INOM
EXAMENSARBETE MASKINTEKNIK, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2020,
Indirekt klimatpåverkan vid renovering av lokaler inom fastighetsbranschen -
En fallstudie rörande Hufvudstadens scope 3- utsläpp vid ombyggnation
SIMON ERNSTRÖM
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Indirekt klimatpåverkan vid renovering av lokaler inom fastighetsbranschen - En fallstudie rörande Hufvudstadens
scope 3-utsläpp vid ombyggnation
Simon Ernström
Examensarbete
TRITA-ITM-EX 2020:335
KTH Industriell Teknik och ManagementEnergiteknik SE-100 44 STOCKHOLM
Indirect climate impact during renovation within the real estate market –
A case study concerning the scope 3- emissions arising from refurbishments of
Hufvudstaden´s facilities
Simon Ernström
Master of Science Thesis
TRITA-ITM-EX 2020:335
KTH Industrial Engineering and ManagementEnergy Technology SE-100 44 STOCKHOLM
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2020:335
Indirekt klimatpåverkan vid renovering av lokaler inom fastighetsbranschen - En fallstudie rörande Hufvudstadens
scope 3-utsläpp vid ombyggnation
Simon Ernström
Godkänd
XXXX-XX-XX
Examinator
Jaime Arias
Handledare
Per Lundqvist
Uppdragsgivare
Hufvudstaden
Kontaktperson
Johanna Pettersson
Sammanfattning
Bakgrund: Bygg- och fastighetsbranschens växthusgasutsläpp i Sverige står i paritet med utsläppen från inrikes transporter i Sverige. För att uppnå Sveriges regerings mål om att landets nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll vid 2045 krävs en omställning i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står ombyggnationer och
förvaltning för cirka 20 procent. För att kunna minska dessa utsläpp krävs det att fastighetsägare har möjlighet att ta medvetna val vid ombyggnationer för att minska deras klimatpåverkan. Det finns studier som fokuserar på klimatberäkning vid nybyggnationer av byggnader, men en aspekt som oftast utelämnas är klimatberäkningar vid ombyggnationer och renoveringar, trots att dessa bidrar med en betydande del av de totala växthusgasutsläppen från branschen.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheten för fastighetsbolag att beräkna deras indirekta klimatutsläpp från ombyggnationer, samt att modellera en typisk ombyggnation för att estimera dess klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.
Metod: Studien utgår från forskning inom området för livscykelanalyser och information från leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschen genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och information från hemsidor. Studien är baserad på en fallstudie bestående av en nulägesanalys av fyra leverantörer anlitade av Hufvudstaden vars hållbarhetsarbete analyserades, samt
modellering av en typisk ombyggnation genomförd av Hufvudstaden. Modelleringen
genomfördes med hjälp av programmet One Click LCA (2015) där klimatdata om material kunde inhämtas från programmets databas.
Slutsats: Studien visar att möjligheterna för att fastighetsbolag ska kunna beräkna deras indirekta klimatutsläpp vid ombyggnationer beror till stor del av kvalitén av informationsutbyte mellan leverantörer och fastighetsbolag, vilket visade sig variera mellan olika företag. Bristen på kunskap om hur man genomför livscykelanalyser är också ett hinder som framkommit av studien.
Resultatet av modelleringen visade att en typisk ombyggnation ger upphov till ett klimatutsläpp på 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶
2𝑒𝑒/𝑚𝑚
2.
Nyckelord: GHG-protokollet, Scope 3, LCA, Bygg- och fastighetsbranschen, Renovering,
Ombyggnation
Abstract
Background: Greenhouse gas emissions from the construction and real estate industry in Sweden stands for approximately the same amount as the emissions from Sweden’s domestic transports. To achieve Sweden´s governments goal that Sweden´s net emissions of greenhouse gases should become zero until 2045 a major readjustment in the industry is needed. Greenhouse gas emissions from reconstruction and management stands for approximately 20 percent of the total emissions from the whole construction and real estate industry. To reduce these emissions real estate owners must be able to take suitable options regarding material in the reconstruction process to be able to reduce their emissions. Most studies focus on climate calculation regarding new buildings, but often excludes emissions from reconstruction and refurbishments, although they stand for a significant part of the total emissions from the industry.
Purpose: This study aims to investigate the possibility for a real estate owner to calculate their indirect emissions from reconstructions and construct a model for a typical reconstruction and estimate its climate emissions in terms of carbon dioxide equivalents per square meter.
Method: The study is based on research in the field of life cycle analysis and information from suppliers within the construction and real estate industry through annual reports, sustainability reports and information from their websites. The study is based on a case study including an analysis of four suppliers and how they work with climate and model of a typical reconstruction of an office owned by Hufvudstaden. The model was based on the program One Click LCA (2015) where climate data could be retrieved from their database.
Conclusions: The study show that it is important with information exchange between real estate owners and their suppliers to be able to calculate their indirect climate emissions, which can vary a lot between different companies. The lack of knowledge about life cycle analysis can also cause troubles while trying to get climate data about the material that is used during the reconstruction phase. The result from the modelling showed that a typical reconstruction causes climate
emission of 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶
2𝑒𝑒/𝑚𝑚
2.
Keywords: GHG-protocol, Scope 3, LCA, Building- and real estate market, Renovation,
Refurbishment
Förord
Studien har genomförts inom ramen för Civilingenjörsprogrammet inom Industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Studien genomfördes under vårterminen 2020 och skrevs på skolan för industriell teknik och management.
Jag vill tacka Johanna Pettersson, Karl-Johan Wall, Thérèse Tideberg och Andreas Kihlström på Hufvudstaden för att ni bidragit med er kunskap och information så att studien har kunnat genomföras. Jag vill även tacka min handledare Per Lundqvist som stöttat mig under arbetets gång och kommit med relevanta förslag för studiens och rapportens utformning och innehåll.
