IP-TELEFONIEn studie av den svenska privatmarknadenur konsument- & operatörsperspektiv

(1)

V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 6 : 1 3

P E R A N D E R S S O N , J O H A N J I L B O R N , C H R I S T I A N L A R S O N , S U S A N N E P E T E R S É N , C H R I S T O P H E R R O S E N Q V I S T & D A N I E L W I D I G S

IP-TELEFONI

En studie av den svenska privatmarknaden

ur konsument- & operatörsperspektiv

(2)

I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden.

VINNOVAs publikationer ﬁnns att beställa, läsa och ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.se

VINNOVA´s publications are published at www.VINNOVA.se

Om VINNOVA

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom ﬁnansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av eﬀektiva innovationssystem.

Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland.

I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA.

Forskning och innovation för hållbar tillväxt.

Titel : IP-telefoni - En studie av den svenska privatmarknaden ur konsument- & operatörsperspektiv

Författare: Per Andersson, Johan Jilborn, Christian Larson, Susanne Petersén, Christopher Rosenqvist & Daniel Widigs - Handelshögskolan i Stockholm

Serie: VINNOVA Rapport VR 2006:13 ISBN: 91-85084-65-4

ISSN: 1650-3104 Utgiven: November 2006

Utgivare : VINNOVA - Verket för Innovatonssystem VINNOVA Diarienr / Case No: 2006-00866

(3)

IP-telefoni – en studie av den svenska privatmarknaden ur ett konsument- och ett operatörsperspektiv 1

IP-telefoni

En studie av den svenska privatmarknaden ur ett konsument- och ett operatörsperspektiv

Per Andersson, Johan Jilborn, Christian Larson, Susanne Petersén, Christopher Rosenqvist och Daniel

Widigs Handelshögskolan i Stockholm

Stockholm, den 13 oktober 2006

(4)

Den senaste tekniken är inte den sista tekniken

(5)

Abstract

The boundaries between different forms of telephony are quickly diminishing. IP- telephony is an important emerging technology and hence a central factor in this development. Established business models are questioned. This report aims to give VINNOVA a foundation for its own internal analysis and decision work concerning the converging telecom market. The approach has been dualistic and the study conducted from both a consumer behavior and an operator perspective. Our findings recognize thirteen determinants that affect the use of VoIP in the Swedish consumer market. Examples of these are com- plexity, economic risk and social influences, among others. A conclusion is also that the consumers asked for convergence in terminals and a flat rate pricing model. From the op- erators’ point of view the diminishing boundaries, the development of the Internet business model and the convergence of products and services are factors that will demand a deconstruction of the industry. New business models based on value creation in networks will appear. These will be a threat to and will challenge incumbents but they will at the same time create exciting opportunities. The possible implications of these findings are many. VINNOVA needs to stimulate entrepreneurship, contribute to balance the market in the matter of regulation and support the transformation of the market into value creation in networks.

(6)

Sammanfattning

Syftet med projektet är att kartlägga utvecklingen av IP-telefoni på den svenska privatmarknaden och att ge den statliga myndigheten VINNOVA ett underlag inför framtida forsknings- och investeringsbeslut på området. Voice over Internet Protocol (VoIP) eller IP-telefoni innebär transport av röstsamtal över IP-nätverk, som till exempel Internet.

Rapporten har ett dualistiskt angreppssätt. Vi har studerat både efterfrågan (konsu- mentperspektiv), samt aktörerna på utbudssidan (operatörsperspektiv) i syfte att kunna identifiera tänkbara framtida erbjudanden. För att möjliggöra detta har kartläggningen av perspektiven baserats på specifika delfrågeställningar. Den primära källan för konsumentperspektivet har varit fokusgruppintervjuer bestående av konsumenter av olika typer av IP- telefonierbjudanden. Gällande operatörsperspektivet har 24 intervjuer genomförts med representanter för operatörer, telekomanalytiker, telekomkonsulter, journalister och riskkapitalister bland andra.

Konsumentperspektivet

Den första frågeställningen lyder: Vilka faktorer påverkar användandet av IP-telefoni på den privata marknaden? Vi har kommit fram till tolv faktorer som teoretiskt och subjek- tivt kan påverka användandet av IP-telefoni på den svenska privatmarknaden. Dessa är:

relativa fördelar, social influenser, komplexitet, underlättande faktorer, kostnad, tillgäng- lighet, resultatens påtaglighet, testbarhet, kompatibilitet, ekonomisk risk, fysisk risk samt tillförlitlighet. Utöver de tolv faktorerna har vi utifrån fokusgrupperna även funnit att upp- levda brister i avlyssningssäkerhet skulle kunna påverka användandet av IP-telefoni. Vi har vidare klätt faktorerna med specifik innebörd för IP-telefoni och därmed gjort dem mer praktiskt tillämpliga för strategier och marknadsföring.

Den andra frågeställningen lyder: Vad efterfrågas av konsumenter i framtiden? Det råder hos respondenterna en tydlig samstämmighet kring att de själva ser sig använda enbart en mobil (trådlös och rörlig) telefon som universalt verktyg för all telefoni i framti-

(7)

den. I sin strävan efter enkelhet önskar konsumenterna att komma bort från dagens rörliga prissättning och istället betala ett fast pris per månad, så kallad flate rate.

Operatörsperspektivet

Den underliggande undersökningsfrågan lyder: Vad har de olika företagen för strategiskt tänkande när det gäller IP-telefoni? Svar ges i flera olika dimensioner. Fokus i den nya tekniken flyttas från överföring av röst till alla möjliga former av kommunikation. Det- ta ger stort utrymme för tilläggstjänster. Internetmodellen som innebär att många är med och bidrar kommer att göra att operatörerna får mindre kontroll över näten. Nät och tjänst kommer att frikopplas. Nätet kommer att fungera enbart som transport och tjänsterna kommer att produceras oberoende av näten. Det innebär att det uppstår fler aktörer och en större konkurrens. Då kontrollen över näten förloras kommer sättet att forma erbjudande- na samt källorna till inkomster att skifta. Värdeskapande i nätverk blir då viktigt, och de enskilda företagen behöver specialisera sig på sin kärnverksamhet. Snarare än att anpassa sig till de nya förutsättningar IP-telefonin skapar, försöker etablerade operatörer med fasta och mobila nät att bromsa utvecklingen och behålla sin kontroll över näten. Efterhand kommer de dock sannolikt att bli tvungna att anpassa sina affärsmodeller.

Båda perspektiven

Den gemensamma frågeställningen lyder: Vilka telefonierbjudanden är möjliga och realistiska om hänsyn tas till både konsument- och operatörsperspektiv? Här kan vi konstatera att konsumenterna efterfrågar enkelhet i form av ett enda verktyg för all telefoni.

Operatörerna ser framför sig möjligheter till betydande kostnadsbesparingar på en utveckling mot konvergerade terminaler. Det har framkommit att huvuddelen av mobilsamtalen idag sker på platser där det även finns tillgång till andra typer av nät. Det finns dock orsa- ker till att den traditionella mobiltelefonin fortfarande är att föredra framför mobilt IP. Det är därför sannolikt att dessa system kommer att existera i symbios. En generell konvergens i system tilltalar operatörerna då detta kan kapa distributionskostnader. Den möjliggör vidare integration mellan olika sorters kommunikation vilket innebär möjligheter att skapa nya kommunikationserbjudanden.

