11 Koncernens resultaträkning

(1)

(2)

INNEHÅLL

2 VD harordet

4 Förvaltningsberättelse

lO Förslag till vinstdisposition

10 Revisionsberättelse

11 Koncernens resultaträkning

12 Koncernens balansräkning

13 Koncernens finansierings- analys

14 Noter till koncernens bokslut

14 Valutakurser

24 U.S.GAAP

28 Moderbolaget i samman- drag

29 Rullningslager och tätningar

35 Specialstål

37 SKFs kanalkoncept

39 Miljö

40 Moderbolagets styrelse

42 Koncernens organisation

43 Koncerndata

46 Aktier och aktieägare

48 sjuårsöversikt SKF-koncernen

EKONOMISK INFORMATION OCH RAPPORTERING

AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter under 1993:

Bokslutskorumunike ... ····'···· ... ... ... 25 februari Verksamhetsberättelse ... 7 april Rapport över första kvartalet ... 28 april Rapport över första halvåret ... 11 augusti Rapport över de tre första kvartalen ... 26 oktober Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version.

Dessutom sammanställs en årlig rapport, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA.

Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt

till

de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dessutom beställas från AB SKF , Group Public Affairs, 415

50

Göteborg.

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, onsdagen den 28 april1993, kl15.30.

Aktieägare som önskar deltaga i stämman skall dels vara registrerade i den a~

Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken fredagen den 16 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, Group Legal, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 fredagen den 23 april. De aktieägare som har aktierna förvaltarre- gistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga.

Omregistreringen skall vara verkställd senast fredagen den 16 april. Vid anmälan till styrelsen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon 031-37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och personnummer, samt aktieinnehav.

UTDELNING

Styrelsen föreslår att någon utdelning ej lämnas för verksamhetsåret 1992.

ANDELSÄGARE I SKF ALLEMANSFOND

Liksom tidigare år inbjuds andelsägare

i

SKF Allemansfond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon 031-37 26 52 senast k112.00 fredagen den 23 april.

Om vdra bilthr

KVALITET och LEDARSKAP har varit nyckelorden i drets bi/dtema.

Årets bilder speglar nilgra av de satsningar som koncernen gjort under 1992 för att stlJrluJ.företagets ledarskap och konkurrenskraft pd viJrldsmarknaden. Satsningarn.a har varit dels av den synliga typen, såsom produktinnovationer, miljtivdrd och tillverkningsprocesser, dels mera osynliga, t ex inom forsk- ning och utveckling, kvalitetsftirbilttring och personalutbildning.

Aktiebolaget SKF, 415 50 Göteborg

Telefon 031-37 10 00, Telefax 031-37 28 32, Telex 2350, Telegram KULLAGER

(3)

SKF-koncernen

SKF är världens ledande företag inom rullningslagerbranschen. Andelen av världs- marknaden, exklusive Kina och forna Comecon, uppgår till cirka

20

procent. Denna marknadsandel är i det närmaste dubbelt så stor som närmaste konkurrents.

Överallt där det finns rotation finns behov av någon form av lagring. Ett rullnings- lagers funktion är att eliminera eller minska friktionen mellan en fast och en rörlig yta samt att bära en last. Rullningslagrets livslängd skall också vara tillräcklig för den applikation där det sitter. Rullningslagret är en kostnadseffektiv lösning och återfinns följaktligen i alla typer av motorer, maskiner och hjul.

Tätningen är en produkt som separerar ett maskinelement från den yttre världen, antingen för att förhindra att främmande partiklar kommer in eller för att undvika att något läcker ut.

Rullningslager och tätningar är koncernens kärnaffär.

~Det

är SKFs politik att ha ett fullt sortiment av rullningslager så att den bästa lös- -.. 1ngen alltid kan erbjudas kunden oavsett vilken rullningslagertyp som krävs . Det är

också koncernens politik att ha en sådan geografisk närvaro, genom egna säljbolag och/eller auktoriserade distributörer, att kunden alltid har SKF inom räckhåll.

SKFs målsättning är att ytterligare stärka sitt ledarskap i kärnaffären genom en . Jroncentrering av koncernens resurser till detta område.

l

ÅRET I KORTHET

• Ett flertal nya bilaffärer stärkte SKFs ställning på fordonsmarknaden, såväl i E uropa som i USA.

• SKFs nya hjullager enhet 3E med inbyggd ABS-sensor började levereras.

• Beslut fattades om uppförande av ett centrallager för hela Europa. Skall byggas under 1993.

• Produktionen vid SKFs nya fabrik i Malaysia påbörjades.

• Ett konvertibelt obligationslån i ECU motsvarande

l

000 miljoner kronor placera- des framgångsrikt på den internationella kapitalmarknaden.

,

• Verktygsdivisionen

CTT

Tools såldes till Sandvik AB.

• SKF utsågs av General Motors

till

"Supplier of the Y ear" - årets leverantör- ett pris som utdelas för god service, totalkvalitet och konkurrenskraft.

Försäljning. Mkr

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, Mkr Resultat i kronor per aktie före extraordinära poster Utdelning

i

kronor per aktie

Registrerat antal anställda per 31 december

-*

45151

• Styrelsen foresliir att rnlgon utdelnmg e1lamnas for verksamhetsåret

1992

1991 26302

221

- 10.40

4.25 52469

Den nya Ford Mondeo

Malaysiafabriken

Hjullagerenhet mt'ti inbyggd ABS-sensor

Leveranli;irspris fr/m GM

(4)

VD harordet

Mauritz Sahlin

L ågkonjunkturen fortsätter att sätta sin prägel på livet i verkstadsin- dustrin. I Europa går vi nu in i det fjärde lågkonjunkturåret i följd. Produk- tionsvolymerna har hela tiden fortsatt att falla. För att finna en motsvarande lång nedgångsperiod får vi gå till mellan- krigstidens lågkonjunkturer.

Det är idag svårt att tro på något egentligt uppsving i Europa under 1993.

De för SKF viktiga kundgrupperna sig- nalerar alla lägre försäljning och pro- duktion. Ett positivare affärsklimat i USA räcker inte som dragkraft

i

Europa under 1993. Det är i stället de europeis- ka konsumenterna som avgör konjunk- turklimatet och till dem har ingen köplust återkommit ännu.

Konkurrensen har hårdnat. Det är naturligt att kampen om kundernas order blir allt fränare ju längre in i låg- konjunkturen vi kommer. Antalet för- lustbolag i rullningslagerbranschen talar sitt tydliga språk. Alla har inte finansiel- la resurser att stå emot påfrestningarna.

Några kommer att tvingas lämna bran- schen helt eller delvis.

KVALITET OCH SERVICE

Kampen om kundemas order är inte bara en fråga om pris. Kvalitet och ser- vice spelar allt viktigare roller när kun- derna väljer leverantör. Inget av områ- dena pris, kvalitet eller service är statiskt. En ständig förändring mot hår- dare konkurrens är det som gäller. Detta utsätter producenten/leverantören för ständigt nya utmaningar inom de flesta av företagets områden.

