Teletrarlken ökade med 9 % -

Innehållsförteckning Televerkskoncernen 1987-

verksamheten i sammandrag . . . l

Generaldirektörens kommentar . . . 2

Koncernöversikt . . . 4

Resultatområde KUND . . . 8

Resultatområde NÄT ... .... 14

Resultatområde RADIO ... 18

Resultatområde KABEL-TV ...

22

Resultatområde ADB-SERVICE ... 24

Helsingborgs teleområde ... 26

Resultatområde Teleinvestgruppen .... 28

ELLEMTEL ... 30

Forskning och utveckling ... 31

Definitioner ... ... 32

Resultaträkningar ... ... 33

Balansräkningar ....••... 34

Finansieringsanalyser ... 36

Bokslutskommentarer ... 37

Revisionsberättelse ... ... 43

Fem år i sammandrag ... ... 44

Televerkets styrelse 1988 ... ... 46

Televerkskoncernens ledning ... 47

Televerkskoncernens organisation ... 48

Utgivare:

TELEVERKETSHUVUDKONTOR Ekonomiavdelningen

Finanssektionen 123 86 Farsta Tryck:

Nyströms tryckeri AB Layout, sättning:

Televerkets Grafiska sektion Omslag: Esselte Värdetryck Formgivare: Rolf Hemegran

Televerkskoncernen 1987 - verksamheten i sammandrag

Teletrarlken ökade med 9 % -

ingen avmattning i de senaste årens kraftiga efterfrågeökning.

Omsättningen passerade 20-miljardersstrecket - stannade på 20 553 000 000 kr.

Resultatet efter finansiella poster gick upp 3 % till 2 184 Mkr.

Den reala avkastningen

på Televerkets egna kapital blev 3,6 %.

Investeringsprogrammet uppgick till 8 385 Mkr.

Förslag lämnades till regeringen

om att öppna för fri konkurrens inom hela telekommunikations-- marknaden.

Sverige fortsatte

att vara ett av världens billigaste telefonländer.

Världens första

rikstäckande digitala telenät invigdes.

Personalantalet

var praktiskt taget oförändrat, 49 400.

Generaldirektörens kommentar

Efterfrågan på Televerkskoncer- nens tjänster och produkter fort- satte att öka kraftigt under år 198 7. I löpande priser ökade för- säljningen med 12 %jämfört med 1986. Vår viktigaste intäkts- källa - teletrafiken - ökade

med drygt 9 %. Televerket lyc- kades uppnå det av statsmakter- na uppställda kravet på real av- kastning på eget kapital.

Genom stora investeringar och kvalitetshöjande åtgärder har servicen förbättrats ytterligare under 1987. Framkomligheten vid rikstrafik under kontorstid steg år 1987 och uppgick i ge- nomsnitt till över 98 %. Detta är det högsta värde som uppnåtts under 80-talet. Mobiltelefonsy- stemet NMT fortsätter sin krafti- ga expansion med hjälp av in- vesteringar i ett nytt frek vensom- råde, NMT 900. Efterfrågan på Televerkets kabel-TV -tjänster fortsätter att växa snabbt. Vid utgången av 1987 fanns över 325 000 hushåll anslutna till Te- leverkets kabel-TV -nät. Ytterli- gare ca 100 000 hushåll fanns i

order. Innebörden av detta är att vid årsskiftet 1987/88 hade nära en miljon svenskar tillgång till Televerkets kabel-TV-nät- tjänster.

Sverige fortsätter att vara ett te- lefonens lågprisland. Under 1987 ökade prisnivån för Televerkets tjänster långsammare än infla- tionen. Kraftfulla rationalise- ringsinsatser bidrog till att ar- betsproduktiviteten vid Tele- verket steg med 7 % - en påtag- lig ökning jämfört med före- gående år.

I november 1987 invigdes det landstäckande digitala höghastig- hetsnätet. Sverige är först i värl- den med att genomföra en sådan satsning. Den har kostat cirka 20 miljarder kronor och innebär att företag, myndigheter och organi- sationer får tillgång till högkvali- tativa telekommunikationstjäns- ter oavsett var i landet de finns.

Denna satsning är väsentlig för att Sverige skall behålla sin posi- tion som ett av världens mest avancerade länder vad avser tele- kommunikationer.

För att stärka sin internationella konkurrenskraft har de nordiska televerken gått samman i ett ge- mensamägt bolag - Scandinavi- an Telecommunication Services AB. Bolaget skall följa de nor- diska kunderna ut i världen ge- nom att erbjuda skräddarsydda internationella nättjänster.

Verksamheten under 1987 har i hög grad kännetecknats av för- beredelsen inför framtiden. År 1989 kommer den svenska tele- marknaden vara en av de öpp- naste i världen. Liberaliseringen av den svenska marknaden sker i snabbare takt än motsvarande process i flertalet länder inom EG. Ett nödvändigt led i denna liberaliseringsprocess är en ökad kostnadsanpassning av Telever- kets taxor. Denna förändring av taxestrukturen är otacksam från PR-synpunkt, men måste genom- föras om telekommunikations- marknaden verkligen skall bli en öppen marknad, präglad av kon- kurrens.

- - - -GENERALDIREKTÖRENs KOMMENTAR~---

På den stora telekommunika- tionsutställningen "Telecom 87"

i Geneve var "networks" ett do- minerande tema - ett tema som numera omhuldas även av exem- pelvis dataföretagen. Jag ser det- ta som ett av många tecken på att alltfler inser betydelsen av öppna nättjänster. Det ärgläd- jande för Televerkskoncernen

med sin målsättning:

K_ommunikation alla till alla.

Tony Hagström

Generaldirektör och Koncernchef

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

stark efterfrågeökning Efterfrågan på Televerkskoncer- nens tjänster har under året ökat kraftigt. Försäljningen uppgick under 1987 till 20 553 Mkr, vil- ket innebär en ökning med 12%

jämfört med 1986. Prisnivån på företagets produkter och tjänster steg under 1987 med ca 3,5 %, vilket innebär att koncernens försäljningsökning i fast prisnivå uppgick till8,2% under 1987.

Intäkterna frän teletrafiken sva- rar för ca 40% av Televerkets intäkter. Trafiken i det publika nätet ökade under 1987 med drygt 9 %. Den internationella trafiken växer snabbare än den inländska, eller med 14 %.

Efterfrågan på teletjänster har under flera år visat reala tillväxt- siffror, som närmar sig 10 %. En anledning till denna höga nivå är med all säkerhet att kunderna uppfattar prisnivån på telekom- munikationer som låg. Diagram- met nedan visar också att pris- höjningarna under senare är ligger klart under utvecklingen för konsumentprisindex.

Sverige är ett av världens data- kommunikationstätaste länder

Televerket llldex for telefontaxor och konsumrmtpnSJildex

Koosumentpras1ndex Index for teletootaxor Index (1977 - 1 00)

250

200

""150::::---r-·······---~--·--·-·

,,

'100~---.. ----

1977 78 19 80 81 82 63 64 85 86 87

och datatrafik erbjuds dels i tele- fonnätet, dels i de öppna datanä- ten Datex och Datapak. Data- trafiken ökar f n med ca 30 % per år.

1987 var ännu ett mycket fram- gängsrikt år för Nordisk Mobil- telefon (NMT). Antalet abon- nenter ökade under året från 113 000 till 160 000.

Expansionen inom Teleinvest- gruppen fortsatte under året.

statens avkastningskrav uppnåddes

Televerkskoncernens resultat ef- ter finansiella poster uppgick till 2 184 Mkr, en ökning med 3,0% jämfört med 1986. Efter disposi-

tioner redovisar koncernen ett nettoresultat på 287 Mkr, vilket motsvarar statens inleveranskrav.

statsmakterna har fastställt att Televerkets långsiktiga reala av- kastning på eget kapital skall uppgå till 3 %. Detta klarades under 1987 genom att den nomi- nella avkastningen på eget kapi- tal uppgick till 8,7 %, vilket efter avdrag för inflationseffekter medförde att realavkastningen blev 3,6 %.

