TELEVERKET VERKSANUIETSBERÄTTELSE

TELEVERKET

VERKSANUIETSBERÄTTELSE

1983/84

Innehållsförteckning

Verksamhetsåret i sammandrag .. .. ... l

Kommentarer från Generaldirektören ... ,. 2

Koncernöversikt .. .. . . .... ... .. . .... . .. .. .. .. .. .. .. .. . . 4

Ljud ... 8

Data ... 12

Bild ... 14

Text ... 16

Kommersiell radio .. .. .. .. .. .. .. ... ... 18

Rundradio ... .. .. .. .. ... ... ... 20

Teli ... 22

Teleinvestgruppen ... .... .. .... ... 24

Ellemtel .. ... .. ... ... . .. . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . 27

Personal ... 28

Internationellt samarbete .... .... .. ... 30

Definitioner ... ... ... .... .. .. 32

Resultaträkningar ... .... .. .. ... ... 33

Balansräkningar ... ... ... 34

Finansieringsanalyser .. .... .. .. .. .. .. .. .. .. ... 36

Bokslutskommentar ... 37

Fem år i sammandrag ... ... 44

Revisionsberättelse . ... . .. .. . . ... 46

Televerkets ledning ... 47

Televerkets direktion ... 48

Utgivare:

TELEVERKETS HUVUDKONfOR Ekonomiavdelningen

Finanssektionen 123 86Fal'8ta Tryck:

Tryckindustri AB Solna 1984 Layout och sättning:

T cleverkets tryckerikontor Foto:

Televerkets fotokontor (om annat ej anges)

VERKsAMHETSÅRET I SAMMANDRAG

D

Tillfredsställande resultat

D

Kraftig produktivitetsfärbättring

D

Förbättrad materieldistribution

D

Fortsatt minsk,r!.ing av kapitalbindnz.ng i fämld och lager

D

Beslut om nya finansienngsformer

D

Omorganisation får ökat resultatansvar

D

Teli gör omfattande rationaliseringar

D

Teleinvestgroppen expanderar

(Mkr) 1983/84 1982/83 Förändring

Absolut

Försäljning 14047 11 733 2 314

därav ljud 11465 9634 l 828

data och bild 509 376 133

text 564 502 62

radio 772 618 154

övrigt 737 603 134

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 2411 2 073 338

Nettoresultat 294 261 33

Balansomslutnins: 28082 26 343 1 739

Investerina:!r 4968 4 704 264

Antal anställda den 1 januari (avser enbart televerket) 42820 43 484 - 664

% 20 19 35 12 25 22 16 13 7 6 -2

l

FRAMGÅNGSRIKT ÅR

1983/84 års resultat

1983/84 blev ett framgångsrikt år för televerkskoncernen - bättre än vad som budgeterades och bättre än progno- sen i halvårsrapporten. Omsättningen ökade med 20 % till ca 14 000 Mkr. Resultatet efter planmässiga avskrivningar samt finansiella intäkter och kostnader ökade med 12 % till 2 233 Mkr, vilket är tillfredsställande. Resultatets ökningstakt dämpades dock av ökade kapitalkostnader sammanhängande med moderniseringen av nätet.

Televerkskoncernen klarar med god marginal statens av- kastningskrav på statskapitalet. Till följd härav kommer inga generella taxehöjningar att erfordras under 1984/85.

Vår stabila ekonomi ger alltså direkt utdelning till våra kunder.

Förklaringarna till det goda resultatet är flera. Den under 1982/83 genomförda generella taxehöjningen fick full effekt under 1983/84. En skärpt kostnadskontroll med- förde bl a att antalet anställda minskade med 660. En ny utformning av materieladministrationen ledde till minskad kapitalbindning i förråd och lager. Slutligen ökade trafi- ken påtagligt under våren 1984.

Produkter och tjänster

Sverige är världens telefontätaste land både vad gäller telefonapparater och huvudledningar. Också beträffande datakommunikation intar Sverige en internationell tät- position. Antalet dataanslutningar per capita är långt större än i övriga Europa och i nivå med USA. Kundservicen är i stort sett tillfredsställande både vad gäller felavhjälp- nings- och leveranstider för telefon. Motsvarande kundser- vice för datakunder är inte tillfredsställande men en för- bättring har skett.

I telenätet fortsätter utbytet av gamla elektromekaniska stationer till elektroniska AXE-stationer i snabb takt.

AXE har utvecklats gemensamt av televerket och Ericsson- gruppen. Telenätets kapacitetsutbyggnad styrs alltmer av datatrafiken, som nu svarar för över hälften av utbygg- nadsbehovet i telenätet. Under året har betydande steg tagits i arbetet med att etablera ett rikstäckande digitalt nät som plattform för avancerade nya tjänster. Under året har också det omfattande investeringsprogrammet lett till en förbättrad framkomlighet som dock ännu inte är helt tillfredsställande inom vissa områden.

NM1' en världssucce

Under 1983/84 har försäljningen av elektroniska kon- torsväxlar fortsatt att öka snabbt. Det nordiska mobiltele- fonssystemet (NMT) har under året definitivt etablerat sig som en internationell succe! NMT har nu i Norden över 100 000 abonnenter och är därmed i absoluta tal, möjligen vid sidan av Japan, det största automatiska mobiltelefon-

systemet i världen. Svensk industri har nått fortsatta stora exportframgångar med både AXE-stationer och NMT- system.

Televerkets nya datakommunikationstjänst Datex har under året fått sitt kommersiella genombrott och har nu över 10 000 abonnenter. Televerket har lanserat sin andra nya datakommunikationstjänst Datapak. I begränsad om- fattning har televerket börjat marknadsföra persondatorer och hemdatorer. Motivet härför är att när dessa datorer _>Pr kombineras med effektiva kommunikationslösningar ö1_ 1

nas en snabbt växande marknad där televerket skall kon- kurrera på lika villkor med andra företag.

En växande andel av televerkets verksamhet bedrivs i konkurrens med andra företag. Denna verksamhet går

1-'""' ,

med vinst trots att resultatet belastas av kostnader för sats- ningar på nya områden och stora avskrivningar på gam- mal kundutrustning.

Teleinvestgruppen och Teli

Televerkskoncernens bolagssektor - Teleinvestgruppen - expanderade snabbt under 1983/84. Omsättningen ökade med 42% till1 095 Mkr. Resultatet efter avskrivningar och finansnetto blev 86 Mkr. Under året har Teleannons AB och Industrikommunikation AB införlivats i gruppen.

Televerkets industriella verksamhet bedrivs dels i verks- form (Teli), dels i bolagsform. Enligt riksdagsbeslutskall all industriell verksamhet ske i bolagsform senast fr o m

1985-07-01 inom Teleinvestgruppen. Osäkerhet om huru- vida riksdagsbeslutet kommer att genomföras eller ej Pf"

verkar verksamheten negativt. Det är särskilt olyckligt --- med tanke på att Teli:s expansionsmöjligheter ligger på konkurrensutsatta marknader. Under 1983 har påbörjats ett kraftfullt rationaliseringsprogram för att uppnå en effektivitet i nivå med övrig elektronisk industri. I prind har anställningsstopp gällt under året och omplaceringar har skett av övertalig personal till andra delar av tele- verkskoncemen. Härigenom har under året antalet an- ställda minskat med 10 % till 3 300. Ännu återstår dock en del åtgärder innan rationaliseringsprogrammets mål har uppnåtts.

