Bloggidentitet
- bloggfenomenets betydelse för unga kvinnors identitet
Högskolan i Halmstad
Sektionen för hälsa och samhälle C-uppsats, MKV 61-90hp HT 2008
Författare: Lina Christiansen &
Sara Leverin
Abstract
Titel Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.
Författare Lina Christiansen och Sara Leverin.
Handledare Åke Nilsén.
Examinator Martin Danielsson.
Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.
Syfte Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse
och om denna kan leda till en förändring i identiteten.
Metod Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys.
Huvudresultat Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i blog- gen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad.
Nyckelord Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Definition av blogg 5
1.2 Definition av identitet 7
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Tidigare forskning 9 3.1 Forskning om Internet 9
3.2 Studier om bloggar 10 3.3 Sammanfattning 12
4. Teori 14 4.1 Identitet 14
4.2 Medieförmedlad kommunikation 18 4.3 Fusion av offentligt och privat 20
4.4 Språkets betydelse 21
5. Metod 23
5.1 Urvalsprocess 24
5.2 Intervjuer 26
5.3 Innehållsanalys 28
6. Analys 30
6.1 Självbild 30
6.1.1 Beskrivning av sig själv 30 6.2 Offentlig/privat 32
6.2.1 Själv-presentation 32
6.3 Socialt samspel 35
6.3.1 Respons 35
6.3.2 Jämförelse med andra 39 6.4 Förhållningssätt till bloggen 39 6.4.1 Bloggens betydelse 40
7. Slutdiskussion 42
7.1 Vidare forskning 43
8. Källförteckning 45
Bilagor
1. Information till informanterna 2. Intervjuguide
Tack!
Vi vill tacka alla som hjälpt oss under arbetet med uppsatsen. Det har betytt mycket för oss att ni har funnits som stöd.
Ett stort tack vill vi också ge till bloggerskorna som ställt upp på intervjuer, utan er hade inte uppsatsen kunnat genomföras.
1. Inledning
De senaste åren har det varit svårt att undgå allt skriveri och prat om det nya mediet blogg. Det har blivit ett fenomen som spridit sig till allt från politiker till modeintresserade tjejer i tonåren. Fler och fler börjar använda sig av bloggar för att sprida sitt budskap, göra sina röster hörda och få uppmärksamhet.
Vårt intresse för mediet blogg väcktes för två och ett halvt år sedan när vi började på det Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Det var ungefär vid den tidpunkten som blogg blev ett mer upp- märksammat fenomen. Vårt brinnande intresse för att skriva och förmedla oss ledde till att vi själva skaffade bloggar. Att vi skriver egna bloggar har självklart ökat intresset och förståelsen för hur bloggvärlden fungerar. Genom att både läsa och skriva bloggar har vi uppmärksammat förändringar i sätt att skriva, uttrycka sig och visa vem man är. Detta har väckt intresset för den socialpsykologiska aspekten och problematiken med hur bloggar och identitetsskapande hör ihop.
1.1 Definition av blogg
Bloggande har blivit något som sysselsätter tusentals unga kvinnor varje dag, världen över. Det skapas ett flertal bloggar om dagen och den tredje december 2008 hade den svenska sidan blogg.se ca 300 000 registrerade bloggar och har ca 100 000 aktiva medlemmar under en vecka (Karlsson, 2008).
[B]logg (från eng. weblog), webbjournal, webblogg, personlig och öppen dagbok på webben. Man kan även se begreppet som ett mellanting mellan personliga kolumner i dagstidningar och dagböcker. […] Själva funktionen att publicera personliga dagböcker på webben har funnits länge; ordet blogg tillkom först i slutet på 1990-talet.
(Nationalencyklopedin, 2008)
Våge m.fl. skriver i sin bok Bloggtider att 2004 var året då medvetenheten om vad en blogg var och vilken roll de som kollektiv kunde spela i det offentliga samtalet ökade markant (Våge m.fl., 2005:59). När vi sökte i Mediearkivet (artikelsök) fann vi att det under 2004 skrevs 56 artiklar med ordet blogg och 2008 skrevs det 6695 stycken (Mediearkivet, 2009). Detta visar på den snabba expansionen av bloggar. Trots att en blogg kan ses som en dagbok så är det en social interaktion, ett kommunikationsmedium som gör att gränsen mellan privat och offentlig till viss del suddas ut. Bloggar är en del av offentligheten genom att alla har tillgång till att läsa dem, däremot är det som skrivs i en blogg många gånger privat, vilket är en del av den problematik vi vill ta upp.
I dagsläget krävs det en dator eller mobil med internetuppkoppling och en registrering på en bloggsida för att börja skriva. Det behövs inga tekniska
förkunskaper förutom de grundläggande kunskaperna om dator- och Internet- användande. Det finns ett flertal sidor där en blogg kan registreras på. Dessa sidor är uppbyggda på ungefär samma sätt och flera sidor har topplistor där de mest aktiva/mest besökta bloggarna syns på förstasidan. På en bloggsida är allt serverat, den sidan där bloggare skriver sina inlägg är konstruerad som ett textredigerings-program, dock med färre funktioner.
Typiska bloggtexter är informellt hållna och kortfattade men undan- tagen är många och det finns inte några hinder i bloggsystemet för att skriva längre texter.
(Våge m.fl., 2005:10).
Att skriva, lägga in bilder och publicera sina inlägg blir därför inte så svårt.
Kvinnor är mer intresserade av sociala interaktioner medan män är intresserade av den tekniska delen på Internet (Sveriges Radio, 2008). Eftersom att bloggsidor är uppbyggda som de är, är det texten och den sociala interaktionen som är det viktigaste, vilket passar de unga kvinnornas syften och intressen.
Förutom inlägg så innehåller bloggar även en kommentarsfunktion där de som läser kan ge respons på inlägg. Kommentarerna görs i direkt anslutning till det inlägg man vill kommentera på och blir därför ofta riktade till det som skrivits i just det inlägget. Möjligheten att få kommentarer på sina inlägg gör bloggandet till en social interaktion. I sin blogg kan man välja att blockera vissa användare (ip-adresser) och vissa ord. Dessutom kan man välja funktionen att godkänna alla kommentarer innan de publiceras och det går även att ta bort kommentarer.
Detta ger bloggskrivaren möjligheter att kontrollera allt som syns i bloggen.
Vi anser att bloggar är ett intressant medium då de låter vem som helst att uttrycka sig offentligt. Möjligheten till deltagande är större i en offentlig bloggsfär än i övriga medier, men även här växer problematiken med att alla inte har samma utrymme att uttrycka sig på. Bloggar kan vara ett bra sätt för de svaga i samhället att få en chans att komma till tals, så kallad kompensationsmekanism. Det kan dock inte uteslutas att en kumulationsmekanism, det vill säga att de som har makt får ännu mer makt, ändå finns kvar i och med att de som redan har starka resurser kommer att fortsätta ha det även i bloggvärlden. Det kan till exempel vara kändisar eller elitpersoner, exempelvis politiker som börjar skriva blogg, de får snabbt en större läsarkrets än en ”vanlig” person, trots att bloggen i sig inte kommer med ny eller mer intressant information.
Även om åsikten är fri godkänner bloggarna ett användarvillkor som innebär att innehållet i bloggen ska stämma överrens med god sed och svensk lagstiftning.
Förutom de begränsningar som lagar sätter så är det enbart fantasin och ti- digare kunskap hos bloggaren som sätter stopp. En typisk blogg innehåller
iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, länkar till intressanta och aktuella webbsidor m.m. (Nationalencyklopedin, 2008). Eftersom vi själva bloggar är vi väl insatta i hur bloggsystemet fungerar med inlägg, kommentarer och bloggtopplistor. Bloggar är intressant att forska om för att det än så länge är ett relativt outforskat område. Som tidigare nämnt är vi är intresserade av den socialpsykologiska aspekten av mediet och då just den identitetsskapande delen.
1.2 Definition av identitet
Identitetsbegreppet är ett vitt begrepp och det kommer här endast att förklaras kort. En mer utförlig förklaring hittas sedan i vår teoridel.
Identitet är ett begrepp med rötter i antiken. Det kommer från latinets idem, som betyder ”densamme”, ”jag är jag”. Identitet handlar med andra ord om hemmahörande, både på ett personligt, individuellt plan och på ett kollektivt, gruppmässigt.