Det rådde i fokusgrupperna total samstämmighet angående att de önskar kunna betala en fast summa varje månad att ringa obegränsat för, så kallad flate rate. Operatörer med tillgång till egna nät inför gärna fast pris på telefoni och annan kommunikation. Trafik i ett eget nät skapar endast försumbara kostnader och ger inte risk för överraskningar. Operatö- rerna kan därigenom istället få större marginaler. Däremot är tillämpande av fast prissätt- ning knepigare för operatörer utan egen kontroll över nätet. De tvingas nämligen leva med den rörliga kostnad som samtrafikavgifterna innebär och skulle därför med flat rate riske- ra att drabbas av förluster. Dock är operatörerna samstämmigt överens om att fast pris är det som kommer gälla inom en inte allt för avlägsen framtid.

(8)

Implikationer

Utifrån de slutsatser vi har kunnat dra gällande IP-telefoni och dess utveckling så kan vi konstatera en rad implikationer och frågor för framtiden. Generellt så behöver reglering- arna anpassas till en verklighet där marknad och teknik utvecklas snabbare än lagarna. Alla behöver också hjälpas åt att sprida information om IP-telefoni för att stimulera tillväxten.

Implikationerna för operatörerna kretsar kring deras behov att anpassa sig till nya förut- sättningar. Fjärran är snart vertikala integrerade organisationer och istället skapas framti- dens erbjudanden av flera aktörer gemensamt i nätverk. VINNOVA bör således stödja ope- ratörernas anpassning till Internetmodellen. Andra implikationer för myndigheten fokuse- rar på främjandet av konkurrens och entreprenörskap. Affärstänkande bör uppmuntras och uppkomsten av nya idéer och innovationer bör stimuleras.

(9)

Tack

Vi vill tacka alla som varit med och bidragit till att göra denna rapport möjlig:

Martin Appel, Gunnar Asp, HC Bergsköld, Jessica Börjel, Joacim Damgard, Michael Edholm, Andreas Ekström, Fredrik Hagelin, Anders Halldin, Fredrik Helgesson, Ralf Leu- pold, Håkan Lund, Bengt G. Mölleryd, Sten Nordell, Bengt Nordström, Morris Packer, Helena Radeson, Åsa Sundberg, Lars-Erik Svennerby, Fredrik Wallner, Johan Widström samt Thomas Zirn har alla ställt upp för intervjuer och därmed delat med sig av sina kun- skaper kring IP-telefoni.

Håkan Johnsson ordnade med arbetsrum och Susan Donahue på Pulvermedia gjorde vår medverkan på IP-telefonimässan VON den 15-18 maj möjlig.

Henrik Olausson på Focus Inn lånade generöst ut sina specialanpassade lokaler och därmed gjorde att våra fokusgrupper gick att genomföra på ett bra och professionellt sätt.

Tack också till alla respondenter som ställde upp och deltog i fokusgrupperna.

Andreas Tollwé har korrekturläst och därtill har Susanna Mattsson och professor Ber- til Thorngren läst vår rapport och kommit med insiktsfulla kommentarer och förslag till förbättringar.

Stockholm 2006-10-15

Per Andersson Johan Jilborn Christian Larson

Susanne Petersén Christopher Rosenqvist Daniel Widigs

(10)

Innehållsförteckning

Inledning ... 10

Uppdraget... 11

Frågeställningar ... 11

Avgränsningar ... 11

Genomförande... 12

Metod för konsumentperspektivet ... 12

Metod för operatörsperspektivet ... 14

Förväntat kunskapsbidrag ...15

Disposition av rapporten ... 16

Akronymer... 16

Introduktion till IP-telefoni...17

Definitioner ...17

Marknaden för elektronisk kommunikation i Sverige ... 18

Företagsmarknaden fungerar annorlunda ... 18

Konsumenternas tillgång till nät ... 19

Historik och teknisk bakgrund ...20

Kartläggning av IP-telefonierbjudanden ... 21

Kategorisering av IP-telefonitjänster ... 21

Objektiva för- och nackdelar... 25

IP-telefonitjänster ... 25

Konsumentperspektivet ... 33

Frågeställningar ... 34

Tidigare forskning... 34

Faktorer...36

Sammanfattning av faktorer ... 42

(11)

Faktorer som påverkar användandet... 43

Faktorer som påverkar IP-telefonianvändandet ...51

Vad efterfrågas av konsumenter i framtiden? ... 53

Operatörsperspektivet... 54

Frågeställning... 54

Telco 2.0-modellen ... 55

Kontrollen över nätet ... 56

Stor kundbas skapar möjligheter... 56

Drivkrafter för IP-telefoni... 67

Innehåll ...70

Erbjudandet... 76

Affärsmodeller...83

Slutsatser ...86

Sammanfattning av konsumentperspektivet...86

Sammanfattning av operatörsperspektivet ... 87

Övergripande slutsatser ...88

Frågor för framtiden... 91

Implikationer ... 91

Möjliga erbjudanden...98

Studiens begränsningar ... 100

Referenslista ...101

Ordlista... 108

Referenslista för ordlista... 115

De åtta modellerna...116

Inbjudan till fokusgrupp ... 117

Intervjuguide...118

Intervjuguide... 122

(12)

Inledning

“Det är inte en fråga om IP-telefoni kommer att bli den nya standarden för röstöverfö- ring utan när” anser Cathy Martine, senior vice president på det amerikanska telekomföre- taget AT&T.¹ IP-telefonin är en typisk disruptive technology. Det vill säga att den förändrar fundamentala villkor för en hel industri. IP-telefoni innebär att ljudöverföring är dataöver- föring och att det klassiska kretskopplade nätet blir överflödigt. IP-tekniken medger för aktörer med skilda ursprung att etablera sig på marknaden, med relativt små medel.

Det är inte bara hotet från IP-telefonin som har förändrat villkoren på marknaden. Sedan 2005 är det möjligt att byta operatör för det fasta telefonabonnemanget vilket TeliaSonera tidigare hade monopol på.² Detta har resulterat i att Teli-

aSonera har förlorat cirka 30 procentenheter av sina abonnemangskunder. Men framför allt har det skapat rörlighet på en marknad som tidigare var begränsad till en aktör. Mark- naden för fast telefoni omsätter stora värden, cirka 24 miljarder kronor årligen³, vilket borgar för att intresset att ta sig in på marknaden är stort.