Telever1<skoncernen

lnvestenngar

§ Omgt

Abonnentanläggrungar T etenalet

Mkr ~

8000 ,c--

,c=; _1--- ^{1 - -}

6000

...-n

r - - ^{~ 1---t:o- 1---:---o- ~ .--} 2000

19113 64 85 86 87

soliditet

Koncernens soliditet har av sta- ten fastställts till att långsiktigt uppgå till 65 %. De senare årens mycket expansiva investerings- satsningar kombinerat med låga totala taxehöjningar har dock medfört att soliditeten per den 31 december 1987 endast upp- nådde 56 %.

Ökade investeringar

För att möta den starka efterfrå- gan på telekommunikationstjäns- ter och samtidigt kunna erbjuda god framkomlighet och hög kva- litet i telenätet ligger investe- ringsverksamheten på en mycket hög nivå. Sedan flera år tillbaka

FOJsaiJnmg t fasta och lopande pnser

CJ

^{Fastapnser(1987)}

Lopanoo pro~&!

25000

20000

...,

-

...

15000

1

10000 f- r-

5000

1983 1984 1985 1986 ··- 198"'

Televerllskonceml!ll

% 12

Rantabrlitet pA eget kapital

6 . -....... -···-·----· ·--... _ .. , ..

4

2

1983 1985 H186 1981

~---KONCERNÖVERSIKT - - - -

är Televerkskoncernen Nordens största investerare.

Företagets investeringar uppgick under året till 8 385 Mkr, vilket är en ökning i löpande priser med 9 %jämfört med 1986.

Av de totala investeringarna av- såg 63 % telenätet, 18 % abon- nentanläggningar och 19 % övrigt.

Med hänsyn till att kapitalkostna- derna genom den höga investe- ringsnivån blir en tung post i Televerkets resultaträkning äg- nar verket stor kraft åt en för- bättrad investeringsstyrning, som redan gett positiva effekter.

Fri konkurrens Inom hela telekommunikationsområdet Televerket föreslog i den revide- rade treårsplan, som överlämna- des till regeringen under 1987 att Televerkets ensamrätt på växlar skall upphöra och att tillå- telse ges till att kunder vidare- uthyr nätkapacitet till tredje part (tredjepartstrafik). I en senare skrivelse till regeringen i början av 1988 har Televerket presente- rat tidsplanen för dessa föränd- ringar. Televerket föreslår också vissa grundläggande förutsätt-

ningar, som bör gälla i ett läge med fri konkurrens. Bl a anges:

- att Televerket i allt väsentligt kostnadsanpassar avgifterna för telekommunikationstjänster var- vid fullständig kostnadsanpass- ning av telefonitjänsten till hus- håll i permanentbostäder dock kan förväntas vara avslutad först på längre sikt.

- att andra nättjänstleverantö- rer, som önskar bedriva konkur- rerande telefonitjänst, med ut- nyttjande av förhyrd ledning av Televerket bör vara med och ekonomiskt bidra till det regio- nalpolitiska åtagandet som rege- ringen kopplat till telefoni- tjänsten.

Enligt den föreslagna tidsplanen skall växelmonopolet avvecklas successivt och vara helt borta

l juli 1989. Riksdagen väntas ta beslut under våren 1988. Rätt till tredjepartstrafik och fri konkur- rens på nättjänster föreslås infö- ras hösten 1989.

Telefonens lågprisland Ett alternativt sätt att mäta Tele- verkets effektivitet är att jämfö- ra den svenska avgiftsnivån på teletjänster med motsvarande i

andra välutvecklade industrina- tioner. I nedanstående diagram åskådliggörs en genomsnittlig månadsteleräkning för företag resp hushåll. Diagrammet visar en tänkt medelförbrukning per månad av olika slag av telefon- samtal, månatlig abonnemangs- avgift samt viss del av anslut- ningsavgiften. Sverige är ett av de allra billigaste telefonländer- na i hela världen.

Arbetsproduktivitet

Ytterligare ett mått på företagets effektivitet kan erhållas genom att mäta produktiviteten. Tele- verkets långsiktiga målsättning är att öka arbetsproduktiviteten, mätt som försäljning i fast pris per anställd, med minst 5 % per år. Under 1987 ökade arbetspro- duktiviteten med 7 %. Den ge- nomsnittliga produktivitetsök- ningen under senaste femårs- period uppgick till 6 %.

Höga kundfordringar

Televerket ligger ute med bety- dande fordringar på kunderna (se diagram). Detta samman- hänger med att samtalsavgifter- na debiteras i efterskott.

Kalla logtea

(nov 1967) ^MAnal/~ga teletookostnader for hushAll 1 olika landf'! (SEK)

Kalla Lc.gtca

(nov 1987) Måndlllga telefonkostnader for toretag

1 o/1ka Jander (SEK)

USA NIH!erlandem~

Kanada Danmark FrPn~r,kt.>

Sp<onren Belgl6f1

r ^m/and

l Vastty5kland ttalten Schwea Norge Japsn

SVI!• lgll j95ll

Danmar• -"iln3!1

Nederliindema =~ = -tt:i2

USA ]158ll

Bli/g IM l €>66

FrenAnke 1 : 7311

Kana<ta 1842

Fmland 2063

$panf8n 2108

vasttyslciiMd 2-126

Ilalian ( 247!1

Stort>msnn/fHI (:-:=====::::::-- ', ²⁵³⁴

Scflwetz Japan

N?B 3141

---~---... ··-·-

_______________________ KONCERNÖVERSIKT ____________________ __

Under 1985 och 1986 ökade kundfordringarnas andel av om- sättningen till följd av att betal- ningstiderna för teleräkningarna förlängdes. Televerkets stora satsning på cash management har dock under 1987 gett till re- sultat att denna tendens brutits.

De sammanlagda kundkrediterna uppgick i slutet av 1987 till 4 835 Mkr.

Kapitalbindning i lager fort- sätter att minska

Kapitalbindningen för Telever- ket i förråd och lager fortsatte att minska under året. I förhål- lande till värdet av utrekvirerad materiel för drift och investering under året var kapitalbindningen ca 24% jämfört med 26% året innan (se diagram).

Rikstäckande digitalt nät I november 1987 kunde kom- munikationsministern inviga in- dustrivärldens första landstä.ck- ande digitala riksnät. Projektet är det hittills största i Telever- kets historia och har kostat nära 20 miljarder. Det nya nätet ger televerkskunderna bl a möjlighet

till högkvalitativ dataöverföring med hastigheter upp till 64 kbit/s, vilket motsvarar en textmängd av ca 3-4 A4-sidor per sekund.

Teleinvestgruppen expan- derar

Bolagen i Teleinvestgruppen har till uppgift att utveckla affärside- er och verksamheter, som är för- enliga med Televerkskoncernens affårsstrategi. Teleinvestgruppen expanderade snabbt under 1987.

Omsättningen ökade på årsbasis med 53 % till 4 222 Mkr. Ök- ningen har påverkats av att Tele- verkets industridivision övertogs av Teleindustrier AB per den l januari 198 7.

Fortsatt utveckling mot kost- nadsanpassadetaxor

Den av regeringen fastlagda poli- cyn angående en långsiktig kost- nadsanpassning av teletaxorna har under 1987 bl a inneburit höjning av lokalsamtalsavgifterna medan rikssamtalen blivit billiga- re. Obalanser finns dock fortfa- rande kvar och fortsatta åtgär-

rl~i;;;.,;;;;;o~;;;,, r,·,.. · ·-. 1 T~

j " .4rllg okning av arbetsproduii!Mtet f%} Kaptlalbmdmng 1 abonnentkreciltf:'r

1 1

^{O ' .. av} 01l11181t1110\190

l

~

~ ~-

~

10

:s·~:. 1984 t98!i t!Jfti 1967

193:0

der i kostnadsanpassande rikt- ning kommer att bli nödvä.ndiga.

