Arsredovisning TELEVERKET

(1)

TELEVERKET

o

Arsredovisning

1992

(2)

Ekonomisk information från Teleuerkel

&kslutslwmmuniki

Årsredevisning (svensk och mgel.sk) Ddårsrapport,

Forsm

^kvartalet

Halvårsrapport Ddårsrapport, tre kvarlal Samtliga rapperter produceras av Koncernstab Ekonomi & Finans.

slutet av mar.s början av maj slutet av maj mittm av sept.em!JI!r mitten av november

Frågar om innehåUet i åm'edovisningen kan ställas till:

Televerkd, Koncernsmb Ekonomi & Finans, Ekonomisektionm, 123 86Farstaellerpåfaxnummer08-604 7147.

Ytterligare exemplar av årsreMvisningen kan beställm; från:

Televerket, Division Matmel & Service, MF Post/gods, 123 86 Farsm eller pd fa~~:nummer 08-604 54 72.

(3)

SNABBFAKTA

(

1992

TELEVERKET

2 Koncernchefens kommentar 5 Telekommunikationsmarknaden

-en översikt

13 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 3 7 Televerkskoncernens operativa

organisation

55 Styrelse och ledning 58 Adresser

Design: "Widening Horizons" av Mighty Mouse Communications

(4)

Ekonomisk inftYTmation från Teleuerket

Bokslutslwmmunilce

Åml!dovisning (svensk och rn~lsk) Delårsrapport, forsta kvartafel Haloorsrapport

Dtdårsrapport,

m

^levartal

&mtliga rapporter produceras av KlmcemstabEl!lmomi & Finam.

slutet av mars början av maj slutet av maj mitten av september mitten av november

Frdgur om innehållet i drsredovisni~ kan ställas till:

Teleuerl!et, Koncernstab Ekcmomi & Finans, Ehcmomisektionrn, 123 86 Farsta eller pd faxnummer 08-604 71 47.

Ytterligare exemplar av tirsredovisningen kan beställas .frtln:

Teleuerl!et, Divisicm Materiel & Service, MF Post/god.s, 123 86Farsta eUerpå faxnummer 08-604 54 72.

2

SNABBFAKTA 1992

TELEVERKsKONCERNEN I SAMMANDRAG

Miljoner kronor 1992

Rörelseintäkter 35022

Rörelseresultat efter avskrivningar 4450

Omstruktureringskostnader -466

Resultat efter finansiella poster 1 793

Resultat före skatt -433

Nettoresultat -473

Balansomslutning 57508

Investeringar 7446

Räntabilitet på sysselsatt kapital% 11,9

1991

34419 4591 -931 1 254 1 043

495 58619 10049 10,9

Rörelseintäkter per kvartal, ackumulerat och rullande 12 mån samt rörelseresultat rullande 12 mån

35(XX)

30(XX)

25000

20000

15000

10 (XX)

5000

Kv 1/91 Kv 2/91 Kv 3/91 Kv 4/91 Kv 1/92 Kv 2/92 Kv 3/92 Kv 4/92 Rörelseintäkter

8120 8 960 8248_ 9694 8120 17 08Q____)5 328 35 O.f?

419 34185 34 233 3363.L_ ~022

- ~-

12153 11 732 J..LS2i.__ 11_857

(5)

TELEVERKSKONCERNEN Rörelseintäkter Miljoner kronor 45 000

37 500

SNABBFAKTA 1992

REsULTAT

TELEVERKSKONCERNEN

Resultat efter finansiella poster

% Miljoner kronor

...

₁₀

30 4500 15,0

25 12,5

20 10,0

15 7,5

10 5,0

2,5

18,9 14,0 14,3

1 Fr o m 19!10 inklusive rant!OOI&n IN årets pensionskostnad.

'Exldusive onnstruktll!eringskostnadi!r

TELEFONI

TELEVERKET

Trafiktillväxt i telefonnätet

·.% 12

10

8

o

1988 1989 1990 1991 1992 Trafiktillväxt l teletonnätet%

B.S 1.5 10,8 6,7 5,1

TELEVERKET

Antal huvudledningar Miljoner

6

5

4

1988 1989 1990 1991

• Fritidshus

313 321 328 331

. företag

1129 1188 1276 1306

• HushAll

4159 4 207 4245 4274 Totalt 5 601 5 716 5849 5911

i992 333 1 298

4 288 5 919 3

TELEVERKET

- en översikt

13 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 37 Televerkskoncernens operativa

organisation 55 Styrelse och ledning 58 Adresser

Design: 'Widening Horizons" av Mighty Mouse Communications

(6)

Ekonomisk information frdn Televerket

Bokslutskommun w

Årsredovisning (svensk och engelsk) DelårsTapport., ftirsta kvartalet Halvdrsrapport.

Deldrsrapport, m kvaTtal SamtTiga rapp(Jrter produceras av KiJncemstabEkonomi & Finam.

slutet av man biirjan av maj slutet av maj mitten av septembn

mitten av november

Frågar om innehdllet i årsredovisningen kan ställas till:

TeU!verlcet, Kuncemstab ^Ekonomi& Finans, Ekonomisektionen, 123 86Fantaelkrpdfaxnummcr08-604 7147.

Ytterligare exemplar av lim-edovisningen kan beställas frdn:

TeU!verket, DivisionMatl!riel & Service, MF Post/gods, 123 86Fanta e/kr på faxnummer 08-604 54 72.

SNABBFAKTA 1992

Telefonkostnader för hushåll, januari 1992

Portugal Irland Nya Zeeland österrike Spanien Storbr. (BT) Storbr. (Mercury) Italien Australien Frankrike

Tyskland F

Belgien

Grekland r·:... - Japan

Schweiz

Rnland (Helsingfors) ~

Norge

USA (NyneX/AT&T) r Kanada

Danmark (KTAS) Holland Sverige Island

602,41 553,26 545,01 523.47 492,93 470,24 459,62 456,91 442,12 399,62 395,54 376,51 371,47 357,94 350,65 333,02 330,92 297,96 294,93 275,31 252,47 229,74 110,98

o

¹⁰⁰ 200 300 400 500 600 700

Värdet är uttryckt 11991 ~rs PPP' inklusive skatt

•ppp = Purellasing Power Parties-ett brett mått pa det relati>-a...atde1 ;w inllllnationella valutor i termer :w kOjlkralt.