MARK O

Ett genomgripande program (MARKO) pågår för att marknadsorientera televerket och därmed uppnå en an- passning till starkt förändrade förutsättningar. Stora an- strängningar har gjorts under året för att i organisationen få ett brett engagemang för televerkets marknadssituation och marknadens krav. Nu pågår nästa steg i programmet som innebär genomförande av tusentals förändringsåt- gärder för att marknadsanpassa organisation, produkt- sortiment och administration.

Utblick mot 1984/85

Efter riksdagsbeslut våren 1984 blir fr o m 1984/85 statsmakternas styrning av televerkskoncernen mera över- gripande via ställningstagande till koncernens rullande treårsplaner. Vidare skall televerkskoncernen nu själv svara för behövlig upplåning på den öppna kapitalmark- naden. Beslutet innebär att statsmakterna i stort sett ställt sig positiva till det förslag televerket lämnade hösten 1983.

Beslutet medför att de ekonomiska målen för televerks- koncernen blir mer entydiga och att företaget kan arbeta mer långsiktigt och flexibelt. Förändringen innebär ett vik- tigt led i ansträngningarna att utveckla televerkskoncer- nen till ett effektivt, dynamiskt serviceföretag. Vårt per- sonliga engagemang i det arbetet blir till slut den avgö- rande faktorn för framgång.

En översyn pågår av den interna organisationen för att göra den mer resultatinriktad. Som ett led häri har ADB- avdelningen ombildats till division med eget resultat- ansvar.

Den tekniska utvecklingen har helt förändrat de mark- nadsmässiga förutsättningarna på massmediamarknaden.

Kabel-1V utgör ett nytt spännande affärsområde för tele- verkskoncernen. Massmediautredningen har lagt fram sina förslag om den framtida mediapolitiken. De beslut som riksdagen förväntas ta våren 1985 kommer att fastställa villkoren för bl a Kabel-1V -marknadens utveckling i Sverige.

Tony Hagström Generaldirektör och koncernchef

3

Förvaltningsberättelse

KONCERNÖVERSIKT

F ortsatt god försäljningsökning

Efterfrågan på televerkskoncernens tjänster har fortsatt att utvecklas positivt. Försäljningen uppgick under

1983/84 till14 047 Mkr, vilket innebär en ökning med 19,7 % i löpande priser jämfört med föregående budgetår.

En stor del av ökningen har sin förklaring i den generella taxehöjning som företogs i slutet av budgetåret 1982/83 och som alltså fick full effekt först under budgetåret 1983/84. I fast prisnivå var försäljningsökningen 7,7 %.

Under femårsperioden 1979/80-1983/84 ökade tele- verkskoncernens försäljning i fast pris med i genomsnitt 6,8 % per år medan den svenska ekonomin i sin helhet först under det senaste året visat tecken till återhämtning efter en längre stagnationsperiod. Som exempel kan näm- nas att konsumtionen av telefonsamtal, mätt i antal sam- talsmarkeringar, ökade med i genomsnitt 4,3 % per år sam- tidigt som hushållens totala konsumtion nästan inte ökade alls. Vidare ökade försäljningen av teletjänster till företag kraftigt under perioden, medan produktions- och investe- ringsnivån i företagen under samma period minskade.

Televerkskoncernen Försäljning i fasta och löpande priser

Mkr 15000

10000

5000

c=J

Fasta priser (1983/84 års)

c=J

Löpande priser

r - -

nr-

r - - ^{r - -}

1 - - f--- ^r--=!-

' l

r -

l

-'---~· _{79180 80/81}

~u

_{81/82 82/83}

r - - -

~

f---..--

---_83/84

En anledning till att efterfrågan på teletjänster kunnat upprätthållas på så hög nivå torde vara att den relativa prisnivån på verkets tjänster är låg. En annan är före- tagens och den offentliga sektorns ökade behov av att ra- tionalisera med olika telekommunikationsmedeL Även den kraftigt ökande utrikeshandeln torde ha bidragit till den positiva efterfrågeutvecklingen.

Televerkskoncernen

Räntabilitet p!J totalt kapital

% 15

12

9

- ^--

6

3

79180 80/81 81/82 82/83 83/84

Tillfredsställande ekonomiskt resultat

Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1983/84 är något bättre än det utfall som beräknades i samband med halvårsrapporten. Den positiva avvikelsen förklaras i hu- vudsak av att försäljningsökningen blev större än prognos- ticerat.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar uppgick till 2 411 Mkr, en ökning med 16,3 %jämfört med före- gående budgetår.

Efter bokslutsdispositioner, som i huvudsak består av

~vskrivni~gar.utöver plan med l 653 Mkr sam~ a~ättnin~

ull konsohdenngsfond med 294 Mkr och avskrivnmgru.4 ; goodwill med 34 Mkr, redovisar televerkskoncernen ett ~ nettoresultat på 294 Mkr. Detta motsvarar statens avkast- ningskrav (13 %) på det i medeltal disponerade statskapi- talet.

Televerkskoncernen Investeringar

§

^{Övrigt Abonnent}anlägg n i ng a r

Mkr Telenätet

6000

3000 ~----l

2000 1---1

1000

F ortsatt hög investeringsnivå

Televerkskoncernens investeringar uppgick under bud- getåret 1983/84 till4 968 Mkr. Detta innebär en ökning i löpande pris med 5,6 %. För att investeringsbeloppet skall kunna jämföras med föregående budgetår måste dock hän- syn tas till att anskaffningen av standardtelefoner fr o m budgetåret 1983/84 inte redovisas som investering. Ök- ningen i löpande pris kan därmed uppskattas till ca 9 5 % vilket i fast pris motsvarar ca 3,5 %.

Televerkskonce~en

^'

\ _) n den största investeraren i Sverige.

Televerkets investeringar uppgick till 4 694 Mkr. De ut- görs dels av investeringar som redovisas över statsbudge- ten, dels av investeringar för vilka televerket självt kan be- stänuna investeringsnivån.

' _. Dver statsbudgeten investerades under budgetåret l 966 Mkr i teleanläggningar och l 00 Mkr i rundradioan- läggningar. Av investeringsbeloppet för teleanläggningar finansierades 14 Mkr med ej förräntningspliktigt anslag från statsbudgeten (försvarsberedskapsanläggningar m m).

55 Mkr finansierades med lånemedel från statsbudgeten och återstoden genom egenfinansiering. Rundradioan- läggningar finansierades helt med rundradiomedeL

Televerkets övriga investeringar utgjordes av abon- nentanläggningar l 240 Mkr, lokallinjenät l 150 Mkr samt bilar, maskiner och inventarier 238 Mkr. Av dessa övriga investeringar, totalt 2 628 Mkr, finansierades 425 Mkr med särskild, rörlig kredit (vissa abonnentan- läggningar) 173 Mkr med avbetalningsköp via Telefinans AB (bilar och maskiner) och resten egenfinansierades.

I diagranunet på sid 4 visas de senaste fem årens inves-

: ,.._i~gar fördelade på telenätet, abonnentanläggningar och

\ ... ilgt.

~ket (exkl. Tell)

j_

Ökningen av försäljningen i fast pris per anställd l

% 10

8

6

4

2

79/80 80/81 81/82 82/83 83/84

Beslut om nya finansieringsformer

Riksdagen beslöt i april 1984 angående nya finansie- ringsregler m m för televerket. De nya reglerna skall gälla fr o m budgetåret 1984/85 och överensstämmer i stort sett

~ed det förslag som televerket lämnat. De nya finansie- nngsformerna innebär b l a att verket får ta upp lån på

~en allmänna ~di~arknaden. Därmed förbättras möj- hgheterna att ftnanstera televerkets stora investeringspro- gram.