(Alsmark, 1997:9)
Vi vill titta på problematiken att bloggar, genom kommunikation, kan vara en del i skapandet av identiteten. Vårt fokus ligger på vilken betydelse det har för bloggerskor att skriva blogg, men vi är även intresserade av läsandets betydelse.
Så som Alsmark säger, så säger också Gripsrud att identitet är en slags kärna.
Begreppen han använder är en-het eller likhet. För att skapa vår identitet tittar vi på andra för att se likheter och skillnader mellan oss själva och andra (Gripsrud, 2002: 18). Goffman (1994) beskriver våra möten med andra individer som framträdanden. Han menar att vi har en grundidentitet men att vi spelar olika roller i olika sammanhang. Pågår rollspelet regelbundet under en längre tid, byggs en fasad för att definiera situationen för de personer som observerar framträdandet.
2. Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten.
Våra frågeställningar som denna uppsats bygger på är:
• Hur påverkas bloggerskornas identitet av att blogga?
• Vad kan förändringen av identiteten bero på?
• Varför förändras identiteten när man bloggar?
3 Tidigare forskning
Det finns väldigt lite tidigare forskning kring begreppen blogg och identitet. En orsak till att det ännu inte forskats om bloggar kan vara för att det är ett så pass nytt fenomen och det för tillfället finns för lite kunskap om ämnet. Identitets- forskning har bedrivits sedan länge men sambandet mellan identitet och bloggar är relativt outforskat. Det finns forskning kring hemsidor som i många fall kan jämföras med dagens bloggar. Vi har hittat studier som gjorts på Internet och ett antal uppsatser som forskat kring bloggar och identitet.
3.1 Forskning om Internet
I boken Web.studies (2004) av David Gauntlett och Ross Horsley beskrivs intressanta kulturella och sociala händelser på internet i ett antal kapitel med olika fokus (Gauntlett & Horsley, 2004). Det kapitel som är mest intressant för denna uppsats är Idenity construction and self representation on personal homepages:
emancipatory potentials and reality constraints. Som vi tidigare nämnt kan webbsidor på många sätt kopplas samman med dagens bloggar, då bloggar till viss del kan sägas vara en vidareutveckling av hemsidor. På hemsidor publiceras material om personen bakom hemsidan och likadant är det med bloggar. Den som har en sida på internet, blogg eller hemsida väljer själv vad som ska publiceras så att andra kan se det. Författaren Charles Cheung som är en filosofie Doktorand vid Universitetet i Leeds, Storbritannien säger att flera personliga hemsidor skapas snarare för själv exploatering än för att göra en befästning av identiteten (2004:54), det vill säga, ”se mig här är jag”. I olika situationer visar vi enligt honom upp vilka vi ”verkligen är” (2004:55).
Förutom att vi exploaterar oss själva genom hemsidor fungerar de också som en reflexiv konstruktion av identiteten. Med detta menar han bland annat att vi har olika slags identiteter såsom en social och en kulturell. Dessa olika identiteter definierar vilka vi vill vara (2004:58). För människor som inte har en klar bild om sin identitet kan den flexibilitet som en hemsida erbjuder göra att man kan experimentera och se identiteten ur olika spektra (2004:60). Tidigare forskning har visat att de som har en osäker identitet utvecklar och rekonstruerar sin identitet genom sin hemsida. Genom att skriva om sig själv på sin hemsida, kan man gå tillbaks och läsa det och reflektera över det.
Sherry Turkle har skrivit en bok som på svenska heter Leva.online (1997), vilken bygger på hundratals intervjuer med studenter från MIT (Massachusetts Institute of Technology). Hennes forskning handlar främst om de virtuella världar som skapas online, som i många fall är en del av vardagen.
I cyberrymdens realtidsgemenskaper befinner vi oss på tröskeln mellan det verkliga och det virtuella. Vi trevar oss fram och skapa oss själva under resans gång.
(Turkle, 1997:12)
Hon säger alltså att identiteten inte är fast utan förändras genom den kontakt som skapas med andra människor.
Turkle framhåller att det finns olika fönster på internet och sättet att använda dem på. Olika aktiviteter sker i de olika fönstren. Hon kopplar detta till att jaget är multipelt och att man spelar olika roller i olika miljöer vid olika tidpunkter (Turkle, 1997).
3.2 Studier om bloggar
Minblogg.nu, en kvalitativ studie om bloggande utifrån ett individperspektiv.
Dahlgren och Engström har i sin C-uppsats på institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet, minblogg.nu - en kvalitativ studie om bloggande utifrån ett individperspektiv, tagit upp vilka funktioner en blogg kan ha, resonemang kring självutlämnande, identitet online jämfört med offline samt bekräftelsens betydelse. De sista två är av betydelse för vår uppsats och det var av denna vi först fick inspiration till vårt eget val av forskningsämne. Deras syfte är dock att förstå bloggande utifrån ett individperspektiv, medan vårt är mer inriktat just mot identitetsskapandet.
Bloggen – ett redskap för byggande av identitet och sociala nätverk. En kvalitativ studie av bibliotekariers bloggande.
Therese Ekstrand har i sin magisteruppsats i biblioteks- och informations- vetenskap vid biblioteks- och informations/bibliotekshögskolan i Borås undersökt bloggar som fenomen i relation till bibliotekariers bloggande. Hon vill ta reda på varför bibliotekarier bloggar och hur detta kan påverka deras iden- titet på bloggen samt deras yrkesmässiga roll som bibliotekarie.
Hon använder sig av fem informanter som ska ge svar på de frågeställningarna hon har, dessa personer ska inte bidra till att göra några generaliseringar om bibliotekariers bloggande i allmänhet. Hon vill att uppsatsen ska vara en del i den svenska forskningen om bloggar.
Författaren definierar begreppet identitet som ett sätt att vara en roll, rollen är den du är. Identiteten är komplex och splittrad och skapas genom representation av sig själv på olika sätt, bland annat genom bloggande.
Kära blogg – Unga tjejers identitetsskapande med bloggen
Svensson Blomst skriver i sin C-uppsats inom Fritidsvetenskap på Luleå Tekniska
universitet, Kära blogg – unga tjejers identitetsskapande med bloggen, om blog- gar som en fritidssysselsättning. Syftet med hennes studie är att undersöka hur unga tjejers mening och identitet kan formas genom att de bloggar. Hon menar att fritiden är en viktig arena för identitetsskapande och att bloggar har blivit en stor del av mångas fritid. Hennes frågeställning liknar vår och lyder: Hur kan unga tjejers mening och identitet formas med bloggen som fritidsintresse? Hon tar upp många viktiga delar som vi vill fördjupa oss i, bland annat identitetsskapande genom bekräftelse och att identiteten ständigt är i omvandling.
Svensson Blomst tar också upp begreppet ung, och säger att ungdom idag inte en- bart rör sig om tonåringar. Mycket på grund av att vuxenlivet skjuts upp genom längre studietid. I uppsatsen tar Svensson Blomst också upp problematiken med att man idag kan umgås bortom tid och rum och att gemensamma intressen därför blir viktigare när man kan umgås via Internet. Den teoretiska grunden som hon använder sig av är Anthony Giddens teori om identiteter.
Blogging as Social Activity, or, Would You Let 900 Million People Read Your Diary.
Bonnie A. Nardi, Diane J. Schiano och Michelle Gumbrecht har tillsammans genomfört en studie där syftet är att diskutera motivationen för bloggande, kvaliteten av den social interaktion och relationen till publiken. De har använt en etnografisk metod, intervju, med fokus på bloggar som är skrivna av individer som har en begränsad publik. De såg i sin undersökning att bloggar skapar publik, men publiken skapar även bloggen.
Bloggar kan i många fall jämföras med dagböcker, det som skiljer dem åt är att i en blogg finns det en social interaktion med läsarna. Denna slags interaktion skulle aldrig förekomma i en dagbok då man skriver för sig själv. I många fall är innehållet i ett blogginlägg tilltal till publiken, vilket inte förekommer i dag- boksanteckningarna.
Bloggers. A portrait of the internet’s new storytellers
Amanda Lenhart och Susanna Fox har skrivit en rapport för Pew Internet &
American life project med namnet Bloggers. A portrait of the internet’s new sorytellers.