IP-telefonins utbredning är beroende av tillgången till bredband. I Sydkorea där mer än två tredjedelar av befolkningen har tillgång till bredband sprider sig IP-telefonin som en löpeld.⁴ Närmare två miljoner svenskar surfar fortfarande via modem i hemmet men för- ändringarna sker snabbt. Uppskattningsvis byter 100 000 personer i månaden från uppringt Internet till bredband⁵. Post- och Telestyrelsen (PTS) har utarbetat en strategi för att förbättra bredbandsaccessen och har som mål att alla svenskar skall ha tillgång till bredband samt att så många som möjligt skall kunna välja mellan flera än en operatör innan 2010. För IP-telefoniaktörerna är inte bara en generell tillgång till bredband viktigt utan också vem som levererar den. Drygt hälften av bredbandskunderna väljer samma leveran-

1 Foroohar (2005) 2 PTS-ER-2006:01 3 PTS-ER-2005:34 4 Sangjo (2003) 5 Leijonhufvud (2006)

” Det är inte en fråga

om IP-telefoni

kommer att bli den

nya standarden för

röstöverföring utan

när

(13)

tör av telefonabonnemang och telefonitjänst.⁶ Även valet av operatör för det fasta telefonabonnemanget påverkar valet i köp av andra tjänster, sextio procent köper andra tjänster av den operatör de har för det fasta abonnemanget.

Den snabba utvecklingen av ny teknik skapar nya förutsättningar och möjligheter ― nya marknader, affärsmöjligheter och intäktsmodeller blir aktuella. Utvecklingen gör att företagen inom IP-telefonibranschen behöver satsa mer på sin kärnkompetens och odla nya och gamla relationer. För att kunna skapa starka erbjudanden som konsumenterna efterfrågar kan inte längre enskilda företag agera isolerat utan dessa erbjudanden måste skapas i nätverk av partners, allierade och kunder. Detta förändrar förutsättningarna på marknaden. Istället för att några få stora företag dominerar sker utveckling och utbyggnad tillsammans av många. Finns det förutsättningar på den svenska privatmarknaden för den här utvecklingen?

Uppdraget

Syftet med projektet är att kartlägga utvecklingen av IP-telefoni på den svenska marknaden och ge den statliga myndigheten VINNOVA ett underlag inför framtida forsknings- och investeringsbeslut på området. Rapporten är således i första hand ämnad för internt bruk på myndigheten. Fokus ligger på tekniska aspekter utan snarare implikationer gäl- lande konsumentbeteende, trender, företagsstrategier och framtida affärsmodeller. Rap- porten har ett dualistiska angreppssätt i form av konsument- respektive operatörsperspek- tiv.

Frågeställningar

De frågeställningar som konsumentperspektivets kartläggning grundats på är:

Vilka faktorer påverkar användandet av IP-telefoni på den privata marknaden?

Vad efterfrågas av konsumenter i framtiden?

Den frågeställning som operatörsperspektivets kartläggning grundats på är:

Vad har de olika företagen för strategiskt tänkande när det gäller IP-telefoni?

Rapportens övergripande frågeställning är:

Vilka telefonierbjudanden är möjliga och realistiska om hänsyn tas till både konsument- och operatörsperspektiv?

Avgränsningar

Denna studie kommer att behandla den privata IP-telefonimarknaden i Sverige. Ut- ländska företag och företeelser kommer dock att behandlas om de har påverkan på den

6 PTS-ER-2006:15

(14)

svenska marknaden. Tjänsterna som erbjuds på den privata marknaden skiljer sig tydligt från företagsmarknaden och de två kundgrupperna skiljer sig vidare åt med avseende på till exempel inköpsbeteenden och behov. När det gäller konsumentperspektivet specifikt så finns flera olika dimensioner som påverkar individens godkännande och användande av en innovation på en privat marknad. Exempelvis påverkar karaktärsdrag hos individen, hur produkten marknadsförs, konkurrerande aktiviteter etc. Denna rapport kommer framför- allt att behandla dimensionen upplevda karaktärsdrag hos innovationen. Då det är intres- sant kommer substitut och komplement att ingå i analysen. Beroende på den snabbt förän- derliga marknaden så anser vi tidshorisonten för en tillförlitlig framtidsbeskrivning är maximalt två år och huvudfokus är begränsat till detta.

Genomförande

Genomförandet av uppdraget har planerats tillsammans med Ulf Blomqvist på VINNOVA och utförts under perioden maj till september 2006 . Tillvägagångssättet är som följer:

Besök och deltagande i VON Stockholm 2006 – en konferens och mässa kring IP- telefoni, Stockholmsmässan, 15-18 maj 2006.

Sekundära källor är forsknings- och konsultrapporter, dagstidningsartiklar och tidningsmagasin, marknadsundersökningar, webbsidor och tidigare studier på om- rådet.

Gällande konsumentperspektivet så har den primära källan varit genomförda fokusgrupper med utvalda konsumenter ur de olika kategorierna. Respondenterna till fokusgrupperna valdes ut genom att kontakta olika operatörer och erbjuda deras kunder att delta.

Gällande operatörsperspektivet har 24 intervjuer genomförts med journalister, telekomanalytiker, telekomkonsulter, riskkapitalister samt med representanter för operatörer. En fullständig intervjuförteckning går att finna i källförteckningen.

Metod för konsumentperspektivet

Kvalitativ metod

Då huvudsyftet med konsumentperspektivet är att identifiera faktorer som påverkar användandet av IP-telefoni samt att konsumentperspektivsstudien har en explorativ ansats gör en kvalitativ metod för datainsamling är lämplig.⁷ Det är respondenternas upplevelser av användandet av IP-telefoni som skall undersökas för att identifiera faktorer. Det vill säga att data skall resultera i subjektiv information. Enligt Andersson är intervjuer en lämplig form av datainsamlingsmetod då upplevelser och värderingar skall skildras i och

7 Malhotra & Birks (2006)

(15)

med att det ofta handlar om långa resonemang.⁸ I en intervju finns det även möjlighet att förtydliga frågor, ställa följdfrågor samt förvissa sig om att ett uttömmande svar erhållits. I denna studie använde vi oss av gruppintervjuer i form av fokusgrupper.

Fördelen med att diskutera användandet av IP-telefoni i en fokusgrupp är att med- lemmarna stimulerar varandra och kan belysa aspekter som annars inte skulle beröras. Det skapas således ett större djup i resultatet jämfört med användandet av en enkät eller enskilda intervjuer.⁹ Risker med att använda fokusgrupper är att några få personer dominerar, svarar annorlunda för att respondenten tror att de andra gruppmedlemmarna förvän- tar sig en viss typ av svar eller att respondenten känner sig hämmad att prata i grupp.¹⁰ Ytterliggare en nackdel är att en fokusgruppdiskussion är ostrukturerad och därmed svåra- re att analysera. Detta underlättades av att diskussionen byggdes på en intervjuguide (se bilaga 4). Vi var medvetna om dessa nackdelar men anser att interaktionseffekten är en mycket viktig aspekt och kan bidraga till en högre nivå av kreativitet. Det faktum att IP- telefoni kan anses vara ett relativt okänsligt ämne minskar ytterligare risken för att respondenterna känner sig hämmade eller konstruerar fiktiva svar.

En kvantitativ studie skulle vara olämplig då validiteten riskerar att bli otillfredsstäl- lande i och med att vi inte skulle kunna säkerhetsställa att vi verkligen mäter det vi avser att mäta. Dock kan denna studie ligga till grund för en framtida kvantitativ studie för att identifiera styrkan i sambanden mellan faktorerna och användandet.