Hela televerkskoncernens finansförvaltning samordnas av den centrala finansenhet som inrättats i Teleinvest AB.

Enheten utgör en central servicefunktion för finansiella tjänster när det gäller upptagande av lån och placering av överskottslikviditet m m.

Ovannämnda riksdagsbeslut innebär även att telever- kets statskapital per 1984-06-30 omvandlas till ett amorte- ringsfritt statslån, som skall förräntas enligt fastställd ut- låningsränta (13% för 1984/85). Vidare bildas ett nytt fast statskapital genom att vissa av televerkets fastigheter, som kan anses ha ett marknadsvärde, uppvärderas med

l 760 Mkr. Detta fasta statskapital skall förräntas enligt fastställd avkastningsränta (13% för 1984/85).

Räntabilitet inte enda måttet på verkets effektivitet

Televerkskoncernens räntabilitet på totalt genomsnitt- ligt kapital steg under budgetåret till 9,0 %. Räntabiliteten på genomsnittligt justerat eget kapital steg till l 0,3 %.

Räntabiliteten är ett meningsfullt mått på effektivitet i vinstinriktade företag som arbetar i konkurrens. För mo- derbolaget (televerket) kan räntabiliteten ensam däremot inte användas som ett mått på verkets effektivitet eftersom en betydande del av verksamheten ej är konkurrensutsatt.

Televerket skall för sådan verksamhet ha en taxesättning som innebär att intäkterna täcker de totala kostnaderna inklusive kapitalkostnader och statens avkastningskrav.

Effektiviteten måste därför även avspeglas i kvalitet och prisnivå på de teletjänster som verket tillhandahåller.

ka . Lnif.c.3 Genomsnittlig månadsteleräkning/företag

t.:Jpr 1-B-!1

Dolt mi)·

Sverige Nederländerna Spanien Frankrike USA

~~

F.nlaoll

1765 '1918

1930

11471 11702

11808 11827 l1926

l 2185 12290

!':1 oron 14!W\Ier i!a:g•er Schweiz No·,:"

12493

lfili!EI>

V<l~11V!öitl;rnd

J p~n

12781 12814 12836

l 3089

5

Ett sätt att mäta effektiviteten är att jämföra verkets av- giftsnivå med övriga konsumentpriser i landet. Av dia- grammet nedan framgår att telefontaxorna ökat betydligt långsammare än övriga konsumentpriser under den se- naste 10-årsperioden.

Ett annat sätt att mäta effektiviteten är att jämföra tele- verkets avgiftsnivå med avgiftsnivån för teletjänster i jäm- förbara länder. Diagrammet på föregående sida och nedan åskådliggör en genomsnittlig månadsteleräkning för före- tag respektive hushåll. Diagrammen visar en tänkt medel- förbrukning per månad av olika slag av telefonsamtal, månatlig abonnemangsavgift samt viss del av anslutnings- avgiften. Sverige behåller tätpositionen vad beträffar låga telefonkostnader för hushållen och ligger även väl till när det gälledöretag.

Olika produktivitetsmätt ger också en avspegling av effektiviteten. I diagrammet på föregående sida redovisas ökningen av televerkets försäljning i fast pris per anställd och år för televerket (exklusive Teli) under de senaste åren. Ökningen uppgick till8,6% under 1983/84 (förra budgetåret var ökningen 7 %).Det långsiktiga målet är en årlig produktivitetsförbättring om 5 %.

Källa: Logica Genomsnittlig månadsteleräkning/hushåll

(april-84)

Sverige Nederländerna Danmark Spanien Frankrike USA Kanada Storbritannien Schweiz Finland Italien Belgien Västtyskland Japan Norge

!105 1122 l126 1128

1144

:J ¹⁸⁷

1199 1204

(218 1220

1249 1257 1259

1284

l ³³³

Kostnader för forskning och utveckling uppgick till 279

Mkr

Televerkskoncernens kostnader för forskning och ut- veckling (FoU) uppgick under budgetåret 1983/84 till 279 Mkr. Egen FoU uppgick till149 Mkr och främmande FoU till130 Mkr. Av den sistnämnda tillföll48 Mkr ELLEMTEL Utvecklings AB (se sid 27). Någonjämförelse med föregående budgetår kan inte göras eftersom skilda FoU-begrepp använts de båda åren. Det begrepp som till- lämpas fr o m 1983/84 sammanfaller med det begrepp ~

som används i Sveriges officiella statistik. ·~-

Fortsatt minskning av kapitalbindninge m

~ Kapitalbindningen för televerket i förråd och lager fort- satte att minska under budgetåret. I förhållande till värdet av utrekvirerad materiel för drift och investering under budgetåret var kapitalbindningen ca 30 %,jämfört med 3 7 % förra budgetåret.

Ett av syftena med det s k LOGTEL-projektet (se nedan) är att minska kapitalbindningen i förråd och lager.

Televerket har fordringar på abonnenterna orsakade av att samtalsavgifterna debiteras i efterskott.

De sammanlagda abonnentkrediterna uppgick vid bud- getårets slut till2 760 Mkr. I förhållande till den totala försäljningen har abonnentkrediterna under den senaste femårsperioden legat kring 20 %.

I samband med att ett nytt faktureringssystem införs kommer kapitalbindningen i abonnentkrediter att minska genom preliminär månadsdebitering av företagens sam talsavgifter. Prov inleds under budgetåret 1984/85.