(l!er.Malas regelblfldet ;w OECO odl Eurostal ) Kalla: OECO (Hush;lll OECD 920101 SJ

Telefonkostnader för företag, januari 1992

Turkiet Portugal Österrike Italien NyaZeeland Irland Spanien Australien USA Frankrike Tyskland Grekland Japan (NTI) Storbr. (Bl) Kanada Schweiz Storbr. (Mercury) Belgien Norge Sverige Finland (Helsingforsj Holland

Danmark (KTAS) Island

2052,87 1392,91 1239,42 1224,38 1197,34 1151,17 1138,18

1096.39

e

1033,35 965,74 965,41 937,26 907,88 867,13 865,59 798,09 795,09 660,24 510,12 465,44 452,82 447,88 385.51 229.80

o 500 1000 1500 2000 2500

Värdet är uttryckt i 1991 års PPP' inklusive skatt

·ppp= Purellasing PO>\-er Parties-ettbre!! ~på de1 relativavärrlet av intermtiooella valutor i termer av kl!plqalt.

(Berälulas r!lllelbundet av OECD och Emostat.) Källa: OECD {HusMII OECD 920101 S)

(7)

SNABBFAKTA 1992

TELEVERKET

Telefonlaxeutvecklingen

lnde>. (1980=100) 250

225

200

175

150

125

100

p

1980 1985 1991

Konsumentprisindex

100 153,8 227,2

Nettoprisindex

100 149,2 204,2

Index för telefontaxor

100 128,3 165,9

1992 232,3 212,9 170,3

FINANSIELL STÄLLNING OCH FINANSIERING

TELEVERKsKONCERNEN

Tillgångar vjoner kronor DO 000

g gr 0,90

TELEVERKsKONCERNEN

Skulder och eget kapital Miljoner kronor

60000

5

TELEVERKET

- en översikt

13 Fötval.tningsberättelse och räkenskaper 37 Televerkskoncernens operativa

(8)

Ekonomisk information från Televerket

Bokslutskommunike

Årsredovisning (svensk och engelsk) Delårsmpprnt, fiirsta kvartalet Halvårsrapport

Delårsmpprnt, tre kvartal Samtliga rappenter produceras av KoncernstabEkonomi & Finans.

slutet av mars bärjan av maj slutet av maj mitten av september mitten av november

Fråg&r om innehållet i årsredovisningen kan ställas tiU:

Teleucrltet, Knncernstab Ekonomi & Finans, Ekonomisektionen, 123 86 Farsta eller på faxnummer 08-604 71 4 7.

Ytterligare ex~m~plar av åmedmJisningen kan beställas från:

Teleucrltet, Division Materiel & Servia, MF Post/gods, 123 86Farsta eller på faxnummer 08-604 54 72.

SNABBFAKTA 1992

TELEVERKSKONCERNEN

Investeringar Miljoner krono1 12 000

% 12

SjäMinansiering Miljoner kronor 12 000

FINANSIELLA NYCKELTAL

Skuldsi.ttningsgrad Miljoner kronor

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

1988 1989 1990 1991 1992

•

Råntebilratlae skutder

13 480 13 318 26 689 25 806 27 304

•

Gkutdsåttningsgrad (ggr)

0,50 0,45 1,31 1,58 1,83

6

g gr -1,80

r l

1

1 .ro

,0,90

r

^0.30

o

soliditet Miljoner kronor 30000

25000

20000

15000

10000

5000

1968 1989 1990 1991 1992

•

Justerat eget kapital

17174 29 857 20 324 16 324 14 958

•

soliditet%

56,1 56,9 35,7 27,9 26,0

% 60

'

⁵⁰

40

30

20

10

(9)

SNABBFAKTA 1992

TELEVERKsKONCERNEN

Räntetäckningsgrad Miljoner kronor

3000

g gr 4,50

TELEVERKsKONCERNEN

Räntabilitet på eget Ilapitiii före skatt

Miljoner kronor %

30 000

3,75 25 uoo

3,00 20 000

2,25 15000 7,5

1,50 10000 5,0

5 000 2,5

o

1988 1969 1990 1991 1992 Räntekostnader

1988 1989 1990 1991 ___;1.:,99;,:2 _ _ 1612 1721 2 973¹ 2 649 2 753

•

Råntetåckningsgrad (ggr)

. 2,7 3,1 2,0 1,8 1,8 14,4

1 Fr o m 1990 inklusive räntedelen i ärets pensionskostnad

TELEVERKsKONCERNEN TELEVERKSKONCERNEN

Räntabilitet på sysselsatt kapital Räntabilitet på totalt kapital

'joner kronor % Miljoner kronor %

'bUOOD 15,0 60 000 12

50000 12,5 50000

40000 10,0 40000

30000 7,5 30000

20000 5,0 20000

10000 2,5 10 000

o Q

1968 1989 1990 1991 1992

• Genomsnittlig balansomslutning 47 886 50 467 54 764 57 816 58 064 13,2 10,9 11,9

• Räntabilitet%

9,2 10,5 10,8 6,4 8.6

7

TELEVERKET

- en översikt

(10)

Ekonomisk infarmation Jrdn Teleuerkel

Bokslutskom m unike

Årsredovisning (svensk och engelsk) Delårsrapport, ftirsta kvarla/et Halvt1m-appurt

Delårsrapport, In kvartal Samtliga rappmterproduceras av

&ncernstabEkonomi &Finans.

slutet av mar.s bärjan av maj slu.UJt av maj mitten av september

mitten av november

Frågm' om inneh/J.llet i årsredovisningen kan ställas till:

Televerket, Kimcemstah Elumomi & Finans, Ekonomisektionen, 123 86Farstaellerpåfaxnummer08-604 7147.

Ytterligare exemplar au drsredovi.mingm kan beställas frdn:

Televerket, Division Materiel & Service, MF Post/gods, 123 86 Farsta ellerpil faxnummer 08-604 54 72.