De har gjort telefon surveys med en nationell representativ samling av bloggare och bloggerskor i USA. Undersökningen är från 2005 och det är mycket som har förändrats sedan dess som inte är relevant längre. Det vi hittade i undersökningen som är intressant är det faktum att mer än hälften av de bloggare och bloggerskor som de intervjuat använder sig av pseudonym. Anledningen sägs vara att innehållet i bloggen inte alltid är lämpligt att läsa för en chef till ägaren av bloggen. Många vill också skilja på deras offline liv och deras online tankar.
Vem är herren på täppan? En kvaliativ innehållsananalys av den svenska bloggsfären Sandra Divinyi och Cecilia Nicklassons syfte med uppsatsen är att ge en överblick
hur bloggsfären ser ut, vem som bloggar och vad det bloggas om. I uppsatsen ger författarna svar på vad en blogg är, vem det är som bloggar, vad som skrivs samt hur kategorin ”journalister och media” ser ut. Metoden de har använt sig av är kvalitativa innehållsanalyser.
De kommer fram till att de populäraste ämneskategorierna är IT och bloggande, mode och design, sex, skvaller och dejting samt humor. Modebloggarna är de som dominerar privatbloggarna och sportbloggarnas innehåll är främst sport och teknik. De ser också att kvinnor är underrepresenterade men att de finns med på vissa topplistor. Bloggsfärens kategori ”journalister och media” innehåller främst politik och samhälle samt sport och fritid. Inom denna kategori har män- nen övertaget.
3.3 Sammanfattning
Forskning kring hemsidor har visat på att hemsidor skapas i många fall för självexploatering än för att göra en befästning av identiteten. Människor vill synas, enligt Charles Cheung. Hemsidor fungerar också som en reflexiv konstruktion av identiteten. Hemsidor ger människor som inte har en klar bild av identiteten en möjlighet att experimentera och se identiteten ur olika spektra. Tidigare forskning har visat att de som har en osäker identitet utvecklar och rekonstruerar sin identitet genom sin hemsida.
Sherry Turkle kommer genom sin forskning fram till att identiteten inte är fast utan fast förändras ständigt genom den kontakt som skapas med andra människor. De olika fönstren på Internet man kan använda sig av gör att det går att göra flera saker samtidigt. Detta kopplar hon till att jaget är multipelt och att man kan vara i olika roller vid olika tidpunkter.
Studierna om bloggar har angripit fenomenet bloggar på olika sätt. Några studenter har forskat om identiteten medan andra om bloggefenomenet i sig.
Studenterna som lagt fokus på identiteten har bland annat sett att de som bloggar har olika roller online och offline, att identiteten kan förändras genom att blogga och att kontakten samt interaktionen med andra på Internet genom bloggen är betydelsefullt för identitetsutvecklingen.
I studierna om bloggar är det mest intressanta att flera som bloggar inte vill visa sitt riktiga namn och den de är när de inte skriver blogg. Anledningen sägs vara att innehållet inte alltid anses vara lämpligt för exempelvis en chef att läsa. De bloggar där kvinnor är överrepresenterade är bloggar som handlar om mode och personligt.
Jämfört med de tidigare uppsatser och studier som gjorts på bloggar så vill vi placera oss mer på en kommunikativ plattform. De tidigare forskningar som
gjorts på området och som inkluderar båda begreppen, bloggar och identitet, har stora brister i kommunikationens betydelse. Vi vill visa hur kommunikationen i bloggar kan ha en betydelse för identiteten genom att koppla den till kommunikationsteorier. Då det inte finns mycket forskning på området så tror vi att vår uppsats kan tillföra mycket. Det vi mestadels väntar oss är att väcka nya tankar och idéer för vidare forskning och att öppna upp och blottlägga ett problemområde. Det vi kommer fram till kan vara till stor nytta, och vara en grund för vidare forskning då vi valt att applicera tidigare medieteorier på detta nya medium och därmed gör ett stort arbete för att förklara dessa begrepps betydelse för bloggar.
4. Teori
I denna del kommer vi förklara de teoretiska grunder och verktyg vi kommer att använda oss av i analysdelen. De teorier vi kommer att ta upp nedan handlar om identitet, medieförmedlad kommunikation, offentligt och privat i medialiserad information och språkets betydelse i kommunikation.
4.1 Identitet
Så som vi tidigare definierade identitetsbegreppet så ser vi identiteten som en enhetlig kärna som är i ständig förändring och att den skapas i relation till andra.
Vi menar också att olika roller, det vill säga olika delar av identiteten, visas upp i olika situationer och identiteter skapas i det sociala (sam-)spelet (Goffman, 1994).
Goffman beskriver våra möten med andra individer som framträdanden. Det är i och genom dessa framträdanden som vi utformar vår identitet, i samspelet med andra och utifrån de givna förutsättningar som det sociala och kulturella rummet tillhandahåller. När man ser det utifrån detta sätt så betyder det att vårt jag skapas genom de iscensättningar vi gör av oss själva.
Upprättandet av olika roller är en viktig del av det sociala samspelet. Goffman (1994) beskriver på ett bra sätt hur individen antingen kan låta sig övertygas av den rutin som ligger till grund för rollen, eller hålla distans och inte en mer cy-nisk inställning till rollen. På en på en skala som sträcker från tvivel till tro kan dessa beskrivas som två extremer. Likväl som att en individ kan gå från tvivel till tro så kan denne tro på sin roll för att sedan förkasta den och inta en cynisk hållning. Goffman ger ett bra exempel från sin studie av ett lokalsamhälle på Shetlandsön. Ett par med torparursprung äger och driver öns turisthotell sedan ett par år tillbaka. Att driva ett hotell kräver en viss grad av service och bekvämlighet och paret fick bortse från hur de ansåg att livet skulle levas och anpassade hotellet efter medelklasspublikens efterfråga. Detta ledde till att paret själva levde sig in i rollen som medelklass då gästerna tillskrev dem de jagen och blev mindre cyniska till sina roller som de tidigare varit (Goffman, 1994:27). Be- skrivningen ovan är ett av många exempel på hur identiteten kan förändras i och med roller.
Gripsrud pratar om den symboliska interaktionismen som liknar psykoanalysen men som främst intresserar sig för hur vårt ”jag” ständigt utvecklas genom våra relationer till andra. Han förklarar nämnda fenomen på följande sätt:
Den symboliska interaktionismen hävdar att vi präglas av hur andra uppfattar oss genom att vi övertar andras perspektiv på oss själva och därefter bedömer om och i vilken mån som detta är ett perspektiv vi kan acceptera. Att överta andras perspektiv på oss själva är en variant av vår mer generella förmåga att sätta oss in i andras situation, vilket också kallas förmågan till
empati. Man kan mycket tydligt se hur denna förmåga att agera »som om» man var en annan tränas upp i barns rollekar, och i mötet med fiktiva berättelser är barns inlevelseförmåga just förbunden med deras förmåga till empati.
(Gripsrud, 2002:32)
En annan forskare inom identitetsområdet är Anthony Giddens. Han menar att människors egna själv formas reflexivt och antar att människors personliga relationer och deras ’ontologiska’ säkerhet är beroende av att all kunskap be- traktas som hypoteser. En viktig del till ett mer reflexivt identitetsformande är globaliseringen, bland annat via Internet, som innebär att tid- och rumsramarna förändrats. Nu är andra sidan på jorden inte längre bort än ett klick på datorn.
Giddens förklarar det på följande sätt:
(D)en enorma uttänjning av tidrummet som högmoderniteten skapar, gör att »självet» och »samhället» är ömsesidigt förbundna på en global nivå – för första gången i mänsklighetens historia.
(Giddens, 1991:44)
I tidigare samhällen förblev allt mer eller mindre oförändrat från generation till generation på den kollektiva nivån och den förändrade identiteten var klart ut- stakad. Giddens (1991) förklarar att det förändrade självet under modernitetens villkor däremot måste utforskas och konstrueras som en del av en reflexiv pro- cess, där det handlar om att koppla ihop personlig och social förändring.
Flera har studerat relationen mellan skriftspråk och uppkomsten av dynamiska relationen i sociala system. En av de senaste, McLuhan, har studerat mediers in- verkan på den sociala utvecklingen, framför allt i förhållande till modernitetens framväxt. Han betonar sambandet mellan de dominerande formerna av media och tidrummets förändringar.
Hur starkt ett medium förändrar tidrummets relationer beror inte primärt på dess innehåll eller de »budskap» som det sänder ut, utan på dess form av reproducerbarhet.