Televerket Index för telefontaxor och konsumentprisindex

Konsumentpris! n d ex l d ( - . Index för telefontaxor

n ex 1973/74:100) 300

250

200

150

100 a

1973174 1978n9 1983/84

Televerket

Mkr 3000

2500

2000

1500 10liO

~ l

Kapitalbindning i abonnentkrediter

-

79180

!!!!!!!!!!!!!!!!!~ i % av omsättningen

l i Mkr

80/81 81182 82/83

i% av omsättningen

· r

30

----w

---;s ---,o ----"5

83/84

L

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ J

Televerket Kapitalbindning i förråd och lager

Mkr

~~~ i % av utrekvirerad materiel

l Förråd och lager i Mkr (exkl Teli)

%

1500 75

1000 50

- J 500 25

79180 ^80/81

[

____

---~

LOG TEL-projektet

Projektet syftar till att anpassa marknadsföring, distri- bution, lagerhållning och underhåll av telefonsortimentet till de förändringar som följer av den tekniska utveck- lingen och den ökande konkurrensen.

Under budgetåret 1983/84 infördes LOGTEL-model- len vid samtliga teleområden. Lagerhållningen i lokala förråd har minskat radikalt genom att produktema dis- tribueras genom extern distributör direkt till telebutiker och arbetsställen från centralförrådet i Nässjö och i viss mån från Teli i Sundsvall. Distribution kan ibland även ske genom posten direkt till kund. Åtgärderna har lett till att kapitalbindningen i lager kunnat minskas.

Inom projektet nås besparing även genom högre utnytt- jande av fasta nätvägar vid inkoppling av telefonanslut-

ning för kund.

Projektet syftar också till att öka underhållet av tele- foner i butik.

Omorganisation

Under 1983/84 startades ett projekt, benämnt OS-84, med syfte att vidareutveckla organisationen mot ett ökat och klarare resultatansvar och en reduktion av samkostna- derna. Förändringarna berör såväl huvudkontoret som teleområdena.

Som ett led i OS-84 utgör ADB-avdelningen vid huvud- kontoret fr o m 1984-07-0 l division med fullständigt re- sultatansvar under namnet ADB-service. ADB-divisionen skall sälja sina tjänster inom ADB, telekommunikation och teleförvaltning till i första hand televerkskoncernen, men kan också utföra tjänster åt externa kunder. Externa leverantörer kommer i motsvarande mån att kunna kon- kurrera med televerkets ADB-service om koncernens in- terna kunder.

Tell rationaliserar

Under loppet av några få år har omställningen till pro- duktion av elektroniska system helt genomförts vid Industridivisionen (Teli).

Ett program i syfte att höja produktiviteten genom ra- tionaliseringar i produktion och administration har startat under året. Stora insatser görs för att utbilda och omskola personal till förändrade och nya arbetsuppgifter. Anställ- ningsstopp har rått sedan ca ett år tillbaka utom när det gällt personal för produktutveckling och vissa specialister.

Teleinvestgruppen expanderar

Teleinvestgruppen expanderade snabbt under 1983/84.

Omsättningen ökade med 42% till l 095 Mkr. Resultatet efter avskrivningar och finansnetto blev 86 Mkr. Under året har Teleannons AB och Industrikommunikation AB införlivats i gruppen.

7

LJUD

lJud

(telefon), televerkets dominerande rörelsegren, bestdr av sdväl vanliga telefonabonnnno:ng tiU framfOt-allt privat- personer som systemabonnemang till fOt-etagskunder och andra samt aU telefootrafik. Dessutom ingtir tektjänsten, dvs televerkets utbud av personligt expedierade tjänster, samt telefonautomater och telefonkatalogen i telefonrörelsen.

Försäljningen inom rörelsegrenen Ljud uppgick under budgetåret 1983/84 till11 465 Mkr. Detta innebär en ök- ning i löpande pris med 19 %. I fast pris var ökningen 5,8%.

Ljudrörelsen svarade budgetåret 1983/84 för ca 84% av televerkets totala försäljning. Intäkter för telefonsamtal uppgick till6 035 Mkr och utgjorde därmed ca 53% av ljudrörelsens försäljning eller ca 44 % av televerkets totala försäljning.

M 12500

10000

7500

-^-~~-- 5oOO 2500

79180 80/81

Index (1974/75 = 1001 150

Försäljning

J Försäljning

.--~

r---~--

~

^{l l}

H l

l l

81/82

Telefontrafik

l

82/83

- ~~ .

i -.-

L

! _l

i

f-

l

1

83184

TELEFON

F ortsatt trafikökning

Under budgetåret registrerades 27,0 miljarder marke- ringar för automatisk telefontrafik, vilket motsvarar en ök- ning med 4,8% (4,1% föregående budgetår). Den in- ländska trafiken ökade därvid med 2, 7 % medan utiands- trafiken ökade med 13,8 %. Motsvarande ökningar

1982/83 var 2,0 resp 14,2.

Det går nu att ringa automatiskt till138länder. C~

97,5 % av trafiken till utlandet expedierades automatlSkt under 1983/84. Den inländska telefontrafiken är fullstäR~

digt automatiserad sedan år 1972.

Utvecklingen av antalet huvudledningar

Index (1974/75 = 1001 180

160

140

120

Permanentbaståder

100 1974/75 1979/80 1983184

Modernisering av telefonnätet

Utbytet av gamla elektromekaniska telefonstationer ~+

1

det datorstyrda systemet AXE har fortsatt under budget..,.

året. Ytterligare tio nya AXE-stationer har öppnats och sammanlagt har 203 000 nummer AXE tillkommit under budgetåret. Vid slutet av budgetåret 1983/84 hade där- med 32 elektroniska stationer tagits i drift med totalt ca 550 000 anslutna abonnenter.

Under budgetåret 1983/84 har dessutom inkoppling påbörjats av ett stort antal digitala förbindelser mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Därmed har tillsammans med AXE-stationerna skapats ett digitalt riksnät mellan dessa tre regioner.

Nya syst.Nn med speciella hoUllfunlaioner introducerad6S hösten 1983.

9

Framkomlighet vid rikstrafik

Övervakning av framkomligheten sker fortlöpande ge- nom landsomfattande kontrolltagning av samtalens upp- koppling. Denna kontrolltagning har visat att framkomlig- heten vid rikstrafik förbättrats kraftigt genomsnittligt sett under de senaste två åren. Trots detta förekommer trafik- fall där framkomligheten fortfarande vid vissa tider är oac- ceptabelt dålig. Stora ansträngningar görs inom televerket för att råda bot på detta, bl a genom ökad investerings- takt.

Framkomlighet vid rikstrafik

Andel förlustkoppel till följd av spärr eller tekniskt fel

% 4

3

~~l

^l

2 -

~J

1979/80 80/81 81/82 82183

----

Elektroniska kontorsväxlar dominerar försäljningen

Televerkets försäljning av kontorsväxlar avser numera praktiskt taget helt elektroniska sådana, medan således försäljningen av elektromekaniska kontorsväxlar nästan helt upphört.

Av stora kontorsväxlar (mer än 500 linjer) är mer än 50 % elektroniska och har digital t<?knik som ger förutsätt- ningar att överföra och koppla inte bara tal, utan också data- och textkommunikation. Denna förnyelse pågår nu också vad gäller beståndet av mindre kontorsväxlar.

Ändrade upplåtelseformer för utrustning

För standardtelefoner, dvs Dialog, Ericofon och vanlig Diavax samt vissa äldre telefoner, slopades registreringen 1983-10-01 samtidigt som abonnemangsavgiften för extra telefoner togs bort. För övriga telefoner genomfördes änd- ringen 1984-08-0 l. Televerket står för det avgiftsfria underhållet av standardtelefoner. För övriga telefoner gäl- ler garanti under tre år och därefter sker felavhjälpning mot avgift.