Vissa ytterligare åtgärder kom- mer således att genomföras re- dan 1988.

Liten personalökning

Antalet anställda i Televerkskon- cernen den 31 december 1987 var 49 392 (varav Televerket 43 234) personer, en ökning med knappt 100 personer räknat från årets början. Under året har an- talet anställda i Televerket mins- kat med drygt 3 500, främst med anledning av att Industridivisio- nen (Teli) överförts till Telein- vestgruppen. Antalet årsarbeten vid Televerket, d v s antal an- ställda omräknat till heltidstjäns- ter vid årets slut var 39 823.

Personalstrukturen förändras Personalstrukturen har föränd- rats trots att det totala antalet sysselsatta i Televerket varit näs- tan oförändrat. Fält- och försälj- ningspersonal har minskat (450 resp 250), medan ekonomi-, ad- ministrations- (inkl ADB) och teknisk stabspersonal ökat (ca 300, 200 resp 100). Vidare har

. r~ ...

l

Kapltslbmdnmg 1 torrM och lager

! 1 •. av utre~ vuerad matenet

l ~

i60

~---KONCERNÖVERSIKT - - - -

ökningen av antalet anställda med 3-4 årig gymnasieutbild- ning eller högre fortsatt under 1987. Antalet civilingenjörer har till exempel ökat med 18 %.

Personalomsättningen fort~

farande låg

Personalomsättningen i Telever- ket ligger på en låg nivå och uppgick under 198 7 totalt till 4,4 % (korttidsanställda inklude- rade) varav 1,6 % utgjordes av pensioneringar. Stora skillnader finns dock mellan olika yrkeska- tegorier och geografiska orter.

Bland telefonister var den totala omsättningen under 1987 10%

medan den för anläggnings- och underhållspersonal var 2,7 %.

Oförändrad frånvaro

Den totala frånvaron från arbe- te, dvs semester, sjukdom, vård av barn m m, uppgick under 1987 till 27,8 %. sjukfrånvaron var 6,5 % vilket är en ökning med 0,5 %-enheter från 1986.

Frånvaron totalt har under de fem senaste åren konstant varit 27-28 %.

Antal anstalida

1000-tal

l

Personaf)

Ansta!lda 1 !e!everl\l)konGemen - Ansta!lda 1 t~lavarl<at

• A.rsanstallda 1 tt>l&>.erl<~t

1-·--·-·--····-···- ·-·--···-··--· ... ·-···----

L.1983"'-·-84--;-·iif'-·r····s;;--:·-a7-,

'}Varde.,a fv.ser :.l112:r&S~ ~·

Utbildningskostnaden upp- gick till 633 Mkr

Televerkets utbildning bedrivs till 95 % internt. I utbildningen deltog ca 42 000 elever motsva- rande ca 255 500 elevdagar. Den sammanlagda utbildningskostna- den uppgick till ca 633 Mkr. I summan ingår kurs- och inter- natavgifter, lön och lönebikost- nader samt rese- och trakta- mentskostnader.

750 Mkr satsades på forsk·

ning och utveckling (FoU) U n der 198 7 uppgick koncernens kostnader för FoU till 750 Mkr eller nära 4 % av den totala om- sättningen. FoU-satsningarna be- drivs dels inom Televerket, men också i hög grad i samverkan med Ericsson genom det sam- ägda dotterbolaget ELLEMTEL.

Vidare deltar Televerket inten- sivt i det internationella samarbe- tet på området.

Arbetsmiljö

Antalet arbetsskador i Telever- ket var 506 under 1986. Det ger

Tel~verket

SjuktrånvaiO. dagar per anstalld

181

n ^t=-~

116~

l 14

l

l ^'2 l ^l l

.

i

^l

!

IOIL

!

""'r.

l

l

l : -

.~

L J

.. ^_--...-

.~

11 1 ,

[

r-

J

¹

^l

1.1

J

-,-.., ·.•f'"

·-·-·---~

en skadefrekvens (antal skador per l milj arbetstimmar) på 8,4, som är ungefår hälften av ge- nomsnittsfrekvensen för hela den svenska arbetsmarknaden.

Trafikmiljön är arbetsmiljö för många televerksanställda varje dag. Televerket har, tillsammans med TSV, NTF, VTI m fl, star- tat ett stort forskningsprojekt, delvis finansierat av Arbetsmiljö~

fonden, om vilka åtgärder som är effektivast, när det gäller att öka bilförarnas medvetenhet och på sikt skapa en säkrare trafik.

Ett handlingsprogram för hante- ring av problematiken med AIDS-HIV-frågor i Televerket har lagts fast, liksom en övergri- pande policy när det gäller alko- hol och andra droger.

I samarbete med Arbetarskydds- styrelsens forskningsavdelning har projekt "Datorisering och ny teknik i arbetslivet - medicinska hälsoeffekter, arbetsanalys och stress" påbörjats. Projektet skall pågå fram till 1989 och inklude- rar bl a enkätstudier av ca 2 500 telever ksanställda.

Televerl<&t

10

Arbetsskador per

mr~ ari:JetstJmmar

Resultatområde KUND

Resultatområde KUND inom Televerket omfattar affärsplanering och marknadsföring av Televerkets nättjänster samt all verksamhet som rör teleutrustning placerad hos kund. Hit hör också stödtjänster (t ex konsultation och företagsservice). Resultatområdet indelas i fyra huvudaffärsområden: Nättjänster, Företagssystem, Telefoner och tillbehör samt Ka- talog och personliga teletjänster.

Stig Johansson, Televerlcets mark- nadsdirektiJr: "Televerkets verkliga styrka är drift och service. "

- Under 1987 har vi koncen- trerat verksamheten till färre områden, som definierats och fördjupats. Vi har också fört ut definitionerna inom Televerket, säger Stig Johansson.

Inom resultatområdet har det ar- betats intensivt med Sälj 90-pro- jektet. Marknaden segmenteras i tre huvudgrupper: stora företag, små och medelstora företag och hushåll. Teleområdena ändrar successivt uppläggningen så att det i framtiden finns en ansvarig för varje segment. Den centrala marknadsavdelningen strukture- ras om på motsvarande sätt för att kunna backa upp teleområde- na med säljstöd.

- Utgångspunkten är kundens situation och uppträdande som köpare. Och det är då en klar styrka att ha en decentraliserad organisation med närhet till kun- den, att finnas till hands i försälj- ning och support.

198 7 var sista året vi hade k var monopol på väsentliga områden.

Det har präglats av att vi kom- pletterat vårt koncept på områ- den där vi definitivt får konkur- rens: fastighetsnät, lokala nät etc.

Under hösten presenterades ett helt nytt konkurrenskraftigt sor- timent på små och medelstora kontorsväxlar. Det tillsammans med en bearbetning av kontors- växelkunder har resulterat i ett mycket bra försäljningsresultat.

- Telebutikerna har tidigare haft ett för svagt och tunt pro- duktutbud. Under 1987 har vi väsentligt förändrat denna situa- tion. Det har också varit viktigt att skapa en enhetlig profil på butikssidan.

- När det gäller nättjänsterna kan jag konstatera att den krafti- ga tillväxten på telefontrafik ac- centuerats ännu mer under 1987.

- Datexnätet har haft en stabil tillväxt och är nu varidens störs- ta datanät. Datex håller mycket hög kvalitet, vilket kunderna upptäckt.

- Televerkets verkliga styrka är ju drift och service. Det kom-

mer att visa sig ännu tydligare i en konkurrenssituation.

KUND har jobbat hårt med två problemområden: Datapak och Videotex. Stora insatser har gjorts för att öka kvaliten.

- I Videotex har vi avvecklat vårt engagemang beträffande da- tabaser. Vi tillhandahåller nätet som en marknadsplats där köpa- re och säljare av information kan mötas. Genom att avveckla data- basengagemanget visar vi att vi inte vill konkurrera med våra kunder.