SNABBFAKTA 1992

PROD U KTIVITET

TELEVERKSKONCERNEN Årlig ökning av produktivitet

% 12

10

1988 1989 1990 1991 1992

TELEVERKSKONCERNEH

Resultat per anställd Tusen kronor

150

125

100

75

50

25

1988 1989 1990 1991 1992

% 60

50

40

• ~rbetsproduktivitet, % Hörelseresultat efter avskrivningar per årsanställd

11 12 7 93 114 123 106 109

rotalproduktivite~ %

6 6 J neg neg •

Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna, o/o

56 54 52 47 45

PERSONAL

TELEVERKSKONCERHEN PERsONALKATEGORIER l TELEVERKET

Personalochlöner

1000-ta/ Miljoner kronor

60 12.000

50 10 000

8000

6 000 _5,2

11,2 4000

11,4

2 ()()() ^3,0

2,1

16,8 1988 1989 1990 1991 1992.

•

Antal anställda

48 371 47 527 47 971 46 213 41 771

38,7 3,2

•

Årsanställda

- 44 162 43 535 44 254 42.399 39 540

•

Utbetalda löner

6865 7474 8453 8703 8936

(11)

SNABBFAKTA 1992

DEFI NITIONER AV NYCKELTAL ANVANDA

I

ÅRSREDOVISN I NGEN

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital med avdrag för föreslagen utdelning.

Sysselsatt kapital

Balan.~omslutningen minskad med icke räntebärande skulder.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar uttryckt i procent av rörelseintäkter.

VInstmarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella in täkter uttryckt i procent av rörelseintäkter.

Nettomarginal

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus omstruktureringskostnader uttryckt i procent av rörelseintäkter.

Totalkapitalets omsättningshastighet

Rörelse in täkter dividerade med den genomsnittliga balansomslutningen.

Sysselsatt kapitals omsättningshastighet

Rörelseintäkter dividerade med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på totalt kapital

Rörelseresu1tat efter avskrivningar plus finansiella intäkter uttryckt i procent av den genomsnittliga balansomslutningen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

RörelseresuJtat efter avskrivningar plus fmansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital före skatt

Resultat efter fmansiella intäkter och kostnader plus omstruktureringskostnader uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt

Som ovan men med resultatet minskat med latent skatt (30%).

Räntabilitet på eget kapital efter full skatt

Som ovan men med resultatet minskat med redovisad skatt.

soliditet

Justerat eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.

skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerade med justerat eget kapital.

Rlntetäcknlngsgrad

Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Självfinansieringsgrad

Summa medel tillförda från årets verksamhet dividerade med bruttoinvesteringar.

9

TELEVERKET

- en översikt

13 Förvaltningsberättelse och räkenskaper

37

Televerkskoncernens operativa

organisation 55 · Styrelse och ledning 58 Adresser

(12)

SNABBFAKTA J 992

5

^ÅR^I SAMMANDRAG

TELEVERKSKONCERNEN

1992 1991 1990 1989 1988 Nyckeltal

Vinstmarginal 14,3 14,0 18,9 19,4 18,6

Nettomarginal 6.5 6,4 12.4 13,1 11.8

Avskrivningar i% av rörelseintäkter 24,0 20,9 17,7 18,4 18,6 Avskrivningar i% av historiska

anskaffningsvärden 10,0 8,8 7,4 7,4 6,9

Sysselsatt kapitals omsättningshastighet 0,83 0,77 0,70 0,65 0,60 Räntabilitet på justerat eget kapital

före skatt 14,4 11,9 11,8 12,5 10,5

Räntabilitet på justerat eget kapital efter

t

full skatt 14,2 8,9

Räntabilitet på justerat eget kapital efter

schablonskatt 10,1 8,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital 11,9 10,9 13,2 12,6 11,1 Räntabilitet på totalt kapital 8,6 8,4 10,8 10,5 9,2

soliditet 26,0 27,9 35,7 56,9

5 !

skuldsättningsgrad 1,8 1,6 1,3 0,5

Räntatäckningsgrad 1,8 1,8 2,0 3,1 2,7

Självfinansieringsgrad 0,38 0,90 0,86 0,99 0,86

Förändring av totalproduktivitet (%) -1,7 -1,4 3,4 3,0 4,2

Trafik och beståndsuppgifter

Huvudledningar (1 000-tal) 5919 5 911 5849 5 716 5601

Ekonomisk information från Televerket Dito per 1 000 invånare 681 684 681 670 662

Markeringar för telefonsamtal

Bokslutskmnmuniki sl:utet av mars (miljoner) 49960 47550 44640 39961 37123

Å nredovisning ( svensit och en~ /sk) början av maj

Delårsrapport, första livartalet slutet av maj Telefontrafik till utlandet

Hatvdrsrapport mitten av september (miljoner minuter) 682 659 616 545 485

Delårsrapport, tre livartal mitten av november Telexanslutningar ( 1 000-tal) 10,8 13,5 14,3 16,6 18,3

Samtliga rapporter prodUceras av Datex-anslutningar (1 000-tal) 41,2 43,6 42,0 38,0 33,0

Ktmcernstab.Eiumomi & Finaru. Datapak-anslutningar (1 000-tal) 9,5 7,3 5,5 3,7 2,7

Friigor om inneMUee i linredovisningen lian ställas tiU:

NMT -abonnemang (1 OOQ-tal) 656 568 461 333 229

Televerltet, KoncemstabEI!onomi & Finaru, Ekonomisektionen,

5 .

123 86Farstaellerpdfaxnummer08-604 71 47. Kabel-TV-anslutningar (1 000-tal) t 195 1122 1100 744

Ytterligam

=Plar

av drsredovisningen lian btstäUas frdn:

Televerket, Division Materiel & Seruice, MF Post/gods, 123 86 Farsta eller pd famummer 08-604 54 72.