I detta klimat fortsätter vi att utveckla SKF för att ge oss en struktur och kost- nadsnivå som motsvarar kundernas kra,~

¹

De senaste två åren har inneburit radi- kala förändringar i vår inriktning och vårt sätt att arbeta. Åtgärdsprogrammen fortsätter att påverka koncernen också under 1993. Lägre kostnader och korta· _ re beslutsvägar blir de påtagliga resulta- ten.

En konkurrenskraftig prisnivå förut- sätter en konkurrenskraftig kostnads- nivå. Kort sagt innebär detta en väl utvecklad tillverkningsteknologi som utnyttjas effektivt i ett väl fungerande produktionsftöde. Några kallar det för

"lean production". Vi har kallat vårt system för kanalkonceptet Det har lett och leder fortlöpande till avsevärda kostnadssänkningar och kortare genom- loppstider. Detta är bra. Systemet möj- liggör också ett allt bättre utnyttjande av fabrikerna, vilket i sin tur leder till över- bliven kapacitet. I nuvarande

konjunk~

tur förstärks denna effekt. Hos oss har det lett till beslutet att stänga och avveckla inte bara produktionskanaler utan hela fabriker. En kortsiktigt dyrbar åtgärd som slog hårt på vårt resultat 1992 men som långsiktigt stärker SKF avsevärt.

TILLVERKNINGSTEKNOLOGIN

Kraven att utveckla tillverkningstekno- login kommer på sikt att sålla bort de konkurrenter som finansiellt eller tek- niskt inte klarar detta. Teknologi är en färskvara och förändras ständigt. Att utveckla tillverkningsteknologin är nöd- vändigt för oss, som har det stärkta ledarskapet som en ledstjärna i vår verk- samhet. Också i lågkonjunkturen fort- sätter vi att avsätta resurser till vår tek- nologiutveckling.

Kvalitetsbegreppet skärps successivt

och tilldrar sig idag en glädjande upp-

märksamhet på snart sagt alla nivåer i

samhället. Detta är bra för SKF som

(5)

ständigt har räknats till de kvalitetsmed- vetna företagen. Kvalitet handlar inte bara om det mätbara. Kvalitet är också en fråga om livsstil och etik. Ett företags kvalitetsmedvetande speglas i begreppet totalkvalitet. Kvalitetsarbetet berör företagets samtliga medarbetare.

Vi har i lågkonjunkturen intensifierat vårt kvalitetsarbete och skärpt kraven på vår organisation i det interna kvali- tetstävlandet. Den "benchmarking" som vi internt tillämpar har vi hämtat från

;årå mest krävande kunder men också

~å·ån

ISO-systemet. Att bibehålla kvali- tetsmedvetandet och kvalitetsutveck- lingsarbetet har hos oss högsta prioritet också i en lågkonjunktur . Att göra avkall - :oå detta vore långsiktigt ytterst riskfyllt.

f

-ATT GÖRA DET LÄ TT FÖR KUNDEN

Service innebär för oss inte bara att leverera till kunden som kunden önskat utan att också i övrigt göra det lätt för kunden att arbeta med oss, på alla nivåer. Det börjar i telefonväxeln och fortsätter sedan med kontakterna med våra säljare, våra tekniker, material- flödesfolket, ordermottagare, leverans- avdelningen, offertingenjörerna, ja alla med direkta eller indirekta kund- kontakter.

Pris, kvalitet och service är idag och i den närmaste framtiden våra främsta drivkrafter för att förstärka och utveckla _ vårt ledarskap i lagerbranschen. Det är

lärför ytterst stimulerande för oss när vårt framgångsrika arbete med dessa drivkrafter uppmärksammas av våra kunder. Det senaste exemplet på detta är General Motors beslut att utse SKF --jll årets leverantör 1992, där just våra

""'Prestationer i kvalitet, service och kon-

kurrenskraft belönats. Vi har mottagit detta pris med övertygelsen att detta är ett av stegen för det utvecklade och för- stärkta ledarskapet.

Jag har här gått igenom tre av våra viktigaste drivkrafter. D e har varit starkt pådrivande i genomförandet av den stra- tegi vi fastställde när vi under sommaren 1990 började se konjunkturnedgången.

strategin är att trimma koncernen så att SKF i framtiden kan vara lönsamt även med dagens låga volymer och därmed också ha en väsentligt bättre intjänings- förmåga i en uppåtgående konjunktur.

sedan 1990. Inledningsvis var det en stor andel från fabriksgolvet som berördes när produktionen minskades. Därefter har andelen medarbetare inom admi- nistration och centrala staber berörts när de fasta kostnaderna dragits ned.

Vi har fortsatt att sänka våra varu- lager. Samtidigt som marknaden har minskat med cirka 20 procent i volym, har SKF minskat sitt varulager med 1670 miljoner kronor.

Slutligen, med de strukturgrepp som

vi annonserade i december 1992 och

med kompetenta, lojala och hårt arbe-

tande medarbetare, skapar vi ett SKF

som kommer att gå stärkt ur den nu

rådande lågkonjunkturen.

(6)

Förvaltningsberättelse

Noggrann mätning vid SKFs forsk- ningscenter ERC i Nederlilndema av tätningsläppars friktionsmotstilnd under varierande axiell och radiell belastning. Med tätningen monterad pil en luftlagrad spindel, bestäms lilppens friktion vid olika varvtal och passningar. Friktion, som resul- terar i temperaturhöjningar i tät- ningsläppen, pilverkar illdringen av tätningens grtmmi och gör det allt styvare under drift. Noggrann frik- tionsmätning, som bara kan ilsrad- kommas i högkänsliga, special- gjorda provriggar, möjliggör tillförlitlig beräkning av tätningens livslängd.

V erksamhetsåret 1992 blev ett besvärligtårför SKF. Kon- cernens försäljning fortsatte att minska till följd av den fortsatta kon- junkturnedgången.

Tidpunkten för den förväntade vänd- ningen uppåt kom allt eftersom året gick att skjutas längre och längre framåt i tiden. Detta gällde framför allt Europa där konjunkturen försämrades ytterli- gare.

Den amerikanska ekonomin visade upp en annan och mer positiv utveck- ling. Där hade konjunkturen vänt och förbättrades inledningsvis svagt för att mot årets slut visa goda tillväxtsiffror.

För SKF-koncernen, med 60 procent av försäljningen på den europeiska marknaden, medförde den negativa kon- junkturutvecklingen att arbetet med att anpassa koncernens verksamheter till den minskade efterfrågan fortsatte med hög prioritet. Antalet anställda minska- de och produktionstakten låg under större delen av året under försäljnings- takten.

Denna anpassning innebar fortsatt intensivt arbete med att minska kostna- derna inom alla delar av verksamheten.

strukturen

i

koncernens tillverknings- och distributionsapparat fortsatte att rationaliseras för ett optimalt resursut- nyttjande och för att minska kapital- bindningen. Ett ständigt kvalitetsför- bättrande arbete bedrevs hela tiden parallellt. Kvalitetsbegreppet är centralt inom SKF och omfattar alla delar av verksamheten.