För nya kontorsväxlar tillämpas fr o m 1984-07-01 hyresavtal mellan kunden och Telefinans AB kombinerat med serviceavtal mellan kunden och televerket.

Service

Totalt för samtliga teleområden har leveranstiderna för vanliga telefonabonnemang minskat något under 1983 l 84 jämfört med föregående år. Antalet anmälda fel per l OQQ huvudledningar, liksom felavhjälpningstiderna, har un~

1983/84 varit i stort sett oförändrade i jämförelse med 1982/83.

Felavhjälpningstider ^{~ 1}

r si ;JV!'!&Jplil {

c=J

111~ •Kl I,JMl Fel avhjälpta inom

% 1;10fo!'i(IS¹ mmQr C:=J 8 tjänstgöringstimmar 100

!

ao

l

^r--

oo---

^-~---=~-;

1:

^r--

~ l ^{f - -}

~ f--

-

79180 60/81 81/82 82/83 83/84

'~;

Medelleveranstid för vanliga telefonanslutningar ~

l

Dagar

25

~

20

l

^{1---l - -}

15

10

'

5 l - -

--o=' - -

79/80 80181 81/82 82/83 83/84

Kundutbildning och konsultverksamhet

Under budgetåret 1983/84 har televerket erbjudit före- tagskunder utbildning i form av kurser och seminarier. In- satsen gäller t ex befattningshavare som har särskilt ansvar för telekommunikationsfrågorna vid större företag. Även företagstelefonister utbildas. Televerkets konsulentkår lämnar även utbildning på televerkets produkter.

Beslut har fattats att inrätta en Telematikskola för ut- veckling och drift av televerkets kundutbildning. Telema-

- ·skolan är inte knuten till någon viss institution utan be- anver verksamhet decentraliserat nära och ibland i företa- gen. Viss telematikutbildning sker vid Teleskolan i Kalmar.

Ändrad organisation för manuella telefontjänster och telefonvakt

Koncentrationen av samtalstjänster fortgår planenligt.

Beslut har fattats på basis av Teletjänstutredningen (TTJ-80) innebärande datorisering, integrering och re- gionalisering av teletjänsterna.

Texttelefonförmedling

Provet med texttelefonförmedling fortsätter planenligt.

Genom användande av texttelefon och texttelefonförmed- lingscentralerna kan tal- och hörselhandikappade få tele- fonkontakt med andra kunder som inte har texttelefon.

Den helautomatiska trafiken mellan texttelefoner utveck- las.

Flera nya telebutiker

Marknadsutvecklingen innebär att televerket i allt }'_lögre grad får räkna med hårdare konkurrens från andra

tetag. En effektiv distribution och möjligheter att visa tipp och demonstrera televerkets breda sortiment för kun- derna blir allt viktigare. Utbyggnaden av telebutikskedjan har fortsatt under 1983/84.

Kundkontakterna kanaliseras i allt högre grad till tele- butikerna. Leverans och underhåll av terminalutrust- ningar sker i ökad utsträckning via butikerna.

Under budgetåret har ett nytt distributionssystem in- förts för telebutikernas produkter. Systemet beskrivs när- mare i koncernöversikten (sid 7).

Den nya distributionsformen innebär minskade kostna- der och minskad kapitalbindning för distribution och la- gerhållning av telebutikernas produkter.

Nya produkter och tjänster

Telefonapparaten DIAVOX introducerades 1979 och är nu etablerad som televerkets standardapparat. Diavax- vägg kom i ett enfärgat utförande under hösten 1983. Då introducerades dessutom de nya telefonmodellerna Dias~t

och Diabelle. ..

Under året har en rad s k gör-det-själv-produkter lanse- rats. Bland produkterna kan nämnas extra klockor för in- om- och utomhusbruk samt extrajack-sladdar.

I maj startade i Göteborg provförsäljning av telefon- svarare Minisvar framtagen speciellt för hushålls- marknaden. Rikslansering sker hösten 1984.

Röstbrevlådan är en datorbaserad tjänst för mellan- lagring och distribution' av talade meddelanden. Tjänsten utgör en avancerad telefonsvararfunktion för främst före- tag. Den höjer svarsprocenten vid telefonanrop och för- bättrar därmed kundens anträffbarhet. Prov med tjänsten pågår sedan hösten 1982.

En modernisering av telefonautomatbeståndet har in- letts genom att en ny typ av Myntafon och en ny vägg- placerad telefonautomat (Myntomat) lanserats. Provet med kortautomater har marknadsmässigt utfallit väl. Prov med nya typer av kortautomater kommer dock att göras.

Den under föregående budgetår införda tjänsten Heta Linjen fortsätter att växa. Vid budgetårets slut fanns tjänsten inrättad i samtliga telefonområden.

Nya hotellsystem med beteckningarna 30, 100 och 900 presenterades under hösten 1983. Systemen täcker behov från 10 till 960 ^rum med telefoner och har speciella hotell- funktioner som väckning, rumsstatus och anslutning till hotelldator som kan skriva ut en specificerad telefonräk- ning.

En ny serie elektroniska kontorsväxlar för små- och me- delstora företag har också lanserats under året. Växlarna heter Pulsar 7, Tellus 15 och Pallas 30.

11

DATA

Televerkets datakommunikatiomtjänster avser kommuni- kation med och mellan datorer bdde nationellt och interna- tioneUt. Dataöverföringen kan ske med hjälp av de puhlika datalwmmunikatiomtjänsterna Datex och Datapak, eller medDatelidet allmänna telefonnätet.

Under 1983/84 uppgick försäljningen till509 Mkr, en ökning med 35 %.

Försäljning

Mkr .__

_

^__, ! Försäljning 600

500 ^{j - -}

400 ^{f - -}

300 1----

200 i - - -

iOO ^{i - - -}

79180 80/81 81182 82/83 83/84

Kraftigt expanderande marknad

Efterfrågan på informationstjänster expanderar kraftigt.

Redan idag produceras och distribueras en stor mängd in- formation, en betydande andel av de yrkesverksamma är sysselsatta med informationstjänster, och den tekniska ut- vecklingen medger en allt snabbare bearbetning och sprid- ning av information. Ny kommunikationsteknik är idag av stor betydelse för svenska företags konkurrensförmåga. Ut- nyttjandet av datakommunikation är väsentligt högre i Sverige än i andra västeuropeiska länder. Det finns dock ytterligare marknadspotentiaL Nya marknader öppnas- t ex kontorsarbetsplatserna och butikskassorna. Inom in- dustrin utvecklas alltmer datoriserad formgivning och till- verkning med s k CAD l GAM-teknik. Möjligheterna till kommunikation ökar drastiskt ADB-teknikens möjligheter.

Televerkets arbete inom datakommunikationsområdet har följande riktmärken:

• standardisering för att befrämja världsomspännande datakommunikation

• tillgänglighet för att göra datakommunikationsnäten publika och därmed kunna komma alla till del

• säkerhet genom att tillhandahålla backup i nätet samt att förhindra obehörigt intrång

• samtrafik mellan olika tjänster.

Fortsatt stort intresse för DATEX

Datextjänsten har under budgetåret rönt ett fortsatt ¹ stort intresse. Vid utgången av budgetåret fanns

ca 9 500 anslutningar (4 000 föregående år) i trafikoch trenden är att beställningstakten ökar.

Datexnätet är ett speciellt nät byggt för datakommu- nikation och förenar det allmänna telefonnätets flexibilitet och samtrafikmöjligheter med de förhyrda dataförbindel- sernas kapacitet, stabilitet och höga överföringshastigheter.

Datex ger dessutom stora tekniska förbättringar i fråga om driftsäkerhet, felavhjälpning, installation och utbud av olika tilläggstjänster.

För att möta den ökade efterfrågan sker en kontinuerlig utbyggnad av nätet. I november 1983 öppnades samtrafik Datex- Teletex- Telex och under 1985 kommer sam- trafik med Datapakatt införas. Under budgetåret har också ett antal nya tilläggstjänster introducerats.

Antal dataanslutningar

1000-tal 80

60

40

20

1979 1980 1981 1982 1983 1984

Datapak

Televerket har sedan 1980 erbjudit en datakomrnunika- . tionstjänst som använder sig av s k paketförmedling ( eng

packet switching). Tjänsten kallades tidigare Telepak.

Den 9 maj 1984 introducerades Datapak. Därmed fick tjänsten en enhetlig benämning i Norden och en kraftig ut- byggnad av tjänstens kapacitet inleddes. Hösten 1984 finns paketstationer på fyra platser i landet och i dessa finns 22 noder. Noder är paketväxlar som vidarebefordrar paketen

~ - · mottagaren. Åtta noder till avses installeras under

d85.

Datapak är anpassad för såväl nationell som interna- tionell datatrafik Redan 1984 kan över 40 nät i 30 länder nås med Datapak och fler kommer till efter hand. En unik ('~ '!jlighet i Datapak är att flera terminaler l datorer kan

kommunicera med flera andra utrustningar på olika plat- ser samtidigt över en och samma anslutning.

l

..il

(_/

Dat el

Datel är den största och mest utbredda av televerkets datakomrnunikationstjänster. Tjänsten är fortfarande un- der mycket stark expansion. Under året har bl a två st~ra

banker beställt nya rikstäckande nät, där man höjer över,:

färingshastigheten från 1 200 bps till 9 600 bps.

Den 1 juli 1983 upphörde televerkets ensamrätt på mo- dem med hastigheter upp till l 200 bps, halv duplex.

Detta innebär att kunden nu kan välja mellan att abon- nera eller att köpa dessa modemer från televerket eller att anskaffa dem från annan leverantör.

Dateltjänstema använder telefonnätet för överföringen - antingen via uppringd eller fast (av kunden hyrd) för- bindelse. Dateltjänstens fördelar är bl a enkelhet, hög tra- fikavverkning på fasta förbindelser och landsomfattande täckning när det gäller uppringd förbindelse.

Under budgetåret har två nya Dateltjänster införts - Datel 14 400 för fasta förbindelser och Datel 2x 2 400 (full duplex) för uppringd förbindelse. Hastigheten på en fast förbindelse har därmed markant ökat och likaså effektivi- teten vid överföring från t ex asynkrona bildskärmstermi- naler vid uppringd förbindelse.

För att höja effektiviteten i multipunktnät har modem för 9 600 bps med kort vändtid utvecklats.

Beslut ^har fattats om att införa två nya digitala hög- hastighetstjänster - Datel64 k och Datel2 M (64 000 resp 2 048 000 bps) - under 1984.

Antalet Datelanslutningar vid slutet av budgetåret var ca 75 000, vilket innebär en ökning med ca 25% i förhål- lande till1982/83.

Datapaketen med olika avsändare och mottagare samsas på samma linje. Nätet ser till att de kommer i rätt ordning till rätt mottagare. Om det blir avbrott dirigeras paketen en annan väg. (Teckning: KREAB)

13

BILD

Vid den franske presidenten Mitterrands besök i Sverige stod kabel- TV på dagordningen. (Foto: Franska Ambassaden)

Bildkommuniko.tionsrörelsen omfattar envägs bildkommu- nikation i f(W"'ffl, av centra/antennät och kabel- TV samt två- vägs bildkmnmuniko.tion i f(W"'ffl, av TV-möten.

Positiv utveckling för kabel-TV

Flera viktiga steg har tagits mot en bred utbyggnad av kabel-TV och centralantennät. Televerket har startat det första provnätet i Lund. Intresset från boende, massmedia, myndigheter och organisationer har varit stort och posi- tivt. Utbyggnad och anslutning sker helt enligt tidsplan.

Provet skall följas och utvärderas i samverkan med Sveri- ges Radio och regeringens massmediakommitte. Kommit- ten har presenterat sitt betänkande med bl a förslag till regler för vidaresändning av satellitprogram.

Genom televerkets prov med kabel-TV kan Lunda- borna redan idag se musik, underhållning och dokumen- tärprogram från två engelska och en fransk programkälla via ECS-satelliten (se sid 31). Regeringen har gett tillstånd till försök med satellit-TV på 29 orter (se vidstående kar- ta) och totalt 41 orter har fått tillstånd att sända lokala program. Televerkets tillstånd omfattar 22 nät, utöver Lund och Sundsvall, som redan tidigare hade getts till- stånd.

Stjärnnät och

bredbandsnät strategiska satsningar

Upprättande av stjärnnät och tillhörande kanalisation i fastighetsbeståndet är ett viktigt steg mot ett framtida bredbandsnät (text, ljud, bild och data i samma kabel).

Denna teknik möjliggör tvåvägskommunikation, lokala program och nya tjänster. Varje hushåll är i stjärnnätet kopplat med en egen kabel till en central punkt i källaren där ny elektronik kan anslutas.

Ett annat viktigt inslag i uppbyggnaden av bredbands(' nät är även installationen av optokabel i basnäten. En så-·

dan kabel har lagts i Skarpnäck söder om Stockholm. Här startar 1984 ett nytt provnät i televerkets regi, där ny tek- nik och nya tjänster skall provas.

satsningen på stjärnnät och bredbandsnät ingår i tele~

verkets långsiktiga strategi för ett effektivt och avancerat kommunikationssystem.

~M:J,""'. . .t.~-!-ro•-~ ·•f~~_,,.,,_,.-;p·--..-.a:~•oi.-: ... ~

.,

Signaler från satelliter eller sändare på marken tas emot av markstationer.

Signalema sänds vidare i basnät med koaxialkabel (röda) eller optokabel (blå) till fastighetsnät av olika struktur. Från vänster .ryns kaskadnät, s{jämnät och avtappningsnät. (Teckning: Relationskonsult AB)

Betal-TV

Sveriges Televisions planerade betal-lV-kanal kräver s k deceders (»svart låda») för att återställa den för- vrängda bilden. Televerket testar nu sådan utrustning i Lund och Göteborg. Utvärdering av mer avancerade de- ceders görs tillsanunans med Sveriges Radio. Betal-lV- kanaler blir ett naturligt inslag i televerkets kabel-lV-nät.

Aven här erbjuder sUärnnäten en intressant teknisk lös- mng.

Bildkommunikation med utlandet kan erbjudas, men de internationella avgifterna är höga och bokning måste ske i mycket god tid. Televerket kommer redan under 1984 att kunna erbjuda också viss digital kapacitet inom ramen för sitt engagemang i det globala INTELSAT-systemet. Tek- nikövergången, som beräknas få fullt genomslag 1986/87, avses ge möjlighet tilllägre taxor samt utökad täckning ··

och kapacitet för bl a videokonferenser och höghastighets- överföring över Atlanten. Därmed skulle förutsättningar erhållas för en avgiftssänkning samt snabbare service.

Bildkommunikation mellan företag

En framtidsservice under uppbyggnad är bildkommuni- kation mellan företag.

Den 30 juni 1984 fanns 1V-mötesrum i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå, Norrköping, Nässjö, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro. Ytterligare utbyggnad med nya rum sker successivt. Två eller flera 1V-mötesrum kan sättas i bild- och

ljudförbindelse med varandra. Rummen hyrs ut till företag, myndigheter och institutioner.

I Stockholm och Göteborg finns ett speciellt provnät för bildkommunikation i drift. I detta nät finns möjlighet att ringa automatiskt inom och mellan Stockholm och Göteborg. Nätet medger ex<:mpelvis anslutning av kundägda 1V-mötesrum,

~ägna i kundens egna lokaler. Anslutna till nätet är bl a Europa Hotell i Göteborg, Reisen Hotell i Stockholm, IBM, Telefonaktiebolaget Ericsson, Fllemtel Utvecklings AB, ( -.. -almers Tekniska Högskola,

Stockholms Universitet och Tekniska Högskolan.

(~

• GAV LE Televerket 2300

.BOP. l <\NGE TtkMrket 6500

.UmA~A

\

Televerket 2500 UPPSALA Telekonsult 20000 KARLSTAD Tel, t t Je~~- ~::.:::._r~EftAS Televerket 6000 VASTERAS Seths Kabel-TV 1400

\

OREIRO Tto ;;:200 ec-o . ~ UPPLANDS VASBY Televorkel 14000

.A 'O HUDDINGE Samfälli!tleuföreningar 229

"

^{v.~ ,_?} STOCKHOLM Televerket 8000 UDDEVALLA Televerket 1200

rJ

^{e ~} OXELÖSUND Kustbostäder 350

...,.. • 7 'lO R R KÖPING Hyresbostäder 7100

GöTEBORG Televerket 29000 ( S 'l' LJE Teievt>'ket 1400 GöTEBORG Scandinavian Cable TV 80000 (f'

l

PARTI LLE Televerket 3000 \ . •

GöTEBORG Seths Kabel-TV 13000~

V f)O

29 orter har fått tillstånd att sända sate/litpro- gram. Kartan visar vilka operawrer som getts till- stdrul samt hur många hushåll som beräknas an- slutas i respektive nät. (Karta: Relatwnskonsult AB)

KUNGSBACKA Seths Kabel-TV 2900 JO'IIKOPING 1cl•vi~ 12000

\ VAX.JO Tol-.rk&t 4500

UUNGBY Sörjes TV_._ICt 100 • • ~

KALMAR Televerket 2000

KALMAR Service-Huset Elektronik AB 1500 LANDSKRONA TeleVerket 3SOO KARLSKRONA Televerket 2000

K R ISTI ANST AD Televerket 3000 MALMÖ Televerket 130000 Televerket 20000

15

TEXT

V erksam/aetsomrddet text bestdrav produktomrddeno.

telex, telefax, teletex, telegram och datavision.

Fortsatt expansion av marknaden

Försäljningen har under budgetåret 1983/84 uppgått till564 Mkr, en ökning med 12,3 %.

Telex

ökar

fortfarande

Telextjänsten är den klart dominerande verksamheten inom textområdet med mer än 80 % av omsättningen.

Uppgången av utrikeshandeln och en kontinuerlig intro- duktion av nya tjänster samt modernisering av telexnätet har bidragit till en stabil efterfrågan på telexutrustningar och en gynnsam trafikutveckling.

Telextrafiken domineras av skrivningar till utlandet som svarar för ca 95 % av de totala trafikintäkterna. Ut- landstrafiken ökade volymmässigt med 2,5 % (6,6% fö- regående budgetår). Nedgången i ökningstakten antas bero på att automatisk telefontrafik öppnats till ett antal länder. Trafiken inom landet ökade med 8%. Antalet telex- anslutningar uppgick i slutet av budgetåret till 17 800, vil- ket är en ökning med 3,4% från föregående år.

Det svenska telexnätet har genomgått en modernisering som gett Sverige ett av världens modernaste telexnät. Mo- derniseringen innebär att de tre huvudstationerna Göte- borg, Malmö och Stockholm konverterats till helelektro- niska digitala telexstationer (AXB 20) av samma typ som AXE-systemet. Kvar återstår utbyte av 25 st understa- tioner av elektromekanisk typ till multiplexorer.

Försäljning

._ _ __.! Försäljning Mkr

600

450

!

-

l

3(j() ^{t - -}

~ -

-· ^·------

79180 80/81 81/82 82/83 83184 .

När det gäller servicen var medelleveranstiden för ett telexabonnemang ca 40 dagar och leveransprecisionen 90 %. En fullständig modernisering med multiplexorer har skett i Trelleborg och Stockholm vilket medfört att felfrek- vensen på stationssidan praktiskt taget eliminerats. Totala antalet felanmälningar på stationssidan är idag i Stock- holm bara 34 per månad mot tidigare l 70. Landets me- delfelfrekvens är f n lägre än ett fel per apparat och år. Av felen avhjälps 82% inom 8 tim.

Privata typgodkända terminaler får fr o m 1984-11-0 ~

anslutas till telexnätet. De terminaler som tillhandahåll . . ' ' av televerket upplåts fr o m 1984-07-01 genom hyresavtal mellan kunden och Telefinans AB och serviceavtal mellan kunden och televerket.

Telefax

ökar

Marknaden för telefax är under stark tillväxt. Tele- verket erbjuder två typer av telefaxterminaler, grupp 2 resp 3-utrustning. Grupp 3-utrustningen Telefax 32 är uppgraderbar i tre steg och kan dessutom kompletteras med olika typer av gränssnitt. Denna flexibilitet möjliggör att Telefax kan användas inom andra områden än de som traditionellt förknippas med Telefax, vilket fått till följd att Telefax 32 blivit en attraktiv produkt.

Fortsatt minskning av telegrammen

Antalet avsända telegram uppgick totalt under budget- året till 264 881, varav inländska 111 230.

. !elegramtr~iken totalt minskade med 11 ,O %, och de~.,

mlandska traf1ken med 6,9 %.

lit,·

Beställda in-resp urkopplingar av telexanslutningar

{ r

l urkopplingar Inkopplingar ~===:

l l Netto

Antal ·

2000

1600

i2oO ^{1 - - - -}

~ 1 -

~ l - - -

79,80 l 80/81 81/82 82/83 83!84

':~---·----=·----·1

~ 1

•

?

.. - - - ,....\

r ^{l \ .}

l. i --·- -···· -- ··· ·· ····---·~-~ --- - - -··---·-\

1/111111111/11/llllllllllllllllflllllll III _•

-

'i--defax 32 är en d~gital telefaxapparat av grupp 3-typ. (Foto: Renato W. P. Grome)

Växande teletexmarknad

feletex är en internationellt standardiserad textkom- m~nikationstjänst, som innefattar både nät och termi- naler. ÖVerföringshastigheten är ca 30 gånger snabbare än för telex och utskriftskvalitlm är jämförbar med ett maskin- skrivet brev.

Full samtrafik med telex gör det möjligt att nå världens ca 1,6 miljoner telexabonnenter.

Förutom i Norden finns teletextjänst i Förbundsrepubli- ken Tyskland, Österrike, Canada samt i USA. Fr o m års- skiftet 1984/85 beräknas även Frankrike, Italien, Neder- länderna, Spanien och Storbritannien öppna teletextrafik.

Under oktober 1983 lanserades Teletex 85, som är en bildskännsbaserad ordbehandlare med teletexkommuni- kation. Tillsammans med Teletex 10, som är en avancerad elektronisk skrivmaskin med teletexkommunikation, täcks därmed större delen av marknadsbehovet med avseende på terminaltyper.

Vid budgetårets slut var antalet installerade utrust- ningar ca l 400.

Teletex som tjänst har fått god genomslagskraft. Även ett tiotal andra företag erbjuder f n Teletex i Sverige.

Datavision på frammarsch

Teledatatekniken gör information lätt åtkomlig genom bildskännsterminaler som ansluts till telefonnätet. Denna enkla väg för informationssökning och kommunikation har under året uppmärksammats alltmer. Abonnenternas an- tal är f n ca 3 500.

Utveckling av tekniken och systemet ger idag trefaldig kapacitet jämfört med tidigare, plus möjligheten för tele- verkets informationslämnare att direkt ansluta sina egna datorer till Datavisionssystemet. 45 000 bilder ger infor- mation om ekonomi, näringsliv, börskurser, kapitalmark- nad etc.

Utökning av sortimentet med persondatorer

Våren 1984 började televerket en provförsäljning av persondatorer i Stockholm, Malmö och Jönköping i syfte att bredda sortimentet av textterminaler. Persondatorerna är avsedda för användarnära databehandling. De är dess- utom anpassade för olika former av telekommunikation, t ex Telex, Teletex och Datavision. Avsikten är att succes- sivt utöka antalet försäljningsställen för persondatorer.

17

KOMMERSIELL RADIO

Deltagama vid alpina världscupen i Are vintern 1984 kunde ringa vart som helst i världen och meddela sina resultat till släkt och vänner.

Televerket bjöd på NMT-samtalen.

Rörelsegrenen kommersiell radio ansvarar for televerkets nwbila teletjänster. Efter 011WTganisation bedrivs verksamhe- ten fr o m 1984/85 inom rörelsegrenen nwbil radio.

Försäljningen inom kommersiell radio uppgick under budgetåret 1983/84 till406 Mkr, vilket utgör en ökning med49%.

Landmobila teletjänster

Efterfrågan på tjänsterna inom området ökar i omfatt- ning, främst från näringslivet, men även från den offent- liga förvaltningen. Tjänsterna ger kunderna möjlighet att rationellt utnyttja transportmedel, som medför bättre kundservice, lägre kostnader och ökad personsäkerhet.

Försäljningen uppgick till253 Mkr under budgetåret vilket innebär en ökning med 114 Mkr eller 82 %,jämfört med budgetåret 1982/83.

Försäljning

Mkr ^{, Försäljning}

500

A.~~o---r, -=~r--­

: i

~30M0~---~

: r

^79/80

n

^{81/82 82183}

De största tjänsterna intäktsmässigt inom det landmo- bila området är det nordiska automatiska mobiltele- fonsystemet NMT, vilket vid budgetårsskiftet hade 37 000 kunder i Sverige (i hela Norden var antalet·kunder 100 000) och det manuella mobiltelefonsystemet MfD med ca 12 000 abonnenter vid samma tidpunkt. Mill- systemet beräknas vara avvecklat i slutet av 1980-talet.

NMf-systemet, som är världens mest framgångsrika mo- derna mobiltelefonsystem, har på grund av den stora

~oonnenttillströmningen - prognosen har överträffats

\.._ . .d ca 100 % - utbyggts i forcerad takt för att tillgodose efterfrågan. Vissa svårigheter med framkomligheten i nätet har ändå inte kunnat undvikas. Kraftfulla åtgärder vidta- ges nu för att öka kapaciteten ytterligare, bl a införs s k

.~·"'l~cellteknik, vilket innebär att ett stort antal basstatio-

1·, _.'med begränsad räckvidd anläggs.

Marknadsföringen av NMT-systemet sker i samarbete mellan televerket, ett tiotal mobiltelefonleverantörer och ca 600 återförsäljare över hela landet. Televerket ansvarar därvid för systemet och abonnemangsverksamheten.

NMT-systemet har rönt stor internationell uppmärk- samhet och har eller kommer att introduceras i flera län- der t ex Holland, Saudi-Arabien, Spanien, Österrike, Belgien, Luxemburg, Tunisien, Malaysia och Oman.

De nordiska länderna har startat arbetet med att ut- vidga NMT -systemet till 900 MHz-bandet, vilket medger ett betydligt större antal trafikkanaler än i det nuvarande 450 MHz-bandet.

Arbete pågår vidare att skapa ett gemensamt europeiskt mobiltelefonsystem för 1990-talet.

Televerket arbetar med två projekt för att tillgodose be- ' •·- vet av samordnade mobilradiosystem, alltså system för

h-ctmst intern mobil telekommunikation inom t ex företag, organisationer och myndigheter. Det ena, som blir lands- omfattande, är benämnt MOBITEX och speciellt ut- format för text- och datakommunikation men klarar också

'kommunikation.

- Det andra projektet, MRG, avser ett enklare mobilra- diosystern för lokal användning och enbart talkommuni- kation där kunderna har egna mobila stationer men ge- mensamt utnyttjar basradiostationer som byggs och drivs av televerket.

Inom det landsomfattande personsökningssystemet MBS, som utnyttjar radions P3-sändare för sökning, var antalet kunder vid budgetårsskiftet ca 37 000. Genom av- tal med leverantörer säljs samtliga förekommande typer av MBS-mottagare av televerket.

Sverige är det enda europeiska land med ett landsom- fattande personsökningssystem, i vilket den sökandes tele- fonnwnmer automatiskt kan överföras och lagras samt presenteras på den söktes MBS-mottagare.

Som komplettering till MBS-systemet arbetar televerket med att introducera ett regionalt personsökningssystem benämnt MINICALL. Systemet beräknas starta första kvartalet 1985.

Fartygsdäck med antenn for satellitkommunilcation över

INMARSA T-systemet. Antennen, som skyddas av ett plasthö{je, vrids efter fartygets rörelser for att ständigt vara riktad mot satelliten.

. Fartygsradio

Fartygsradioverksamhetens omsättning uppgick till 42 Mkr under budgetåret 1983/84 (47 Mkr förra budget- året). Även om västvärldens sjöfartskris fortfarande på- verkar marknaden för fartygsradioutrustning kan man för tillfället se en viss återhämtning.

En översyn av fartygsradioverksamheten pågår med sikte på att förbättra vissa arbetsformer, samt se över pro- dukter och marknader.

Kustradio

Intäkterna för kustradioverksamheten uppgick till 49 Mkr budgetåret 1983/84 (förra budgetåret 44 Mkr).

satellittrafik över INMARSAT-systemet ersätter allt- mer den manuella långdistanstrafiken inom kustradio- verksamheten. Radiotelex (Maritex) svarar för en ökande del av skrivna meddelanden.

Den manuella långdistanstrafiken på kortvåg (telegram, samtal) minskar därför fortlöpande.

Luftfartsradio

Som entreprenör till Luftfartsverket svarar televerkets radio för installation, teknisk drift och underhåll av mark- teleutrustningar, på flygplatser och i luftlederna, i landet.

I samarbete med Swedcom (se sid 25) utförs även uppdrag utomlands. Intäkterna uppgick under 1983/84 till

43 Mkr.

19

RUNDRADIO

Televerkets O B-fordon för rundradiosändningar utomhus har fått nytt utseende. Färgränderna på de vita bilarna symboliserar

totalkommunikation på land, till sjöss och i luften. I bakgrunden syns Kaknästornet1 rundradions knutpunkt för TV- och ijudradiodistribution.

Televerkets rundradioverksamhet ombesörjer utl!1ggnad och drift av ljudradio- och televisionsnäten. Vidare ingår i verksamheten inkassering av avgifter får innehav av TV-mot- tagare, kontroll av att såtlatul avgifter inbetalas samt redo- visning av rundradiofonden.

Televerket erhåller ersättning för tjänsterna motsva- rande verkets självkostnader. Under 1983/84 uppgick er- sättningen till ca 366 Mkr. Av den totala ersättningen hänförde sig 100 Mkr till investeringar. För drift-och un- derhåll uppgick ersättningen till 189 Mkr, medan ersätt- ningen för televerkets inkassering av mottagarav- gifter uppgick till 77 Mkr.

Investeringsverksamheten har omfattat fortsatt komp- letterande utbyggnad av såväl FM som TV1- och TV2-

dar- och reinvesteringsprogrammet fortgått vid de större stationerna, innebärande främst installation av nya TV2- reservsändare, utbyte av förslitna TV-sändare samt utbyte eller renovering av sändarantenner och master.

För försöksverksamheten med närradio, där televerket tillhandahåller sändare och programförbindelser, har ca 12 nya FM-sändare etablerats under budgetåret.

Ansvaret för rundradioverksamheten delas med Sveriges Radio AB, som genom sina fyra dotterbolag svarar för programproduktionen. Intäkterna för att finansiera rund- radioverksamheten utgörs huvudsakligen av mottagarav- gifter. I tabellen redovisas det ekonomiska utfallet för run- dradioverksamheten under de senaste fem budgetåren.