•

l u

(13)

SNABBFAKTA 1992

TELEVERKSKONCERNEN

1992 1991

Resultaträkning (miljoner kronor)

Rörelseintäkter 35022 34 419

Rörelseresultat efter avskrivningar 4450 4 591 Resultat efter finansiella poster 1 793 1 254

Resultat före skatt -433 , 043

Nettoresultat -473 495

Utdelningskrav 802 850

Balansräkning (miljoner kronor)

jkvida medel 412 650

Fordringar m m 11 295 9577

Förråd och lager m m 1078 1 714

Anläggningstillgångar 44723 46678

Summa tillgångar 57508 58619

j räntebärande skulder 14444 15639 Räntebärande skulder 27304 25806

Eget kapital 15 760 17174

Summa skulder och eget kapital 57508 58619

Utskiftningskrav 4029

Investeringar (miljoner kronor)

Bruttoinvesteringar 7446 10049

Personal

Antal anställda 41771 46213

Medelantal anställda 39540 42399 Löner och ersättningar 8936 8 703 Förandring av arbetsproduktivitet (%) 8,2 4,0 Rörelseresultat efter avskrivningar

per medelantal anställda (1000 kronor) 109 106

1990 1989

31 415 27 225 5397 4 980 3890 3570 1843 2952 1668 2840

184 202

1 236 473 8335 7528 2103 2218 45339 42296 57013 52515 9816 9138 26827 13477 20370 29900 57013 52515

10 278 8355

47971 47527 44254 43535 8453 7474 7,3 11,8

123 114 1988

23715 4148 2795 1163 1 110 200

334 6401 1 946 39733 48414 7564 13627 27 227 48418

8270

48371 44162 6865 10,9

93

11

TELEVERKET

- en översikt

organisation 55 'Styrelse och ledning 58 Adresser

Design: "Widening Horizons" av Mighty Mouse Communications

(14)

Ek(lTWmisk information från Televerket

Bokslutskommunåke

Årn-edovisning(svensk ach engelsk) Delårsropport, forsta kvartalet Halvårsrapport

Delårsropp()rt, tre kvartal Samtliga rapparter produarras av Kuncernstab'Ekmomi & Finans.

slutet av mars början av maj slutet av maj mitten av september mitten av november

Frdgur om innehållet i årn-edovisningen kan ställas tiU:

Televerltet, KoncemstabEironrJmi & Finans, Elumomisektimen, 123 86Farstaellerpåfamummer08-604 7147.

Ytterligan exemplar av årsredovisningen kan beställas frdn:

Televerket, Division Materiel & Seroia, MF Post/gads, 123 86Farsta ellerpdfaxnummer 08-604 54 72.

SNABBFAKTA 1992

•

(15)

~

TELEVERKET

2

Koncernchefens kommentar

5

Telekommunikationsmarknaden

- en översikt

13 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 37 T eleverkskoncemens operativa

organisation

55

Styrelse och ledning

58

Adresser

(16)

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

2 Televerkskoncernen ewjuder

+

Teletjänster och telesystem som under- lättarpersonlig kontakt mellan enskilda individer och giYr att fdretag och offentlig sektor kan utveckla och effektivisera sin verksamhet.

+

1Jänster och system som är lätta att använda, prisvärda och driftsäkra.

~ Service nära kunderna.

Vårvision

~ Gränslös kommunikation. Ta~ text, data, bild. Överallt, alltid.

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

Under 1992 har Televerkskoncernen förbättrat rörelseresultatet före avskrivningar med omkring l 000 miljoner kronor.

Televerkskoncernens resultat efter finansiella poster ökade med 43 procent till l 793 miljoner kronor. Denna resultatförbättring påverkas av reserveringar för omstruk- rureringskostnader i 1991 års bokslut Även med hänsyn till detta förbättrades koncernens resultat under 1992. Året karaktäriserades av stagnation på intäktssidan. Teletrafikens volymtillväxt var mycket låg. Konjunkturnedgången har slagit hårt mot koncernen.

Resultatförbättringen kan i första hand tillskrivas de stora kostnadsbesparingar, som genomförts under året, som ett led i de omfattande omstrukturerings-och rationalise- ringsprogram som inleddes 1991. Under de båda åren 1991 och 1992 har antalf anställda sammanlagt minskat med 9 000 personer, från 48 000 till 39 000, om redl.

uppsagd personal som slutar under 1993 medräknas. Den fulla resultateffekten härav upp- nås under 1993.

I juni 1992 inlevererades till staten/ ägaren 850 miljoner kronor i kraftigt förhöjd utdelning samt drygt 4 000 miljoner kronor i form av en extra utdelning. Den höjning av kvartalsavgiften för hushåll som statsmaktema godkände 1992-07-01 gick helt åt till att täcka räntekostnaderna för de lån koncernen måste ta upp för att kunna leverera in ovan- nämnda belopp till staten.

En reservering för särskild löneskatt på framtida pensionsutbetalningar om sammanlagt drygt 2 400 miljoner kronor har gjorts i bokslutet för 1992. Under 1993 kommer denna särskilda löneskatt att betalas in till staten enligt riksdagsbeslut under 1991. U n der 1992 har koncernen också löst ett statslån på drygt 2 200 miljoner kronor. Sammantaget innebär dessa olika åtgärder att statskassan tillförs drygt 9 000 miljoner kronor från Televerkskoncernen.

)

(17)

Genom ökad finansiell och skattemässig cent. Leveransprecisionen låg i stort sett Av stor betydelse för vår framtid är dels belastning till följd av statsmakternas enligt mål. Målet att felavhjälpning skall den nya telelag som kommer att beslutas av ovannämnda krav redovisar T eleverks- ske senast dagen efter nåddes till 94 procent. riksdagen i år, dels omvandlingen av koncernen en förlust efter skatt på Telemarknaden i Sverige och inter- affarsverket Televerket till aktiebolaget 473 miljoner kronor.

Den l januari 1992 infördes en helt ny organisation. I början av 1991 blev det uppenbart att den gamla organisationen _var ineffektiv, beroende på dels den ) nerella tekniska utvecklingen, dels den utbrytning från basorganisationen av specialiserade affärsenheter som både - ,knik och marknad nödvändiggjorde.

<

""Lien nya organisationen innebär att an talet regionala enheter med operativt ansvar reducerats från 20 till8 plus en nationellt arbetande enhet (MegaCom) med ansvar för de cirka 80 största kunderna. Med starkare regionala enheter kunde centrala staber reduceras med cirka 50 procent.

Den nya organisationen skapade förut- sättningar för stora personalbesparingar.

Tyvärr kom dessa effekter att sammanfalla i tiden med den kraftiga nedgången i _Sveriges ekonomi, som kraftigt minskade '-'· .• öjligheterna att klara personalavveck-

lingen genom naturlig avgång. Samtidigt stagnerade intäkterna till följd av rådande

~lågkonjunktur. Genom en kombination av

'

~ekryteringsstopp, · förtidspensioneringar

och uppsägningar har som nämnts personalstyrkan reducerats kraftigt.

1992 har varit ett mycket tungt år för koncernen och dess anställda. Det är där- för glädjande att ansträngningarna lett till en klar förbättring av koncernens ekonomi före det att staten har tagit sitt.

U n der 1992 har servicen kunnat hållas på en hög nivå trots de organisatoriska påfrestningarna. Den genomsnittliga fram- komligheten i riksnätet var 99 procent, vilket klart överskrider målet på 98 pro-

nationellt förändras nu dramatiskt. Telia efter beslut av riksdagen. Detta är två Marknaden för internationell telekommu-

nikation kännetecknas av en snabbt växande hård konkurrens med datakom- munikationstiänster som förridare. De största och starkaste aktörerna är f d nationella operatöret såsom AT & T (USA), BT (Storbritannien) och France Telecom.

Tillsammans med Storbritannien är Sverige den i särklass mest öppna marknaden i Europa. l Sverige finns inga legala hinder för konkurrens på någon del av telemarknaden. I Europa har fortfarande flertalet länder ett lagstiftat monopol inom telefoni för den nationella operatören. l USA finns omfattande lagstadgat monopol för "lokal" telefonitrafik

Televerkskoncernen verkar på en marknad, som långsiktigt kännetecknas av stark tillväxt men där samtidigt den svenska hemmamarknaden är mer öppen för konkurrens än någon annan marknad i Europa.

Trots sin relativa litenhet tilldrar sig därför den svenska marknaden stort intresse från andra, konkurrerande företag.

I denna nya situation är det väsentligt för Televerkskoncernen att slå vakt om sin kostnadseffektivitet på både kort och lång sikt. Vi har bland de lägsta telefonipriserna i världen. Detta tillsammans med världens högsta penetration både för det fasta telenätet och för mobil telefoni ger ett gott utgångsläge. De omfattande rationa- liseringar, som genomförts de två senaste åren och som fortsätter under 1993, bidrar kraftfullt till att: främja vår konkurrens- förmåga så att vi väl kan hävda oss i öppen koq.kurrens.

fundamentala förändringar, som i hög grad kommer att påverka Televerkets framtid i många avseenden. Eftersom riksdagen i skrivande stund in te har fattat sina beslut kan jag in te kommentera dessa frå- gor. Det fmns dock en allmän politisk upp- fattning att moderna telekommunikationer är ett väsentligt samhällsiqtresse och att Televerket (Telia) har ett huvudansvar härför. Rimligen bör detta innebära att Televerkskoncernen ges möjlighet att agera med full kraft på en öppen telemarknad.

Televerkskoncernens primära strategi

· är att vara de svenska kundernas bästa val var än i världen de befinner sig. Kost- nadseffektivitet måste därför kombi- neras med konkurrenskraftiga tjänster, som erbjuds både i och utanför Sverige.

Därför kommer koncernen under 90-talet att investera utomlands i växande ut- sträckning samt delta i joint-ventures. I juni \ 1992 bildade Televerket och

holländska PTT Telecom det gemen- samma företaget Unisource. I ett första steg sammanförs där de båda före- tagens datakommunikationstiänster och satellitburna tjänster. I januari 1993 skrev Unisource och schweiziska televerket under ett '1etter of in tent" av innebörd att Unisource utvidgas till ett joint-venture mellan de svenska, holländska och schweiziska televerken. Därmed har grunden lagts för att de tre företagen genom Unisource under 90-talet framgångsrikt skall kunna tävla på den europeiska och Internationella telemarknaden.

3

(18)

4

Det gamla östblockets politiska och ekonomiska sammanbrott öppnar nya airarsmöjligheter på telekommunikations- området. Vår strategi är att främst satsa på närområdet på andra sidan Östersjön, eftersom handeln med de nordiska länderna bör öka kraftigt och ställa krav på moderna telekommunikationer.

Televerkskoncernen har gått in som del- ägare i mobiltelefonföretag i Estland och Lettland. I december 1992 träffades ett

kapital efter skatt skall vara 17 procent.

År 1992 uppnåddes drygt 10 procent Det återstår således en hel del för att nå målet.

1993 års resultat bedöms bli bättre än 1992 års resultat och således vara ett steg på vägen mot det långsiktiga målet.

Den 22januari 1993 avled riksdagsman Birger Rosqvist i en ålder av 62 år. Han var medlem av Televerkets styrelse sedan 1981. Han engagerade sig helhjärtat i Tele- verkskoncernens utveckling och bidrog avtal, som innebär att de svenska och finska mycket verksam t till Televerkets omvand- televerken med tillsammans 49 procent lin g till ett konkurrenskraftigt företag, som delägande Estonian Telephone arbetar under nya villkor. Birger Rosqvist Company, satsar på att bygga upp ett mod-

ernt telekommunikationssystem i hela Estland. Förhandlingar pågår om en liknande satsning i Lettland. Televerks- koncernen har under 1992 försett Lett- land med utrustning för internationell teletrafik.

Televerkskoncernens långsiktiga ekonomiska mål är att avkastningen på eget

tvekade in te att ta politisk strid för det som han ansåg vara rätt och nödvändigt. Vi är många inom Televerket, som känner tack- samhet för hans insats.

Tony Hagström

t )

•

(19)

TELEKOMMUNIKATIONsMARKNADEN - EN OVERSIKT

Den internationella utvecklingen Den svenska telemarknaden Teknik- och ~änsteutvecklingen

(20)

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN - EN ÖVERSIKT

DEN INTERNATIONELLA UTVECKLINGE N

Telekommunikation är en av västvärldens snabbastväxande branscher och kommer under 90-talet att genomgå omfattande strukturförändringar som saknar historisk motsvarighet.

Den snabba tekniska utvecklingen, med modern informations-och transmissions- teknologi, ökar möjligheterna att erbjuda nya tele~änster och realt sänka kostnaderna för överföring av bl a telefoni.

De nationella monopolen luckras successivt upp.

Avreglering av telemonopolen innebär att konkurrensen blir världsomspännande.

De större telebolagen utvecklar globala strategier för expansion och kommer att inrikta sig på lönsamma delar av mark- naderi flera länder. En annan strategi är att investera i länder som telebolagen inte tidigare varit verksamma i, såsom i östra Europa och Sydamerika. Detta beror inte minst på den ökade kundorienteringen och en målsättning att följa kunden ut i världen.

För att överleva i denna föränderliga bransch krävs inte bara teknisk kompetens och finansiell styrka. Ett nationellt bolag med ringa omvärldsorientering kommer snabbt att tappa sin konkurrensförmåga och därmed marknadsandelar. Inom några få år är det därför troligt att ett fåtal aktörer dominerar den internationella telemarknaden. Dessa aktörer utgörs av stora enskilda telebolag eller allianser av mindre sådana. Samtidigt kommer allt fler aktörer som specialiserar sig inom olika nischer.

i l

l l l l

' l l ' _{; l}

'.!

'!

Telepolitik i EG och Sverige

Som ett led i aUTl!gleringen arbetar EG ptJ.

A)

regelsystem, kallat open Network Provision (ONP). Dessa regler ska säkerställa till- gången till öppna telenät, d v s att nät- kapacitet blir tillgänglig på lika villlwr

för

samtliga operatiYrer. EG vill fårena konkur- rens på lika villJwr med samhällets behov av en stark inhemsk nätoperatör som kan vidareutveckla det grundläggande telenätet pd ett effektivt sätt. Inom aUa EG-länder, utom Storbritannien, har de nationeuJ.

teleoperatörerna fortfarande formellt mmwpol på telefonitjänsten. Ett förhdllande som sannolikt kommer att bestd i ännu några dr.-

(21)

Telroerkets myndighetsroll samt Statens .. 1

Telenämnds arbetsuppgifter har tagits över av Telestyrelsen som bildades i juli 1992.

Telestyrelsen ska bl a övervaka att konkur-

rensen på telemarknaden fungerar och ge till- stånd för nya teleaperatörer.

Telestyrelsen är svensk medlem i det nya CEPT. Telestyrelsen och Telroerket svarar under en övergångstid fram till verkets bolagisering gemensamt får uppgiften att vara svensk administration gentemot

rru.

För att fastställa vilka spelregler som ska gälla på den svenska telemarknaden fårväntas riksdagen under våren anta en

=

_f ..•• ny telelag.

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN . ..., EN ÖVERSIKT

EG:s telepolitik i jämförelse med Sverige

EG (utom Storbritannien) Sverige Fri marknad för kundutrustning Ej !u lit genomförd Fri marknad Value-added-tjänster Under frisläppande Fri marknad Tredjepartstrafik för datakom. Fritt senast 1993 (1996) Fri marknad Datanät, etablering Fritt senast 1993 (1996) Fri marknad

Mobiltelefoni Monopol/duopol 3 operatörer

Satellitkom. (VSAT) 2-vägs Monopol/begränsad frihet Fri marknad Tredjepartstrafik för telefoni Förbjuden Fri marknad

Teletontjänster Lagfäst monopol Fri marknad

Kabel-TV Monopolikoncession Fri marknad

Byggande av (fysiska) nät Monopol Fri marknad

Fristående regleringsorgan Under genomförande Under genomförande

7

(22)

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN EN ÖVERSIKT

8

DEN SVENSKA TELEMARKNADEN

Den öppna telemarknaden Enligt OECD har Sverige, tillsammans med Nya Zeeland, den mest öppna telemarknaden i världen. Nya aktörer kan hyra nåt- kapacitet från Televerket eller från Ban- verket, Svenska Kraftnät och andra företag som byggt upp egna fiberoptiska linjenät.

Med relativt måttfulla investeringar kan dessutom nya nät anläggas, exempelvis med hjälp av radioteknik.

En snabbt ökande mängd av teletrafik, både nationellt och internationellt, går också i privata nät. Vanligt är att större

företagskoncerner kopplar ihop sina växlar både i Sverige och utomlands och på så sått går förbi d~ publika telenäten.

Genom frisläppandet av tredjepartstrafik år det dessutom tillåtet att i Sverige koppla in externa kunder i de privata nåten.

Många multinationeUa friretag Sverige har i förhållande till andra länder många internationellt verksamma kon- cerner. Dessa multinationella företag ställer höga krav på tillförlitliga tele-och dataförbindelser med sina marknader världen över. Det gör Sverige till en intressant marknad för globala tele- operatörer. Redan idag finns flera

internationella teleföretag etablerade i Sverige, såsom BT, AT&T, France Tele- com, Sprint och MCI. På nät-tjänstsidan är Tele2 (ägs till60 procent av Comvik och 40 procent av Cable & Wireless) en märk- bar inhemsk konkurrent till Televerket.

Publik telefoni och lwnkumms Telefonitjänsten är Televerkskoncernens största enskilda intäktskålla. Den svarar för drygt 50 procent av koncernens totala intäkter. Telefonitjänstmarknaden kan indelas i tre delar: lokal-, riks-och utiandssam tal.

Delmarknaden för lokalsamtal är tills- vidare inte särskilt intressant för konkurrenterna. Dåremot kan de genom sarn- trafikavtal utnytga Televerkets lokalnätför att få access till de drygt 3,2 miljoner AXE- kunderna, och även genom direktan- slutning av större företag få en betydande kund bas. På så sått kan de konkurrera med Televerket om riks-och utlandstrafiken.

Konkurrensen på rikssamtal kommer att utvecklas först på de trafiktäta stråken mellan de större städerna.

Idag kommer omkring 70 procent av Televerkets trafikintäkter från riks- och utiandssamtaL Samtidigt är priset för lokalsamtal för lågt i förhållande till kostnaderna och subventioneras av långväga samtal. Denna obalans i prisstrukturen gör att konkurrenterna till Televerket får en mycket gynnsam marknadsposition.

~.)

kan erbjuda utlands-och rikssamtal till ett lägre pris än Televerket och ändå göra stora vinster eftersom de slipper finan- siera ett underskott för lokalsamtal o~) hushållens abonnemang.

Televerkets marknadsandel på rikssamtal beräknas minska påtag-

i ligtfram till 1995.

För utiandstrafiken väntas under motsva- rande period Televerkets marknadsandel minska betydligt mer än för riks- trafiken. Detårdårförnu nödvändigt att fram till mitten av 1990-talet göra en anpassning av Televerkets priser så att långväga telefontrafik inte längre sub- ventionerar lokalsamtal och hushålle&.

kvartalsavgifter. ~

Snabbare konkurrensutveckling i Sverige Kombinationen av obalanserade taxor och en attraktiv marknad med många

svens~

internationellt verksamma företag samt att de stora internationella teleoperatörerna redan finns i Sverige leder till att konkurrens- utvecklingenkommerattgåsnabbareiSverige än i exempelvis USA och Storbritannien.