Samarbetet med dataleverantö- rerna har utvecklats. Datorer och nätsytem ska kunna samver- ka. Stig Johansson är nöjd:

- Vi har även gjort marknads- mässiga satsningar tillsammans med dator- och terminalleveran- törerna på ett helt annat sätt än tidigare.

En stor del av 1987 gick åt till att utforma affårsstrategin. Bered- skapen inför avmonopoliseringen är god. Stig Johansson:

- Vi vet vad vi ska göra inför monopolupplösningen. Tiden för teoretiska övningar är slut.

Nu ska vi handla.

Mkr

Rörelseintäkter Investeringar Antal anställda

1987 6 001 461 8 871

- - - - -- - - -RESULTATOMRÅDE KUND- - - -

Ouno- favon·ten bland nya telefonmodeller 1987. Formgivning Sven Lall~rstedt.

~--- RESULTATOMRÅDEKUND ______ ~---

Nättjänster

Nättjänsterna är grundvalen i Televerkets verksamhet. De spe- lar också en allt viktigare roll i samhället. I en tid då den teknis- ka utvecklingen gör att nya gene- rationer av tjänster och produk-

ter avlöser varandra allt snab- bare är kontinuiteten i drift och service väsentlig. Gamla tjä.nster och produkter ska alltid fungera tillsammans med de nya. 198 7 har i hög grad inneburit sats- ningar på ny teknik, men sam- verkan över de tekniska genera- tionsgränserna kvarstår oför- ändrat som en viktig del av Tele- verkets åtaganden.

Kvaliten hos nättjänsterna i Sve- rige är av högsta internationella klass, men ökande användarkrav gör det angeläget att precisera prestanda och serviceåtaganden och att kunna erbjuda skräddar- sydda servicelösningar för i förs- ta hand företagen. Detta har skett under 1987.

Service

Televerket har under 1987 pre- ciserat den grundservice som all- tid ingår i köpet av respektive nättjänst, liksom vilken tilläggs- service som kan erhållas inom ra- men för "Företagsservice".

Företagsservice för nättjänster innebär att kunden väljer den servicenivå han önskar och som är lämplig med tanke på applika- tion, verksamhetsinriktning etc.

Den tilläggsservice som erbjuds är bl a utökad servicetid, kortare leveranstid, snabbare felavhjälp- ningstid samt utökat kundstöd (t ex felsökningsassistans).

F öretagsservice har under 19 8 7 erbjudits ett begrä.nsat antal kun-

der, men kommer 1988-89 att introduceras generellt.

Telefontrafiken ökar kraftigt Under 1987 ökade trafiken i te- lefonnätet med 9 %. Flera orsa- ker finns till denna kraftiga ökning. Dels har den traditionel- la telefonanvändningen ökat, t ex använder allt fler företag te- lemarketing i s)n försäljning, dels har andra tjänster som använder telefonnätet ökat markant. Detta senare gäller telefax och data- överföring.

Nettotillväxten av antalet anslut- ningar till telefonitjänsten avtog något under året och stannade vid 2 %.

020-tjänsten

020-tjänsten, genom vilken mot- tagaren betalar samtalet, har introducerats även för interna- tionell trafik. Avtal har träffats med USA, Holland, Danmark, Frankrike, Västtyskland och Storbritannien. Kunder i dessa länder kan alltså nås via 020- nummer i Sverige.

Centrex

I början av 1987 introducerades Centrex på marknaden. Centrex är ett komplement till Telever- kets ordinarie företagsväxlar.

Någon växelutrustning behöver dock inte placeras hos kunden utan funktionerna styrs av AXE- stationen som kundens telefoner är anslutna till. Centrex erbjuds i första skedet till kunder med be- hov av upp till 20 anknytningar.

Datakommunikation

Det svenska Televerket erbjuder ett av världens bredaste sorti- ment av tjänster för datakommu-

nikation. Sverige är också ett av världens datakommunikationstä- taste länder, med kunniga och krävande användare. Med den komplettering av tjänsteutbudet som skett 1987 kan så gott som alla kunders behov av datakom-

munikation tillgodoses.

Date) står för datatrafik i det all- männa telefonnätet, såväl via uppringda som fasta förbindel- ser. Datel är den volymmässigt största datakomm unikatians- tjänsten med stark tillväxt under 1987.

Datex är världens största data- nät. Utvecklingen har gått från knappt 900 anslutningar 1981 till närmare 28 000 vid utgången av 198 7. Da textjånsten är byggd speciellt för datatrafik med krav på mycket goda egenskaper ~vse­

ende kvalitet, säkerhet och till- gänglighet.

Tjänsten är lätt att förändra och skräddarsy efter kundbehov och många olika tilläggstjänster finns att tillgå. Datex fungerar också som en högkvalitativ accesstjänst till andra datanättjänster som Videotex och Datapak. Samver- kande tjänster finns inom Nor- den och i Västtyskland.

Datapakär en datakommunika- tionstjänst med andra egenska- per än Datex. Tjänsten bygger på principen "paketförmedling".

Detta ger bl a möjlighet att kom- municera mellan utrustningar som arbetar med olika dataöver- föringshastigheL Datapaktjåns- ten kan samverka med över 70 länder. Antalet abonnenter i Da- tapak ökar snabbt och var ca 2 100 i slutet av av 1987.

Videotex fick under året en fort- satt positiv utveckling. Trafiktill- växten var 1987 67% och antalet videotexanslutningar ökade med 35%.

____________________ RESULTATOMRÅDEKUND __________________ __

Nya produkter och tjänster Marknaden för nättjänster är mycket expansiv och kräver ständig utveckling. Inom datel- området introducerades flera nya produkter under året, bl a ett avancerat kombimodem som klarar alla hastigheter upp till och med 2400 bps full duplex.

Andra nya produkter är multi- plexorer för höghastighetsöver- föring, automatuppringare med tilläggsfunktion för hög sekre- tess och uppringd reservförbin- delse för Datel fast. Fortsatt komplettering av racksortimen- tet har skett och prov har utförts med modem som klarar upp till

J F.tavhjalpntngstPder t.lefon . P10Centandel jr--l

l ,

^{fel avi!Jall* l - J}

1nom 40 tjami-j Procentandel fel avtualpta

~ gonng!ollmmar 1110m 8 t)t!nstgomgsti!Tlmar

!,oo ---

! l äo

Ieo- _,

Kostnadslackning for t~

8/tfl("tBJC~defl 1 Spfll1988

(f"\114 - - - · -

~~---~---~~ - --

200

150 - -- ·- - - - --·-

100

Abonnemengsavgffter ~-~.:1r-11:tlr.tt;J...t:n,_~r

Huahåll For~lilg c.); ... , fi<>B· ~t'·

u~f;-;;;~i

18 kbps i det vanliga telefonnä- tet.

Under 1987 har Mantex införts som en tilläggstjänst i Datex.

Mantex är en tjänst för trafik- övervakning av en kunds datex- trafik och detta kan utföras av kunden själv via terminal. Denna tjänst har rönt stort intresse bland Datex storanvändare.

Provverksamhet pågår.

Ett komplett system för företags- intern datakommunikation er- bjöds marknaden 1987. Den första order som tecknades gäl- ler "Sparnet", en helhetslösning för en av marknadens största datakommunikationsanvändare (Spadab).

Fortsatt utveckling mot kost- nadsanpassadetaxor Baserat på ett förslag från Tele- verket fastställde regeringen hös- ten 1986 den långsiktiga utveck- lingen av teletaxorna. Under 1987 har fortsatt kostnadsanpass- ning ägt rum. Långväga rikssam- tal blev billigare, lokalsamtal dyrare. Beslut togs 1987 om fort- satta åtgärder av detta slag samt

tl•·"P' ..... ~r:

4 1 - - - --

2 Permanenta

bostäder

1W9 80 81 Il! 83 84 85 88 87 88

om sänkning av internationella trafiktaxor med upp till 30%. Be- slut togs också om en anpassning av de fasta avgifterna som inne- bär att företags- och hushållstele- foner får differentierade av- gifter.