Tillvägagångssätt för fokusgrupp

Efter att ha studerat relevant teori samt kartlagt marknaden och dess erbjudanden ar- betade vi fram en intervjuguide för fokusgruppen. Frågorna baserades dels på faktorerna från teorin samt det operatörerna erbjuder idag. Speciellt viktigt var det att frågorna hade en öppen karaktär så att respondenterna inte blev styrda i sitt tankesätt samt svar. Vi in- kluderade även ett framtidsperspektiv för att ta reda på vad användare av kategori A (fast- och nomadisk IP-telefoni) och B (datortelefoni) efterfrågar i framtiden samt hur de ställer sig till kategori C (trådlös IP-telefoni). I och med att IP-telefonin är ett relativt outforskat område hade frågorna en öppen karaktär för att fånga in faktorer som inte tidigare doku- menterats.

För att försäkra frågornas tillämpbarhet och hur de uppfattas så testades de på ett antal personer som liknade respondenterna i fokusgrupperna. Detta resulterade i att vissa frågor formulerades om samt förtydligades.

I början av intervjun förklarades syftet med studien, vem som låg bakom rapporten, att de skulle förbli anonyma samt hur urvalet hade gått till. Respondenterna informerades om att intervjun videofilmades och deras godkännande erhölls. Inspelningar kan ha en hämmande effekt på respondenterna. Fördelen är större att risken för subjektiv tolkning

8 Andersson (1985) 9 Malhotra & Birks (2006) 10 Andersson (1985)

(16)

minimeras då det finns möjlighet för flera personer att analysera resultatet samt att gå tillbaka och kontrollera att slutsatser inte har övertolkats.

Urval

Syftet med fokusgruppen är att få maximal insikt i fenomenet IP-telefoni och då är det viktigt är att respondenterna är villiga att tala om ämnet och vara kreativa.¹¹ Syftet är sål- des inte att skapa ett representativt urval som kan generaliseras till en större population.

Respondenterna valdes ut genom att operatörer inom de olika kategorierna kontaktades och dess användare tillfrågades i ett e-postmeddelande (se bilaga 3) om de var villiga att delta i en fokus grupp angående deras IP-telefonianvändande.

I sammansättningen av fokusgrupper är det viktigt att gruppen är lika när det gäller socioekonomiska och demografiska egenskaper så att det inte uppstår konflikter där ens åsikt måste försvaras.¹² Detta kriterium uppfyllde inte fokusgruppen. IP-telefoni är ett relativt okänsligt och opersonligt ämne vilket därmed minskar risken för att destruktiva konflikter uppstår.

Metod för operatörsperspektivet

Studien är genomförd som en industricasestudie eller med andra ord som en fallstudie av en enskild marknad/bransch. Fallstudiemetoden är användbar därför att fallstudier kan karakteriseras som heuristiska (skänker insikt om studieobjektet), partikularistiska (foku- serar på en specifik företeelse), deskriptiva (beskrivande) och induktiva (hypoteser utifrån den insamlade empirin).¹³ Denna rapport försöker ge ökad kunskap och förståelse för en företeelse, nämligen IP-telefoni och hur den påverkar telefonibranschen. Rapporten är ett försök att beskriva verkligheten som de inblandade upplever den. Avslutningsvis syftar studien i första hand till att generera tolkningar och inte till att testa befintlig teori. Allt detta sammantaget gör fallstudien till en lämplig undersökningsmetod.

Rapporten syftar till att skapa en djupare förståelse för framtida strategier och därför spelar nyanser och underliggande faktorer en central roll. Denna studie är utförd som en kvalitativ studie. En kvalitativ metod ger en helhetsbild av det studerade och den underlät- tar insikter och förståelse av sociala processer.¹⁴ En kvantitativ ansats hade eventuellt givit större möjligheter till generalisering av slutsatserna men hade troligen helt misslyckats med att fånga det rapporten syftar att studera varvid ett behov av generalisering troligen inte ens skulle uppstå.

11 Malhotra & Birks (2006) 12 Malhotra & Birks (2006) 13 Merriam (1994) 14 Holme & Solvang (1997)

(17)

Intervjuer

Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket innebär att de har utgått från en grov mall av relativt öppna frågor där kompletterande frågor ställts utifrån de givna svaren (se bilaga 5). I förekommande fall, när de intervjuade samtyckte, spelades intervjuerna in med hjälp av mp3-spelare. Dessa inspelade materialet samt stödanteckningar skapade goda möjligheter för korrekt återgivning. De intervjuade erbjöds anonymitet i den slutgiltiga produkten men namngavs på inspelningarna av administrativa skäl. Alla intervjuade har fått godkänna sina citat.

På grund av att delprojektet genomförts under sommarhalvåret fanns vissa problem med att få tag i och genomföra intervjuer med aktörer och företagsrepresentanter personli- gen. Därför har de fysiska intervjuerna i några fall kompletteras med e-postintervjuer. Som komplement till intervjuerna har även sekundärdata insamlats.

Urval

De intervjuade är utvalda utifrån att de innehar intressanta tjänster med hänsyn till rapportens syfte och avgränsningar. Urvalet gjordes tillsammans med handledare och god- kändes också av Ulf Blomqvist på VINNOVA.

Förväntat kunskapsbidrag

Det förväntade kunskapsbidraget är att bidra till en ökad förståelse kring konsumentbeteende, kundefterfrågan, trender, problem, strategier samt möjliga framtida affärsmo- deller inom IP-telefoni.

(18)

Disposition av rapporten

Rapporten är disponerad så att efter detta inledande stycke med syfte- och metodbe- skrivningar kommer en allmän introduktion till IP-telefoni. Sedan kommer IP-telefoni att utredas utifrån konsument- respektive operatörsperspektivet. Dessa sammanfattas sedan i slutsatser, implikationer och diskussion kring vidare studier. Bilagt finns ordlista, åtta grundmodeller, inbjudan till fokusgrupp, frågeformulär, objektiva för- och nackdelar, sub- jektiva för- och nackdelar samt en prisjämförelse.

Inledning

Introduktion till IP-telefoni

Konsumentperspektivet

Operatörsperspektivet

Slutsatser

Frågor för framtiden

Referenslista

Bilagor

Akronymer

ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line

ATA Analog Telephone Adapter

FMC Fixed-Mobile Convergence

HSDPA High-Speed Downlink Packet Access

IP Internet Protocol

ISDN Integrated Services Digital Network PSTN Public Switched Telephone Network SIP Session Initiation Protocol

UMA Unlicensed Mobile Access

VoIP Voice over Internet Protocol

VoWLAN Voice over Wireless Local Area Network WiMAX World Interoperability for Microwave Access

WLAN Wireless Local Area Network

xDSL Digital Subscriber Line

För en mer omfattande ordlista, se bilaga 1.

(19)

Introduktion till IP-telefoni

Voice over Internet Protocol (VoIP) eller IP-telefoni innebär transport av röstsamtal över IP-nätverk som till exempel Internet. IP-nät är ursprungligen anpassade för datatrafik och genom att omvandla rösttrafiken till datapaket kan man transportera även den över IP- nät. IP-telefoni är ett alternativ till både den traditionella telefonin, rösttrafik över Public Switched Telephone Network (PSTN), och mobiltelefonin och kan fungera som en likvär- dig tjänst. För att kunna använda IP-telefoni krävs att användaren har tillgång till ett ac- cessnät som är IP-baserat vilket kan till exempel vara ADSL, kabel-tv-nät eller trådlöst nät.