(Giddens, 1991:35)
Det Giddens säger tolkar vi som att ju mer reproducerbart någonting är ju varmare och dynamisk blir relationen och skapar en närhet och en känsla av gemenskap med andra. Internet är ett av de medier som har ändrat totalt på tid- och rumsaspekten så att något väldigt långt borta kan kännas väldigt nära.
Giddens (1991) frågar sig vad självidentitet är och svarar på det själv med att beskriva det som att självet är ett ganska diffust fenomen. Han menar att själv- identiteten därför inte bara kan referera till att den är stabil över tid, på det sätt
som filosofer talar om ”identiteten” hos objekt och föremål.
Självets ”identitet” – till skillnad från självet som generellt fenomen – förutsätter en reflexiv medvetenhet. Självidentiteten är det som individen är medveten ”om” när vi talar om individens ”självmedvetande”.
Självidentiteten är med andra ord inte något som bara är givet som ett resultat av kontinuiteten i individens handlingssystem, utan något som rutinmässigt måste skapas och bevaras genom individens reflexiva handlingar.
(Giddens, 1991:67)
George Herbert Meads gör en uppdelning av jaget ”I”, jaget, och ”me”, mig.
”Mig” blir i detta sammanhang den sociala identiteten och ”jaget” är individens aktiva, primitiva vilja som griper tag i ”mig”. Meads menar att det sociala spelet har betydelse för att individen ska kunna uppfatta sig själv som en individ. Jaget finns inte vid födseln, utan det som är viktigt för identitetsskapande är språk- användandet av symboler, lek och spel. Att inta olika roller är viktigt för att kunna vara självreflexiv. Utan självreflexion kan vi inte uppfatta oss själva då individen måste kunna bli ett objekt för sig själv (Göthlund, 1997).
Psykologen och psykoterapeuten Marta Cullberg Weston, som har skrivit flertalet böcker om självkänsla och självbild, säger att människan har en unik möjlighet att ställa sig utanför sig själv och betrakta sig själv. Hon menar på att det är en fantastisk prestation som bygger på en klyvning av vårt själv, där jag (som subjekt) betraktar mig själv som ett objekt (Cullberg Weston, 2005). Cullberg Weston beskriver identiteten som en känsla av något stabilt samtidigt som vi ständigt förändras. Detta kan kopplas till de ovan nämnda teorierna och även hon tar upp uppdelningen av självet och identiteten i olika roller.
Många har en självbild i arbetssammanhang och en annan i privatlivet.
En hel del av våra självbilder är också omedvetna och påverkar oss därför utan att vi vet om det.
(Cullberg Weston, 2005:18)
Hur dessa självbilder påverkar oss beskriver hon på följande sätt.
Vi bär alla på en arsenal av olika självbilder. Vi kan bland annat se det i våra pendlingar i humöret inför vardagliga interaktioner med vänner, grannar eller arbetskamrater. När de inte ger oss den bekräftelse vi behöver kan våra negativa självbilder ta över den inre scenen och utsätta oss för skoningslös självkritik. Får vi å andra sidan komplimanger och uppskattning går vi genast med mycket lättare steg. Våra positiva självbilder har blivit förstärkta.
(Cullberg Weston, 2005:17)
Detta betyder att respons och bekräftelse är viktigt för att en individ ska må bra och som vi ovan nämnt är en identitet en komplex personlig och social kon- struktion. Denna sätts ihop av vem vi tycker oss själva vara, hur vi önskar att andra ser oss, och hur de egentligen ser oss. Det sätt som vi önskar att andra ser oss på leder till själv-presentationer vilka framställer bilder av dem vi vill att andra ska se oss som (Wood & Smith, 2001). Individens identitet konstrueras bland annat genom hur andra ser på oss, men vi vill även hitta skillnader mellan oss och andra för att kunna förklara vilka vi är.
Identiteter kan alltså konstrueras genom andras bilder av oss. Dessutom är fler personer än någonsin kända idag och många har blivit besatta av att ha kändis- status. Problematiken har ökat ytterligare i och med Internet då fler personer har möjlighet att massdistribuera bilder av sig själva (Wood & Smith, 2001).
I och med detta kan vi se responsens och bekräftelsens betydelse för identitets- skapandet. Positiv respons ger en bra känsla, en känsla av uppskattning. Individen har ett behov av uppmärksamhet och bekräftelse och ju mer av det hon fått, ju mer krävs det för att fylla behovet. Negativ respons stärker, så som Cullberg Weston säger, de negativa självbilderna. För att individen ska få en mer positiv självkänsla krävs då mer positiv respons för att väga upp och ytterligare ett behov för bekräftelse ökar. Själv-presentationer av dem man vill att andra ska se en som produceras, och dessa skapas, på det sättet de görs, för att positiv respons och bekräftelse behövs. Så som Gripsrud förklarade den sociala interaktionismen, att vi ”övertar andras perspektiv på oss själva och därefter bedömer om och i vilken mån som detta är ett perspektiv vi kan acceptera” (Gripsrud, 2002:32), så väljer man också om man vi acceptera den bild andra har av en och därför kan en försvarsmekanism mot negativ respons byggas upp.
Förutom identitetsskapande har respons, även kallad feedback en betydelse i detta sammanhang. John Fiske definierar feedback som en överföring av ”mot- tagarens reaktion tillbaka till sändaren” (Fiske, 1994). I och med att bloggar har en kommentarsfunktion finns det möjlighet för läsarna att lämna feedback på innehållet. Men eftersom att bloggaren har makten över kommentarerna så kan kommentarer/feedback som ogillas tas bort. Det är heller ingen direkt feedback eftersom att bloggerskan kan skriva ett inlägg och sedan gå från datorn för att återkomma någon timme senare. Detta begränsar mottagarens delaktighet i kommunikationen. Om läsaren inte får uttrycka sin åsikt, ge feedback, kan leda till att läsaren känner maktlöshet. Maktlösheten gör läsaren oemottaglig till med- delandet som bloggerskan sänder ut (Fiske, 1994).
Identiteten ser vi, som vi ovan beskrivit som en enhet, en kärna, dock kan det vara bra att se på de olika delarna enskilt, detta för att förstå helheten och få en bättre översikt. Anledningen för att skilja mellan olika delar av identiteten är att
det gör det lättare att förstå den naturliga komplexiteten i individens formande och upprätthållande av en livsstil.
Johansson och Miegel (1992) delar in identiteten i delarna, personlig identitet, social identitet och kulturell identitet.
Personlig identitet – individuella sfären
Den personliga identiteten formas och utvecklas i den individuella sfären. Denna process kallas individuationen och dess resultat är personligheten av individen Social identitet – sociala sfären genom socialisation
Den sociala identiteten formas och utvecklas i den sociala sfären genom socia- lisationsprocessen. Det uttrycker sig själv i processen av rollantagande, rolldistans och rolltransformering. Resultatet av dessa processer är individens möjlighet att leka bestämda roller i ett socialt liv.
Kulturell identitet – kulturella sfären
Den kulturella identiteten, tar form och utvecklas i den kulturella sfären genom en process som kallas livsstilutveckling.
Denna uppdelning har vi använt oss av i vår metod-del just med anledning av att den gör identitetens komplexitet något mer översiktbar. I användandet av uppdelningen märkte vi dock att komplexiteten kvarstår och att dessa flyter in i varandra. Mer om detta finns under metod-delen.
4.2 Medieförmedlad kommunikation
Stuart Halls har myntat begreppet encoding/decoding, som betyder att en text aldrig kan uppfattas på det sättet som skaparen initierar utan att det handlar om förståelsebegrepp och tolkningar (Hall m.fl., 1980). Halls studie utgår från TV- program men denna teori om budskaps betydelse kan mycket väl kopplas till bloggande. Bloggerskan sänder genom sina inlägg ut olika budskap som sedan läsaren ska tolka. Det som bloggerskan vill sända ut är inte alltid det som hennes läsare uppfattar. Bloggerskan har ett önskat betydelseinnehåll som utformas utifrån sociala och kulturella uppfattningar (Gripsrud, 2002).