Televerkets strategier

Televerkets strategi på den svenska marknaden är att befästa sin position som den ledande teleoperatören. Samtidigt måste Televerket följa sina internationellt verksamma kunder ut i världen. Strategin här är att ingå allianser med operatörer i mindre länder med en marknadsstruktur liknande den svenska.

(23)

Televerket har sedan några år ett väl utvecklat samarbete med PTT Telecom Netherlands. Under våren 1992 bildades ett gemensamt bolag-Unisource - som ägs till lika delar av de två partema. Till Unisource fördes det tidigare gemensam- ägda bolaget Vesatel som döptes om till Unisource Satellite Services. Vid halvårs- skiftet l 992 bildades dotterbolaget Unisource Business Networks, med säte i

urt. Bolaget ska marknadsföra och

__,.__..

sälja datakommunikationsgänster till multinationella företag, initialt Sverige- och Hollandsbaserade, men på sikt även

l andra företag.

=-' l januari 1993 skrevs ettletter ofintent med PTT Switzerland om ett delägarskap i Unisource. Avsikten är att partema ska äga en tredjedel var i moderbolaget. Med PTT Switzerlands inträde i alliansen omfattar Unisourcegruppens hemma- marknad sanunanlagt l 00 av de 500 största företagen i Europa.

En tredje, mer långsiktig strategi är att bredda kundbasen och få möjlighet att

O'ECD..tatistilk fOr 1990

Hl per Hl per lnttrafik 100inv anställd per HL (min)

Australien 47 96 72

Danmark 57 163 125

Finland 54 132 70

Frankrike 50 180 83

Holland 46 218 130

Italien 39 189 47

Japan 43 197 14

Kanada 57 147 130

Norge 50 139 132

NyaZeeland 44 86 99

Schweiz 58 186 338

Spanien 32 167 49

Storbrltannlen 44 112 100

Sverige 68 138 105

Tyskland 47 141 105

USA 45 128 66

OECD 43 145 74

Hl" Huvudledningar

lnv. Invånare

lnt• Intemaliene Il Nätlov = Nätinvesteringar

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN·--: EN ÖVERSIKT

transitera utiandstrafik genom Sverige.

Ett exempel på detta är etableringen i Estland och Lettland, tillsammans med Tele Finland. Under året bildades Estonian Telephone Company där Televerket tillsammans med Tele Finland äger 49 procent och det estländska televerket resterande 51 procent.

Intäkter Intäkter Nätlnv Nätinv perlnv per HL per lnv par HL (USD) (USD) (USD) (USD)

510 1083 100 212

438 773 96 170

446 832 128 240

335 673 76 154

367 790 76 164

289 746 143 370

353 812 117 268

490 853 180 314

551 1096 103 206

404 927 110 252

720 1241 315 543

215 664 174 539

407 920 85 193

620 908 138 202

397 838 165 349

692 1 525 78 172

438 1 0?9 102 204

Samarbete och standardismng De politiska liberaliseringsinitiativen Europa och USA har '!IU!dfårt att standardi- seringsarbetet pd telekommunikations- området fdtt ökad betydelse, där främst organisationerna ETNO och ITU spelar en star roll. Som en följd av att mdnga länder separerat regleringsfrligor och operativa uppgifter i skilda organisationer har CEPT, den europeiska post- och telekonferensen, omvandlats till en organisation för enbart regleringsmyndigheter i de nu 34 medlems- länderna. operatörerna, vilka till en del ocksd bolagiserats, har bildat lm:. ny branschorganisation ETNO (European Telecommunications Netwom operaters Association) med säte i Bryssel. ETNO har tvd huvuduppgifter, dels att utfMma branschgemensamma ställningstaganden i telepolitiska frtlgor, defs att sihja för strategiskt sanu1,rbete rtUillan rtUidlemmarna i den utsträckning som EG:s konkurrens- regler tilMter. Televerket har aktivt deltagit i bildandet av ETNO och har nu en plats i styrelsen.

ITU, Internationella Teleunionen, genomgdr en omvandlingsprocess. Syftet är att effektivisera arbetet så att detta kan hålla jämna steg rtUid den allt raskare tekniska utvecklingen. Åtgärder har också vidtagits för att bredda deltagandet i ITU for de nya organisationer som växer fram

pd teleområdet.

9

(24)

l.

l

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN- EN ÖVERSIKT

lO

TEKNIK- OCH TJÄNSTEUTVECKLINGEN

Telenätet är basen

Televerkets telenät har med sina närmare 6 miljoner kundanslutningar stora förut- sättningar för att tillgodose kundernas högt ställda krav på telekommunikation.

Sedan 1987 har Televerket ett rikstäckande digitalt långdistansnät som idag till stor del är baserat på optoteknik. Totalt har 23 000 km optokabel installerats i nätet t o m 1992. Fiberoptiska kablar har hittills huvudsakligen lagts i riks- och utiands- linjenätet Nu läggs optokablar även i lokal- linjenäten och då i första hand på de större tätorterna. Därmed blir det avsevärt enklare att tillmötesgå kundernas krav på större kapacitet, kortare leveranstider och tillförlitlig trafik.

Antal mobiltelefoner per tusen invånare

Sverige 80

Finland Norge Island Danmark Schweiz Storbritannien Österrike Italien Europagenomsnitt Irland Holland Tyskland Frankrike Belgien Spanien

Ka.lla:Finlecl1

73 67 64 40

-

33 ²⁵

-

²³

---

• •

l

o 10

14 12 11 11 10

20 30 40 50 60 70 80 1000-1al

Över 3, 2 miljoner av Televerl<ets kunder ä7 anslumn till en AXE-station.

Radiolänkförbindelser används i betydande omfattning i det nationella telenätet för telefoni, data och bildöverföring.

satellitkommunikation används bland annat för teletrafik över stora avstånd och för distribution av program till kabel- lV-nät.

Idag är näten oftast anpassade för den typ av trafik de ska förmedla. Utvecklingen går dock raskt mot att nätutrustningar blir mindre beroende av trafiktypen. I de nya näten integreras olika trafiktyper och Uänster. Näten går under namnet ISDN (Integrated Services Digital Network), det

"integrerade tjänstenätet". Tekniskt sett är ISDN en fortsatt utveckling av det digitala telefonnätet. Ett pilotnät för ISDN är i drift i Sverige och den kommersiella intro- duktionen beräknas ske i början av 1993.