Företagssystem -

En målmedveten satsning på.att göra växeln till företagens kom- munikationscentrum har fortsatt under 1987. Reaktionen på marknaden är positiv. Fler och fler företag placerar in företags- växeln i ett större strategiskt perspektiv. Detta kommer att ac- centueras ytterligare när framti- dens tjänsteintegrerade digitala telenät introduceras.

Nya produkter

1987 introducerades en ny gene- ration digitala växlar för de mindre och medelstora företa- gen. Fenix, Argus och Corona, som de nya växlarna heter, fick ett mycket positivt m.ottagande.

För de större företagen fanns re- dan tidigare de digitala systemen A345 och A335. Dessa täcker nu en mycket stor del av den mark- naden.

Lokala nätverk

Under 1987 har satsningen på lo- kala nätverk intensifierats. De nya strategier, som inleddes un- der 1986, har vidareutvecklats och leder till marknadsintroduk- tioner under 1988. Lokala nät-

- -- - - -RESULTATOMRÅDE KUND- - - -

verk är en viktig länk i de inte- grerade systemlösningar som er- bjuds kunderna.

Företagsservice

Företagsservice har resultatmäs- sigt utvecklats snabbare än lagda planer. Fortsatt produktutveck- ling planeras för att göra "Före- tagsservice" ännu attraktivare för företagen.

Terminaler

Televerkets telefaxsortiment har under 1987 hävdat sig mycket väl. Telefax fick något av ett marknadsgenombrott under året. Televerket är fortsatt marknadsledare.

Katalog och per- sonliga teletjänster

Försäljning

Försäljningen av reklamutrym- me i verksamhetsområdets pro- dukter under 1987 ökade med ca 15%.

Produktutveckling U n der året introducerades NORDEX, en katalog över nor- diska exportörer. Katalogen har utvecklats i samarbete mellan de fem nordiska länderna och distri- bueras i 50 000 exemplar.

Nummerinformation och per- sontiga teletjänster

De personliga teletiänsterna ut- gör ett komplement och ett al- ternativ till automatiska nät- tjänster och terminallösningar

samt fungerar även som infor- mationsbank, t ex nummerupp- lysning. Under året har en satsning på vidareutveckling av de personliga teletjänsterna skett.

Följande nya tjänster har lanse- rats:

- Uthyrning av telefonist ger företag inom de flesta teleområ- den möjlighet att hyra en telefo- nist vid tillfälliga bemannings- problem i kundernas kontors- växlar.

- Multitext för vidarebeford- ran av samma text till många adressater, via telex, telefax eller telegram.

Telefoner och tillbehör

Konkurrensen på marknaden för telefoner och tillbehör har blivit allt hårdare. Televerket satsar i denna konkurrenssituation på en hög k valitetsprofil.

Under året har också en genom- gripande förnyelse av sortimen- tet skett på såväl telefon- som tillbehörssidan. Detta har avse- värt stärkt Televerkets position på marknaden.

U n der året har de sista resterna av abonnemangsupplåtelsen inom området slutgiltigt avskaf- fats. Alla telefoner och tillbehör säljs nu till kunderna. Televerket har marknadsanpassat sina priser och ändå uppnått en ökad lön- samhet.

En telefonautomat för kontokort har under året lanserats i landet.

Marknaden har stimulerats ge- nom kontokortsautomatens infö- rande. Den ökade bekvämlighet

kontokortsförfarandet medger leder till både fler och längre samtal.

Telebutiker

Televerket har i dag över 100

"större" butiker och knappt 100

"minibutiker" och därmed god rikstäckning i denna verksamhet.

Telebutiken ska vara den ledan- de fackhandeln för telekommu- nikation. En omfattande och flerårig satsning pågår för ut- vidgning och förnyelse av sorti- mentet, nya lägen och ombygg- nad av butiker, utbildning av personal etc. Alltmer inriktas Telebutiken på att också tillgo- dose behoven hos småföretagare samt kompletterings- och rutin- inköp hos stora företag/institu- tioner.

Handikappsamarbete Sedan början av 1984 har Tele- verket ett mera organiserat sam- arbete med Handikappinstitutet och övriga handikapporganisa- tioner. Detta har bl a lett till start av ett treårigt projekt, Tele- matik och Handikapp, som till lika delar finansieras av Telever- ket och socialdepartementet. Te- leverket har dessutom bekostat ett antal delprojekt som syftar till att nya informations- och kom- munikationsmöjligheter ska bli tillgängliga även för personer med funktionsnedsättningar.

Exempel på sådana projekt rör databaser (t ex telefonkatalogen), texttelefoner, användning av syntetiskt tal, varseblivningssy- stein för bl a hörselskadade samt telefaxapparater som läshjälpme- del för synskadade. Televerket har också aktivt deltagit i inter- nationella handikapprojekt lik- som i utställningen Telecom 87 i Geneve där a:l}vändningen av Telernatik för handikappade rönte stor uppmärksamhet.

~---

RESULTATOMRÅDE KUND- - - - - - -

Teteverleets satsning pit telehjälpmedel jör handz/tappade uppmärkrammades vzd Telecom 87 i Genroe. Bengt Erihson, som är syns!tadad, visade hur han lean läsa sin dagstidning med hjälp av syntelislit tal.

Kundutbildning

Televerkets kundutbildning har under året marknadsfört och le- vererat utbildning inom tele- och datakommunikationsområdet för den svenska företagsmarknaden. Utbildningen avser såväl hand- havande av system och textkom- munikationsprodukter som all- männa kurser och seminarier.

Företagsanpassad utbildning ef- terfrågas alltmer av kunderna vilket resulterat i ett ökat antal skräddarsydda utbildningsinsal- ser.

o ••

Resultatomrade NA T

Resultatområde NÄT inom Televerket producerar nättjänsterna telefoni och telex samt le- vererar nätkapacitet för övriga nättjänster, radiotjänster och för Kabel-TV.

or-·-*"'" Larsson, chef för nätavdel-

nlngen: "Vi satsar på kvalitet".

- Digitalen 8 7 är genomförd och vi har nu ett landstäckande digitalt nät, konstaterar en nöjd Torsten Larsson. Nu fortsätter vi att arbeta med vårt handlings- program och ett tiotal kvalitets- projekt.

- Eftersom vi nu har ett digi- talt nät har vi ändrat konverte- ringsprincip. Vi bygger istället digitala stationer, koncentralarer och multiplexorer där kunderna har behov av digital överföring eller behov av AXE-tjänster.

Denna strategi kallar vi evalve- ring.

Handlingsprogrammet Lokalnät 90 är också en förlängning av Digitalen 87.

- Tiden är mogen för en digi- talisering av lokalnätet med fi- berkablar och multiplexorer, säger Torsten Larsson.

I det lokala nätet sambyggs ka- bel-TV, telefontjänster och texttjänster. Sju teleområden har kommit igång med att planera

digitala lokalnät i nybyggnads- områden och i centralorter med många industrier och företag.

Ett annat intressant handlings- program som drog igång förra året kallas Fält 90 där Västerås teleområde är pilotområde.

- Syftet är att teleområdena ska kunna arbeta effektivare, att få bort en massa mellanled.

1987 ökade trafiken i nätet med nio procent.

- Aldrig i Televerkets historia har vi haft sådan tillväxt som de senaste två åren. Telekommuni- kationerna blir viktigare och vik- tigare för industrin, individen och det officiella samhället. Te- lekommunikation är det mest ex- pansiva området för närvarande.

Mobiltelefonerandet och telefax- användningen har särskilt bidra- git till ökningen men också data- överföringen av text.

- Ä ven 020-tjänsten bidrar. Vi kan ta AIDS-jouren som exem- pel. AIDS är något som oroar människor idag och här kan man tack vare AXE-stationerna debi- tera samtal som lokalsamtal oav- sett om personen som frågar ringer ifrån Sverige eller från ut- landet.