FOKUS PÅ KÄRNAFFÄREN

Koncernens strategi att öka sin fokuse-

ring på kärnaffären - rullningslager och

tätningar -ledde under året till att såväl

kärnaffären som portföljaffärerna klart ( - -,

definierades. Portföljaffärer är SK.Fs -

definition på de verksamheter inom kon-

cernen som ligger utanför kärnaffären,

såsom textilmaskinkomponenter, fiyg-

planskomponenter, fästelement och lin-

jära produkter. Dessa är i flera fall

ledare inom sina respektive verksam-

hetsområden.

(7)

Det framgångsrika arbetet som bedri- vits för att förbättra produktiviteten inom koncernen har,

i

kombination med tillbakagången i efterfrågan, lett till att SKF nu förfogar över mer maskinkapa- citet och fabriksyta än vad som behövs.

En anpassning måste således ske.

- För att genomföra nödvändiga struk-

-~r-

och rationaliseringsåtgärder under 1993 och första hälften av 1994, gjordes 1992 en reservering om 1,1 miljarder kronor. Antalet anställda minskas med ytterligare 5 000 personer, varav 4 000

mder 1993.

FORTSATT NED I EUROPA

På den europeiska marknaden försämra- des konjunkturen successivt under 1992 med acceleration mot slutet av året.

Speciellt hårt drabbades Tyskland.

Efterfrågan på såväl konsumtions- som investeringsvaror försvagades och indu- striproduktionen minskade jämfört med 1991 på alla för SKF viktiga europeiska marknader. Som en följd av lägre pro- duktionsvolymer sjönk även investe- ringstakten inom industrin.

sKF-koncernens kunder drog ned sin

andra SKF-produkter, som ingår som komponenter

i

kundernas slutprodukter.

SKFs utleveranser är direkt relaterade till kundemas försäljningsmöjligheter och därav åtföljande produktion.

Industridistributörer och återförsäljare höll nere sina varulager som en följd av de höga kostnader som ränteläget i Europa medförde.

Lågkonjunkturen i Europa har sedan konjunkturtoppen 1989/90 förorsakat ett volymbortfall för SKF på cirka 20 pro- cent. Bortfallet är representativt för branschen och den hårdnande konkur- rensen skapar ett växande tryck på pris- nivåerna.

STARKT I NORDAMERIKA

På den nordamerikanska marknaden förbättrade SKF för andra året

i

rad såväl försäljning som resultat, både när det gällde rullningslager och tätningar.

SKFs utveckling var starkare än den generella utvecklingen i regionen.

Oljetätningsföretaget Chicago Ra

w

hide - CR - som SKF förvärvade 1990 är integrerat i SKF-koncernen och är en framgångsrik och lönsam del av

Förvaltningsberättelse

Specialister från SKFs olika produk- tionsenheter i världen pli kurs i slip- teknik hos Lidköping Macl1ine Tools AB i Lidköping. Bilden visar funktionsgenomgång av universell

innerslipmaskin SUF 110 AB. LMT är SKFs center för slip- och poler- teknologi och anordnar flera gånger om året specialkurser baserade pil tillämpad SKF slipteori, med mål- sättningen att höja maskinoperatö- rernas kunskaper, vilket leder till bättre produktkvalitet, kortare till- verkningstider och lägre produk- tionskostnader.

Försäljning per användningsområde 1992

Fordons- eftermarknad 8%

l

Slutan-

l

vändare 7"/o

Elektrisk industri 5%

Industri-

l

distributörer 31%

Person- bilar 15%

l

Last-

i

111mvägar ^JO%^vagnar 2%

Thng Flyg- industri 6%

industri AllmlJn 3 % maskinindustri

13%

Försäljning av koncernens produkter 1992

(8)

Försäljning per geografiskt område 1992

Ovriga Europa 56%

Sverige

l

5%

l

Ovriga viiriden 16%

Nord- amerika 23%

Försäljning

Mkr 33 000 30000 27000

21000- 18000- 15 000- 12000- 9000- 6000- 3000-

89 90 91 92

Livslängdsprovning vid ERC i Nederländerna av lagerenheter j(Jr axelboxar till höghastighetståg, exempelvis till franska TGV, tyska ICE, italienska ETR 500, svenska X2()()(), etc.

delse som förbrukare av rullningslager och andra SKF-produkter, visade SKF en god utveckling. Försäljningen på dessa marknader ökade i hård konkur- rens med andra lagertillverkare. Kon- kurrensen skärptes genom den japanska ekonomins tillbakagång, vilket fick den japanska lagerindustrin att försöka kom- pensera efterfrågebortfallet på hemma- marknaden genom ett ökat tryck på framför allt den sydostasiatiska mark- naden.

I Syrlamerika utvecklades de två vikti- gaste marknaderna, Argentina och Brasilien, positivt vilket gynnade SKFs verksamhet.

LÅG PRODUKTIONSNIV Å

Den anpassning

till

konjunkturnedgång- en som inleddes redan hösten 1990 fort- satte under hela 1991 och 1992. De flesta av koncernens bolag, såväl tillverkande som säljande, berördes.

Den kraftiga produktionsneddrag- ningen under framför allt andra halvåret 1990 och hela 1991, berörde huvudsak- ligen den till produktionen direkt knut- na arbetskraften. Under 1992 inriktades kostnadsbesparingarna på de fasta kost- naderna inom framför allt administra- tion och staber.

Produktionstakten i koncernens fabri- ker var vid inledningen av 1992 lägre än försäljningstakten. Den ökades under

årets början för att möta en förvän:tad bättre försäljning under 1993, men bromsades sedan upp. Vid årets slut låg produktionstakten fortfarande under försäljnings takten.

Koncernens varulager fortsatte därför att minska under året trots den vikande försäljningen. Deprecieringen av den svenska kronan i oktober 1992ledde till att varulagret omräknat i svenska kro- nor i årets balansräkning ökade med cirka l 200 Mkr och uppgick till 9 435 Mkr (9 426). Med oförändrat värde på

~

kronan hade varulagret uppgått till cirk( l 8 235 Mkr. I procent av försäljningen uppgick varulagret till35.4 procent jäm- fört med 32.1 procent vid utgången av 1991. Motsvarande andel vid oförändrad kronkurs hade varit cirka 32 procent.

NY DISTRIBUTIONSSTRUKTUR

Utvecklingen av den europeiska integra- tionen gör det möjligt för SKF att ytter- ligare förbättra sin service gentemot kunderna samt minska kapitalbindning- en och få lägre materialhanteringskost- nader genom att uppföra ett centrallager för hela Europa.

Centrallagret börjar uppföras under våren 1993 och har förlagts till

Tongeren , cirka 100 km öster om

Bryssel. Med denna investering kommer

dagens 24 lagerpunkter att reduceras till

fem, den i Tongeren samt ytterligare

(9)

-

ttt.rr-.aa..•fthiMI;oO

~"01! 10 Q','AUn

fyra internationella varulager. Andelen direktleveranser från SKF-fabriker till slutkund skall ökas väsentligt.

CTTTOOLS

Under 1992 såldes verktygsverksamhe- ten inom SKF, CTI Tools (CTT), till Sandvik AB. Affären genomfördes vid årsskiftet 1992/1993, då samtliga aktier i

~

överläts till Sandvik AB. SKF hade _,..~ köpt ut sin tyska partners 20-procen-

tiga andel

i

CTT

Som betalning för aktierna i CTT erhåller SKF genom en riktad emission , ·- 1.042 500 C-aktier i Sandvik AB. Där-

=

töver övertog Sandvik lån i CTT för cirka 1400 Mkr.