I följande avsnitt ger vi en översikt över IP-telefonimarknaden, kategoriserar olika typer av tjänster och behandlar några aktuella frågor inom IP-telefoni.

Definitioner

Begreppen IP-telefoni eller VoIP används i flera olika sammanhang och i olika bety- delser men innebär i sin vidaste definition att taltrafiken någon gång transporteras över ett IP-nät. Transporten kan ske på detta sätt hela vägen mellan terminalerna, som vid datortelefoni mellan två datorer, eller på en delsträcka eller flera som när ett traditionellt telefonsamtal transporteras över en operatörs IP-baserade

stamnät. I denna rapport kommer huvudsakligen beteckningen IP-telefoni att användas och då med innebörden telefoni som originerar¹⁵ i ett IP-nät. För det traditionella telenätet som bygger på kretskopplad teknik används beteckningen PSTN. Begreppet bred-

15 Där samtalet har sitt ursprung.

” IT-infrastruktur

med hög överfö-

ringshastighet

(20)

band har ingen officiell definition men innebär enligt PTS ”IT-infrastruktur med hög över- föringshastighet”¹⁶.

Marknaden för

elektronisk kommunikation i Sverige

I och med att allt större delar av den elektroniska infrastrukturen anpassas för att förmedla olika typer av trafik behöver man beakta hela marknaden för elektronisk kommunikation när man studerar telefoni. I slutet av 2005 var antalet fasta telefonabonnemang i Sverige 5 624 000 och av dessa var 93 procent PSTN-abonnemang och knappt fyra procent, 210 000, var IP-telefoniabonnemang. Av dessa IP-telefoniabonnemang var 96,7 procent privatabonnemang. Intäkterna från konsumentmarknaden för fast telefoni utgör 64 procent av den totala marknaden. Motsvarande siffror för mobiltelefoni är 60 procent och för Internetaccess 71 procent.¹⁷ Av dessa delmarknader uppvisade Internettjänster högst tillväxt, tolv procent under 2005. Om man tar hänsyn till omsättning från enbart fasta accesser, vad som kan kallas bredband, och därmed exkluderar uppringd access så var tillväxten drygt 24 procent. Utvecklingen i antalet kunder med Internetaccess låg dock i stort sett stilla efter flera år av avmattning. Konsument- och företagsmarknaden har betydande skillnader. Konsumentmarknaden är en massmarknad medan företags- marknaden istället ofta innebär skräddarsydda lösningar.¹⁸ För konsumenter erbjuds ett litet antal olika lösningar och abonnemangsformer, ofta i form av paketkombinationer där man kan sälja stora volymer av samma tjänst. Enskilda företag utgör var och en större kunder och kräver lösningar anpassade efter deras speciella behov.

Företagsmarknaden fungerar annorlunda

Företagsmarknaden skiljer sig markant från privatmarknaden såtillvida att privatmarknaden är en massmarknad medan företagsmarknaden kräver individuellt anpassade

system. För företagsmarknaden gäll- er, likt privatmarknaden, att teknik i sig inte driver marknaden utan det är istället faktorer som tillgänglighet, rationaliseringseffekter och möjlighe- ter till outsourcing som efterfrågas.¹⁹ Financial Times menar att "VoIP har redan övergått från att vara en framväxande teknologi till att bli en kritisk affärslösning."²⁰ Man har insett att IP-telefoni inte bara sänker kostnaderna. ”Den starkaste drivkraften bakom tillväxten är

16 PTS-ER-2006:22 17 PTS-ER-2006:23 18 Asp (2006-05-10), intervju 19 Svennerby (2006-08-25), intervju 20 Taylor (2006-02-22)

” VoIP har redan övergått från

att vara en framväxande

teknologi till att bli en kritisk

affärslösning

(21)

nya program, funktioner och möjligheten att koppla telefonin till befintliga system.”²¹ Cisco nämner som de viktigaste anledningarna till att företag byter till IP-telefonisystem att utrustningen har nått slutet på sin livslängd, att kontrakt har gått ut, att kostnaderna har ökat, att man flyttar, outsourcar eller på annat sätt förändrar verksamheten. Bengt Mölle- ryd, telekomanalytiker på Nordea säger också att det handlar om att man använder inve- steringarna man har så länge det är rimligt.²² Antalet levererade system med någon typ av koppling till IP överskred år 2005 antalet system för traditionella kopplingar och Cisco förutsäger att 75 procent av leveranserna kommer att vara ren IP år 2009.²³ En trend är att samarbeten mellan operatörer och hårdvaruleverantörer ökar eftersom man har insett att företagens nät och växlar måste samverka med operatörens.²⁴ Nya tjänster uppstår ofta först på företagsmarknaden och om de blir populära blir de även tillgängliga på privatmarknaden.²⁵

Konsumenternas tillgång till nät

En förutsättning för att kunna använda IP-telefoni är tillgång till ett IP-baserat ac- cessnät. Accessnät är de nät som används för slutanvändarens bredbandtillgång och löper från den sista kopplingscentralen ända in i ett hushåll eller företag. Detta nät måste ha tillräckligt hög bandbredd för att klara att överföra rösttrafiken med acceptabel kvalitet och samtidigt rymma eventuella andra trafikströmmar. Uppringda förbindelser (via modem över PSTN) uppfyller inte detta krav. Öppna trådlösa IP-nät existerar i dagsläget bara i liten omfattning och har sällan kapacitet för något större antal samtidiga användare. Mo- biltelefonnäten, åtminstone 3G, har tillräcklig bandbredd. Terminalerna kapabla till detta har dock ingen större spridning och prismodellerna för datatrafik gör att incitament att ringa med IP-telefoni över dessa nät saknas. Fasta

Internetaccesser har högre bandbredder och oftast fast taxa oberoende av trafikmängd vilket gör dem bättre anpassade för IP-telefoni. Penetrationen av bredbandsuppkopplingar blir därför en avgörande faktor för IP-telefonins utbredning. I Sverige har

1,7 miljoner, motsvarande 39 procent av hushållen en bredbandstjänst.²⁶ Bredband finns av olika slag. De mest utbredda levereras över xDSL, kabel-tv eller LAN. xDSL som utnyttjar det befintliga PSTN kan levereras till 93 procent av Sveriges befolkning,²⁷ vilket har gjort att tekniken har fått stor utbredning i form av TeliaSoneras ADSL-produkt. Den säljs av TeliaSonera direkt till slutkund eller som grossistprodukt (GTA) till andra operatörer.