Torsten Larsson kan se tillbaka på 1987 som året då det klart framgick att Televerket klarar såväl tillväxten som modernise- ringen av nätet. Och det finns fler glädjeämnen:

- Ericsson och Televerket har arbetat aktivt tillsammans och lyckats samla all standardisering på dator- och teleområdet till ett fackorgan som heter SIS ITS.

(standardiseringskommissionen,

Sverige, Information Technolo- gy Standard) Det är ett arbete som pågått under 1987 och som vi nog är ensamma om i världen att ha lyckats med.

Digitaliseringen i sig är en stor kvalitetssatsning.

- Vi har nu ett telenät som med mycket hög precision kan överföra tal, text, data och bild.

Tusentals miljoner informations- bitar per sekund överförs utan att någon enda "bit" är felaktig.

Det är också viktigt hur man ar- betar i ett digitalt nät. Avbrott på miljondels sekunder märks när man överför så stora mäng- der information. Ingrepp som åstadkommer avbrott i nätet in- nebär därför stora störningar.

- Flera kvalitetshöjande pro- jekt pågår. T ex måste vi ha bra datainformation. Vi måste arbeta på rätt sätt när vi gör om- och inkopplingar och när vi undersö- ker fel.

- Och om optokablarna läggs på rätt sätt nu får vi i framtiden möjlighet till miljontals samtidi- ga telefonsamtal i ett fiberpar.

En viss effekt av arbetet med att höja kvaliteten inom olika områ- den har redan kunnat märkas.

- Men, säger Torsten Larsson, det här är ju ett arbete som ska pågå under lång tid och i nära samarbete med teleområdena.

Mkr

Rörelseintäkter Investeringar Antal anställda

1987

13 460 5 433 10 200

_____________________ RESULTATOMRÅDENÄT ____________________ _

Dagen ^f) som i Digz'talen 87 inträffade i Umed den 11 november. Ett stort upp!Jad jånns pa plats jiJr pressem:na- rium, invigning, debatt, laser- och videoshow.

Invigning av världens första rikstäckande digitala telenät I november 1987 invigde kom- munikationsminister Sven Hul- terström världens första riks- täckande digitala telenät.

Händelsen ägde r'um i Umeå, där den sista länken "svetsades ihop" för att fullborda stommen i det digitala nätet. I samband med invigningen hölls ett presse- minadum med flera föredrag om

teleteknikens inverkan på sam- hällsutvecklingen.

Uppbyggnaden av det digitala riksnätet är det största projektet någonsin i Televerkets historia.

Under en period av fem år har man byggt upp lika stor kapacitet med digital teknik, som i hela det

"gamla nätet", som det tog över hundra år att bygga. Investering- arna i det nya nätet ligger nära 20 miUarder. Nätet bestod vid

årets slut av 84 st AXE-stationer med kapacitet för l 750 000 abonnenter. Nätets nervtrådar består av olika typer av förbin- delser:; koaxialkablar, radiolän- kar och optokablar. Vid sidan av den nya tekniken i stationer och förbindelser finns nya avance-

rade system för drift och under- håll samt kontroll och styrning av telenätet.

~---RESULTATOMRÅDENÄT

____________________ __

t telenätet har man också fr o m 1985 infört s k GK-signalering.

Detta innebär i princip att upp- kopplingen av ett telefonsamtal tar mindre än en sekund mellan AXE-stationer. Det är i första hand vid datakommunikation som den snabba uppkopplingen gör mest nytta.

Det nya nätet ger nu televerks- kunderna möjlighet till högkvali- tativ dataöverföring och kom- munikationshastigheter på upp till 64 kbit/s, vilket motsvarar en textmängd av ca 3-4 A 4-sidor per sekund. Det är främst före- tagen som i det första skedet kommer att utnyttja den nya tek- niken, t ex för överföring av in- formation mellan konstruktions- och tillverkningsenhet.

Ny strategi för utbyggnad av telenätet - Evalvering Genom att stommen för det digi- tala rikstäckande nätet nu har etablerats kan kunder med be- hov av höga överföringshastighe- ter utnyttja den nya tekniken.

Nya nätkomponenter och en

gynnsam kostnadsutveckling på det kopplingstekniska området, gör det samtidigt möjligt att ge AXE-tekniken en snabbare geo- grafisk spridning, än som hittills varit möjligt. Därmed kommer den fortsatta moderniseringen av telefonnätet att baseras på en ny strategi, den s k evolveringsprin- cipen. Denna innebär i sin prak- tiska tillämpning en bättre anpassning till marknadens efter- frågan på olika tjänster i AXE- systemet, samtidigt som man uppnår investeringsmässiga för- delar. Den tämligen omfattande planering som krävs för över- gången till den nya strategin har redan påbörjats, med sikte på att denna ska kunna få sitt egentliga praktiska genombrott omkring

1990.

Den nya strategin innebär också att den äldre typen av telestatio- ner kommer att finnas kvar i drift en längre tid men att de inte byggs ut. Utökningar och utbyggnader sker med digital teknik då kundbehov finns av nya tjänster och hög kvalitet för datakommunikation.

Framkomligheten

Framkomligheten ligger nu på över 98%, den högsta siffran un- der 80-talet. Internationellt sett är det en hög siffra och mycket högre kan man knappast komma av tekniska och ekonomiska skäl.

Ambitionsnivån när det gäller framkomlighet kommer även fortsättningsvis att ligga mycket högt.

TeleverkP! Framkom/1{/het r niestrafik Ploc8Nandel som 11118 hondr.a'S av tPWt Gler

~.(, leknoa.kt lel Genom81111t under llon~od

99r -,

l

F

:

i ... ······----~---·"·-······-·····

~R>--····

1!--. ^~-

! ~-

F'

97~--i

i l 96r· l

.. ~

^l

+

^{1983 84 85 86 87}

~--- RESULTATOMRÅDENÄT

____________________ _

Nätövervakning

För att effektivt hantera den pla- nering, utbyggnad samt drift och underhåll som krävs av ett så tekniskt komplext system som te- lenätet har ett antal hjälpmedel tagits i bruk under året.

I slutet av året invigdes ett dato- riserat styr-och övervakningssy- stem för kraft- och klimatanlägg- ningar på telestationer. Systemet har Televerket utvecklat i samar- bete med Ericsson Power Sys- tems (f d Rifa). Systemet består av en huvuddator och upp till 400 lokaldatorer som var och en övervakar sin del av kraftanlägg- ningen. Det kan vara likriktare, batterier, reservelverk, ställverk, värme- och ventilation etc.

Ett driftstödsystem, IFT AX, bör- jade införas på alla AXE-statio-

ner under året, för att knyta samman försäljningsexpeditio- nerna med felmottagningsexpe-

ditionerna. Det innebär att kundorderhanteringen kommer att kräva mindre resurser och övervakningen av nätkvaliteten i lokallinjenätet beräknas ge både service-och resursmässiga vins- ter.

Under året har man också fort- satt att bygga upp den dagliga och operativa övervakningen av nätet och nättjänsterna kring 4 nätdriftcentraler och 20 drift- och planeringscentraler runtom i landet. Dessa enheter har tillsam- mans överblick över driftläget i nätet och kan agera snabbt då något inträffar som kräver åt- gärder. Förutom dessa enheter finns också radiodriftcentraler som ansvarar för radiolänkarna i nätet, samt en internationell ser- vice- och koordineringscentral, som ansvarar för utlandsförbin- delserna. Alla dessa centraler, tillsammans med olika driftstöds- grupper och expertfunktioner, leder arbetet i och kring nätet.