Simon Ernström
Stockholm, juni 2020
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMFORMULERING ... 2
1.3HUFVUDSTADEN ... 3
1.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3
1.5AVGRÄNSNINGAR ... 4
2. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 5
2.1ARBETSPROCESS... 5
2.2LITTERATURSTUDIE ... 5
2.3FORSKNINGSDESIGN ... 6
2.3.1 Fallstudie ... 6
2.3.1.1 Nulägesanalys ... 7
2.3.1.2 Estimering av koldioxidekvivalenter vid renovering av typlokal... 8
2.3.2.1 Fördelar och nackdelar med modellering av verkligheten ... 9
2.3.3 Användning av sekundära data ... 10
2.3.4 Forskningskvalitet ... 11
3. LITTERATURSTUDIE ... 13
3.1HÅLLBARHET INOM BYGG- OCH FASTIGHETSBRANSCHEN ... 13
3.1GHG-PROTOKOLLET ... 14
3.1.1 Scope 1, 2 och 3 ... 16
3.2LIVSCYKELANALYS ... 16
3.2.1LCA FÖR BYGGNADER ... 17
3.3ENERGIVARUDEKLARATION ... 19
4. LEVERANTÖRERS HÅLLBARHETSARBETE ... 20
4.1NOBIA... 20
4.1.1 Hållbarhetsarbete ... 21
4.1.1.1 Hållbara innovationer ...23
4.1.1.2 Trä från hållbar källa ...24
4.1.1.3 Minska koldioxidutsläpp ...24
4.1.1.4 Ansvarsfulla inköp ...25
4.1.2 Sammanfattning ... 25
4.2NORDSTRÖMS ... 25
4.2.1 Hållbarhetsarbete ... 26
4.2.1.1 Miljögranskat sortiment ...27
4.2.1.2 Kvalitets- och miljöledningssystem ...28
4.2.1.3 Hållbara trävaror ...29
4.2.1.4 CO2-neutral distribution ...29
4.2.1.5 100 % grön el ...29
4.2.2 Sammanfattning ... 30
4.3CCHÖGANÄS KERAMIK ... 30
4.3.1 Hållbarhetsarbete ... 30
4.3.1.1 Tillverkning ...31
4.3.1.2 Brytning ...31
4.3.1.3 Material ...31
4.3.1.4 Paketering ...31
4.3.1.5 Transport ...31
4.3.1.6 Montering ...31
4.3.1.7 Återanvändning ...32
4.3.2 Sammanfattning ... 32
4.4GUSTAVSBERG ... 32
4.4.1 Hållbarhetsarbete ... 32
4.4.1.1 Projektstart ...32
4.4.1.2 Tillverkning ...33
4.4.1.3 Produkter ...33
4.4.1.4 Logistik ...34
4.4.1.5 Certifieringar ...34
4.4.2 Sammanfattning ... 35
4.5SAMMANFATTNING AV NULÄGESANALYSEN ... 35
5 ESTIMERING AV KLIMATPÅVERKAN FRÅN OMBYGGNATION ... 37
5.1EN TYPISK OMBYGGNATION ... 37
5.2INSAMLING AV DATA ... 38
5.2.1 Genomgående material för hela lokalen ... 39
5.2.2 Material för konferensrum... 40
5.2.3 Material för våtrum ... 40
5.2.4 Material för pentry ... 41
5.4BERÄKNING AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER... 41
6 ANALYS ... 44
6.1ÄR MODELLEN JÄMFÖRBAR MOT VERKLIGHETEN? ... 44
6.2MÖJLIGHET TILL SCOPE 3-BERÄKNINGAR FÖR FASTIGHETSBOLAG ... 47
7 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 49
7.1DISKUSSION OM VAL AV METOD ... 49
7.2DISKUSSION OM RESULTATET ... 50
7.3SLUTSATS ... 51
7.4STUDIENS BIDRAG OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 51
8. REFERENSER ... 53
Bildförteckning
Bild 1 - Visualisering av arbetsprocessen...5
Bild 2 - Modell är en avbildning av systemet (Gustavsson, Lanshammar och Sandblad 1982)...9
Bild 3 - Utvärdering av sekundära källor (Saunders, Lewis och Thornhill 2015)...11
Bild 4 – Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn (Boverket/SCB u.å.)...13
Bild 5 – Hållbarhetstrender (Fossilfritt Sverige 2018)...14
Bild 6 – Illustrering av de olika scope-utsläppen (Greenhouse Gas Protocol u.å.)...15
Bild 7 – En byggnads livscykel (Boverket 2019, Gervasio & Dimova 2018)...18
Bild 8 – Nobias försäljning per kundsegment (Nobia 2019)...21
Bild 9 – Visualisering av Nobias hållbarhetsarbete (Nobia 2019)...22
Bild 10 – Bastas olika kategorier (Basta u.å.)...27
Bild 11 – Modellens uppdelning i rum förutom kontorsytor...37
Bild 12 – Modellens utsläpp i form av kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeteryta (One Click LCA 2015)...42
Bild 13 – Modellens globala uppvärmning uppdelad i livscykelstadier (One Click LCA 2015)...42
Bild 14 – Modellens globala uppvärmning uppdelad i resurstyper (One Click LCA 2015)...43
Bild 15 – LCA för kontorslokal i Kina (One Click LCA 2015)...45
Bild 16 – LCA för kontorslokal i Sverige (One Click LCA 2015)...45
Tabellförteckning
Tabell 1 – Ytstorlek på modellens olika rum...38
Tabell 2 – Materialval genomgående för hela lokalen...39
Tabell 3 – Materialval specifikt för konferensrum...40
Tabell 4 – Materialval specifikt för våtrum...40
Tabell 5 - Materialval specifikt för pentryn...41
Tabell 6: Jämförelse mellan olika produkter inom samma kategori...50
1
1. Introduktion
Avsnittet ämnar ge en bakgrund till studiens ämne och formulera studiens syfte och dess frågeställningar.
Studiens avgränsningar presenteras i slutet av avsnittet.
1.1 Bakgrund
Den rådande klimatförändringen innebär att stora omställningar kommer krävas för att bromsa utvecklingen och minimera den globala temperaturökningen. Sveriges regering har satt upp ett mål om att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara lika med noll år 2045 (Finansdepartementet 2018). Det innebär att stora förändringar kommer behöva
genomföras för att uppnå målet. Bygg- och anläggningsbranschen släpper årligen ut 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter exklusive uppvärmning, vilket är i paritet med utsläppen från alla inrikestransporter inom Sverige varje år (Fossilfritt Sverige 2018). För att kunna uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningsbransch fram till 2045 krävs det förändringar i många olika delar av branschen. Wärmark (2019) föreslår att förändringar bör ske i följande områden:
● Materialanvändning
● Transporter
● Energi och uppvärmning
● Avfallshantering
● Förändring av byggbehov
Estimering av byggnaders koldioxidutsläpp från projektering till underhåll och slutligen
rivning kan genomföras med en livscykelanalys (LCA). Denna analys tar systematiskt
hänsyn till de material och processer som används under en produkts hela livscykel
(Sharma et al. 2011). Det finns många olika sätt att genomföra en LCA på, och det är
viktigt att tydligt definiera vilka delar från livscykeln som ska inkluderas i beräkningarna. En
väl genomförd LCA för byggnader ger ägaren/na en tydlig bild över vilka delar i livscykeln
som släpper ut mest koldioxid till exempel och underlättar för beslutsfattande om vilka
delar som behöver optimeras (Boverket 2019).
2
Enligt Boverket (2020) kan utsläppen från bygg- och fastighetssektorn delas upp i tre olika branscher: byggverksamhet, fastighetsförvaltning - uppvärmning och fastighetsförvaltning - övrigt, där övrigt står för renoveringar och ombyggnationer. År 2017 stod utsläppen från renoveringar och ombyggnationer av fastigheter för cirka 20 procent av de totala utsläppen från hela sektorn, vilket motsvarar ungefärligen 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det finns därmed potential i att optimera processerna för renovering och ombyggnation i förvaltningssektorn, med syfte att reducera utsläpp av växthusagaser.
Vid beräkning av företags utsläpp finns det flertalet metoder och riktlinjer att följa (Fenner et al. 2018). En metod som blivit allt mer populär bland företag och regeringar är GHG- protokollet där utsläpp delas upp i tre nivåer (Patchell. 2018): direkta utsläpp från företagets verksamhet (scope 1), indirekta utsläpp från elektricitet och/eller fjärrvärme för värmning eller kylning (scope 2) och indirekta utsläpp som uppstår från företagets verksamhet (scope 3). Enligt studier har det visat sig att den största andelen utsläpp från byggnader kan kopplas till scope 3 (Fenner et al. 2018), vilka också är svårast att beräkna.
1.2 Problemformulering
Statistik från Boverket (2020) visar att cirka 20 procent av bygg- och fastighetsbranschen koldioxidutsläpp kommer från renoveringar och ombyggnationer. Fenner et al. (2018) beskriver att scope 3-utsläpp från bygg- och fastighetsbranschen står för den största andelen av byggnaders totala växthusgasutsläpp. Samtidigt menar Erlandsson (2019) och Ramíres-Villegas, Eriksson och Olofsson (2019) att studier och statistik saknas för hur stora utsläpp som uppstår vid varje ombyggnation, förvaltning och/eller utbyte. Utan ett tydligt ramverk för hur utsläpp vid till exempel ombyggnationer bör beräknas uppstår ett hinder för fastighetsförvaltare att kunna estimera sina indirekta utsläpp från deras
verksamhet. Enligt Ramíres-Villegas, Eriksson och Olofsson (2019) finns det ett stort
intresse att minska byggsektorns utsläpp från ett livscykelperspektiv, men att största fokus
läggs på nybyggnationer och inte på redan existerande byggnader. Vilches, Garcia-Martinez
och Sanches-Montañes (2016) har undersökt genomförda analyser av utsläpp som uppstår i
samband med renoveringar och menar att beräkningsmetoden kan skilja sig i ganska stor
grad mellan olika aktörer. Vilka systemgränser som används och på vilket sätt utsläppen
beräknas skiljer sig mellan olika genomförda analyser, vilket skapar resultat som inte är
jämförbara.