21 Wallström (2005-12-09) 22 Mölleryd (2006-08-21), intervju.

23 Woodman (2006) seminarium VON 24 Nordell (2006-05-10), intervju 25 Lund (2006-09-04), intervju 26 PTS-ER-2006:22

27 PTS-ER-2006:22

” ökningen av abon- nemang har varit lägre i Sverige jäm- fört med flera

andra OECD-länder

(22)

Den största kabel-tv-operatören är Com Hem. Deras nät når cirka 1,4 miljoner²⁸ av landets hushåll. För alla anslutningsformer gäller dock att den andel hushåll som i dagsläget i praktiken har möjlighet att ansluta sig till en bredbandstjänst är lägre än nätens täcknings- grad. Detta beror på olika tekniska hinder och kapacitetsbegränsningar. Totalt uppskattar PTS den andel hushåll som i januari 2006 hade möjlighet att ansluta sig till bredband till 56 procent. PTS konstaterar att ”ökningen av abonnemang [under 2005] har varit lägre i Sverige jämfört med flera andra OECD-länder”²⁹.

Historik och teknisk bakgrund

Ända sedan telefonen uppfanns har kretskopplade nätverk (PSTN) varit den dominerande tekniken för överföring av röstkommunikation.³⁰ I ett kretskopplat nätverk etableras först en dedikerad länk mellan sändare och mottagare, vilken sedan informationen (som kan vara antingen analog eller digital) har överförts kopplas ner.³¹ Denna tillfälliga länk kan användas enbart av den sändare och den mottagare den är etablerad mellan. Detta fungerar bra för traditionella analoga telefonsamtal eftersom de typiskt sett pågår under en begränsad tidsperiod och samtalet är aktivt under hela uppkopplingen. En typisk digital dataanslutning är däremot inaktiv under stora delar av tiden den är uppkopplad. I ett nät byggt på paketförmedlingsteknik, såsom med IP över Internet, sker transporten genom att all data som sänds delas upp i mindre paket vilka alla adresseras till mottagaren.³² Paketen kan sedan individuellt styras över olika vägar fram till samma mål för att på så sätt nyttja nätets kapacitet så effektivt som möjligt.

Konvergensen mellan fast telefoni, tv, bredband, mobiltelefoni etc. har gjort att man går mot att använda en typ av nät för flera olika typer av kommunikation. Den teknik som har kommit att bli den dominerande är paketförmedling. Att just IP används beror på att det är en stabil, enkel, robust och gammal beprövad teknik. Den fungerar tillräckligt bra och har fått stor spridning.³³Man började redan under det tidiga 1990-talet, i första hand inom företag, skicka rösttrafik över datanät med paketförmedlingsteknik. Då använde man ännu inte IP utan tidigare tekniker som voice over frame relay i företagens befintliga da- tanät. Tekniker för paketförmedlad röst fick ingen större spridning. Detta berodde till stor del på att nätverkens kapacitet inte möjliggjorde tillräckligt god ljudkvalitet. De bandbredder man hade tillgång till var så låga att man fick komprimera data kraftigt, vilket medför- de dålig kvalitet på ljudet, och röstsamtal över datanät fick därmed ett dåligt rykte. Först under den senare hälften av 1990-talet förbättrades de tekniska förutsättningarna genom

28 PTS-ER-2006:22 29 PTS-ER-2006:22 30 Stallings (2000) 31 Stallings (2000) 32 Stallings (2000)

33 Nordell (2006-05-10), intervju

(23)

att det fanns tillräckliga bandbredder tillgängliga.³⁴ Dock började inte privatanvändarna strömma till förrän så sent som under 2005.³⁵

Kartläggning av IP-telefonierbjudanden

I följande del presenteras vilka olika typer av IP-telefoni som konsumenterna i Sverige erbjuds idag, hur de paketeras samt hur den generella prissättningen ser ut. Syftet med denna del är att kartlägga marknaden samt skapa en grund för att identifiera vilka faktorer som påverkar användandet av IP-telefoni. Som underlag för denna del ligger PTS rapporter, tidningsartiklar samt ett urval av operatörers hemsidor.

Fast IP-telefoni Nomadisk IP-telefoni Datortelefoni

Telia Phonzo Skype

Com Hem Megaphone Google Talk

Bredbandsbolaget Cellip Microsoft Live Messenger

TDC Song Rix Telecom Woize

Spray Digisip The Gizmo Project

Tele2 wx3 Jajah

Tabell 1. Aktörer.

Antalet operatörer och användare

Enligt Post- och telestyrelsens utredning³⁶ finns det cirka sextio operatörer som erbjuder IP-baserad telefonitjänst till slutanvändning och således en mängd olika erbjudanden.

De största aktörerna som har flest användare, är i storleksordning Bredbandsbolaget och sedan Com Hem. Tillsammans anlitas de av ungefär 70 procent av användarna.³⁷ Upp- skattningsvis använder sig cirka 250 000 personer av IP-telefoni.³⁸ Dessa siffror (både när det gäller användare och operatörer) är dock inte fullständiga då IP-telefonitjänster som inte är klassificerade som en telefontjänst enligt EkomL inte inkluderas. Exempelvis är Skype och Google Talk är inte klassificerade som en telefontjänst. Att uppskatta hur många reella användare det finns av dessa tjänster är mycket svårt bland annat är det många som laddar hem tjänsten men utnyttjar den inte.

Kategorisering av IP-telefonitjänster

En översiktlig indelning av IP-telefonitjänster kan göras utifrån vilket ringbeteende de kräver. Olika typer av IP-telefoni kräver olika former av ringbeteende. Vissa över- ensstämmer väldigt väl med den traditionella telefonitjänsten medan andra skiljer sig i

34 Nordell (2006-05-10), intervju 35 PTS-ER-2006:15

36 A-focus (2006) 37 A-focus (2006) 38 Appel (nr 6 2006)

(24)

innehåll och kräver ett nytt ringbeteende (från dator till dator eller dator till telefon och vice versa).³⁹ Emellertid, ju mer tekniken utvecklas desto bättre möjligheter finns det att om så önskas anpassa IP-telefonin så att den liknar den traditionella telefonins ringbeteende. Nedan har vi identifierat tre huvudkategorier med utgångspunkt i IP-telefonis grund- läggande funktionalitet.

Figur 1. Översiktsbild över olika typer av telefoni.

Kategori A – IP-telefoni genom ATA-box

Inom denna användningskategori finns IP-telefonitjänster som möjliggör för konsumenten att fortsätta använda en traditionell analog telefon. Även det gamla telefonnumret kan flyttas med till den nya tjänsten. Istället för att koppla telefonen till telefonjacket kopplas telefonen till en ATA-box (telefoniadapter) som sedan ansluts till Internetförbindelsen med en vanlig nätverkskabel. Det som främst skiljer denna lösning från traditionell telefoni är att utrustningen (både ATA-box och Internetförbindelsens utrustning) måste ha ström- försörjning från elnätet för att fungera. Till skillnad från den traditionella telefonen som har separat strömförsörjning via telenätet. Detta innebär att det inte går att ringa vid strömavbrott på elnätet något som vanligen fungerar med traditionell telefoni.⁴⁰

A1 – fast IP-telefoni

När en operatör har kontroll över ett IP-baserat accessnät erbjuder den ofta IP-telefoni som en del i sitt tjänstepaket. Exempel på leverantörer av denna typ av tjänst är Bred-

39 A-focus (2006) 40 Appel (nr 6 2006)

(25)

bandsbolaget och Com Hem. Telefonitjänsten är knuten till det accessnät tjänsteleverantö- ren förfogar över och är endast tillgänglig på en fast plats, precis som den traditionella telefonin. Nomadisk användning är rent tekniskt möjligt men aktörerna erbjuder inte detta. Prestanda och säkerhet anses vara jämförbara med traditionell fast telefoni. Fördelen för konsumenten med att knyta telefonitjänsten till accessnätet är att leverantören kontrollerar nätet och kontrollerar därmed nätets egenskaper, bland annat samtalskvaliteten.