Efter bolagsstämman 1996 i Sandvik AB skall C-aktierna konverteras till B-aktier. C-aktierna saknar rätt till utdelning.

CTTs verksamhet tillhörde SKF under hela verksamhetsåret 1992, varför CTT ingår i koncernens resultaträkning för 1992_ Däremot ingår inte CTT i balans- räkningen.

SVAGTSTÅLÅR

Ovako Steel ingick under hela verksam- hetsåret som helägt dotterbolag i sKF-

speglade den europeiska stålindustrins situation under året.

KONCERNENSRESULTAT

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader minskade med l 556 miljoner kronor från -221 Mkr till-l 777 Mkr. I resultatet ingår avsättningen om 1,1 mil- jarder kronor. Koncernens försäljning uppgick under året till 26 649 Mkr mot 26 302 Mkr 1991.

En väsentlig förklaring till den i stort sett oförändrade försäljningen är stål- verksamheten inom Ovako Steel som från den 1 januari 1992 konsolideras i

koncernensräkenskape~någotsom

emellertid försämrade resultatet avse- värt.

Ovako Steels externförsäljning upp- gick till2 277 Mkr och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader till -442 Mkr. Det betyder att försäljningen av koncernens produkter, exklusive Ovako Steel, minskade med l 930 Mkr under 1992 jämfört med 1991, en ned- gång med 7 procent_

SKF-koncernens rörelseresultat, efter planenliga avskrivningar med l 296 Mkr (l 077), uppgick till-1185 Mkr (-56)_

Nettot av de finansiella posterna var

För att underlätta utvecklingen av totalkvalitet startades 1992 ett omfat- tande utbildningsprogram vid SKF USA. Under en intensiv 40-timmars kurs med namnet QUEST® (Quality Enhancement through Skills Training) utbildas medarbetarna för att kunna tillgodose SKF-kundernas ständigt växande krav. Vid slutet av 1993 kommer alla de över l 000 anställda vid SKF USAs kontor att ha genomgiltt kursen.

® QUEST är ett registrerat varu- märke som tillhör Zenger- Miller Inc.

Mkr 3000

2500 2000

1500 1000 500

o

- 500 -1000 -1500 -2000

Resultat

t71 ,, v

^~

,~.·

~\

'

1·-

"\

\ '

(10)

Kapitalavkastning

(Definitioner se not l)

%

~.--.---,--.-~

88 89 90 91 92

Kr

- Sy.uelsaJt kopital ..., Totalt kapital

Egetkapital

Resultat

och utdelning per aktie

(Definition se not l)

1 5 - - -- -- - - - - 1 2 - -•t---- - - -

o -=----''---'-_._"'--.r'-._.-

-3---~._~

-6---~._~

-9---~._~

-12- -- - - - -

-lS --:-::88- .,-,89-90-,-,---9,.,-1- 92,---

- RtsulUit Utddt~ing

Det speciella utbildningscentret i Kuala Piloh för nyanställda vid Nilai-fabriken i Malaysia. Centret etablerades innan fabriken var klar så att nya medarbetare kunde grund- utbildas. Nu när fabriksbyggnaden är färdig har verksamheten flyttats dit och äger rum i nya special- anpassade lokaler.

8

Av koncernens resultat efter finansiel- la intäkter och kostnader, -1 777 Mkr (-221), svarade rullningslager och tät- ningar för -1 264 Mkr (-135), verktyg för - 117 Mkr (-103) och specialstål för -442Mkr.

Nettot av betald skatt och minskning av latent skatteskuld ledde till en positiv skatteeffekt om 280 Mkr ( -66). Minori- tetens andel av koncernens resultat var -7 Mkr (-17).

Årets resultat efter skatter var -1497 Mkr (-1194). Nettot av extraordinära intäkter och kostnader, bl a försäljning- en av mTools samt omstrukturering- ar inom Ovako, uppgick till-214 Mkr.

Resultatet per aktie före respektive efter extraordinära poster uppgick till-13.20 kronor (-10.40) och -15.10 kronor ( -10.40). Avkastningen på sysselsatt kapital var -3. 5 procent (3.0) och på eget kapital-15.3 procent (-10.3).

LIKVIDITET OCH FINANSIERING

En stor del av koncernens upplåning samordnas eller genomförs av koncer- nens internbank, SKF International AB.

Under 1992 var inriktningen att förlänga låneportföljens löptid. Upplåning av drygt 2 000 Mkr på 5-10 års löptid, främst på utländska kapitalmarknader, genomfördes. De upplånade medlen användes till återbetalning av lån med kortare löptid. Koncernens utestående korta lån avser nu i huvudsak rörelse- kapitalfinansiering i dotterbolagen.

Genom nyupplåningen är koncernens amorteringar under de närmaste åren begränsade.

Som en del av nyupplåningen emitte- rades under våren ett tioårigt konverti- belt obligationslån om 145 miljoner ECU (1 075 Mkr). Det totala antalet nya aktier som kan utges vid full konverte- ring är 8 499 965. Konvertiblerna är noterade på Londonbörsen.

Under senare delen av året omför- handlade eller förlängde SKF en stor del

av de långfristiga kreditavtal som finns som betalningsberedskap och likviditets- reserv . Vid årsskiftet hade moderbolaget outnyttjade kreditåtaganden från banker om 3 138 Mkr. Koncernens totala out- nyttjade kreditfaciliteter av samma slag uppgick till 7 337 Mkr.

Koncernens totala finansiella tillgång- ar uppgick vid årets slut till4 315 Mkr.

Därav utgjorde 3 075 Mkr kortfristiga placeringar.

Koncernens totala lån var vid årsskif- tet 9 775 Mkr medan nettoskulden, defi- nierad som totala lån minus totala finarC l sieila tillgångar, uppgick till 5 460 Mkr.

Utgångspunkten för koncernens ränteriskhantering vid upplåning är att hålla den genomsnittliga räntelöptiden mellan ett och två år.

VALUTARISKER

SKF-koncernen, med affärer i de flesta av världens länder och ett omfattande flöde av varor och kapital över gränser- na, är exponerad för risker till följd av förändringar på de finansiella markna- derna. Riskerna uppkommer i betal- ningsflöden samt i tillgångar och skulder.

Hanteringen av dessa risker samordnas av koncernens finansfunktion och intern bank.

Genom koncernens geografiska sprid- ning är riskerna inte koncentrerade till någon enstaka valuta.

Riskbilden är ändå mycket komplex genom att SKF har tillverkning i ett 20-talländer av produkter som säljs öve hela världen. Förändringar i kursrelatio- ner som leder till fördelar för tillverk- ning i ett land, medför därför ofta nack- delar för SKF-bolag i andra länder.

De årliga valutaflödena uppgår

till

mellan 12 och 13 miljarder kronor. Mer än hälften av flöden och risker kan balanseras eller kvittas. Resterande del, som motsvaras av nettoexport främst från Sverige, Italien och Frankrike, säkras genom transaktioner på valuta- marknaden.