Ungefär samtidigt öppnas ett nät mellan ett tjugotal länder, inklusive Sverige, i västra Europa.

Mobiltelefoni

Utvecklingen för mobil telekommunikation har gått mycket snabbt och är fortsatt mycket intensiv. Sverige har med NMT skaffat sig en världsledande position med flest mo biltelefoner per capita.

U n der året lanserades GSM, det europeiska, digitala mo biltelefonsystemet.

De 18 medlemsländerna har som huvud- mål att skapa ett enhetligt nät som tillåter kunden att ringa och bli nådd i vilket land man än befinner sig. I Sverige finns tre licensierade operatörer, Televerket Radio, Comvik och NordieTeL

Pocket 200-Televerl<ets sen.asU trddlösa tekfan.

I GSM är abonnemanget inte bundet

nf:

någon specifik telefon utan är identifierat i ett intelligent kort, SIM-kort, som kan pla- ceras i vilken GSM-apparat som helst, var som helst. På så sätt blir kunde1~:

samtal alltid debiterade på den egna tele-·

räkningen.

Fler trådlösa system, såväl lands- täckande som lokala, kommer de när- maste åren att finnas tillgängliga i Europa . Därtill kommer speciella system för mobil- data och personsökning samt kombina- tioner av dessa. Under senare delen av 90-- talet väntas satellitbaserade, globala mobiltelenät vara realiserbara.

Persontelefoni

Persontelefoni är ett vidare begrepp än mobiltelefoni. Med ett smart card kan telenätet kodas så att kundens alla samtal kommer till den telefon där kunden

(25)

befinner sig. Utgående samtal debiteras kundens telefonräkning. Den som ringer behöver inte veta var samtalspartnern finns eller ens vilken operatörs nät denna är ansluten till.

Kundanpassade helhetslösningar Under 1980-talet har konkurrensen på den svenska marknaden för kundplacerad utrustning (bl a fastighetsnät, växlar, ,rminaler) successivt ökat genom att

·feleverkets ensamrätt för anslutning av utrustning i Televerkets nät slopats. En ytterligare utveckling av konkurrensen den svenska utrustningsmarknaden -~~mm er att ske som följd av den interna-

tionella utvecklingen inom telekommu- nikationsområdet och Sveriges närmare anslutning till det europeiska samarbetet (EES och eventuellt medlemskap i EG).

Terminaler som ansluts till telenätet är exempelvis telefoner, telefonsvarare och telefax. Antalet telefaxapparater har ökat kraftigt sedan i slutet av 1980-talet.

Inom kontorsväxelområdet finns idag, med undantag för stora växlar, ett brett utbud av produkter från ett flertal distri- butörer. För stora växlar, som är en fri marknad sedan 3 år tillbaka, tar det ytter-

~are några år innan konkurrensen är fullt utvecklad. Det är naturligt med tanke på att en investering i en sådan _växel är ett stort åtagande

1)r ett företag och att man därför inte byter dessa växlar så ofta.

De flesta på världsmark- naden förekommande kon- torsväxlarna finns redan Sverige.

TELEKOMMUNIK.ATIONSMARKNADEN·-:-EN ÖVERSIKT

Den utveckling som kan förväntas är att antalet distributörer ökar. Samman- taget har dock konkurrensen inom växelområdet utvecklats mycket snabbt i Sverige jämfört med utvecklingen i andra länder, t ex Storbritannien.

Många av de större före- tagskunderna vill för sin tele- och datakommunikation ha egna nät som är skräddarsydda

för företaget. Dessa nät byggs med LAN (Local Area Network) och företagsväxlar.

Ett allt viktigare konkurrensmedel för tele- operatörer är att erbjuda företagskunderna . virtuella nät. Virtuella nät utnyttjar de pub-

lika nätens resurser men fungerar för kunden som ett separat företagsnät. Behoven ökar också av kommunikation mellan olika lokala nät.

Försiiijningm av Ukfonlwrt tiU telefonautomaterna ftdt

tU genombrou under drtt.

Mirag. är en helt. ny digitali.Ierad telej011S11arart, tWignad av italienmm CarloF01lla'rln, där Mdeutgående och inkommart<U maldela•ulen lagras dirtitt i inlmtminntt.

Biu 99 är efl av de nya lxrrdsapparatema Mik for hemmet och [lire taget. Bi.u. 99 har alla viktiga Ju nietioner som t ex inbyggd högtalare och telejunsvarare. Den kan ocltsd. frir- programmeras med 50 kortnummer.

(26)

TELEKOMMUNIKATIONSMARKNADEN- EN ÖVERSIKT

12

TelerJerfut erbjuder en mängd teletjiitnstn 'I1W1 personlig service av ulefanuter.

Fö~:etagskundema efternåga~: idag hel- hetsåtaganden när det gäller kommuni-

kationslösninga~:. Denna utveckling har gått mycket snabbt och accentue~:as av att allt fler företag och organisationer

koncentrera~: sig på sin kä~:nve~:ksam

het och köper gänster, bl a totala kommu- nikationslösningar utifrån, från en Hsystemleverantör".

Affårsmöjlighetema ökar i takt med att nya och kombinerade gänster och produkter utvecklas och paketeras till kund- specifika lösningar. För att en leve~:antör

ska kunna lyckas i denna typ av helhets- åtagande kl:"ävs kompetens och resurser inom ett brett område som spänner från nätgänster, växlar, datakommunikation och gänsteleveranser med hög servicegrad till kunskap om kundens verksamhet.

I Televerkets systemkoncept erbjuds kunderna inte ba~:a lösninga~: som integ- remr kundutrustning, olika nättjänster, utbildning och konsultinsatser utan också olika finansieringsmöjligheter och service- avtal. Avtalen kan omfatta såväl övervak- ning och service som leveranser av nya förbindelser.

~-

(27)

.. .. ..

FORVALTNINGSBERATTELSE OCH RAKENSKAPER

Förvaltningsberättelse Finansrörelsen

Televerkskoncernens resultaträkning Televerkskoncernens balansräkning Finansieringsanalyser

Televerkets resultaträkning Televerkets balansräkning Bokslutskommentarer Vmstdisposition Revisionsberättelse