Leverantören får också ett helhetsansvar för tjänstens funktion. Denna typ av IP- telefonitjänst har den största likheten med den traditionella telefonin. Nackdelen med fast IP-telefon är dock att den låst till den plats där bredbandsabonnemanget finns.⁴¹

A2 – nomadisk IP-telefoni

Denna tjänst är inte kopplad till ett specifikt accessnät utan kan anslutas till vilket nät som helst, förutsatt att bandbredden är tillräckligt stor och att bredbandsleverantören inte blockerar åtkomst till tjänsten. ATA-boxen är bäraren av telefonnumret och därmed är tjänsten inte låst till en enskild plats. Användaren kan alltså koppla in sin telefon var som helst i världen där tillgång till Internetförbindelse finns. Till de flesta tjänster av denna typ finns mjukvara att tillgå som gör att tjänsten även kan användas från en dator med Inter- netförbindelse. Nackdelen är att tjänsteleverantören inte kontrollerar det underliggande nätet och därmed inte kan garantera en viss nivå på samtalskvaliteten.⁴²

Kategori B – datortelefoni

Datortelefonin möjliggörs genom att en mjukvara för röstkommunikation (klient) in- stalleras på datorn. En förutsättning är att datorn är uppkopplad mot Internet. Även här levereras tjänsten över en annan aktörs accessnät. Det finns huvudsakligen två typer av datortelefoni. I den ena typen har kommunikationen en sluten standard och de användare som kan nås är begränsade till dem som har samma tjänsteleverantör och klient. I den andra typen används en öppen standard (som SIP eller H.323) och det går, om inte möjlig- heten på annat sätt har låsts av tjänsteleverantören, att ringa till andra som har en kompa- tibel standard. Den enklaste versionen av denna tjänst innebär att det endast är möjligt att kommunicera mellan datorer, det vill säga att det inte går att ringa till ett vanligt telefonnummer (den så kallade svenska nummerplanen för telefoni). Tjänsten kan dock hos vissa operatörer utökas till att även omfatta möjligheten att ringa till och ta emot samtal från vanliga telefonnummer. Även samtal som kombinerar ljud och bild är möjliga med vissa programvaror. I och med att telefonin sker över datorn kan även andra applikationer till- handahållas, såsom närvarostatus (presence), till exempel textkommunikation, filöverfö- ring, adressböcker, SMS etc. Detta innebär att konsumenten kan utöka telefonins funktioner och användningsområdet breddas och ringbeteendet förändras.

41 PTS-ER-2006:15 42 Appel (nr 6 2006)

(26)

Om kringtjänsterna bortses kan telefonitjänster i denna kategori ur en användarens synvinkel upplevas väldigt lika tjänster inom fast IP-telefoni. Framför allt den nomadiska i och med att det är möjligt att genom datorns USB-port koppla en särskild telefon eller en adapter som sedan ansluts till en vanlig telefon. Den stora skillnaden mot kategori A är att kopplingen sker via datorn och inte direkt till bredbandsanslutningen. Därmed krävs att datorn är påslagen både för att ringa och under de perioder man vill kunna ta emot samtal.

Ett telefonnummer från det fasta nätet går inte att portera till datortelefonitjänster men däremot till nomadiska tjänster.

Kategori C – trådlös IP-telefoni

Ur användarens synpunkt liknar trådlös IP-telefoni både nomadisk IP-telefoni och datortelefoni (kategori B) såtillvida att den inte är bunden till en geografisk plats. Skillnaden är att trådlös användning är helt mobil med den begränsningen att den kräver tillgång till ett trådlöst IP-nätverk. Den vanligaste typen av sådana nätverk är Wireless Local Area Network (WLAN). Ett sådant nätverk kan till exempel vara användarens eget WLAN i hemmet, ett företagsnätverk eller en så kallad hot spot (fri eller betald trådlös zon i städer).

Den terminal som används för att ringa med kan se ut på flera olika sätt. Den kan till ex- empel vara en laptop, en handdator, en mobiltelefon med WLAN-anslutning (smartphone) eller en dedikerad trådlös VoIP-telefon. I de flesta fall är telefonitjänsten som används densamma som erbjuds kategori B. För att vid trådlös uppkoppling kunna ta emot samtal krävs att användaren befinner sig inom räckvidden för ett trådlöst nätverk och att termina- len är påslagen samt uppkopplad mot nätverket. Därför är en mobiltelefon anpassad för tjänsten eller en trådlös VoIP-telefon de alternativ som på detta sätt kan ge en tjänst mest lik den vanliga mobiltelefonin (GSM eller 3G). Den trådlösa IP-telefonins användbarhet som en mobil tjänst beror helt av tillgången till trådlösa nätverk och den täckning de har kan inte jämföras med mobilnäten.

(27)

Objektiva för- och nackdelar

Tabellen nedan syftar till att på ett överskådligt sätt redogöra för objektiva för- och nackdelar för respektive IP-telefoni kategori.

Fördelar Kategori A1 Kategori A2 Kategori B

Använda traditionell telefon • • delvis

möjligt

Portering av gamla telefonnummret • •

Hög samtalskvalitet • •

Ej knuten till Internetuppkoppling • •

Möjlighet till lägre samtalskostnader • • •

Triple Play – tv, bredband och telefoni • •

Nomadisk access • •

Möjlighet till bild- och textkommunikation •

Fildelning •

Närvarostatus •

Låga etableringskostnader delvis delvis •

Nackdelar

Strömförsörjning • • •

Beroende av dator •

Portering ej möjligt •

Begränsad möjlighet till nödsamtal •

Kontrollerar inte det underliggande nätet • •

Tabell 2. Objektiva för och nackdelar med IP-telefoni

IP-telefonitjänster

Aktörerna på marknaden är en heterogen grupp då de härstammar från olika ur- sprungsbranscher såsom tele-, Internet-, tv- och programindustrin. Detta avspeglar sig i aktörernas erbjudanden och paketering av dessa. Förutom att erbjuda någon form av IP- telefoni kan vissa aktörer även erbjuda mobiltelefoni, traditionell telefoni, tv och/eller bredband. Detta visar sig i PTS individundersökning där 60 procent köper andra tjänster av den operatör de har för det fasta abonnemanget. Vanligast är mobiltelefoni (39 pro-

(28)

cent), därefter bredband (23 procent), uppringt Internet (14 procent) och sist tv (tre procent).⁴³

Fristående IP-telefonitjänst

Marknadens nischaktörer återfinns främst i kategori A2, den nomadiska IP-telefonin.

De säljer enbart telefonitjänsten och är beroende av att andra företag levererar accessen.

För att ytterligare göra det lättare för kunden att ha tillgång till deras tjänster kompletteras den nomadiska IP-telefonin med access via Internet det vill säga datortelefoni kategori B.