Mot bakgrund av den ökade osäker- heten på valutamarknaden kommer SKF att ha en kortare framförhållning för säkring av valutaflöden än vad som tidigare varit fallet. Framförhållningen var tidigare mellan sex och tolv måna- der, varför den svenska deprecieringen inte ger full effekt förrän mot slutet av 1993.

Den valutaexponering som uppkom-

mer vid omräkning av nettoinvestering-

ar i utländska dotterbolag balanseras till

viss del genom finansiering eller termins-

(11)

kontrakt i motsvarande valutor. Vid en försvagning av den svenska kronan blir därför konsekvensen att koncernens balansomslutning ökar relativt mer än det egna kapitalet.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Före finansiering och investeringar gav

$KF-koncernens verksamheter under året ett negativt kassaflöde av 717 Mkr ( +2 475) efter en ökning av rörelsekapi-

-~alet

med 662 Mkr (-l 402).

Årets investeringar i maskiner och anläggningar uppgick tilll121 Mkr (l 77B) och gick i huvudsak till normal rationalisering och modernisering i kon- - yemens fabriker .

...7'

Insatser i forskning och utveckling

uppgick till473 Mkr (53B) och represen- terar cirka 1.8 procent (2.0) av årets för- säljning.

PERSON AL

Medelantalet anställda i arbete var 46 672 (45 285), varav 6 B71 (4 500) i Sverige (se not 28 - Medelantal anställ- da i arbete samt löner och ersättningar).

Registrerat antal anställda den 31 december 1992 var 45 151 (52 469).

Sammanlagt lämnade 7 500 personer koncernen under året, varav 3 751 till- hörde CIT Tools.

intäkter och kostnader uppgick till 726 Mkr {579). Rörelseresultatet före finan- siella poster var -BO Mkr ( -71 ).

Utdelningsintäkter från dotterbolag uppgick tillBOB Mkr (545) och från andra bolag O Mkr {0). Nettot av räntor och finansiella kursdifferenser var -2 Mkr (105). De extraordinära posterna uppgick till-7 Mkr (- 91), vilket inklude- rar koncernbidrag och aktieägartillskott.

Redovisat årsresultat efter boksluts- dispositioner uppgick till B24 Mkr ( 4BB).

Medelantalet anställda

i

arbete var 181 (206).

Mätning vid ERC i Nederländerna av spänningar i en jlltnsförsedd lagerenhet för lastbilshjuL Om- fattande utvärdering av hållfastheten är en väsentlig del i utvecklingen av hjullagerenheter. Trddt6jningsgivare registrerar spänningarna i enhetens filtns under belastningar liknande dem som förekommer vid kraftig bromsning och kurvtagning under verkliga vägförhdllanden.

Investeringar

Mkr

2000--- -- - - -- - - - t 800

1600

1400 1200 l ()()(J 800

600 400 200

o - -

-

~"

>--

rJ

~ l ^l_l

- ^,_, ^-

^i-

- , _ _-

r -

- - .__ _-

_i-

- - ^-

88 89 90 91 92

Medelantal anställda i arbete

(Definition se not 1)

00000--- -- -- - - -- -

~000---

~000--~~~----=-

12000

(12)

Förslag till vinstdisposition

Balanserad vinst från föregående år Redovisat årsresultat

Fritt eget kapital

styrelsen och verkställande direktören föreslår:

att till aktieägare utdelas kr 0:00 per aktie att som kvarstående vinstmedel balanseras

Kr Kr Kr

1 899 340 813 824817163 2 724157 976

o

2 724157976 2724157 976 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1992 och ställningen vid samma

års

utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer.

Göteborg den 25 februari 1993 Anders Scharp

Göran Johansson Gösta Bystedt

Giovanni Mario Rossignole Claes Dahlbäck

Anders Sjöberg

AlfÅkerman Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson Inger Stenström Sune Carlsson Lars Ove Håkansson

Revisionsberättelse

lO

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1992. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

MODERBOLAGET

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk- ningen, disponerar vinsten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för år 1992.

KONCERNEN

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

Göteborg den 5 mars 1993 Olof Heralf

Auktoriserad revisor Price Waterhouse

Åke Gustavsson Nils Brehmer Auktoriserad revisor Öhrlings Reveko AB

Denna revisionsberättelse hänför sig till den fullständiga årsredovisningen som också innefattar årsredovisningen för moderbolaget.

(13)

Koncernens resultaträkning

Belopp i miljoner kronor

1992

1991 1990

Försäljning 26649 26302 27766

Övriga rörelseintäkter

148

238 164

Tillverkningskostnader -20198 -19181 -19 011

Försäljnings-, administrations-

och utvecklingskostnader not2 - 6488 - 6338 - 6053 Avskrivningar enligt plan not3 - 1296 - 1077 951

Rörelseresultat

- 1185 56 1915

Finansiella intäkter och

kostnader -netto not4

592

165 165

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader - 1777

221 1750

Härtill hänförlig skatt not5 280 66 719

Andel i intressebolags resultat not13 907 133

Resultat efter skatt

- ¹⁴⁹⁷ ^- ¹¹⁹⁴ ⁸⁹⁸

Extraordinära intäkter not6 6S 145

Extraordinära kostnader not7

279

37 Härtill hänförlig skatt not5 34

Minoritetsintressens andel i resultatet 7 17 26

Årets resultat

- 1704 - 1177 1014

(14)

Koncernens balansräkning

Belopp i miljoner kronor

1992

1991 1990

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Finansiella omsättningstillgångar not 8 3075 3 823 3 812

Kundfordringar not 9 5332 4973 4976

Varulager not 10 9435 9426 9954

Övriga omsättningstillgångar notll 1050 1126 931 18892 19348 19673 AnläggningstiDgångar

Långfristiga finansiella tillgångar not12 1240 l 038 l 077 Aktier och andra värdepapper not13 411 132 760

Anläggningar notl4 11227 11 327 9057

Övriga anläggningstillgångar not15

944

832 737

13822

13 329 11631

Summa tillgångar 32714 32677 31304

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån not16 3258 4978 3469

Leverantörsskulder not17 1915 2306 2324

Kortfristiga skatteskulder not5 74 90 408

Övriga kortfristiga skulder notlB 5130 4175 3 375 10377 11549 9576 Långfristiga skulder

Långfristiga lån not19

5244

4443 3769

Pensioner not20 5045 4 548 3 955

Långfristiga skatteskulder not5 1360 1 435 1 395

Övriga långfristiga skulder not21 372 206 214

Konvertibla lån not23 1273

13294 10632 9 333

Minoritetsintressen 113 172 240

Eget kapital not24

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1412 1 412 1 412

Bundna reserver 4064 5466 5112

~tt

eget kapital

Fria reserver 5158 4623 4617

Årets resultat -1704 -1177 l 014

8930 10 324 12155 Summa skulder och eget kapital 32714 32677 31304

Ställda panter not25 1994 1 917 l 765

Ansvarsförbindelser not26

807 811

1391

(15)

l l _l Koncernens finansieringsanalys

Belopp i miljoner kronor 1992 1991 1990

Rörelseresultat

- 1185 56 1915

Avskrivningar på anläggnings-

tillgångar och goodwill 1344 1 129 986

Extraordinära intäkter och

kostnader -netto 214 108

Förändring av rörelsekapital:

