• No results found

Hur djupt sover frön och vad påverkas sömnen av? Cecilia Böhme

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur djupt sover frön och vad påverkas sömnen av? Cecilia Böhme"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Degree project in Biology, Master of Science (2 years), 2017 Examensarbete i biologi i 45 hp till masterexamen, 2017

Biology Education Center and Department of Ecology and Evolution, Uppsala University Supervisor: Jon Ågren

Hur djupt sover frön och vad påverkas sömnen av?

Cecilia Böhme

Växter har en imponerande förmåga att anpassa sig till sin omgivning. Det innebär att de kan utvecklas på olika sätt om de växer på olika platser. Anledningar till denna lokala anpassning kan till exempel vara att det är varmare eller kallare på olika platser och att växter måste anpassa sig till just de förhållandena. Något som kan ändras till följd av lokal anpassning är växternas frövila. När frön hamnar i jord gror de oftast inte på en gång. De ligger i frövila en viss tid tills det är fördelaktiga förhållande för fröet att gro.

I den här studien har jag tittat på backtrav (Arabidopsis thaliana), en välstuderad växt med små vita blommor. Det är en självpollinerande, ettårig växt som växer i torr jord. Backtrav förekommer i Europa från Italien till Skandinavien. Den blommar på våren och sätter frö på sommaren, då det är alldeles för varmt och tort för att grodden ska kunna överleva.

Backtravsfrön har därför en frövila som håller i sig tills det blivit tillräckligt svalt och fuktigt för att gro. Tidigare studier har visat att frön från platser med väldigt olika klimat, som Skandinavien och Italien, har olika lång eller djup frövila. I Italien är somrarna längre, varmare och torrare än i Skandinavien. Det betyder att jorden i Italien är lämplig för backtraven att gro i långt senare på hösten jämfört med Skandinavien. Det är därför inte förvånande att backtravsfrön från Italien har en starkare frövila än skandinaviska frön. Vad jag har undersökt är om det går att se en skillnad i frövila på lite mindre avstånd, inom Italien och inom Skandinavien och huruvida längden på frövilan kan kopplas till latitud,

sommartemperatur samt sommarnederbörd.

Genom att så frön från växthusplantor – som själva såtts med frön från olika populationer i Skandinavien och Italien – och utsätta dem för samma förhållanden, kunde jag undersöka hur frövilan varierade till följd av genetiska skillnad, lokal anpassning, hos de olika backtravs- populationerna. Frön från en population såddes i en petriskål och en vecka senare räkndes hur stor andel av fröna som grott. Om en stor andel grott indikerar det att de fröna hade en svag, alltså en kort frövila och vice versa, liten andel grodda frön betyder att de fortfarande har en stark frövila. Sedan jämförde jag andelen grodda frön hos varje population med vilken latitud populationen kom från, hur varmt och hur mycket det regnade där under sommaren.

När jag jämförde italienska och skandinaviska frön gick det att se att de italienska fröna hade en starkare frövila än de skandinaviska. Däremot, när jag tittade inom de båda regionerna fanns det ingen koppling mellan andelen groddar, alltså styrkan på frövilan, och latitud. Inte heller gick det att se en koppling till sommartemperatur eller sommarnederbörd. Det är förvånande eftersom just värme och nederbörd påverkar hur torr jorden som fröna ligger i är.

En förklaring skulle kunna var att populationerna ligger för nära varandra och att

klimatfaktorer som sol och regn inte varierar tillräckligt på så korta avstånd för att det ska synas en skillnad i frövila. Det skulle också kunna var så att andra faktorer så som altitud eller närhet till hav eller stora städer också påverkar frövilan. Det är viktigt att förstå vad som styr frövilan hos växter då groningstiden påverkar alla andra livsstadier hos plantan och om frön kan bli ”lurade” att gro vid fel tillfälle kan det leda till att växter får svårt att överleva.

References

Related documents

I Kardborreprojektet, som genomförts i samarbete mellan Bioresurs och Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), finns för- slag på hur man kan använda frön

När fröet tar upp vatten, ökar enzymaktiviteten och upp- lagsnäringen bryts ner till enklare föreningar som transporteras till fröets tillväxtpunkter. Först börjar roten

Förändringar av kottars form vid olika fuktighet gör att djur och andra figurer som tillverkas av kottar också kommer att ändra form.. Från kotte

Vatten kan transportera frön mycket långa sträckor – det finns exempel på frön som har färdats över Stilla Havet ända från Afrika till Australiens västkust, för att sedan

Detta sker oftast med hjälp av insekter som är ute efter en belöning, till exempel nektar.. Nektaren finns oftast i mitten

Detta för att ge en bakgrund till hur socialtjänsten arbetar med våld i nära relation idag och därmed även till socialtjänstens förutsättningar för att arbeta med

Om det fastnar frön på tejpen så plocka försiktigt bort dem och ta med tillbaka till klassrummet.. Tillbaka

En åsikt skulle kunna vara att forskarna, genom att använda både Narrativ metod och Grounded theory, varit för breda i valet av databearbetningsmetoder, sett ur studien syfte..