvisa för även fram en grundläggande demokratisk princip om att varje människa som utsätts för en risk också ska kunna få inkluderas i den beslutsfattning som risken omfattas av (Walker 2012). Allmänheten kan vid utformandet av fysisk planering

39

riskeras att utsättas för risker och ett miljörättviseperspektiv stärker därmed deras rätt till att få delta i planförslagens utformning.

5.2.6 Förutsättningar och möjligheter

Det är möjligt att genom studien konstatera att MKB: er besitter en särställning i att vara reglerat enligt lag och att faktiskt kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. Inte minst ifråga om att det också är deras huvudsakliga syfte utifrån miljöbalkens (1998:808)

bestämmelser. I vilken utsträckning en MKB tar tillvara på möjligheten att bidra till hållbar utveckling ifråga om sociala aspekter har däremot visat sig bero på vilken kommun samt konsultfirma som står bakom utformandet. Studien stödjer potentiella förbättringsförslag för att främja sociala aspekter i MKB: er i Sverige som Kågström (2009) samt Antonson & Levin (2018) för fram. Förbättringsförslag som exempelvis externa nätverk för aktörer inom

området för att underlätta ett gränsöverskridande samarbete och ett regeringsinitiativ i utformandet av detta. Tydligare definitioner av sociala aspekter i lagstiftningen är även möjligt att bedöma vore till fördel för ett mer jämnt resultat över vilka sociala aspekter som lyfts fram.

Det har varit intressant att se en variation av infallsvinklar från respektive MKB kring vad sociala aspekter kan innefatta. Kreativitet ifråga om att se på detaljplanernas påverkan har därmed lyst igenom majoriteten av granskade dokument. Däremot hade det kunnat antas vara önskvärt att se att sociala aspekter lyfts fram ur ett bredare perspektiv och att de olika

infallsvinklarna avspeglat samtliga dokument. Detta i form av att presentera en tydlig grund i hur sociala aspekter bör tas hänsyn till i utformandet av fysisk planering.

Likt Bornemark (2016) betonar så lever vi i ett samhälle som präglas av ett högt tempo och det ställs ständigt höga krav på arbetet med fysisk planering utifrån effektivisering. Tiden som får tillägnas till varje MKB genomförande kan därför antas vara en avgörande förutsättning för en MKB: s kvalité med avseende på sociala aspekter. Eftersom begräsningar som tid i utformandet inte presenteras i varje MKB: s innehåll är det svårt att genom studiens metod avgöra kvalitén i relation till tid. Robbins (2012) lyfter fram att effektivisering och ekonomisk tillväxt har präglat de senaste årens strävan om att värna om att främja och skydda miljön.

Förutom tid är det också möjligt att anta att ekonomiska förutsättningar därmed är av avseende betydelse för en MKB: s omfattning och kvalité. Ekonomiska förutsättningars påverkan har likt tid varit svårt att bedöma utifrån miljökonsekvensbeskrivningarnas innehåll.

40