Varulager -

⁸⁵³

¹ ⁵¹⁰ ^- ¹⁵⁷²

Kundfordringar -

664

511 35

Leverantörsskulder - ²⁹³ - ³³⁶ ^2rJ7

Övriga omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder - netto 1148 - ²⁸³ ⁵³

Kassaflöde &ån rörelsen

- ⁷¹⁷ ²⁴⁷⁵ ¹⁶⁶²

Investeringar i anläggningar - 1121 -1778 - 1589 Investeringar

i

anläggningar genom

företagsförvärv 7 - 111 - 1068

Försäljning av anläggningar

539

115 67

Försäljning av nettorörelsetillgångar

icrrTools 1873

Förvärv av nettorörelsetillgångar i Ovako - 2459

Kassaflöde efter investeringar

567 - 1 758 - 928

Finansnetto -

592

- ¹⁶⁵ - 165

Utdelning till AB SKFs aktieägare - ⁴⁸⁰ ^- ⁴⁸⁰ ^- ⁴⁵⁹

Minoritetsintressen i erT Tools 99

skatter

189

- ³⁴³ ^- ⁹¹⁸

Förändring av låneskulder

354

2183 3117

Förändring av övriga långfristiga

tillgångar och skulder - netto

40

582 - 338

Valutakursdifferenser - ⁷⁴⁶ ⁸ ¹³

Förändring av finansieUa

omsättningstillgångar - 748 11 395

(16)

Noter till koncernens bokslut

Belopp i miljoner kronor där annat ej anges NOT l - REDOVISNINGSPRINCIPER

Allmänt

Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet, förutom CIT Tools (se not 6). AB SKF och dess dotter- bolag tillsammans betecknas som "SKF-koncernen"

eller "koncernen" nedan.

Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav upp- går till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande betecknas som "Intresse- bolag".

AJla bolag inom koncernen tillämpar de redovisnings- regler som angivits i "The SKF Accounting and

Financial Reporting Manuals". Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk praxis och "U.S. GAAP" beskrivs utförligare i not 29 nedan.

Koncernredovisning- dotterbolag

Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden.

Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet.

Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags eget kapital vid för- värvstillfället, justerat

i

enlighet med koncernens redo- visningsprinciper, redovisas

- som goodwill i balansräkningen om anskaffnings- kostnaden är det högre beloppet.

- som minskning av de förvärvade anläggningstillgång- arnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet.

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har eliminerats.

Valutakurser

Omldassificering

Tidigare presenterade uppgifter avseende 1991 och 1990 har i vissa fall oroklassificerats för att överensstämma med 1992 års bokslut. I årsredovisningen 1991 redovisa- des Ovako som Intressebolag. I årets årsredovisning har 1991 års balansräkning, och h änförliga noter, omräknats i avsikt att redovisa Ovako som helägt dotterbolag redan vid 1991 års utgång.

Redovisning av andelar i intressebolag

Innehav i dessa bolag redovisas enligt kapitalandelsme- toden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bolagens eget kapital, beräknad enligt kancer-

("',:~

nens regler, och koncernens andel av årets resultat. __. · Omräkning av belopp i utländsk valuta

Boksluten för utländska dotterbolag har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster

i

de utländska dotterbolagens balansräkningar har "' ) omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträk- ningarna har omräknats med de genomsnittliga valuta- kurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräk- ningsdifferenser som därvid uppstått har direkt påverkat koncernens eget kapital.

Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflations- länder har omräknats med den s k monetära/icke-mone- tära metoden (MIM-metoden). B alansräkningens mone- tära poster har därvid omräknats med balansdagens kurs och icke-monetära b alansposter, och motsvarande poster i resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs ( investeringskurs ). Övriga resultaträkningsposter har omräknats med årets medelkurs. Omräkningsdifferen- serna har fördelats på respektive rad i resultaträkningen.

'fiansaktioner

i

utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som upp- stått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat.

Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser:

Medelkurs Kurs 31 december

1992 1991 1990 1992 1991 1990

Belgien 100 BEF 18.06 17.68 17.70

2L34

17.75 18.14

Frankrike l FRF LlO 1.07 1.08 1.28 1.07 1.10

Indien 100 INR 19.50 27.01 33.01 22.49 21.30 30.80

Italien 100 ITL OA7 0.49 0.49 0.48 0.48 0.50

Japan 100 JPY 4.63 4.50 4.08 5.65 4.41 4.20

Kanada l CAD 4.80 5.28 5.08 5.54 4. 78 4.90

N ederländerna 1 NLG 3.30 3.23 3.24 3.89 3.24 3.32

Schweiz 1 CHF 4.1! ^4.22 ^4.27 4.82 ^4.11 ^4.39

Spanien 100 ESB 5.68 5.81 5.77 6.15 5.73 5.86

Storbritannien 1 GBP 10.21 10.65 10.50 10.67 10.39 10.81

USA l USQ 5.81 6.06 5.93 7.04 5.54 5.69

Tyskland 1 DEM 3.71 3.64 3.65 4.37 3.66 3.75

(17)

Terminskontrakt och kurssäkring

Terminskontrakt som säkrar flöden av varor och tjänster mellan länder har behandlats på så sätt att kundfordring- ar och leverantörsskulder värderats till terminskurs. I de fall där fordran eller skuld ej ännu uppkommit har någon värdering av terminskontrakten ej gjorts.

Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som upp- ,

,~~,stått

vid omräkningen av de utländska dotterbolagens

. __ , resultat- och balansräkningar. För terminskontrakt av detta slag fördelas ränteskillnader mellan valutorna jämnt över respektive kontrakts löptid.

Terminskontrak t, vilka ej tjänar som kurssäkring, har ..,_ värderats till marknadsvärde och vinster och förluster .. . iingår i finansnettot.

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings- kostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återan- skaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Anskaffningskostnad beräknas i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I anskaffnings- kostnaden ingår material, arbetskraft och tillverknings- omkostnader.

Anläggnings- och immaterleDa tillgångar

Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångamas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet.

I dessa fall baseras avskrivningen på detta värde.

Avskrivningssatserna baseras på tillgångamas beräk- - nade ekonomiska livslängder, i allmänhet 33 år för bygg- . inader, 10-17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kon-

y torsinventarier och fordon.

Goodwill skrivs i allmänhet av_ planenligt över 10 år.

Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över maximalt 20 år. Avskrivningarna

~;ingår

i administrationskostnader.

Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider.

Leasing

Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaff- ning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt kar ak- teriserar ett ägande överförs till SKF-koncernen. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasingperioden.

Forsknings- och utveddingskostnader

Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer.

Inkomstskatter

Alla bolag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskat- ter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas. Latenta skatter beräknas enligt s k "deferred method". Detta innebär att latent skatteskuld eller -fordran vid årets utgång är lika med de ackumulerade latenta skatter som påverkat årens resultat. Vid beräkningen har, där så är möjligt, hänsyn tagits till förlustavdrag som kan reducera framti- da beskattningsbara inkomster.