Hall kritiserar medieforskningen som ser kommunikation som en oproblematisk förmedling av ett budskap till en mottagare (Miegel & Johansson, 2002). Genom bloggande blir denna kommunikation mer komplex, han ser problematik i både produktionen och i receptionen. Det finns ett stort antal olika omständigheter som gör att budskapet får en annan betydelse än den avsedda på vägen. På ett antal svenska bloggsidor kan bloggerskan bestämma om hon vill att läsarens kommentarer ska publiceras direkt eller om hon först ska godkänna dem. Detta
gör att hon kan välja att godkänna de tolkningar som stämmer överrens med hennes budskap. Det blir mer en form av envägskommunikation.
Han påpekar dock/även att feltolknings möjligheterna är begränsade då kom- munikations-systemen redan i förväg är kodade (Miegel & Johansson, 2002).
Beroende på vilket budskap som sänds ut är de kodade på olika sätt, koden gör att vi kan se skillnaden på olika budskap. Koden är däremot inte lika tydlig i blogginlägg, där inläggen kan innehålla samma koder. Ett köp av ett nytt klädesplagg jämfört med berättande av en personlig händelse kan innehålla olika koder men det kan ändå vara svårt att särskilja dem åt eftersom att det alltid är samma avsändare. Språket är inlärt sedan tidig ålder och därmed vissa koder.
De koder som är vanligt förekommande är de som vi ser som naturliga snarare än konstruerade (Hall m.fl., 1980). De naturliga koderna utmanas till stor del av bloggandet då alla möjliga variationer ges utrymme.
När vi speglar oss i andras ögon gör vi inte alltid en korrekt avläsning av deras reaktion. Det är i stället en tolkande process som färgas av vår subjektiva registrering. Vi skaffar oss tidigt i livet en sorts ”färgade glasögon” som vi ser världen genom. Våra tidiga erfarenheter skapar förväntningar som vi använder för att sålla informationen. Vad vi ”ser i spegeln” blir därför en högst personlig bild av hur vi tror att andra uppfattar oss.
(Cullberg Weston, 2005:24)
Antony Giddens har utvecklat en struktureringsteori som handlar om samspelet mellan individ och samhälle. Denna struktureringsteori innefattar vad han tycker att sociologin ska ägna sig åt. Det han tycker att sociologiska studier ska ägna sig åt är analyser om ”hur individer inom de ramar som är givna skapar och producerar social verklighet” (Johansson, 1999). Denna process är reflexiv och äger rum i en kontext som är historiskt och socialt betingad. Bloggerskorna befinner sig i moderniteten. Modernitet säger Giddens (1991) är beteendemönster som finns inom en viss tidsålder. När boken skrevs 1991 syftade han på industrialiserade världen och kapitalismen. Vi skulle vilja lägga till informationsåldern. Med informationsåldern menar vi det moderna samhället som vi lever i idag, där information är makt. Informationsåldern är därför högaktuell i detta fall. De strukturer som ingår i moderniteten är både begränsande och möjliggörande faktorer, strukturerna som skapar den sociala verkligheten innefattar bland annat meningsskapande (Johansson, 1999). Det är svårt att definiera dessa strukturer då de sociala förändringarna sker väldigt snabbt, är mer omfattande och går djupare (Giddens, 1991). Genom andra människor kan denna kunskap om sociala förändringar blottläggas. Giddens refererar till den dubbla hermeneutiken som innebär att forskaren utgår från,
(…) vardagsspråket när han eller hon konstruerar sina diskursiva begrepp och teorier, men de aktörer som studeras kan också använda forskarens kunskaper för att förstå sin egen verklighet. Det finns alltså ett kunskapsflöde i två riktningar.
(Johansson, 1999:113)
4.3 Fusion av offentligt och privat
Joshua Meyrowitz (1985) tar upp problematiken att elektroniska medier inte bara tar den information som tryckta medier tidigare publicerat och distribuerar till nya medier utan skiljer sig från dem genom att de uttrycker nya typer av information. Elektroniska medier integrerar dessutom information-system genom att förena tidigare privata situationer med tidigare publika. Det har skett en förflyttning från den tidigare formella främre regionens information till den informella bakre regionens information, en förflyttning från abstrakta icke- personliga meddelanden till konkreta personliga meddelanden. Förflyttningen handlar inte i första hand om vilka ämnen som diskuteras eller om vilka som placeras i rampljuset, utan mer om i vilken form informationen presenteras.
Meyrowitz menar att skriven text kan beskrivas som diskursiva symboler, vilka mestadels är kommunikativa och bilder som presentationella symboler, vilka betraktas som expressiva. De diskursiva, mer digitala symbolerna ger ett fåtal alternativ till hur de ska avläsas medan de presentationella symbolerna, som kan ses som analoga, är mer flytande i sina avläsningsalternativ. Meyrowitz använder sig av televisionen som exempel när han förklarar de expressiva presentationella symbolerna. Vi ser dock att detta även kan praktiseras på bloggmediet, där bilderna är presentationella symboler.
Vår respons på ett verbalt budskap (till exempel ett tal som är tryckt i tidningen) är ofta att fråga om det är sant eller falskt, om argumentet som är logiskt, och om det är välskrivet. Expressiva meddelanden kan vara ”problem” - och begreppsrelaterat. Men expressiva meddelanden leder ofta till en annorlunda respons. Den är mer personlig och mer bunden till ”talaren”. Expressiva med- delanden berättar ständigt något om den syn uttryckaren har på situationen, hur de mår, och vilken deras känslomässiga respons på sitt eget beteende är.
Meyrowitz (1985) pratar om att informationsflödet, när det gäller tv, är en en- vägskommunikation. Detta innebär att tittare gör saker som vanligtvis skulle vara oartigt i en dialog ansikte mot ansikte. I bloggsammanhang kan detta liknas med möjligheten till att kommentera anonymt. Detta blir dock en slags tvåvägskommunikation som trots anonymiteten är en social interaktion.
Möjligheten att göra något som i en dialog ansikte mot ansikte skulle vara ohyfsat kvarstår dock, och genom att de är anonyma så klarar de sig undan att få kritik tillbaka.
Tryckta medier som tidningar och böcker kräver utbildade skribenter/författare, medan en blogg kan skrivas av nästan vem som helst. De meddelanden som skapas av gemene man är mestadels expressiva och liknar kommunikationen ansikte mot ansikte. Den grupp som blir utesluten från det publika, tryckta forumet, på grund av bristande kunskap, får här en möjlighet att deltaga i en publik arena (Meyrowitz, 1985). Här nämner Meyrowitz begreppet expressiva
”superstjärnor”. Dessa har förutom möjlighet att uttrycka sig, så som vi alla kan, men också på ett sätt som tilltalar många som något spännande, något som skapar komik eller drama.
All media fungerar som filter, vilka exkluderar delar av ”verkligheten”. I medier där material bearbetas och processen är långsam visas en främre region upp, medan snabba, mer oarbetade medier visar en bakre region. Den informella hållningen som elektroniska medier har, når sin spets när mediet innehåller tvåvägskommunikation och är interaktiva. Ju mer spontant och naturligt en konversation sker, ju mindre tänker individen på att det är ett medium hon använder. Ett ögonblickligt meddelande är ”rörigare” än ett välformulerat med- delande som bearbetats under en längre tid, och därför visar det också mer av den bakre regionen. Den snabba informationsförmedlingen gör det mycket svårare, och ibland omöjligt, att separera den publika upplevelsen från den privata (Meyrowitz, 1985).
4.4 Språkets betydelse
Språket har i tusentals år använts till att kommunicera. Idag sker kommunikationen mycket snabbare och effektivare än förut. Mycket av kommunikationen sker idag med hjälp av internet. Fiskes (1994) förutsättningar för kommunikation är att den innefattar tecken och koder. Dessa koder och tecken överförs och mottages, på samma sätt som utövning av sociala relationer (Fiske, 1994:12). Tecknet är mer än bara ett tecken, det blir något när någon använder det. Medier använder olika kanaler där deras koder syns (Fiske, 1994). I bloggar finns det flera sätt, text, bilder, rörlig bild och ljud, tal samt musik. Denna blandning av kodade in- nehåll måste brytas ner för att förstås. Det är mediets tekniska begränsningar som avgör kodens användningsområden, den verkliga användningen bestäms dock av kodarens kultur (Fiske, 1994). De som befinner sig inom samma kultur tolkar främst på ett sätt som är ”typiskt” för den kulturen (Fiske, 1994). I ett västerländskt samhälle finns det vissa referensramar som tolkningarna håller sig inom. I och med att kulturerna påverkar varandra finns det nu en större bredd av tolkningsmöjligheter.
Ferdinand Saussure, den schweiziske lingvisten är en av de som har forskat kring den semiotiska vetenskapen. Det vi vill belysa i hans studier om språk och språkbruk är tecknets, ordets, relation till andra tecken samt hur relationen
skapas. För Saussure är tecken fysiska ting med en mening. För honom är teckens relation till andra tecken det viktiga. För att ta reda på vad tecknet är måste det uteslutas vad tecknet inte är. (Fiske, 1994)
Enligt denna betydelsemodell är det betecknade de mentala före- ställningar vi använder för att spalta upp verkligheten och kategorisera den så att vi kan förstå den.
(Fiske, 1994:63)
I bloggar har språket stor betydelse, genom hur språket används får läsaren en uppfattning av hur personen bakom är. Bloggerskan har ett sätt att beskriva sig själv och hennes läsare ska sedan tolka hennes tecken. Eftersom att vi inte alltid tolkar tecken likadant kan läsaren lägga betydelser som är långt ifrån det som bloggerskan vill att läsaren ska tolka det som.
5. Metod
Metodvalet bygger på att man har en vetenskapsteoretisk bakgrund, det vill säga att man har en uppfattning om hur världen är beskaffad. Vi har valt att använda hermeneutiken, vilket innebär att vi ser allt som tolkningar. Detta gör vi eftersom vi genomför en kvalitativ undersökning där tolkning och analys är stora delar. Gilje och Grimen (2004) förklarar det i sin bok Samhällsvetenskapernas förutsättningar genom att säga att vi som sociala aktörer hela tiden tolkar meningsfulla fenomen och att detta är nödvändigt för att vi ska kunna integrera med andra sociala aktörer. Vi menar därför att vi inte kan uppnå någon universell sanning utan enbart tolkningar av andras tolkningar. Detta går också koppla till Aspers beskrivning av förstahands- och andrahandskonstruktioner. Genom första ordningens konstruktion, som är det som informanten uttrycker, förstår forskaren informantens livsvärld. Andra ordningens konstruktion är det som forskaren skapar utifrån första ordningens konstruktioner, det vill säga kategorier för att förstå informantens uttalande (Aspers, 2007). Det finns en stor skillnad mellan blogginläggen och intervjuerna som vi måste belysa. Blogginläggen skrivs för en publik på Internet och det är bloggerskorna själva som bestämmer innehållet. Intervjun är styrd och anpassat efter vårt forskningssyfte och det har därför gett de resultat som vi ”önskat”.
Som vi nämnde under teoridelen så har Halls encoding/decoding stor betydelse för denna studie. De tolkningar vi gör om bloggarna bygger på den förförståelse och den kunskap vi besitter sedan tidigare om bloggande och dess funktioner.
För oss har vår förkunskap snarare varit till vår fördel än ett hinder, då ämnet kräver så pass stora kunskaper inom begrepp och hur den sociala interaktionen på bloggar fungerar. Utan vår förkunskap hade vi varit tvungna att sätta oss in i bloggandet och förutom att det hade tagit längre tid hade arbetsprocessen inte gått lika smidigt.
Förkunskaperna vi har gör att vi är väl insatta i bloggande och allt vad det innebär.
Även om hur man beter sig inom bloggsfären inte skiljer sig så mycket från hur man beter sig mot andra ansikte-mot-ansikte så fungerar det ändå annorlunda.
Något som någon utanför bloggsfären kanske hade missat är det faktum att en bloggare kan välja vilka kommentarer som ska finnas i bloggen. Det finns också en del som bloggar som har valt att inte godkänna några som helst kommentarer från de som kommenterar anonymt. På Internet kan man vara vem man vill, men bland bloggar så verkar det vara så att man accepteras mer om man visar vem man verkligen är. Innehållet i bloggarna speglar i de flesta fall vem personen bakom bloggen är på något sätt. Genom att vi bloggar ”vet” vi redan vilka flertalet av bloggerskorna är och vi kan tro oss veta mer än vad vi faktisk gör.
Det kan bidra till att vi har en bild av bloggerskan innan vi börjar forskningen, något som vi måste vara reflexiva över. Vad vi har kunnat se genom att blogga
själva, är att många som bloggar och de som läser (som ibland är desamma) är att många tycker att bloggen ska hålla en viss kvalité, hellre inte skriva än att skriva flera inlägg ”bara för att”. Medvetenheten om detta gör att vi kan ”förstå”
bloggerskorna på ett sätt som andra kanske inte hade gjort.
I och med att vi är präglade av våra förkunskaper besitter vi endast subjektiv kunskap. Vi måste därför göra ett ställningstagande gällande om bloggerskan menar det som vi tolkar. Vi utgår från att våra informanter inte är fullt medvetna om innebörden av deras uttalanden ur ett individ perspektiv (Kvale, 2007). Vi antar en perspektivistisk subjektivitet i detta fall och det innebär att vi ställer olika frågor till en och samma text för att komma fram till olika tolkningar (Kvale, 2007:192). Fördelen med att vi är två forskare är att det finns ännu fler tolkningsmöjligheter.
Vi kommer att lägga mycket fokus på att, förutom att försöka förstå infor- manterna, även vara kritiska mot dem (Gripsrud, 2004). Genom ett kritiskt förhållningssätt försöker vi ta avstånd från att tolka på det sätt som är befäst i samhället. Många gånger betyder saker som skrivs och sägs mycket mer än vad som faktiskt är synligt vid en första anblick. Vi som forskare är medskapare av informantens svar och vi måste därför agera reflexivt för att undvika en tolkning som endast vi själva skapat (Kvale, 2007).
Den hermeneutiska teorin menar att man inte kan se på en del utan att titta på helheten runtomkring lika lite som man kan titta på helheten utan att titta på den specifika delen (Gilje & Grimen, 2004). Därför vill vi även se på kontexten runt bloggarna. Innehållet i bloggarna som tillhör våra informanter kommer vara en viktig del i att förstå hur de själva uppfattar sin identitet. Ett enskilt inlägg kan inte spegla bloggerskans identitet, det går inte heller att se enbart på bloggens inlägg, utan för att få en större bild behöver vi ha en dialog med henne. Den kontext hon befinner sig i bestämmer och begränsar innehållet i bloggen, det är dessa strukturer vi ska identifiera och bryta ner (Johansson, 1999).
5.1 Urvalsprocess
De urvalskriterier vi satte upp för informanterna var att bloggarna skulle vara personliga, de skulle till största delen handla om den som skriver bloggen. Vi ville att bloggarna skulle skrivas av unga kvinnor mellan 20 och 25 år och bo någonstans mellan Malmö och Göteborg. Dessutom ville vi att de skulle vara aktiva bloggare som skriver två till tre inlägg per dag. Varför vi valde just unga kvinnor i åldern 20 till 25 är för att de då är i postadolescensen. Det innebär att de genomgått den inre psykologiska resan där de frigjort sig från sina föräldrar och skapat en någorlunda stabil identitet (Lalander & Johansson, 2007). Vi valde informanter ur denna åldersgrupp då dessa har kommit så pass långt i
sitt identitetskapande att de har en större vetskap om vad som påverkar dem och inte. Anledningen till att vi begränsade oss geografiskt var att det skulle ta för mycket tid att resa fram och tillbaka till andra delar i landet för att göra intervjuer. Vi ville att bloggerskorna inte skulle vara gravida eller redan ha barn, då barn bidrar till att bloggerskorna får en roll som mamma.
För att hitta våra informanter använde vi oss av olika blogg-topplistor. Genom att vi hittade dem på diverse topplistor visste vi att de hade relativt många läsare.
Bland annat användes bloggportalen och bloggtoppen. Det är väldigt mycket unga tjejer som bloggar, på den svenska sidan blogg.se är det ca 46 procent som är mellan 15 och 17 år (Karlsson, 2008). Den kunskap vi hade om bloggerskor sedan tidigare gjorde att vi lättare kunde urskilja den åldersgrupp vi var intresserade av, från andra. På grund av att vi inte vill avslöja våra informanters bloggadresser kommer vi inte närmare beskriva tillvägagångssättet då detta är en offentlig handling och personer som inte bör ha denna kunskap om informanterna kan få den.
Vi kontaktade de bloggerskor som passade in i vårt urval via mail. Totalt kontaktades 15 bloggerskor som passade in på våra kriterier. Av dessa 15 var det endast ett fåtal som svarade och efter en ytterligare kontakt var det endast fyra som ställde upp. Det vi kunde ha gjort annorlunda i kontakten med informanterna var att först bestämma tid och plats och sedan skicka informationen om intervjusituationen (se bilaga 1). Att vi visar intresse för deras bloggande kan för dem kännas ovant och därmed blir dem avståndstagande.
All kontakt med bloggerskorna skedde till en början via mail och detta kan vara en bidragande faktor till att få svarade. Vi skickade vår förfrågan till den mailadress bloggerskorna angivit i sin blogg, en mailadress som troligen inte används så frekvent Vi kunde ha kontaktat de bloggerskor som passade in i vårt urval via att kommentera i deras blogg. Däremot hade inte detta passat i alla lägen då de bloggerskor vi kom i kontakt med får många kommentarer och det finns en risk att vår förfrågan skulle försvinna i den stora mängd kommentarer som varje dag kommer in till bloggerskan. Vi vill inte heller att bloggerskans läsare ska få veta att vi tagit kontakt med dem för intervju.
Vi hade gärna haft fler informanter i vår undersökning för att få en större bredd på svaren och ett mer mättat material. Vårt syfte är inte att generalisera svaren utan visa på varje bloggerskas personliga tankar kring forskningsområdet. Trots detta har vi ändå kunnat få en bredd på materialet. Eftersom att vi använder oss av innehållsanalys av deras bloggar kan vi gå in mer på djupet än att bara titta på bredden. De informanter som tillslut valde att ställa upp beskrivs närmare nedan.
Namnen på informanterna är fingerade för att de ska få behålla sin anonymitet.
Jessica är en 22 årig tjej som bor i en medelstor stad. Hon har bloggat i ungefär två år och har idag ca 300 unika läsare per dag. Innehållet i hennes blogg handlar om lite allt möjligt, mest om saker som händer i hennes liv. Hon arbetar på heltid och bloggen är ett av hennes intressen. Hon tjänar inga pengar på sin blogg men blir ibland inbjuden till olika event tack vare bloggen.
Maria är en 25 årig tjej som bor i en större stad. Hon har bloggat i ungefär ett år, på två olika bloggadresser. Hon har ca 700 läsare om dagen. Innehållet hennes blogg är vardagsbetraktelser skrivna på ett roligt sätt. Maria arbetar med inköp och hon tjänar inga pengar på sin blogg. Denna unga kvinna skriver sin blogg under pseudonym och har ett alterego. Även om innehållet i bloggen handlar om saker i hennes vardag så är det saker som är skrivna på det sätt som hon är i sitt alterego.
Jenny är 22år och bor i en större stad. Hon har bloggat i ungefär två och ett halvt år och har runt 1000 unika läsare varje dag. Hennes blogg innehåller myc- ket inspirationsbilder, vad hon gör på sin vardag och tips om saker hon själv tycker är bra. Jenny jobbar skift i en telefonväxel, vilken är hennes huvudsakliga inkomstkälla, och bloggar däremellan, vilket hon tjänar lite pengar på.
Cecilia är 20år och bor i en medelstor stad. Hon har bloggat i två år och tre månader och har vanligtvis mellan 3600 och 4000 unika läsare varje dag. I sin blogg skriver hon om mode, sitt liv, vad hon gör och lägger in mycket bilder.
Cecilia har bloggen som en heltidssysselsättning och den är hennes största inkomstkälla. Vid sidan om har hon lite extrajobb.
5.2 Intervjuer
Vi har valt att använda oss av semistrukturerade djupintervjuer med våra infor- manter och innehållsanalyser av deras bloggar. Vi ville göra denna sorts intervju för att få en djupare slags analys än vad vi tror att vi hade kunnat få annars. Den semistrukturerade intervjun innefattar ett antal tydligt angivna frågor som läses upp (Aspers, 2007). Inför intervjun hade vi förberett ca 40 frågor som vi ville att intervjupersonerna skulle svara på (se bilaga 2). Dessa frågor användes som utgångspunkt för att sedan kunna bygga vidare på något som informanten tar upp. Möjligheten vi ger till intervjupersonerna att ta upp det som de tycker är viktigt gör att intervjun kan anses ha ett större djup (Aspers, 2007).
Frågorna vi ställde bygger på resonemanget att identiteten är uppdelad i delarna personlig, social och kulturell och vi anser att alla dessa delar av identiteten finns även genom att de bloggar. Vi började med att ställa några bakgrundfrågor så vi fick reda lite mer på vilka de är. Sedan fortsatte vi att fråga de frågor som mer hade med identitet och deras bloggar att göra. Vi valde att inte berätta så mycket om vårt projekt innan intervjun hade genomförts eftersom att vi inte
ville att informanterna skulle påverkas av vårt syfte. Även om vi inte berättade om vårt syfte finns det alltid en risk för såkallade normsvar, att informanterna svarar så som de tror att vi vill ha deras svar. En problematik uppstod även i det att vi hade delat upp identitetsbegreppet i de tre delarna, personlig, social och kulturell. Dessa har en tendens, vilken vi märkte vi både under intervjuerna och i transkribering och kodning, att flyta samman. Vi tyckte dock att uppdelningen gav oss ett stöd i byggandet av intervjuguiden. Frågor väcktes med hjälp av definitionen av begreppen ovan, dock kan dessa ha låst oss till ett speciellt tanke- mönster. Eftersom vi i tidigt stadium såg konvergensen av de olika delarna så utvecklade vi frågor mer fritt under intervjuerna och därför tror vi att låsningen till det speciella tankemönster vi tidigare beskrev, inte skulle vara någon risk.
Informationen som vi skickade till bloggerskorna vid kontakttillfället var praktisk information om intervjun samt anonymitet och konfidentialitet. Detta för att de skulle vara medvetna om vad de tackat ja att medverka i och hur materialet skulle användas. Denna information skulle de sedan godkänna så att vi fick reda på att de faktiskt läst.
Intervjuerna skedde på en plats som informanten själv valde, då vi inte känner till städerna vi besökte så väl och för att vi inte ville bjuda in oss i deras hem. Tre av informanterna träffade vi på ett café och den fjärde träffade vi i hennes hem.
Nackdelen med att ha en intervju på ett café är att det är en bullrig miljö och det är en cirkulation med människor (Aspers, 2007). Detta gör att informanten kanske inte vill avslöja för mycket om sig själv eftersom att det finns personer runt omkring som kan höra. På en intervju märktes det att miljön runt omkring störde informanten, informanten var därför lite försiktig i början av intervjun.
Det vi märkte var att alla informanter slappnade av och vågade prata mer öppet när de hade vant sig vid intervjusituationen. Vår närvaro kan också bidragit till att informanterna till en början var slutna, då de inte känner oss och inte vet hur vår uppsats kommer att framställa dem.
Under intervjun hade vi en ljudinspelningsapparat för att vi skulle kunna gå till- baks till och titta i det senare. Möjligheten att kunna lyssna på inspelningen igen och att transkribera den gör att man kan se nya infallsvinklar (Aspers, 2007).
Informanterna har frågat oss om vi själva bloggar och eftersom att vi inte vill ljuga för dem, så har vi berättat att vi bloggar men att vi inte vill lämna ut bloggadressen under uppsatsen gång. Vi tror att en privat kontakt med informanterna skulle kunna inverka på vår uppsats. Under skrivandet av uppsatsen håller vi distans till våra informanters bloggar så att vi inte får en personlig koppling till det som skrivs.
5.3 Innehållsanalys
Eftersom att vi endast fick fyra personliga djupintervjuer kompletterade vi materialet med innehållet i informanternas bloggar. Genom att använda trian- gulering får vi del av ett större material en möjlighet att jämföra samt verifiera informanternas svar i intervjun och i bloggen (Alvesson & Sköldberg, 2008).
Vi utgick från intervjuguiden för att se om det fanns svar på våra frågor även i deras texter. Eftersom att det finns inlägg från den dagen de började blogga fram till idag, som i några fall är flera år är detta ett arbete som är väldigt tidskrävande.
Det går inte att söka på ett visst ord eller ämne för att förenkla sökningen. Vi började därför läsa bloggen från deras första inlägg till det senaste. Vi hittade ett flertal inlägg som gav svar på några av de frågor som vi ställde oss, mer om dem i analysdelen.
Bloggerskorna vi har intervjuat har bloggat sedan 2006 och skriver ca 3 inlägg om dagen. Det blir ca 2000 inlägg per person, vilket är väldigt mycket text att gå igenom. Vi har därför lagt störst fokus på inläggen som är skrivna under 2008.
Identiteten är i ständigt förändring och vi kan därför se identitetsförändring även från början av 2008 fram till idag. Vi anser att hur förändringar hos bloggerskorna sett ut över tid, går att få reda på även om vi inte djupläser alla inlägg som är skrivna före 2008.
En innehållsanalys handlar om att se vad det är för budskap som skickas ut och vad som kan ligga bakom det. Bloggar som är ett nytt sätt att kommunicera där budskapet kan förändras från sändare till mottagare. Den traditionella kommunikationsmodellen avsändare – buskap – mottagare kan inte förklara me- dietexter idag då de sänder ut multipla budskap (Gripsrud, 2004).
Förhållandet mellan uttryck och innehåll vid olika typer av tecken kan alltså vara mer eller mindre konventionellt och mer eller mindre motiverat – ända från det helt arbiträra och strikt konventionsbestämda verbala språket till det minimalt arbiträra och tydligt motiverade fotografier
(Gripsrud, 2004:141).
Ord har inte en primär betydelse, utan ord får betydelse genom att vi ger dem det. När vi tittar på innehållet i bloggtexterna får vi vara extra uppmärksamma på att vi inte ger orden en betydelse som de inte har.
Vi kommer att använda oss av denotation, den direkta betydelsen och konnotation, den indirekta betydelsen (Gripsrud, 2004). Då vi är väl insatta i bloggerskornas sätt att skriva i just det sammanhanget kan vi både se den direkta och den indirekta innebörden av det de skriver. Kommunikationen är alltid uppbyggd av koder och det är dessa koder vi ska se bortom. Eftersom att koder är knutna till
”kulturella kollektiv som delar konventionerna i fråga” (Gripsrud, 2004:144).
Med hjälp av vår förtrogenhetskunskap förstår vi bloggens olika betydelser. Det språk som finns i bloggar är till stor del gemensamt för hela ”bloggkulturen”.
Eftersom att vi själva bloggar har vi en referensram där vi kan avläsa ords olika betydelse. Tecken måste läsas i förhållande till andra tecken, skillnaderna är det som gör tecknet (Gripsrud, 2004). Bloggkulturen förenar många olika människor och det skapas tillsammans en bloggsfär där vissa normer och koder betyder en viss sak i just bloggsammanhang.
Vi har valt att inte använda material från bloggen, från och med den dagen då intervjun med bloggerskan genomfördes. Detta för att vi kan vara en del av det som påverkar bloggens innehåll och den text som vi sedan tänkt analysera.
Vi kommer heller inte att använda citat från bloggarna då vi inte vill röja våra informanters bloggar.
6. Analys
Vi har använt oss av intervjuer samt innehållsanalys i vår studie. Vi använde oss av intervjuer för att få en djupare förståelse för informanterna och deras identitet, samt innehållsanalys för att jämföra det som sagts i intervjuerna. Det vi kommit fram till kommer att redogöras i olika kategorier som vi identifierat.
Innehållet i kategorierna är en blandning av informanternas svar samt innehåll ur deras bloggar. För att bevara våra informanters anonymitet så kan vi inte använda innehållet i bloggarna ordagrant då det är lätt att söka efter det och hitta våra informanter.
Det är svårt att avgränsa vad som ska tillhöra vilken del i kodningen för att mycket flyter ihop. En sak påverkar en annan som i sin tur påverkar något och så slutar det med att det påverkade det första.
6.1 Självbild
Som vi nämnde under vår teoridel är identiteten uppbyggd av ett antal självbilder.
Självbilden är det som styr hur varje individ ser på sig själv. Vem man är och vad man identifierar sig med är viktiga delar i självbilden. Så som Wood och Smith (2001) säger så utgår vi från att identiteten sätts ihop av vem vi tycker oss själva vara, hur vi önskar att andra ser oss, och hur de egentligen ser oss. Vårt intresse i undersökningen handlade bland annat om hur informanterna ser på sig själva, vilka tycker de att de är enligt dem själva?
6.1.1 Beskrivning av sig själv
När vi jämför de olika informanterna med varandra ser vi stor skillnad på hur de beskriver sig själva. Skillnaderna presenteras nedan.
Det är två av våra informanter som, när vi ber dem att berätta om sig själva, säger att de bloggar. Det förvånade oss då bloggerskorna skiljer sig från varandra i hur mycket tid de lägger på bloggen och i läsarantalet. Orsaken till att bloggen näm- ndes av dessa informanter i inledningen av intervjun kan bero på att vi var där för att intervju dem om bloggandet. Varför de andra två inte nämnde det, kan vara för att de ser det som självklart att eftersom att vi var där för att de bloggar, och därför inte behövde nämna det.
Cecilia beskriver sig i sin blogg, med sitt för- och efternamn, sitt smeknamn, sitt yrke, och vad hennes blogg handlar om. I intervjun får vi även veta att hon, som hon själv säger ”lever livet”. Jenny har inte någon beskrivning om sig själv och innehållet i bloggen. Under intervjun beskriver hon sig som en tjej som gått från att vara en pojkflicka till att intressera sig för mode. Hon berättar var hon bor, vad hon är utbildad till och att hon inte har vidareutbildat sig, vilket hon ångrar. Maria, som är den som har ett alterego beskriver i sin blogg, att hon är
en humoristisk tjej, vilket yrkesområde hon tillhör, sin civilstatus samt vad hon gör på fritiden. När vi intervjuade henne berättade hon hur gammal hon är, i vilken stad hon bor, vem hon bor med och var hon ursprungligen kommer från. Jessicas beskrivning i sin blogg är nästan identisk med hur hon beskrev sig i intervjun. Vi får veta hur gammal hon är, i vilken stad hon bor, att hon har ett husdjur samt en sambo och vad hon har för intressen.
Hur bloggerskornas liv ser ut påverkar den självbild de har och hur identiteten förändras. Bloggen har olika betydelser i de olika informanternas liv. Beroende på om bloggen är en fritidsysselsättning eller huvudsaklig syssla med inkomst så påverkas deras liv annorlunda. Det vi kan se är att Cecilia som har bloggen som heltidssysselsättning beskriver att bloggen är den största delen i hennes liv.
Bloggen rättar sig efter livet och livet efter bloggen.
(Cecilia)
Våra andra informanter, som inte tjänar pengar på sin blogg, måste få en inkomst på något annat sätt. De måste därför anpassa bloggen efter livet, bloggen ges den tid som finns utöver deras jobb. Cecilia uttrycker att hon känner press att ha en bra blogg som tillfredsställer sina läsare. Hon påpekar att det ligger mycket jobb bakom, det är inte bara att skriva inlägg utan hon ska hitta material och bilder samt samarbeta med företag och svara på mail. Vi ser att bloggen ger Cecilia en trygghet, och för att hon ska få behålla denna trygghet måste hon underhålla bloggen så att hon kan behålla sina läsare eftersom att det är mycket tack vare dem som hon kan få en inkomst genom sin blogg. Vi kan utläsa att hon med hjälp av bloggen kan hon skjuta upp planeringen av framtiden och då ”leva livet”
under tiden.
Jenny som har ett heltidsjobb och bloggar på den tiden som blir över, känner också press för att hon ska nöja läsarna. Däremot säger hon att om hon inte tjänade några pengar så skulle inte det spela någon roll. Hon berättar att hennes blogg hade fler läsare tidigare men att hon inte uppdaterar lika mycket längre och att läsarantalet därför har minskat. Vi upplever att det är den sociala biten i bloggandet som betyder mest för henne. Kontakten med andra människor är det som driver henne och det kan vara därför hon i flertalet inlägg i sin blogg ber om ursäkt till sina bloggläsare när hon inte uppdaterat på ett tag.
Jessica och Maria har som Jenny en ekonomisk trygghet genom sitt arbete, därför finns det inget behov från deras sida att tjäna pengar på att blogga. Alla dessa tre tror att syftet med bloggen förändras.
Ja, tyvärr tror jag att det är många som, i alla fall dom som tjänar mycket pengar, jag tror dom mer känner en skyldighet att dom måste