Exempel på aktörer är Megaphone, Digisip, Phonzo, Woize och wx3. I sin marknadsfö- ring framhäver de tydligt att det är IP-telefoni de säljer och kopplar det till fördelar som att det är billigt men fortfarande jämförbar kvalitet med traditionell telefoni. Företagen jämför sina erbjudande mot Telias. Det finns dock också erbjudanden som endast säljer datortelefoni. Den absolut största aktören är Skype.

Triple play – paketerbjudanden med telefoni, bredband och tv

För att konsumenten skall kunna använda IP-telefoni krävs bredbandsaccess. Därmed finns det en koppling mellan att erbjuda IP-baserad telefoni och Internetuppkoppling men tjänsterna behöver inte vara ihopkopplade per se. De största aktörerna på IP- telefonimarknaden är Bredbandsbolaget och Com Hem. De erbjuder endast fast IP-telefoni (kategori A1). Telefonin marknadsförs som ett substitut till den traditionella telefonin. I och med att tjänsten levereras över deras egna accessnät finns möjligheten att endast erbjuda IP-telefoni och inte sälja själva uppkopplingen till Internet. Målet är dock att kunden skall köpa en paketlösning med tv, bredband och telefoni tillsammans, så kallat triple play.

Fördelen med detta är att kunden får tillgång till tre olika tjänster genom en leverantör och därmed en faktura. Operatörernas avsikt är att låsa in konsumenter och därigenom öka intäkten per kund och skapa bytesbarriärer. Det krävs stor ansträngning för en missnöjd kund att hitta tre eller fyra nya leverantörer av de olika deltjänsterna. Com Hem erbjuder även, köp tre abonnemang och få det billigaste gratis. Bredbandsbolaget erbjuder också rabatter när olika kombinationer av tjänster är möjliga. Nackdelen med att erbjuda kun- derna ett helt paket med olika tjänster är att bandbredden inte alltid räcker till för att an- vända flera av tjänster samtidigt med fullgod kvalitet. Enligt en konsumentundersökning som företaget SupportSoft har genomfört, finns det även en risk att om kunden är miss- nöjd med en tjänst är det sannolikt att kunden säger upp samtliga tjänster hos leverantö- ren.⁴⁴

Det är inte bara kategori A1 som paketeras som triple play, vilket är vanligast. TeliaS- onera och Tele2Vision erbjuder också samtliga av dessa tjänster. Skillnaden är att Tele2Visions IP-telefoni är av nomadisk karaktär (kategori A2) och att båda även erbjuder traditionell och mobil telefoni. Ytterligare en skillnad är att TeliaSoneras paketerbjudande

43 PTS-ER-2006:01 44 Vilaboy (2006)

(29)

avser den traditionella och inte IP-telefoni, trots att de erbjuder IP-telefoni. Telenor som äger Bredbandsbolaget och har köpt upp svenska mobiloperatören Vodafone erbjuder även bredband och mobiltelefoni tillsammans med rabatt.

Datortelefoni som ett komplement

Google, Yahoo och Windows Live⁴⁵ är Internetföretag som har en gedigen erfarenhet av kommunikation på Internet. De erbjuder sen tidigare tjänster som e-post, chat och fildelning. IP-telefonin har skapat möjligheten att kunna erbjuda konsumenter ett högre värde för dessa tjänster genom att komplettera med röst och bildkommunikation.

Prissättning

Prisjämförelserna nedan bygger på uppgifter från operatörernas hemsidor. Att jämföra olika aktörers priser är mycket svårt på grund av att modellerna för prissättning skiljer sig åt:

Paketlösningar som inkluderar andra tjänster än telefoni (exempelvis triple play)

Olika typer av fasta avgifter debiteras

Minuttaxa och öppningsavgifter skiljer sig åt

Olika taxa beroende på vilken operatör konsumenten ringer till

Olika etableringskostnader (till exempel anslutningsavgifter)

För att konsumenten skall kunna göra en komplett prisjämförelse krävs mycket god insikt i hur mycket man ringer, när på dygnet samtalen sker, till vilken typ av telefon samt till vilka operatörer

Som nämnts ovan har vissa aktörer valt att erbjuda IP-telefoni paketerat med andra tjänster, och på så sätt försvåras jämförelsen ytterligare. Nedan ämnar vi analysera pris- sättingen endast på IP-telefonin isolerat för att skapa en generell bild av hur prissättningen ser ut.

De flesta operatörer tar ut någon form av etableringsavgift. I vissa handlar det om en avgift för en ATA-box i andra fall är det en ren öppningsavgift. Denna avgift kan även i vissa fall reduceras om konsumenten väljer att binda upp sig under en viss tidsperiod, ofta tolv månader. För att möjliggöra en jämförelse har vi valt att slå samman alla etableringskostnader till ett mått. Etableringskostnaderna ligger mellan noll och 979 kronor. Det finns ingen tydlig skillnad i prissättning av etableringskostnaden mellan de olika kategorierna ovan. Förutom att de aktörer som endast erbjuder datortelefoni inte tar ut en etableringsavgift med undantag för Spray (dock är den i jämförelse med andra mycket låg). En annan kostnad är den fasta månadsavgiften som konsumenten i vissa fall betalar. Den fasta avgiften kan vara uppdelad på en abonnemangskostnad (ofta kategori A1), en månadskostnad eller att konsumenten betalar ett fast pris och sedan får rabatterade minuttaxor, ett visst

45 F.d. MSN Messenger.

(30)

antal minuter gratis eller ringer helt gratis. De fasta månadskostnaderna ligger på mellan noll och 169 kronor. Istället för att ta ut en fast månadskostnad tillämpas någon form av minimidebitering om inte kundens rörliga kostnader överstiger ett visst belopp. Detta finns dock inte bland datortelefonierbjudandena. Vissa aktörer debiterar öppningsavgifter på samtalen och avgiften kan även skilja sig beroende på vilken abonnemangstyp konsumenten har. Exempelvis kan öppningsavgiften vara dyrare då minuttaxan är lägre. Öppnings- avgifterna ligger mellan 0,00 och 0,69 kronor. Vilken minuttaxa som tillämpas beror på vilken tid på dygnet konsumenten ringer och om det är till en fast telefon eller mobiltelefon samt till vilken operatör. Gemensamt för de flesta aktörerna är att det är gratis att ringa inom det egna nätet vilket innebär att det gagnar konsumenter att påverka vänner och bekanta att välja samma operatör. Gemensamt för alla IP-telefonierbjudanden är att de, jämfört med traditionell telefoni, är markant mycket billigare på utlandssamtal, vilka i många fall inte kostar mer än lokalsamtal.

Kategori C, trådlös IP-telefoni, är fortfarande i ett initialt skede. I Sverige finns ännu inga helhetserbjudanden och UMA är inte lanserat. Det går att köpa kompatibla terminaler speciellt anpassade för VoWLAN-tjänster men de är relativt dyra och har dålig integration mellan olika radiotyper. De tjänster som med dessa terminaler kan användas trådlöst är alla tillgängliga som datortelefoni via dator.

I tabellen nedan redovisas en prisjämförelse mellan ett urval av operatörer från de olika kategorierna.