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av reste- rande disponibla vinstmedel eftersom dessa förväntas återinvesteras.

Ändringar av redovisningsprinciper 1993

I december 1990 ufärdade U .S. Financial Accounting standards Board Fas 106, "Employers' Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions". Denna innebär att ett företag fortlöpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner o dyl som intjänat s av de anställda men som åtnjuts först efter pensioneringen. För företag i USA krävs tillämpning av FAS 106 från 1993 och för övriga företag från 1995. För koncernens dotterbolag i USA beräknas effekten av FAS 106 bli omkring ett- hundra miljoner dollar efter skatt. Effekten av denna ändring av redovisningsprincip kommer att visas som en justering av den ingående balansen för koncernens eget kapital.

I februari 1992 utfärdade U.S. Financial Accounting Standards Board FAS 109, "Accounting for Income Taxes". FAS 109 kräver att latent skatt beräknas på basis av skillnader mellan bokföringsmässiga och skattemässi- ga värderingar av tillgångar och skulder, med använd- ning av den s k "liability method", vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser belastar årets resultat. Vidare skalllatenta skattefordringar aktiveras i den mån de san- nolikt kan utnyttjas. Tillämpning av FAS 109 krävs från januari 1993. Den ackumulerade effekten av denna

ändring av redovisningsprincip kommer att visas som en justering av den ingående balansen för koncernens egna kapital. Koncernen förväntar sig att ändringen initialt kommer att öka det egna kapitalet på grund av omfat- tande förlustavdrag. Dock har nedskrivningsbehov av dessa förlustavdrag ännu ej beräknats. Effekten av ändringar i skattesatserna beräknas för övrigt ej bli materiell.

Den ackumulerade effekten av ovanstående juste-

ringar kommer att redovisas i årsbokslutet 1993. 1993

års

resultat av FAS 106 kommer däremot att redovisas

löpande Wtder hela året.

(18)

Definitioner av nyckeltal

Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporte- rar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvär- den som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckel- tal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade.

1. Andel eget riskbärande kapital

Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

2. soliditet

Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

3. Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning.

4. Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke ränte- bärande skulder.

5. Avkastning på eget kapital

Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital.

6. Rörelsemarginal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av för- säljningen.

7. Kapitalomsättning

Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslut- ning.

8. Resultat i kronor per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

9. Direktavkastning

Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.

10. P/E-tal

Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

11. Medelantal anställda i arbete

Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade med normal full arbetstid under året.

NOT 2 - FORSKNING OCH UTVECKLING

Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1992 till 473 respektive 538 och 534 för 1991 och 1990. Dessutom ingår koncernen kontrakt att utveckla och tillverka prototyper av olika produkter. Kostnader hänförliga till sådana kontrakt uppgick till20, 19 respektive 20 under 1992, 1991 och 1990. Koncernen har till fullo fått ersättning för dessa kostnader.

16 NOT 3- AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN

1992

1991 1990

Markanläggningar 7 6 6

Byggnader

128

114 102

Maskiner och inventarier

1089

901 805

Hyrda tillgångar 28 45 29

Hyresrätter

1

2

1

Uppskrivningar

43

9 8

1296

1077 951 Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig 1125, 912

~ch

798

-~ör

1_992 respektive 1991 och

1?.9oynpr~- (

duktionsanlaggmngar, medan återstoden hanfor s1g till

".

tillgångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling.

NOT

4-

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

1992

1991 1990

Utdelningar 2

10 11

Ränteintäkter

546

685

600

Räntekostnader

_- ₈₉₆

-863

-

820 Finansiella kursdifferenser -244 ^- ⁹⁷

⁴

Finansiella omräknings-

differenser (MIM-metoden) 100 48

- 592

-165 - 165 Pensionskostnadens räntedet netto ingår i rörelseresul- tatet med 311 för 1992, 49 för 1991 och 368 för 1990.

Av finansiella kursdifferenser utgjorde cirka

160 kurs-

förlust p g a omvärdering av moderbolagets konvertibla lån i ECU. Se även not 23.

Finansiella omräkningsdifferenser 1991 och 1990 är .lit

hänförliga till bolag verksamma i höginflationsländer

, däf4f¹

MIM-metoden tillämpas. För 1992 redovisas dessa bland

ränteintäkter och räntekostnader.

(19)

NOT 5 - ÅRETS SKATTER Årets skattekostnad var:

Till resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänförlig

betald skatt latent skatt

Till extraordinära intäkter och kostnader hänförlig latent skatt

, ..

,

1992

- 134 414 280

280 '--skatteskulder och skattefordringar

medtagna i balansräkningen:

skatteskulder att betalas under nästa år

:.·~i atent_a ~katter- kortfristiga

·-xortfrlstlga skatteskulder Latenta skatter -långfristiga Latenta skattefordringar

74 74 1360 1434 -kortfristiga (se not 11) 110

1991

- 148 -

-

82 66

66 109 19 90 1435 1525

1990

- 580 - 139 - 719 34 - 685

230 178 408 1395 1803

Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avskrivningar utöver plan, gjorda i vissa dotterbolag.

Utnyttjande av förlustavdrag har reducerat skattekost- naden med 31 under 1992,53 under 1991 och 230 under 1990. Förlust som skattemässigt avräknats mot tidigare års vinster reducerade skattekostnaden med l under 1992,34 under 1991 och med 10 under 1990.

Bolagsbeskattning

Den svenska bolagsskatten uppgick till 30 procent under 1992 och 1991, och till40 procent 1990.

.-~ 1

Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella

· intäkter och kostnader samt extraordinära poster, men innan andel av resultat i intressebolag och minoritets- intressen, uppgick till14 procent 1992, -30 procent 1991 och 37 procent 1990. Den huvudsakliga skillnaden mellan --:len lagstadgade och den effektiva skattesatsen beskrivs . J edan (i procent):

Skattesats i Sverige

Skillnad mellan skattesatsen i Sverige och den normala skattesatsen för utländska dotterbolag

Icke skattepliktiga intäkter - netto Utnyttjade förlustavdrag Förlust avräknad mot tidigare

års vinst

Ökning av outnyttjade förlustavdrag

1992 30

4

39

2 - 60

1991 1990

30 40

3 4

33 - 7 24 - 14 15

-165 13

Förlustavdrag

Moderbolaget och vissa dotterbolag, främst i Sverige, Storbritannien och Spanien hade den 31 december 1992 förlustavdrag som uppgick till5 015 (l 510 för 1991 och 742 för 1990) vilka kan användas till att reducera framti- da beskattningsbar inkomst. Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:

1993 1994 1995 1996 1997

1998 och senare

63 95 217 237 65 4338 Utöver dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 1507 för 1992 (755 för 1991 och 555 för 1990) som har reducerat latenta skatteskulder. Avdragen kan användas till att reducera framtida beskattningsbar inkomst. Då dessa avdrag redan reducerat den latenta skatteskulden innebär dock utnyttjandet av dessa avdrag i framtiden inte någon minskad skattebelastning totalt sett för koncernen.

Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1992 outnyttjade skatteavdrag som uppgick till262 (306 för 1991 och 347 för 1990) avseende lämnad aktieutdelning, s k Annell-avdrag. Dessa förfaller löpande t o m år 2011 och minskar enligt svensk skattelagstiftning beskattnings- underlaget.