Planering av det tjänsteinte- grerade digitala nätet (ISDN) Utvecklingen inom samtliga nät går mot överföring med dator- styrda digitala system, som har en stor potential för kapacitetsut- byggnad och en gynnsam kost- nadsutveckling. Därmed öppnas möjligheterna för ett avsevärt mer avancerat och varierat tjäns- teutbud. Digitala abonnentled- ningar är under utveckling. Det innebär att kunden kan ha till- träde till samtliga tjänster via en enda anslutning som utnyttjas för flera funktioner samtidigt.

Ett sådant nät kallas ISDN (Inte- grated Services Digital Network).

ISDN-verksamheten inom Tele- verket genomgick under året ett flertal steg i planering och ut- veckling samt förberedelser för den provverksamhet som kom- mer att starta under 1988-89.

Resultatområde RADIO

Televerket Radio är en division inom Televerkskoncernen och består av de fyra rörelse- grenarna Mobil Radio, Rundradio, Fast Radio samt Frekvensförvaltning.

Carl-Gösta Asdal, chef för radiodi- visionen: "Vi vänjer oss vid kom- mersiellt tänkande."

- 1987 var ett rekordår för NMT, Nordisk Mobiltelefon.

Carl-Gösta Åsdal kan konstatera att mobiltelefonmarknaden tycks vara näst intill omättlig.

- Vid årsskiftet fanns i Sverige nära 175 000 mobiltelefon- abonnemang. 160 000 av dessa var NMT. Sverige och Norden är världens mest mobiltelefontä- ta område. Systemet sprids också över världen. 23 länder har in- fört systemet med totalt en mil- jon användare.

- Vi satsar nu hårt på en ut- byggnad av NMT 900, långt över vad som tidigare planerats.

NMT 900 med sina lätta, hand- burna telefoner får näst intill landstäckning och blir i det avse- endet likvärdigt med NMT 450.

ningssystem. Minicall som hittills varit ett regionalt tonsökningssy- stem, kompletteras med MinieaU text för överföring av textmed- delanden. MinieaU ton och Mini- call text utnyttjar samma radio- nät och får båda landstäckning.

- MOBITEX, systemet för överföring av data, text och tal, kommer nu igång. En kraftfull insats görs på marknadsföringssi- dan. För den internationella MOBITEX-marknaden har Teli och Ericsson Radio bildat försälj- nings- och utvecklingsbolaget Eritel.

- Även för Rundradio som tra- ditionellt är en anslagsstyrd verk- samhet är det viktigt att få in ett kommersiellt nytänkande.

- Rundradion har ju stora re- surser i sändar- och distribu- tionsnäten som bara används en del av dygnet. Denna resurs kan tas i bruk för kommersiella ända- mål vilket också tillför rundra- diofonden pengar som ytterst kommer lyssnare och tittare till- godo.

- Framtiden för Frekvensför- valtning och dess myndighetsut- övning inom Televerket Radio är idag något oviss. De föränd- ringar som nu sker i myndighets- rollen kommer dock av allt att döma att leda till en ny mer

kundinriktad verksamhet base- rad på den mycket stora kun- skapsbas som byggts upp hos oss.

- Ä ven Fast Radio finner nya affårsområden. Ett samarbete - Liknande förändringar införs har inletts med Tele Larm där också i ett av våra personsök- Fast Radio svarar för larmöver-

föringar och TV -övervakning.

Tillsammans med resultatområ- de NÄT och Tele Larm utveck- lar Fast Radio TV -övervaknings- systemet NOAK. Det blir ett gemensamt teknikövervaknings- system för hela Televerket.

- Utbyggnaden av digitala ra- diolänkar fortsätter. F örbere- dande studier pågår för en över- gång från nuvarande 140 till 565 megabit per sekund vilket bety- der betydligt större bandbredd

i

överföringen.

- Fast Radio satsar också på en ny typ av radiolänkkoncentrato- rer för telefoni i glesbygd.

- När vi talar om Televerket Radios snabba utveckling, ska vi heller inte glömma de stora in- vesteringar vi gör i nya förvalt- ningsbyggnader, säger Carl- Gösta Åsdal.

- I Malmö, Göteborg, Karlstad och Sundsvall bygger vi i egen regi. I Haninge bygger Telein- vest ett nytt huvudkontor åt oss.

Sammantaget byggs 65 000 nya kvadratmeter ändamålsenliga lo- kaler där vi kan samla våra re- surser och lämna trångboddhet och provisoriska lösningar bak- om oss. Allt för att kunna driva vår omfattande och breda ve r k- samhet än mer rationellt.

Mkr

Rörelseintäkter Investeringar Antal anställda

1987 2 355 621 2 874

- - - -- - - -- RESULTATOMRÅDE RADIO- - - - -- - - - - -

Under 1!187 kom de smä tälta Jic!etetdimema i NMT 900-systemet. NMT 900 byggs ut och blir ett näst intill lands- täellande !tomplement till det tidigare NMT 4 50.

Mobil Radio

Rörelsegrenen Mobil Radio an- svarar för Televerkets mobila te- letjänster.

Landmobila teletjänster Försäljningen uppgick till l 206 Mkr under året, vilket innebär en ökning med 54% jämfört med föregående år. Störst intäkter inom det landmobila området gav NMT, som vid årsskiftet hade 160 000 kunder i Sverige (i hela Norden var antalet ca 432 000).

NMT -systemet har rönt stor in- ternationell uppmärksamhet. Ar-

bete pågår för att skapa ett gemensamt europeiskt mobiltele- fonsystem för 1990-talet.

Starten av MOBITEX-tjänsten inleder en ny epok med samord- nat gemensamt nät för företags- intern mobil datakommuni- kation.

Till detta kommer det enklare lokala mobilradiosystemet MRG enbart för talkommunikation och med lågprismobilstationer.

Därmed har Televerket ett väl täckande utbud inom detta marknadssegmen t.

Inom det landsomfattande per- sonsökningssystemet MBS, som utnyttjar rundradions FM-sända- re för sökning, var antalet kun-

der vid årsskiftet ca 76 000. I samband med att programmärk- ningssystemet RDS nu standardi- serats kommer den internatio- nella spridningen av MBS att öka.

Det lokala personsökningssyste- met MINICALL kommer nu att ges landstäckande karaktär och beslut har tagits om att komplet- tera det med en tjänst för med- delandesändning.

Kustrad~o

Intäkterna för kustradioverk- samheten inklusive flygtelefoni och entreprenadtjänster uppgick under året till ca 42 Mkr ( 46 Mkr 1986).

- - - -RESULTATOMRÅDE

RADIO ----~---

Luftfartens teletjänster Televerket Radio har det lands- omfattande underhållsansvaret bl a för luftfartsverkets radar-, radio- och telehjälpmedel och motsvarande åtaganden vid fler- talet kommunala flygplatser. Te- leverket Radio har auktoriserats av luftfartsinspektionen som god- känd televerkstad för anlägg- ning, teknisk drift och underhåll av samtliga förekommande typer av markteleutrustningar för civil luftfart. Intäkterna uppgick un- der året till 63 Mkr (54 Mkr 1986).

Rundradio

Televerkets rundradioverksam- het ombesörjer utbyggnad och drift av ljudradio- och televi- sionsnäten. Vidare ingår inkasse- ring och kontroll av avgifter för TV -mottagare samt redovisning av rundradiofonden i Telever- kets åtaganden.

Televerket erhåller ersättning via anslag motsvarande verkets självkostnader. Under 1987 var ersättningen 499 Mkr. Av detta hänförde sig 139 Mkr till investe- ringar, 288 Mkr till drift och un- derhåll och 72 Mkr till ersätt- ning för Televerkets inkassering av mottagaravgifter.

Investeringsvet ksamheten har omfattat utbyggnad av såväl FM- som TVI- och TV2-näten med ca 30 mindre stationer. Vidare har nya TV2-reservsändare in- stallerats och bl a TVI-sändare bytts ut.

Den 11 november 1987 startade den första etappen av FM4-sän- darnätets utbyggnad. Detta nät har tillkommit för att ge lokalra- dion tillgång till egna sändare.

Den första etappen med sex lo- kalradioområden har gett 45%

av befolkningen egen lokalradio- kanal. Utbyggnaden är helt slut- förd hösten 1989.

Beslut har under året fattats om att överföra uppbördsverksam- heten för TV-avgifter till Sveri- ges Radio.

Fast Radio

Rörelsegrenen marknadsför fast radiokommunikation samt när- liggande teknik, närmare be- stämt produktområdena Radio- länk, Satellitkommunikation, Kabel-TV, Fjärrkontroll samt Gemensam Teknik (master, el- kraft, hus). Fast Radio har sin primära marknad inom Telever- ket (resultatområde NÄ T). In- täkterna uppgick under året till 371 Mkr, en minskning med l % jämfört med 1986.

Radiolänksystem

Utbyggnaden med digitala 140 Mbit/s-radiolänkar för Telever- ket var stor under 1987. Huvud- sakligen skedde den på sträckor- na Stockholm-Sundsvall, Karl- stad-Mora-Östersund-Luleå.

PMP (punkt till multipunkt)- verksamheten har under 1987 befunnit sig i ett expansivt skede.

Systemval har gjorts för två olika PMP-system speciellt lämpade

för glesbygdstelefoni. Digitala PMP-system för telefoni och da- tanät har definierats och specifi- cerats.

satellitsystem

De jordstationer som Televerket Radio idag driver är telesatellit- stationen i Tanum, som ingår i det världsomspännande INTEL- SAT-systemet, samt telesatellit- stationen i Ågesta, som ingår i det europeiska EUTELSA T -sys- temet.

Under hösten 1987 har en IN- TELSA T -station fårdigställts i Tanum för företagskommunika- tion i atlantregionen. Tanumsta- tionen har dessutom utökat anta- let telefonkanaler och förmedlat ett ökat antal TV -program för de nordiska programbolagen.

Ägesta-stationen har under den- na tidsperiod varit i drift för di- gital telefontrafik inom Europa samt förmedlat TV -program för europeiska rundradiounionen (EBU). Vid stationen har under året fårdigställts en andra an- tenn, som primärt är avsedd för överföring av TV-program till kabel-TV-nät.

Gemensam teknik

Verksamheten omfattar byggna- der, master, elkraftanläggningar och installationsarbete för rund- radio, mobil radio och telefoni- länkverksamheterna. Ett stort antal basstationer för NMT har uppförts liksom några radiolänk- stationer för telefoni. De första högmasterna för FM-TV har nu uppnått en ålder av 30 år varför stora underhållsinsatser krävs på såväl master som antenner.

- -- - - -RESULTATOMRÅDE RADIO _ __ _ __ _ __ _ _

, c··: · . · . · .

· · ...

·.~ ··

..

'

Televerket Radio ständigt på plats flir att sända radio-och TV-programmen.

Resultatområde Kabel-TV

Kabel-TV-divisionen distribuerar i konkurrens med andra företag ett ökande utbud av TV- program i första hand till hushållskunder. Programmen tas emot via satellit eller produce- ras särskilt för kabel-TV, lokalt eller på riksbasis.

Tio procent av de svenska hus- hållen hade Televerkets kabel- TV vid årsskiftet. I siffror är det 325 925 hushåll och det betyder att vi 1988 kommer att vara uppe i över en miljon tittare.

- Det andra är att vi kan erbju- da ett individuellt tilläggsutbud.

Specialprogram man kan prenu- merera på vid sidan av de vanliga programmen. Telebutikerna och en del radio-TV -handlare är återförsäljare. De skriver kon- trakt med kunden som får en de- koder med sig hem. Den är

"nyckeln" till de kanaler kunden Per Nilsson, chef för Kabel- TV-divi- valt.

sionen: "Nu vet folk vad Kabel- TV är".

- Jag vill peka på tre viktiga punkter för Televerkets kabel- TV när det gäller 1987, säger Per Nilsson.

- Det första är att vi nådde så- dan volym att kabel-TV nu är något människor sett med egna ögon och känner till. Det är inte längre ett abstrakt begrepp man hör talas om.

- För det tredje villjag ta upp vad som hände på årets sista dag:

öppnandet av TV3. Denna skan- dinaviska kanal kommer säkerli- gen att utvecklas.

Mycket talar för att det i början av 90-talet kommer att finnas en miljon hushåll anslutna till kabel- TV-nät. Kanske inte bara Tele- verkets, för konkurrenter dyker upp och programutbudet ökar allt eftersom det kommer nya sa- telliter

- Under 1988 passerar vi halv- miljonstrecket i antalet hushåll som beställt eller har kabel-TV, säger Per Nilsson. Redan nu har vi beställningar för inkoppling fram till 1991. Det är fastighets- ägare som planerar renoveringar och därför gör långsiktiga be- ställningar.

Litet motigt har kabel-TV-folket haft med en del opinionsbildare i inledningsskedet. Men det har å andra sidan varit väntat. Per Nilsson är optimistisk om framti- den:

- I Sverige penetrerar man en fråga länge och ordentligt. Men när det väl är klart brukar det gå undan. Kabel-TV är ett exem- pel på det.

Mkr 1987

Rörelseintäkter 72

Investeringar 112

Antal anställda 18

•

~

(·

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ RESULTATOMRÅDE KABEL-TV _ __ _ _ _ _ _ _ _

-,

hade när kabel-TV var en rela- tivt ny företeelse har förbytts i en påtaglig ökning av intresset.

Flera betatkanaler introducerades i leabei-TV, och många gicle till Tele- butiken för att hyra den deAoder som behövs för att titta

på

de nya programmen.

Nya kanaler

Helt enligt beräkningarna kunde fler program börja sändas i bas- utbudet under 1987. Under året gjordes ett avtal med det ameri- kanska bolaget CNN som sänder nyheter dygnet runt. CNN är egentligen en avgiftsbelagd kanal men genom avtalet har det blivit möjligt att som introduktionser- bjudande ge alla nyanslutna hus- håll detta program kostnadsfritt under ett år.

Basutbudet utökades också med den nya engelska programkana- len Super Channel som tog upp kampen med Sky Channel om tittarna i Europa.

Den största händelsen på pro- gramsidan var dock när TV3 med skandinaviska program star-

tade timmarna före årsskiftet.

Förhållandet att kanalen vänder sig direkt till tittarna i Sverige, Norge och Danmark och inne- håller reklam har inneburit att den varit föremål för en livlig debatt både bland massmedierna och allmänheten. Genom att det endast var möjligt att ta emot TV3 genom kabel-TV -näten bi- drog starten av TV3 även till ett ökat intresse för anslutning. till nätet.

Ökad valfrihet

De ökade möjligheterna till indi- viduellt val av TV -program som skapas genom kabel-TV har bli- vit mycket uppskattat. Den av- vaktande inställning som många

t

Att just den ökade valfriheten betyder mycket har också visat sig i efterfrågan på tilläggsutbu- det. Detta består av ett antal spe- cialkanaler som man kan prenu~

' merera på under kortare eller längre tid. I december 1986 be- stod detta utbud av Filmkanalen, Screen Sport, Lifestyle, Arts Channel och Childrens Channel.

I mars 1987 utökades det med · FilmNet som sänder aktuella svensktextade långfilmer dygnet runt. Programmet har på kort tid blivit det mest populära av alla betalprogrammen och bidra- git till ett ökat intresse från hus- hållen att ansluta sig till kabel- TV-nätet.

Ny teknik

För att utbyggnaden skall kunna hålla någotsånär jämna steg med efterfrågan har under året fram- för allt stora ansträngningar gjorts beträffande teknisk utrust- ning för tilläggsutbudet. Speciell utrustning för detta har installe- rats på ett 20-tal orter. För att optimera kostnader och teknik har satsning gjorts på att överfö- ra TV -signalerna mellan vissa or- ter på fiberoptiska digitala för- bindelser.

TV3 som leom på nyårsafton gav en sleandinavisle touche åt !ta bel-TV.