3
Fastighetsbolag har sällan egna anställda som genomför ombyggnationer, utan det arbetet utförs oftast av en byggentreprenör som i sin tur tar in olika företag för olika arbeten i ombyggnadsprocessen. Detta försvårar beräkningen av fastighetsbolagens indirekta utsläpp (scope 3) rörande ombyggnationer i och med att en sådan process oftast involverar många olika aktörer som alla arbetar med hållbarhet och miljöberäkningar på olika sätt. Det finns därmed ett behov av tydliga riktlinjer och metoder för hur beräkning av utsläpp i samband med ombyggnationer bör genomföras, och på vilket sätt data för byggnadsmaterial och - processer bör inhämtas för att få en så tydlig och heltäckande analys som möjligt.
1.3 Hufvudstaden
Hufvudstaden är ett svenskt börsnoterat fastighetsbolag som hyr ut kontors- och
butikslokaler i Stockholm och Göteborg. Företaget grundades 1915 och äger för tillfället 30 fastigheter och har cirka 120 anställda (Hufvudstaden u.å.). Hufvudstaden jobbar aktivt mot att bli mer hållbara med hänsyn till klimat och miljö. De områden som prioriteras främst är: energi och klimat, avfallshantering och miljöanpassat byggande (Hufvudstaden u.å.). I sitt arbete mot att bli mer hållbara vill Hufvudstaden få en uppfattning om hur stora utsläpp deras verksamhet indirekt bidrar med i samband med renoveringar och
ombyggnationer av sina lokaler. Dessa utsläpp härrör främst från det arbete och materialanvändning som genomförs av byggentreprenörer.
1.4 Syfte och frågeställningar
Studien har som syfte att kvantifiera den klimatpåverkan som uppstår vid en genomsnittlig ombyggnation av en lokal ägd av Hufvudstaden, samt undersöka vilka hinder och
möjligheter som finns vid beräkningar av indirekta klimatutsläpp. Detta för att skapa ett underlag för framtida beräkningar, och bidra med en tydligare bild över vilka utsläpp som uppstår vid ombyggnationer.
Utifrån syftet har följande frågeställningar skapats:
● F1: Vilka möjligheter och hinder finns det för beräkning av indirekta klimatutsläpp för ett fastighetsbolag?
● F2: Hur stora scope 3-utsläpp i form av koldioxidekvivalenter enligt GHG-
protokollet uppstår vid en genomsnittlig ombyggnation av en kontorslokal?
4
1.5 Avgränsningar
För att studien inte ska bli alltför omfattande då studien är tidsbegränsad samt att studien ska vara genomförbar med den information som finns tillgänglig har följande avgränsningar gjorts:
● Studien tar enbart hänsyn till lokaler som ägs av Hufvudstaden och därmed inte lokaler från andra fastighetsbolag.
● Då studien genomfördes i Stockholm har Hufvudstadens lokaler i Göteborg inte tagits hänsyn till.
● Vid beräkning av klimatavtryck i samband med renoveringar och ombyggnationer är det enbart koldioxidekvivalenter som tas med i beräkningarna.
● Allt material som används i ombyggnationsprocessen är inte inräknad i modellen.
5
2. Metod och genomförande
I detta avsnitt beskrivs och motiveras den metod som har valts för detta examensarbete. Fokus kommer att vara på arbetets olika processer och varför en fallstudie passar som metod för detta arbete. Slutligen diskuteras studiens reliabilitet och validitet.
2.1 Arbetsprocess
Utifrån frågeställningarnas utformning valdes fallstudie som metod vilket beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.3. En litteraturstudie har genomförts för att bygga upp en teoretisk grund för fallstudien. Ett processchema för arbetets genomförande visas i bild 1.
Examensarbetet påbörjade med att utifrån projektbeskrivningen utforma preliminära forskningsfrågor. Därefter påbörjades en utformning av vilken metod som skulle användas för arbetet. Litteraturstudien påbörjades därefter och efterföljdes av genomförandet av fallstudien där data samlades in via olika metoder som kommer beskrivas nedan. Slutligen sammanställdes den data som insamlats och analyserades utifrån frågeställningarna. Notera att alla delar ur arbetsprocessen inte har genomförts sekventiellt efter varandra, utan visst parallellt arbete har förekommit.
Bild 1: Visualisering av arbetsprocessen
2.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien genomfördes med fokus på att undersöka och förklara de viktigaste koncepten som studien kommer att utgå ifrån. De delar som litteraturstudien innehåller är följande:
Problemformulering Inledande
metodbeskrivning Litteraturstudie Modell/Fallstudie Sammanställning och
analys
6
• En kortfattad beskrivning av hur hållbarhetsarbetet inom bygg- och
fastighetssektorn genomförs. Vilka utmaningar står sektorn inför, och vilka krafter finns det som driver utvecklingen framåt?
• Beskrivning av GHG-protokollet och hur den kan användas för att uppskatta företags klimatpåverkan.
• Beskrivning av livscykelanalys som tillvägagångssätt för att estimera produkters klimatpåverkan. Fokus ligger på livscykelanalyser inom bygg- och fastighetssektorn.
• Beskrivning av energivarudeklarationer, och hur de används vid klimatberäkningar i bygg- och fastighetssektorn.
Eftersom litteraturstudien endast är en del av examensarbetet är inte syftet att uttömmande beskriva dessa fyra områden och hur de kan påverka hållbarhetsarbetet inom bygg- och fastighetssektorn, utan syftet är att skapa en referensram för fallstudien att luta sig mot.
Det material som har använts till litteraturstudien är både vetenskapliga artiklar samt rapporter och hemsidor från myndigheter och företag. Detta för att få en uppfattning om hur begreppen och metoderna beskrivs både vetenskapligt och i praktiken. Eftersom hållbarhet och klimatpåverkan är begrepp som ständigt är under utveckling så grundar sig litteraturstudien främst på artiklar och rapporter från år 2015 och framåt. Vissa referenser är äldre, men används då främst som grundläggande beskrivning av modeller som inte har förändrats nämnvärt.
2.3 Forskningsdesign
Så som studiens frågeställningar formulerats samt att det saknas tidigare studier inom detta område har en abduktiv ansats använts i utformningen av studiens metod. Den abduktiva ansatsen används för att undersöka mönster inom ett känt område och utifrån det applicera den insamlade informationen på teoretiska ramverk (Saunders, Lewis och Thornhill 2015).
Då tidigare studier saknas inom detta examensarbetes område passar en enskild fallstudie bra som forskningsmetod (Yin 2014).
2.3.1 Fallstudie
För att kunna besvara de definierade frågeställningarna krävs ett undersökande arbete inom
den givna kontexten för att förstå sambanden mellan olika aktörer och deras syn och
kunskap på hållbarhet inom byggbranschen. På grund av den komplexa frågeställningen
7
och att både kvalitativa samt kvantitativa data kommer användas passar fallstudie som metod för detta arbete. Eisenhardt (1989) beskriver fallstudie som en forskningsmetod där dynamiken inom ett specifikt område undersöks, och där olika datainsamlingsmetoder oftast används. Fallstudier fokuserar också på att undersöka företeelser i sitt verkliga sammanhang, och med dess omgivningar i åtanke (Yin 2014).
De datainsamlingsmetoder som används inom ramen för studien är:
• Rapporter och årsredovisningar från leverantörer inom byggbranschen
• Dokumentation hos uppdragsgivaren (ritningar, beställningslistor...)
• Intervjuer och brainstorming med uppdragsgivaren
Fallstudien består av två olika delar som tillsammans har syftet att besvara
frågeställningarna: en nulägesanalys av leverantörers hållbarhetsarbete inom bygg- och fastighetssektorn och en estimering av den klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter som uppstår vid renovering av en typlokal för uppdragsgivaren.
2.3.1.1 Nulägesanalys
För att kunna skapa en uppfattning om hur uppdragsgivarens scope 3-utsläpp vid
renoveringar påverkas av deras olika leverantörer av varor och tjänster har en nulägesanalys genomförts med fokus på dessa leverantörers hållbarhetsarbeten och om samt till vilken grad de genomför livscykelanalyser på deras produkter. Genom att analysera olika
leverantörers hållbarhetsarbete kan en överblick skapas för hur uppdragsgivarens indirekta utsläpp.
Det var tänkt att nulägesanalysen skulle utgöras av både data inhämtat från leverantörernas årsredovisningar och hållbarhetsrapporter och intervjuer med anställda på företagen. Detta för att kunna få en djupare inblick i företagens hållbarhetsarbete samt möjlighet att kunna bygga vidare på den kunskap som erhållits av rapporterna som Saunders, Lewis och Thornton (2015) föreslår. På grund av Covid-19 och dess påverkan på leverantörernas personalstyrka har det varit svårt att kunna genomföra intervjuer. På grund av detta består nulägesanalysen enbart av data från rapporter och årsredovisningar och från
leverantörernas hemsidor.
8
Under datainsamlingen för nulägesanalysen har försök att hitta information om leverantörer inom olika delar av renoveringsprocessen gjorts, för att skapa en så
heltäckande analys som möjligt. Analysen har dock avgränsats till att behandla fyra stycken leverantörer både på grund av studiens begränsade omfattning men även för att analysen annars kan bli spretig och sakna en röd tråd. I analysen har fokus legat på att beskriva i vilken utsträckning leverantörerna bedriver ett miljöarbete och inom vilka områden företagen lägger mest fokus på. Om information finns tillgänglig så undersöks även leverantörens arbete med att beräkna deras produkters klimatpåverkan som bland annat kan hittas i miljövarudeklarationer (EPD) som beskrivs mer utförligt i litteraturstudien.
2.3.1.2 Estimering av koldioxidekvivalenter vid renovering av typlokal
Denna del av fallstudien har som mål att skapa en estimering av den klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter som uppstår vid ombyggnation av en typlokal hos
uppdragsgivaren. På grund av att ingen ombyggnation från start till slut passade in i studiens omfattning samt att ett mål var att skapa en genomsnittlig påverkan för alla ombyggnationer som utförts av uppdragsgivaren så kommer en modell motsvarande en typlokal att skapas som beräkningarna kommer utgå ifrån.
Att skapa en modell som syftar att representera verkligheten på ett hanterbart vis är ett lämpligt sätt att hantera denna komplexa uppgift som påverkas av många olika indata.
Enligt Gustafsson, Lanshammar och Sandblad (1982, s.26) kan begreppet modell definieras enligt:
Modell är ett system som vi valt för att den avbildar väsentliga egenskaper hos ett annat verkligt system
Syftet med modellen är att plocka ut de mest väsentliga egenskaperna från systemet (verkligheten) så att beräkningen av klimatpåverkan blir hanterbar med den information som finns tillgänglig. Detta innebär att allt material som ingår i en existerande renovering inte kommer att inkluderas i den modellerade typrenoveringen då den antingen anses ha för liten påverkan på slutresultatet eller att information om dess påverkan saknas. Exempel på material som inte kommer att ingå i modellen är spik och skruv då dess klimatpåverkan ansågs vara tillräckligt liten i jämförelse med andra material för att kunna uteslutas ur modellen, och därmed skapa en modell som är realiserbar inom ramen för denna studie.
Modellen baseras på sex stycken ritningar över lokaler ägda av uppdragsgivaren samt
anordnade workshops tillsammans med anställda hos uppdragsgivaren där bland annat
9
layouten på en genomsnittlig lokal och standardmaterial diskuterades. Utifrån den skapade modellen påbörjades sedan insamlingen av data (materials och tjänsters klimatpåverkan per kvadratmeter) för att slutligen kunna beräkna en genomsnittlig påverkan för en
typrenovering per kvadratmeter.
I början av studien var syftet att ta kontakt med leverantörer som anlitats av
uppdragsgivaren vid föregående renoveringar för att på så sätt undersöka till vilken grad de genomför livscykelanalyser på sina produkter. Om leverantörerna inte skulle haft någon form av information om deras produkters klimatpåverkan så skulle generiska data användas i form av data från databaser tillhörande liknande material som används i typrenoveringen.
I och med Covid-19 och dess negativa påverkan på leverantörernas personalstyrka och deras verksamhet har det varit svårt att få tid för intervjuer hos dem. Därför kommer modellen bestå av data på liknande produkter samt generiska data från databaser.
2.3.2.1 Fördelar och nackdelar med modellering av verkligheten
Att skapa en modell med syfte att representera verkligheten kan ses som att modellen är en avbildning av systemet i fråga (verkligheten) enligt Gustafsson, Lanshammar och Sandblad (1982), se bild 2
Bild 2: Modell är en avbildning av systemet (Ibid)
System
Modell
Avbildning
Systemets Beteende Påverkan
Indata Resultat
10
De fördelar som modellering av verkligheten uppbringar är bland annat följande enligt Gustafsson, Lanshammar och Sandblad (Ibid):
• Att modellera verkligheten är mer kostnads- och tidseffektivt jämfört med att utföra beräkningar och experiment direkt på verkligheten.
• Modellbyggnadsprocessen kan skapa mer förståelse för själva systemet.
• En modell kan skapas isolerat från systemets omgivning vilket underlättar beräkningar och antaganden.
Det är dock viktigt att komma ihåg modellens begränsningar och att den inte är en perfekt avbildning av systemet (Ibid). Den skapade modellen ska heller inte användas för att besvara andra frågeställningar än vad den är skapad för.
2.3.3 Användning av sekundära data
Användning av sekundära data i studier har en fördel i att det sparar tid då en stor mängd data kan inhämtas med hjälp av en kortare sökning på relevanta sidor. Det ger också tillgång till data och genomförda undersökningar som inom ramen för denna studie hade varit omöjligt att genomföra (Saunders Lewis och Thornhill 2015). Ytterligare en fördel med sekundära källor är att de finns lättillgängliga även för läsarna vilket underlättar för om de vill undersöka varifrån data har hämtats.
Enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2015) finns det dock en risk att sekundära data kan ha skapats med ett annat syfte än vad den kommer användas för, vilket kan leda till
syftningsfel. Därför har det varit viktigt att analysera den data som använts i studien för att försäkra sig om att inga tolkningsfel inträffar. Det kan även vara svårt att avgöra kvalitén på den data som hämtas från sekundära källor, då läsaren inte alltid får inblick i hur
informationen inhämtats eller data beräknats. I den mån det har varit möjligt har den information som används i studien undersökts för hur den tagits fram av författarna till ursprungskällan, men där det inte varit möjligt har antaganden fått tagits och kvalitén har uppskattats utefter dessa antaganden.
Vid utvärdering av sekundära källor finns det tre olika kategorier av frågor som bör
besvaras, se bild 3 (Saunders, Lewis och Thornhill 2015)
11
Bild 3: Utvärdering av sekundära källor (Saunders, Lewis och Thornhill 2015)
För nulägesanalysen var det viktigt att kunna jämföra olika certifikat och
miljögranskningssystem för att kunna se vilka skillnader som finns bland olika leverantörer i bygg- och fastighetsbranschen. Inga finansiella kostnader uppstod vid insamling av data för nulägesanalysen utan den inhämtades från leverantörers årsredovisningar,
hållbarhetsrapporter och hemsidor främst. Om representanter från leverantörerna gick att få tag på inhämtades även information via mejl.
För beräkningen av klimatpåverkan vid en ombyggnation inhämtades data från One Click LCA (2015) databas innehållandes information om olika produkters klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter. Fördelen med att använda databaser är den direkta tillgången på data och att flera olika typer av liknande material går att tillgå. I många fall har det inte varit möjligt att hitta data för exakt rätt typ av material och leverantör som används vid
uppdragsgivarens ombyggnationer, och då har liknande produkt försökts hittas.
2.3.4 Forskningskvalitet
För att studiens kvalitet ska vara hög har dess reliabilitet och validitet undersökts under arbetes gång. En studie med hög reliabilitet innebär att en annan forskare ska kunna genomföra samma studie och komma fram till liknande resultat. En studie med hög validitet innebär att det som studeras och hur det analyseras bidrar med att uppnå studiens syfte (Saunders, Lewis och Thornhill 2015).
Generell lämplighet
• Innehåller källorna den information som krävs för att besvara
frågeställningen?
• Är variablerna samt dess avgränsningar tydligt definierade?
Specifik lämplighet
• Är det tydligt vart informationen är hämtad från?
• Är det möjligt att insamlingen av data påverkats av bias?
Kostnad och fördelar
• Vilka kostnader finansiellt och
tidsmässigt krävs för att få åtkomst till data?
• Överväger fördelarna
kostnaderna?
12
En fallstudie har i grunden en ganska låg reliabilitet då den undersöker fenomen inom en specifik kontext, vilket innebär att liknande studier fast i en annan kontext med stor sannolikhet inte kommer att uppnå samma resultat som denna studie.
Datainsamlingsmetoden för denna studie har försökts beskrivits noggrant för att kunna efterliknas. Då modellen för att beräkna en ombyggnations klimatpåverkan är baserad på ritningar av Hufvudstadens lokaler som inte är tillgängliga för allmänheten sjunker reliabiliteten.
För att uppnå en hög validitet har studiens syfte och frågeställningar uppdaterats under arbetets gång för att de hela tiden ska utformas utefter den data som inhämtas. Även teoridelen har uppdaterats under arbetets gång för att bygga upp en grund till analysen.
13
3. Litteraturstudie
I detta avsnitt beskrivs bygg- och fastighetsbranschen ur ett hållbarhetsperspektiv, GHG-protokollet, livscykelanalyser och energivarudeklarationer.
3.1 Hållbarhet inom bygg- och fastighetsbranschen
Bygg- och fastighetsbranschen svarade för cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2017 (Boverket 2020) i form av inhemska utsläpp. Detta motsvarar 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om även utsläppen kopplade till importvaror räknas med stiger utsläppen till cirka 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I bild 4 nedan visas utsläppen från bygg- och fastighetsbranschen mellan 1993 och 2017 uppdelat i
uppvärmning och resterande utsläpp. Noterbart är att utsläppen exklusive uppvärmning inte minskat nämnvärt under tidsperioden, medan utsläpp härrörande uppvärmning har minskat under åren.
Bild 4: Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetsbranschen (Boverket/SCB u.å.)
Fossilfritt Sverige (2018) har tillsammans med bygg- och fastighetsbranschen skapat en
vision om att uppnå klimatneutralitet vid år 2045. Detta ska uppnås genom att nå följande
mål under kommande år enligt nedan:
14
● 2020–2022: Aktörer i bygg- och fastighetsbranschen har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål.
● 2025: Utsläppen visar en betydligt sjunkande trend.
● 2030: 50 % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med utsläppen 2015.
● 2040: 75 % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med utsläppen 2015
● 2045: Nettonollutsläpp av växthusgaser
Fossilfritt Sverige (2018) identifierar sju trender inom bygg- och fastighetsbranschen som påverkar dagens utsläpp enligt figur 5 och dessa kommer att behöva förändras för att uppnå det framtida målet om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045.
Bild 5: Hållbarhetstrender (Ibid)
3.1 GHG-protokollet
GHG-protokollet är en metod utvecklad av World resources institute (WRI) och World business council on sustainable development (WBCSD) i syfte att standardisera mätningar och rapporteringar av växthusgasutsläpp från organisationers verksamheter (Tricorona.
2015). Det huvudsakliga syftet med att ha utvecklat GHG-protokollet var för att möjliggöra ett sätt för organisationer att jämföra sina utsläpp med andra organisationer, med vetskapen om att beräkningarna genomförts på liknande sätt (WRI, WBCSD. u.å.). Protokollet är
Påverkan från
byggskedet Påverkan från
användningen Resursanvändning
Digitalisering Styrmedel, kundkrav
och marknadsinitativ Hållbara investeringar
Behovsstyrd
innovation
15
uppbyggt utifrån följande fem principer (Tricorona. 2015):
● Relevans: Beräkningarna av organisationens utsläpp ska genomföras på ett relevant sätt så att resultaten kan användas både internt och externt.
● Fullständighet: Alla utsläpp inom den uppsatta systemgränsen ska beräknas, eller motiveras varför vissa delar inte ingår.
● Jämförbarhet: Den metod som genomför beräkningarna ska vara konsekventa så att beräkningar i framtiden kan genomföras på liknande sätt, och därmed bli jämförbara med tidigare beräkningar.
● Transparens: All dokumentation som ingått i beräkningarna ska finnas tillgängliga.
● Noggrannhet: Beräkningarna av utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.
GHG-protokollet är en av de mest använda metoderna för att beräkna organisationers växthusgasutsläpp (Fenner et al. 2018). De utsläpp som bör ingå i beräkningarna brukar delas upp i tre olika scope (Ibid), som illustreras i bild 6 nedanför, och beskrivs i
kommande avsnitt.
Bild 6: Illustrering av de olika scope-utsläppen (Greenhouse Gas Protocol u.å.)
16
3.1.1 Scope 1, 2 och 3
Utsläppen som hör till scope 1 enligt GHG-protokollet är de som direkt kan härröras till företagets verksamhet och kan till exempel vara utsläpp från transporter som genomförs av företaget eller förbränning av fossila bränslen för tillverkning inom företagets verksamhet.
(Fenner et al. 2018).
Utsläpp tillhörande scope 2 beskrivs som de indirekta utsläpp som uppstår vid förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla
Utsläpp tillhörande scope 3 kan beskrivas som de resterande indirekta utsläpp som uppstår på grund av företagets verksamhet och kan till exempel uppstå vid köp av varor eller tjänster samt vid materialanvändning. Som kan ses från ovanstående bild (Greenhouse Gas Protocol u.å.) så kan scope 3-utsläpp delas upp i uppströms och nedströms aktiviteter vilket innebär att utsläpp kan uppstå både innan och efter tillverkning/utförande av ett företags produkt eller tjänst. Komplexiteten som uppstår när företag försöker beräkna sina scope 3- utsläpp uppstår främst på grund av odefinierade systemgränser vilket ger upphov till ojämförbara data mellan olika företag, då det kan skilja stort på vad som räknats in i modellen och vad som lämnats ute (Vilches, Garcia-Martinez och Sanches-Montañes 2016). Det är dock viktigt för företag och särskilt företag i bygg- och fastighetsbranschen att försöka bestämma sina scope 3-utsläpp då dessa oftast är den störst bidragande faktorn till företagets växthusgasutsläpp (Fenner et al. 2018).
3.2 Livscykelanalys
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att bestämma en produkts material- och
energiflöden samt dess miljöpåverkan under hela produktens livstid (Sharma et al. 2011).
Metoden kan skapa en överblick över vilken påverkan produktionen, användningen, nedmontering samt andra processer tillhörande produktens livscykel har på miljön.
Livscykelanalyser kan genomföras på olika sätt beroende på vad för typ av produkt som ska analyseras men i grunden består de flesta av ett antal faser där vissa genomförs sekventiellt medan andra genomförs parallellt.
Den inledande fasen handlar om att skapa en uppfattning om vad som vill uppnås med
livscykelanalysen och sätta upp ett preliminärt ramverk för vilka delar i produktionskedjan
som ska ingå, och vilka som ska uteslutas. När detta genomförts är nästa steg att sätta upp
17
mål för analysen så att man i slutändan kan mäta i vilken grad analysen uppnådde dessa mål. I denna fas ska även analysen definieras mer i detalj där man specificerar mer noggrant hur den ska genomföras, och vilka delar som ska ingå. De faser som sedan ingår i en LCA är (Sharma et al. 2011):
● Inventeringsanalys, där information om materialanvändning och energiflöden inhämtas från olika delar av produktens livscykel
● Bedömning av påverkansgrad, där flöden av material och energi i produktens livscykel kategoriseras utifrån dess olika påverkan på miljön. Dessa kategorier kan skilja sig åt mellan olika LCA beroende på vad för typer av påverkan som vill undersökas.
● Tolkning av analysen, där den information och data som inhämtats tolkas, och problemområden samt områden med utvecklingspotential identifieras.
Slutligen kan slutsatser från livscykelanalysen dras och en utvärdering av genomförandet bör genomföras för att undersöka vilka brister som uppstått i processen och hur dessa kan utvecklas till nästa gång.
3.2.1 LCA för byggnader
Byggnader går igenom många olika faser under sin livscykel som alla påverkar miljön på olika sätt. För att uppskatta byggnaders klimatpåverkan under dess livscykel kan en LCA genomföras. Enligt Boverket (2019) är livscykelanalyser lämpliga för att kunna avgöra vilka skeden i byggnaders livscykler som påverkar miljön mest och vilka olika delar som går att påverka genom att byta ut material eller använda andra typer av processer. Enligt Gervasio och Dimova (2018) har uppmärksamheten för LCA ökat de senaste åren bland forskare men att företag oftast använder sig av någon form av frivilliga graderingssystem så som BREEAM och LEED. Dessa är ofta framtagna av internationella eller nationella
miljöorganisationer och syftar till att öka kunskapen och intresset för hållbara byggnader.
Nackdelen med dessa system enligt Gervasio och Dimova (2018) är att resultaten mellan
olika system inte alltid är jämförbara då de oftast baserar sina resultat på olika grunder och
har valt olika avgränsningar och systemgränser. Med syfte att skapa en metod för att
gradera byggnaders prestation när det kommer till miljöpåverkan har en modell för LCA
tagits fram av författarna (Ibid). Modellen ska möjliggöra en mer standardiserad beräkning
av byggnaders miljöpåverkan och ge möjlighet till att fatta beslut om andra materialval
tidigt i designprocessen.
18
En byggnads livscykel kan delas upp i fyra huvudfaser som i sin tur delas upp i mindre faser enligt figur 7 (Boverket 2019, Gervasio & Dimova 2018).
Bild 7: En byggnads livscykel (Boverket 2019, Gervasio & Dimova 2018)
19
● Fas A1-A3 (Produktfasen): Dessa faser utgörs av produktionsprocessen av de
material som kommer att användas för byggnationen. I dessa faser räknas påverkan från hantering av råmaterial, transport till fabriker och tillverkningen av det
slutgiltiga materialet. Produktfasen kan sägas avslutas när materialen precis lämnar fabriken där de tillverkades.
● Fas A4 (Byggproduktionsfasen): Denna fas tar hänsyn till den påverkan som transporten av byggmaterial till byggplatsen utgör.
● Fas A5 (Byggproduktionsfasen): I denna fas uppskattas den påverkan som uppstår under själva byggandet av byggnaden. Här räknas till exempel användningen av maskiner och verktyg in.
● Fas B1-B7 (Användningsfasen): I dessa faser räknas all miljöpåverkan som uppstår under byggnadens användningsskede. Här räknas till exempel underhåll, reparationer, ombyggnationer och energi- samt vattenanvändning in. Enligt
Gervasio och Dimona (2018) bör B6 och B7 uteslutas då de inte anses påverkas av byggnadens strukturella system.
● Fas C1-C4 (Slutfasen): Dessa faser omfattar de processer som sker vid rivning av byggnaden, som till exempel restproduktsbehandling, transporter och bortskaffning av material.
● Fas D: I denna fas räknas fördelaktig påverkan och belastningar som ligger utanför systemgränsen. Här räknas till exempel återanvändning och återvinning av material.
3.3 Energivarudeklaration
Energivarudeklarationer (EPD) är dokument som innehåller information om produkters
miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv (Environdec u.å.). Deklarationerna ska vara
utformade enligt standarden ISO 14025 som är en grundläggande standard för att
genomföra miljödeklarationer (Lauri et al. 2020). Det huvudsakliga målet med att få fler
företag att skapa energivarudeklarationer för sina produkter är att utöka tillgången till
transparent, verifierad och jämförbar information om produkter på marknaden, för att på
så sätt öka medvetenheten och kunskapen om olika produkters miljöpåverkan (Environdec
u.å.). Beräkningarna i deklarationerna utgår ifrån de faser som beskrivits i föregående
avsnitt från produktens ”vagga till grav” (Lauri et al. 2020).
20
4. Leverantörers hållbarhetsarbete
En nulägesanalys av leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete har genomförts.
Analysen baseras på 4 leverantörer och har som syfte att beskriva det arbete som respektive leverantör bedriver för att uppnå en högre hållbarhet inom deras verksamhet. Vid urvalet av leverantörer har fokus varit att välja företag som uppdragsgivaren anlitar vid renoveringar och ombyggnationer. Avsnittet är uppdelat efter respektive företag där deras hållbarhetsarbete beskrivs, för att sedan avslutas i en sammanfattning av nulägesanalysen.
4.1 Nobia
Nobia beskriver sig som Europas ledande köksspecialist och bedriver sin verksamhet inom utveckling, tillverkning och försäljning av köksinredning (Nobia 2019). Deras huvudsakliga uppdrag är att sälja kompletta kökslösningar till både privatpersoner och företag, och deras produkter tillverkas främst av trämaterial i deras egna anläggningar. Försäljningen till företag sker via direktförsäljning. Denna marknad som Nobia kallar för den professionella marknaden kan delas upp i tre segment:
• Husbyggare och byggföretag
• Allmännyttan
• Hantverkare och små lokala byggbolag
Segmentet för husbyggare och byggföretag kallas även för projektmarknaden och enligt Nobia är köksinredningen en stor del av marknadsföringen för bostäder och lokaler (Nobia 2019).
Av koncernens totala omsättning bidrar marknaden i Norden med 49 %. Nordens
omsättning uppdelat i kundsegment kan ses i nedanstående bild 8 (Nobia 2019).
21 Bild 8: Nobias försäljning per kundsegment (Nobia 2019)
I Sverige säljer man kökslösningar genom tre varumärken:
• HTH: Kompletta kökslösningar ofta monterade i mellanprissegmentet
• Marbodal: Kompletta monterade kökslösningar i mellanprissegmentet
• Uno Form: Exklusiva och hantverksmässigt tillverkade kök i lyxsegmentet
4.1.1 Hållbarhetsarbete
I Nobias hållbarhetsrapport (2019) beskrivs deras hållbarhetsarbete som en process som genomlöper genom hela Nobias värdekedja enligt nedanstående bild 9. Nobia anser att man främst kan påverka miljön positivt genom aktivt val av material, utveckling av hållbar tillverkning, se över sin distribution av varor och förmedla hur deras kökslösningar kan bidra till en mer hållbar livsstil.
Försäljning per kundsegment, %
Projekt Konsument Hantverkare
22 Bild 9: Visualisering av Nobias hållbarhetsarbete (Nobia 2019)
Nobias koncerngemensamma hållbarhetsstrategi kan delas upp i fyra olika områden som alla har en koppling till FN:s hållbarhetsmål (UNDP u.å.):
• Hållbara innovationer
o Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt o Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
• Trä från hållbar källa o Mål 8
o Mål 12
o Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna o Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
• Minska koldioxidutsläpp o Mål 13
• Ansvarsfulla inköp o Mål 8 o Mål 13 o Mål 15
Produktutveckling Inköp Tillverkning
Försäljning Transport Användning
Avfall och återvinning
23
Målsättningarna inom respektive område följs upp kontinuerligt och ska enligt Nobias hållbarhetsrapport (2019) vara uppfyllda 2020. Under 2019 påbörjades ett arbete med att utveckla dessa fokusområden ytterligare för framtida mål.
4.1.1.1 Hållbara innovationer
Eftersom kök har en relativt lång livslängd beskriver Nobia i deras hållbarhetsrapport (2019) att de måste ligga i framkant när det gäller design- och produktutveckling, för att kunna möta både dagens och framtidens krav och trender. I och med detta har Nobia tagit fram flera konceptkök med fokus på hållbarhet och cirkulära livscykler. Ett exempel är ”the waste-free kitchen” som främst består av återvunnet material och ska motivera användarna till att minska sitt matsvinn. Med ett större fokus på att utveckla konceptkök utifrån ett hållbart perspektiv har intresset för att utveckla hållbara produkter ökat inom koncernen, samt att Nobias kunder blivit mer intresserade av att minska sitt matsvinn och hur kök kan bli mer miljövänlig. Nobia har alltså påverkat flera delar av sin värdekedja.
Nobia jobbar även med miljömärkning av sina produkter för att ytterligare stärka och synliggöra deras hållbarhetsarbete och skapa ett mervärde för sina kunder, då märkningarna gör det mer tydligt i vilken grad produkterna är hållbara (Nobia hållbarhetsrapport 2019).
Nobia har bland annat flera Svanenmärkta produkter i sin produktkatalog och i Sverige kom 47 % av den totala försäljningen från Svanenmärkta produkter under 2019. Produkter som är Svanenmärkta uppfyller ett antal uppsatta krav och kriterier vilket säkerhetsställer att dessa hör till den gruppen av produkter med minst miljöpåverkan (Nordisk
miljömärkning 2018). Kraven som ställs för produkter inom kategorin möbler/inredning är bland annat (Nordisk miljömärkning 2018):
• Det trä som används i tillverkningen ska komma från uthålligt skogsbruk.
• Produkterna ska ha en minimal påverkan från miljö- och hälsofarliga ämnen
• Produkternas livscykel ska bidra till en minskad klimat- och energipåverkan
• Produkterna ska ha en hög kvalité och god användarfunktion.
Förutom Svanenmärkta produkter erbjuder Nobia produkter som uppfyller kraven för
miljöbyggnadsstandarden BREEAM samt andra lokala märkningar och standarder på deras
olika marknader. Under 2018–2019 utvecklades ett styrkort för produktutveckling som ska
främja en mer hållbar utveckling. Detta styrkort tar bland annat upp frågeställningar så som
24
val av leverantörer, bedömning av material och utvärdering av design vilket bidrar till en mer aktiv produktutvecklingsfas som ska öka möjligheterna till att minska sina produkters miljöpåverkan under dess livslängd (Nobia hållbarhetsrapport 2019).
4.1.1.2 Trä från hållbar källa
Nobia har som mål att allt trä som köps in för tillverkning av produkter ska komma från hållbara skogsbruk (Nobia hållbarhetsrapport 2019). Detta innebär att trä som köps in ska komma från skogar som är certifierade för hållbart skogsbruk, återvunnet trä eller från hållbarhetsgranskade och godkända skogar. Genom att säkerhetsställa träets ursprung kan Nobia undvika att köpa in trä från intakta regnskogar eller skogar med högt
behållningsvärde. Under 2019 kom 91 % av Nobias totala inköp av trä från certifierade skogar. Eftersom den största delen av det trä som används i produktionen består av skivmaterial som till exempel spånskivor så finns det stor möjlighet att ta tillvara på till exempel spillmaterial, uttjänta möbler och träprodukter i tillverkningen. 30 % av spånskivorna som används i Nobias produktion kommer från återvunnet material.
4.1.1.3 Minska koldioxidutsläpp
Nobias produktionsanläggningar och butiker på alla marknader drivs av förnybar el. Elen som används i produktionsanläggningarna kommer delvis från energiåtervinning av sitt eget träspill. Detta innebär att 87 % av Nobias förbrukning av el och värme kommer från förnyelsebara källor (sol, vind, vatten och träspill). I och med att Nobia ställt om sin förbrukning av elektricitet har deras scope 1- och 2-utsläpp minskat med 60 % sedan 2016.
År 2019 låg Nobias scope 1- och 2-utsläpp på 13,6 tusen ton koldioxidekvivalenter (Nobias hållbarhetsrapport 2019).
För att ytterligare minska sina koldioxidutsläpp har Nobia påbörjat en kartläggning över sin indirekta klimatpåverkan som uppstår på grund av deras verksamhet. Genom att undersöka sin klimatpåverkan genom hela värdekedjan kan Nobia upptäcka vilka möjligheter som finns att minska de indirekta koldioxidutsläppen. Köksinredningen består främst utav trä vilket begränsar klimatpåverkan betydligt men vitvaror till exempel har en större
klimatpåverkan både under tillverkning och produktion (Ibid). Nobia arbetar även med att optimera sina transportflöden. Detta för att skapa en bättre överblick och kunna planera bättre för att på så sätt minska antalet körda mil och därmed minska utsläppen från sina transporter. För att minska antalet körda mil från Nobias transporter har deras
ruttplaneringsverktyg uppdaterats vilket resulterat i en minskning på 5–10 procent. För att
25
även minska antalet resor som genomförs av anställda på Nobia har fler och fler digitala möten genomförts samt att man uppmuntrar sina anställda till att köra miljövänligare bilar (Ibid).
4.1.1.4 Ansvarsfulla inköp
Nobia har en centralstyrd leverantörsavdelning vilket underlättar för dem att kunna granska och ställa krav på leverantörernas material och produktion (Nobias hållbarhetsrapport 2019). Nobia har skapat ett program för att säkerhetsställa ansvarsfulla inköp. Detta program innebär att riskanalyser, granskningar, utvärderingar samt rapportering av
överträdelser genomförs för cirka 300 leverantörer som tillsammans utgör 99 % av Nobias totala inköp av material. Då leverantörer byts ut ständigt behöver programmet vara aktivt under årets alla månader.
4.1.2 Sammanfattning
Nobia beskriver i sin hållbarhetsrapport (2019) det arbete som pågår för att bli mer hållbara genom hela sin värdekedja. Det bedrivs utveckling inom flera olika områden i koncernen och alla är kopplade till FN:s hållbarhetsmål vilket tydliggör syftet med de implementerade handlingarna. I rapporten är Nobia även tydlig med att beskriva vilka mål man hade satt upp för det gångna året och beskriver sedan om dessa mål har uppnåtts eller inte.
Hållbarhetsrapporten skapar en möjlighet för utomstående att ta till sig Nobias arbete mot att bli mer hållbara utan att behöva ta kontakt med anställda inom koncernen.
4.2 Nordströms
Nordströmskoncernen är ett företag som levererar trävaror och byggmaterial i delar av Sverige (Nordströms 2011). Koncernen äger tio stycken brädgårdar där material lagras och distribueras från. Brädgårdarna är belägna i Uppsala, Stockholmsområdet, Södertälje, Nyköping, Finnspång, Norrköping och Linköping. Nordströms tillhandahåller mer än 35 000 artiklar och erbjuder även specialanpassade träprofiler från deras egna hyvlerier (Nordströms 2011). Med egen produktion av trävaror erbjuder Nordströms
vidareförädling, sortering och stämpling av konstruktionsvirke men även fingerskarvning
och exakta kapningar av virke bland annat (Nordströms 2011). Inom området byggmaterial
erbjuder Nordströms bland annat (Nordströms 2011):
26
• Gipsskivor
• Träbaserade skivor
• Isolering
• Dörrar
• Fönster
• Kökssnickerier
• Golv
Nordström tillhandahåller även varierande transporter och materialhantering så som (Nordströms 2011):
• Kundanpassad paketering
• Skyddsinplastning
• Kranbil
• Roterbar lyftgaffel
4.2.1 Hållbarhetsarbete
På sin hemsida för hela koncernen beskriver Nordströms olika metoder för hur man arbetar med att minska sin miljöpåverkan samtidigt som kvalitén även ska öka (Nordströms u.å.). Hållbarhetsarbetet kan delas upp i fem olika områden enligt nedan:
• Miljögranskat sortiment
• Kvalitets- och miljöledningssystem
• Hållbart trä med full spårbarhet
• CO2-neutral distribution
• 100 % grön el
I följande avsnitt beskrivs de arbeten som genomförs av Nordströms inom respektive
område.
27 4.2.1.1 Miljögranskat sortiment
Nordströms granskar hela sitt sortiment utefter fyra olika granskningssystem, BASTA, Byggvarubedömningen, Sunda hus och Svanens husproduktsportal (Nordströms u.å.). Alla omdömen som Nordströms får från respektive system anges i deras artikelregister. De produkter som ej blir godkända av granskningssystemen får ej heller säljas av Nordströms.
Nedan följer en beskrivning av respektive granskningssystem:
BASTA är ett icke-vinstdrivet bolag som ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och
Byggföretagen. Granskningssystemet syftar till att fasa ut farliga ämnen från material inom bygg- och anläggningsbranschen. Systemet är fritt och öppet för alla att söka i och är uppdelat i fyra olika kategorier enligt bild 10 (BASTA u.å.).
Bild 10: Bastas olika kategorier (Basta u.å.)
Byggvarubedömningen är ett icke-vinstdrivet företag som genomför bedömningar av material inom bygg- och anläggningsbranschen. Bedömningssystemet fokuserar både på att bedöma materials kemiska innehåll men även dess påverkan på människor och miljö under
livscykeln. På senare år har Byggvarubedömningen även börjat att undersöka möjligheten till att bedöma hur de mänskliga rättigheterna efterföljs i produktens leverantörskedja (Byggvarubedömningen u.å.).
BASTA:
Systemets högsta nivå som innebär höga krav på låga nivåer av ämnen
med farliga egenskaper
BETA:
Systemets baskrav på kemiskt innehåll
BETA till BASTA:
Produkter som endast uppfyller BETA-kraven vid leverans, men att de uppfyller BASTA-kraven när de byggts
in
Riskvärderade:
Produkter som inte uppfyller kraven för BASTA eller BETA. De används ändå på grund av att de är svåra att ersätta på grund av olika anledningar
28
Sunda Hus är ett företag som erbjuder ett webbaserat system och rådgivning för att fasa ut farliga ämnen i en byggnads livscykel (Sunda Hus u.å.). Bedömningen är uppdelad i fem olika graderingar: A, B, C+, C- samt D. A är således den högsta graderingen och innebär att materialet bidrar till minimal påverkan på hälsa eller miljö. C- får material som riskerar att påverka miljö och hälsa negativt, medan graderingen D innebär att produkterna har en för bristfällig dokumentation för att en bedömning ska vara möjlig (Sunda Hus u.å.)
Svanens Husproduktsportal är en portal där leverantörer kan lista sina Svanenmärkta produkter för att byggföretag lättare ska kunna söka efter sådana, för att på så sätt underlätta att bygga byggnader som uppfyller kraven för att bli Svanenmärkta (Miljömärkning Sverige u.å.)
4.2.1.2 Kvalitets- och miljöledningssystem
Nordströms har utvecklat ett kvalitets- och miljöledningssystem enligt de ISO-standarder som finns (Nordströms u.å.). Nordströms har som mål att under 2020/2021 genomgå certifiering enligt ISO-9001:2015 och ISO 14001:2015.
ISO-9001:2015 är en standard för verksamhetsledning som syftar till att öka kvalitén i verksamhetens processer (SIS u.å.). De fördelar som anses finnas genom att följa denna standard är bland annat (Ibid):
• Förbättring av arbetsprocesser
• Ökning av kunders tillfredställning
• Stärkt möjlighet att vinna förhandlingar
• Ett starkare varumärke
ISO 14001:2015 är en standard för ledningssystem mot miljöarbete (SIS u.å.). De fördelar som kommer genom att följa denna standard är bland annat (Ibid):
• Hållbarare arbetsprocesser
• Minskad användning av resurser och material
• Minskat avfall i verksamheten
• Ökad trovärdighet mot organisationens miljöarbete
29 4.2.1.3 Hållbara trävaror
Nordströms använder enbart trävaror från hållbara skogsbruksområden vilket innebär att allt trä som används i produktionen går att spåra (Nordströms u.å.). För att säkerhetsställa trävarornas ursprung är Nordströms certifierade för PEFC och FSC (Ibid)
PEFC-certifiering innebär att de trävaror som köps in kommer från skogsbruk som driver sin verksamhet på ett hållbart sätt. Mer specifikt innebär detta att skogsbruken som är PEFC-certifierade driver sin verksamhet för att nå en uthållig avkastning samtidigt som man tar hänsyn till naturmiljön och social hållbarhet (Svenska PEFC u.å.).
FSC står för Forest Stewardship Council och är en medlemsorganisation som verkar för ett mer hållbart skogsbruksarbete som ska ta ansvar ekonomiskt, miljömässigt och socialt (FSC Sweden u.å.). Precis som PEFC-certifieringen innebär märkningen att trävarorna kommer från ett hållbart skogsbruk och kan spåras bakåt i värdekedjan.
4.2.1.4 CO2-neutral distribution
Nordströms erbjuder CO2-neutrala frakter från sina lager genom att använda HVO100 som bränsle istället för diesel i de flesta av sina egenägda lastbilar (Nordströms u.å.).
HVO100 är ett förnyelsebart bränsle som kan ersätta diesel i många bilar och lastbilar.
Bränslet är i Sverige främst baserat på olika typer av restprodukter från livsmedelsindustrin (fetter av olika typer) och från skogsindustrin (tallolja) vilket innebär att utsläppet av koldioxid närmar sig noll beroende på vart oljorna kommer ifrån samt vilken typ av elektricitet som används vid framställningen av HVO100 (Sjöholm u.å.). Nordströms försöker även effektivisera sin fraktplanering för att minimera antalet körda mil för sina lastbilar (Nordströms u.å.). Det koldioxidutsläpp som ändå uppstår vid produktionen av HVO100 samt när Nordströms behöver använda andra fordon än sina egna
klimatkompenseras till 105 % genom certifierad kompensation från Gold Standards och CDM (Ibid).
4.2.1.5 100 % grön el