NOT6 - EXTRAORDINÄRAINTÄKTER

1992 1991 1990 Vinst vid försäljning av CIT Tools

Vinst vid försäljning av fastighets- bestånd i Göteborg

65

145 145 Den 31 decrober 1992 sålde koncernen sin verktygsdivi- sion, CIT Tools, till Sandvik AB. Resultatet av verksam- heten inom CIT Tools under 1992 är inkluderat i koncer- nens resultaträkning, medan koncernens balansräkning den 31 december 1992 exkluderar

CIT

Tools.

Köpeskillingen utgörs av 1 042 500 nyemitterade

Sandvik C-aktier. Betalning sker efter Sandviks ordinarie

bolagsstämma 1993. Beroende på resultatutvecklingen

för CIT Tools under 1994-1995 kan en tilläggsköpeskil-

ling utfalla. C-aktierna har ingen utdelningsrätt för verk-

samhetsåren 1992-1995, men har i övrigt lika rätt som

Sandvik B-aktier. C-aktierna skall omvandlas till motsva-

rande antal Sandvik B-aktier efter 'sandviks ordinarie

bolagsstämtna 1996. C-aktierna har åsatts ett värde av

313, vilket baserar sig på kursen på Sandvik B-aktier var-

vid hänsyn tagits till nyssnämnda inskränkningar.

(20)

Nedanstående uppställning visar proforma resultat- och balansräkningsinformation såsom koncernen skulle ha sett ut åren 1991 och 1992 om försäljningen av CIT Tools hade skett

i

början av 1991, baserat på ett antagan- de om en realisationsvinst på 65. Ränteeffekter har ej beaktats. CfT Tools bildades i december 1990.

1992 ¹⁹⁹¹

Försäljning 24943 24358

Rörelseresultat - 1195 81

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader

~

1660 - ¹¹⁴

Omsättningstillgångar 18892 19014

Anläggningstillgångar 13822 12625

Kortfristiga skulder 10377 11105

Långfristiga skulder 13294 10043

Eget kapital 8930 10389

NOT 7- EXTRAORDINÄRA KOSTNADER

1992 ¹⁹⁹¹ ¹⁹⁹⁰ Avskrivning av verksamhet i

f d Jugoslavien

Avveckling av portföljaffärer

- 52 -227 -279

NOT 8 - FINANSIELLA OMSÄ TTNINGS- TILLGÅNGAR

1992 ¹⁹⁹¹

Kassa och bank 1070 823

Obligationer och andra

värdepapper

508

640 Reverslån 5

Statsskuldväxlar, stats-

obligationer

384

420 Övriga kortfristiga finansiella

fordringar 1113 1935

3075 3 823

- - 37 37

1990 742 459 7 645 1959 3 812 Kassa och bank innefattar placeringar hos banker med 714 för 1992, 144 för 1991 och 286 för 1990.

NOT 9- KUNDFORDRINGAR

1992 1991 1990

Växelfordringar

587

563 572

Kundfordringar 5002 4617 4573

5589 5180 5145 Reserv för osäkra fordringar - 257 -207 - 169 5332 4973 4976 Avsättning till reserv för osäkra fordringar som belastat resultatet uppgick till88 för 1992, 66 för 1991 och 45 för 1990.

NOTlO-VARULAGER

Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varu- lagret den 31 december till:

1992 1991 1990

Färdiga varor 6146 5 860 6401

Produkter i arbete 2117 2302 2217

Råmaterial

589

706 835

Förbrukningsmaterial 583 558 501

9435 9426 9 954

NOT 11- ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

~ ) 1992 1991 1990 Förskott tillleverantörer 50 66 114 Förutbetalda kostnader 334 ¹⁸⁹ ¹⁸⁵

Upplupna intäkter 141 353 21 ()

Latenta skattefordringar, netto 110

Övriga kortfristiga fordringar 415 518 414 1050 1126 931

NOT 12- LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

1992 ¹⁹⁹¹ ¹⁹⁹⁰ Långfristiga finansiella

fordringar 1222 1021 1069

Obligationer och andra

värdepapper 18 17 8

1240 1038 l 077

NOT 13-AKTIER OCH ANDRAVÄRDEPAPPER

I aktier och andra värdepapper ingår Sandvik-aktier me 313 för 1992, och investeringar i intressebolag med 567 för 1990. "Gamla Ovako" utgör den största enskilda investeringen med 566 för 1990.

"Andel i intressebolags resultat" hänförligt till Ovako består av följande:

Andel i "Gamla Ovakos" resultat januari-november 1991 respektive 1990

"Nya Ovakos" rörelseresultat

1991 1990

-229 -133

för december - 133

Uppskattade avvecklingskostnader

för Ovako Profiler AB i Luleå - 500

Övrigt, netto - 45

- - - -

-907 -133

Komplett lagstadgad specifikation över moderbolagets och koncernens samtliga innehav av aktier och andelar har bilagts årsredovisningshand- lingarna som insänts till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan erhållas från AB SKF, Group Public Affairs, 415 50 Göteborg.

(21)

NOT 14- ANLÄGGNINGAR

Mark

Markanläggningar Byggnader

Maskiner och inventarier H yrda tillgångar

-B yresrätter : __ ).Jppskrivning

Netto

Förskott tillleverantörer ' J

· "1-lyrda tillgångar består av följande:

Mark Byggnader

Maskiner och inventarier

1992

Anskaff- ning$- kostnad

Ackumu- lerade avskriv-

ningar en! plan

390 8

278 180

4559 2ll8

18211. 10372

238 135

9 6

518 246

24263 13065 11198

29

11227

1992

5

91 142 238

1991

Anskaff- nings- kostnad

ningar enl plan

470 2

247 165

4 267 1 836 16 990 9195

281 165

7 4

578 213

22840 11580 11260

67 11327

1991

7

71 203 281

1990

Anskaff- nin!ll'- kostnad

ningar en! plan

386 2

210 133

3 675 1622 13 815 7734

256 129

31 10

459 217

18 832 9847 8 985

72 9057

1990 7 73 176 256

NOT 15- ÖVRIGA ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR

1992

Anskaff- nings- kostnad

- Goodwill 900

j atent och liknande rättigheter 19 919

Netto 749

Investerin~ar,

övrigt 195

944

NOT 16 - KORTFRISTIGA LÅN

1992 1991 1990

Banklån 2430 3 365 2680

Kortfristig marknadsupplåning

l

004 408 Övriga kortfristiga lån

302

130 62 2732 4499 3150 Kortfristig del av

långfristiga lån 526 479 319

3258 4978 3469 Det högsta skuldbeloppet, exklusive kortfristig del av de

1991 1990

Ackumu- Ackumu- Ackumu-

lerade lera de lera de

avskriv- Anskaff- avskriv- Anskaff- avskriv-

ningar nings- ningar nings- Dingar

enlplan kostnad enl plan kostnad enl plan

155

801 110 711 83

15 16 11 47 37

170 817 121 758 120

696 638

136 99

832 737

1991 och 11.6 procent 1990. Räntan per den 31 december 1992 var 9.4 procent. Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad.