Stöd till individer med typ 2-diabetes och bristande glykemisk kontroll: - en litteratur översikt

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet

Stöd till individer med typ 2-diabetes och bristande glykemisk kontroll

-en litteraturöversikt

Författare Handledare

Ingela Englund Anna-Lena Brorsson

Malin Eriksson

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator

Inriktning mot Diabetesvård Janeth Leksell

SAMMANFATTNING

Bakgrund Förekomsten av typ 2-diabetes ökar kraftigt över hela världen och är en allvarlig progressiv sjukdom. Behandlingssyftet för alla individer med diabetes är att minska

individens symtom, samt förebygga komplikationer som sjukdomen kan ge. För att individen ska kunna undvika komplikationer krävs att individerna har goda kunskaper om sjukdomen och möjligheterna till en god egenvård. Tidiga insatser i form av livsstilsförändring, god egenvård, läkemedel, rådgivning och stöd behövs. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv påverka sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Detta kan göras lättare om individen får individanpassat stöd.

Syfte Kartlägga vilken typ av stöd som kan resultera i förbättrad glykemisk kontroll mätt med HbA1c för individer med typ 2-diabetes.

Metod En allmän litteraturstudie valdes som design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl. Tio artiklar svarade på syftet och inkluderades, alla bedömdes ha hög kvalitet enligt granskningsmall från SBU. Dessa artiklar granskades, bedömdes och redovisades i text och tabell.

Resultat En rad interventioner gav individer med typ 2-diabetes stöd i sin egenvård som förbättrade HbA1c. Interventioner som telefonrådgivning, besök enskilt och i grupp samt stöd från annan individ med diabetes. Egenvården kan variera utifrån individernas sociala och kulturella erfarenheter. I flera av studierna tas det upp socioekonomins påverkan av egenvård och förbättrad blodsockerkontroll. Alla individer med typ 2-diabetes behöver individuella mål.

Slutsats Alla patienter med typ 2-diabetes ska erbjudas stöd i form av gruppundervisning och telefonkontakter. Det leder till bättre glukoskontroll, mindre komplikationer, minskat lidande och minskade kostnader.

Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, glykemisk kontroll, stöd.

ABSTRACT

Background The incidence off type 2 diabetes is increasing rapidly throughout the world and is a serious progressive disease. The treatment for all individuals with diabetes is to reduce the individual's symptoms, as well as prevent complications that the disease can cause.

In order to achieve that the individual can avoid complications, the individuals must have good knowledge of the disease and the possibilities for good self-care. Early efforts in the form of lifestyle change, good self-care, medicines, counseling and support are needed.

According to Orem's self-care theory, the individual himself can influence his / her life situation by taking responsibility for his / her health. This can be made easier if the individual receives individualized support.

Purpose Identify the type of support that can result in improved glycemic control as measured by HbA1c for individuals with type 2 diabetes.

Method A general literature study was chosen as a design. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl. Ten articles responded to the purpose and were included, all were considered to have high quality acc. review template from SBU. These articles were

reviewed, assessed and reported in text and table.

Results A number of interventions gave individuals with type 2 diabetes supports in their own care as Improved HbA1c. Intervention such as telephone supports, individual and group visits and support from another individual with diabetes. Self-care may vary based on

individuals ' SOCI - and cultural experiences. In several of the studies it is taken up socioeconomics influence of self-care and improved blood glucose control. All individual with type 2 diabetes needs individual goals.

Conclusion All patients with type 2 diabetes should be offered support in the form of group teaching and telephone contacts. This leads to better glucose control, minor complications, reduced suffering and reduced costs.

Keyword: Diabetes mellitus type 2, self-care, glycemic control, support.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1

Diabetes prevalens ... 1

Diabetes mellitus ... 1

Diabeteskomplikationer ... 2

Behandling ... 3

Hypertoni samt hyperlipidemi ... 4

Patientutbildning ... 4

Egenvård ... 5

TEORETISK REFERENSRAM ... 5

PROBLEMFORMULERING ... 6

SYFTE ... 6

METOD ... 7

Forskningsdesign ... 7

Sökstrategin ... 7

Tabell 1. Sökmatris PubMed ... 8

Tabell 2. Sökmatris Cinahl ... 8

Urvalskriterier/Inklusionskriterier ... 8

Urvalsprocess ... 8

Dataanalys ... 9

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10

RESULTAT ... 10

Telefonsupport... 10

Interventioner individuellt och i grupp ... 12

Stöd från en annan individ med diabetes ... 13

DISKUSSION ... 13

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion ... 15

Förslag till vidare forskning ... 16

Etiska och samhälleliga aspekter ... 17

Slutsats ... 17

REFERENSLISTA ... 18

Bilaga 1. Redovisning av inkluderade studier ... 23

Bilaga 2. Granskningsmallar ... 26

1

BAKGRUND

Diabetes prevalens

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes i världen. Ungefär 90 procent av alla individer med diabetes har typ 2 (IDF, 2017). I Europa beräknas ungefär 57 miljoner människor ha diabetes och i USA 30 miljoner. I Sverige beräknas ca 5 procent av befolkningen ha diabetes vilket innebär 500 000 individer. Antalet individer med diabetes uppskattas öka till 642 miljoner år 2040, om inte

utvecklingen lyckas hejdas . Globalt sett är dia betes en av de mest vanliga icke smittsamma sjukdomarna och det finns studier som visar att sjukdomen har en så snabb utveckling att den liknas vid en epidemi. Faktorer bakom det höga antalet insjuknade i typ 2-diabetes beror på en ekonomisk utveckling i många länder. Den har fört med sig kulturella och sociala förändringar, minskad aktivitet, kostförändringar och andra ändrade levnadsvanor (IDF, 2017). Det finns också ett stort mörkertal, då många som har typ 2-diabetes får diagnosen först flera år efter att de insjuknat. I Sverige räknar man med att var tredje person med typ 2-diabetes inte är upptäckta (Diabetesförbundet, 2017).

Diabetes mellitus

Diabetes mellitus finns i flera former, de två vanligaste är typ 1 och 2. Det finns även några mindre vanliga former LADA och MODY 1 - 6 (Mulder, 2017).

Individer med typ 1-diabetes är helt insulinberoende, insulinproducerande betaceller i

bukspottkörteln förstörs av kroppens eget immunsystem. Detta gör att sjukdomen klassificeras som en autoimmun sjukdom. När betacellerna i bukspottkörteln förstörs leder det till brist på insulin och till slut upphör insulinproduktionen. Det vanligaste är att typ 1-diabetes debuterar före 35 års ålder. Individer med typ 2-diabetes har en relativ insulinbrist. Bukspottkörtelns produktion av insulin är inte helt upphävd och individerna har olika grader av insulinresistens.

Typ 2-diabetes debuterar oftast efter 35 års ålder (Agardh & Berne, 2010).

Diagnoskriterier för diabetes har utarbetats av världshälsoorganisationen (WHO). Diabetes föreligger vid fp-glukos 7,0 mmol/l eller högre, vid två olika tillfällen. HbA1c kan också användas för diagnos, två prover behövs vid två olika tillfällen för att fastställa diagnos. Oral glukosbelastning (OGTT) kan användas för att verifiera diagnosen (Mulder, 2017).

Målsättningen är att mindre än 10 procent av alla individer med diabetes mellitus typ 2 ska ha

HbA1c <70 mmol/mol. För individer med typ 2-diabetes ska Hälso- och sjukvården sträva

2 efter att sänka HbA1c-värdet ner till målvärde < 70 mmol/ mol i ett första steg och i nästa steg

< 52 mmol/mol Socialstyrelsen (2017).

Diabeteskomplikationer

Typ 2-diabetes är en allvarlig progressiv sjukdom där risken för komplikationer utgör en betydande arbetsbelastning för hälso- och sjukvården samt en stor ekonomisk tyngd (Lindh, Lagging, Jörgensen & Lohm, 2011). Samhällskostnaderna för slutenvård, primärvård, öppenvård och läkemedel för diabetes har ökat mellan åren 2006 till 2014 från cirka 5,5 miljarder till cirka 11,6 miljarder (Natansson et al., 2018).

Individer med diabetes som har tillfredställande glukoskontroll, bra blodtryck, lägre lipider samt är icke rökare minskar risken för att utveckla komplikationer. Vanliga komplikationer till följd av otillfredsställande glukoskontroll under längre tid är mikrovaskulära

komplikationer som nefropati, retinopati, neuropati samt makrovaskulära komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar. Mikrovaskulära komplikationer är skador på de små kärlen som kan leda till nefropati (njursjukdom) som på sikt kan göra så individen behöver dialys eller

njurtransplantation. Det kan även ge retinopati (ögonbottenförändringar) som kan påverka synen. Neuropati (nervskador) kan leda till att individer med nedsatt känsel i extremiteterna lättare får fotsår som kan leda till amputationer. Neuropati kan också ge upphov till

gastropares och potensproblem (Forbes & Cooper, 2013). Förekomsten av riskfaktorer för hjärtsjukdom för individer med typ 2-diabetes är högre än för friska individer (ESC, 2013).

I ndivider med diabetes som får akut hjärtinfarkt har ofta sämre prognos än individer utan diabetes och är den enskilt största riskfaktorn för ischemisk stroke (Wikblad, 2012).

United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS) 1998 kunde påvisa att en förbättrad glykemisk kontroll framförallt ledde till minskad risk för mikrovaskulära komplikationer.

Behandling med Metformin hos en grupp överviktiga individer minskade incidensen av hjärtinfarkt och totalmortalitet.

Individer med typ 2-diabetes och fetma har högre risk för kardiovaskulär hjärtsjukdom (CHD) och cardiovaskulärsjukdom (CVD) än individer som är normalviktiga. Därutöver finns även en högre risk för CVD och CHD vid höga triglycerider och fetma (Eeg-Olofsson,

Gudbjörnsdottir, Eliasson, Zethelius & Cederholm, 2014).

3 En studie har visat att normalviktiga individer med typ 2-diabetes som röker har sämre

glykemisk kontroll och förhöjda mikroalbuminuri värden (Nilsson, Gudbjörnsdottir, Eliasson, Cederholm, 2004).

Individer med typ 2 diabetes kan få diabetesrelaterade komplikationer som leder till stort lidande. En systematisk Review av Pamungkas, Chamroonsawasdi & Vatanasomboon (2017) visar att familjesupport har en positiv inverkan på en bättre glykemisk kontroll.

Familjesupport blir en sorts stöd i grupp.

Behandling

Behandlingssyftet för alla individer med diabetes är att minska individens symtom, samt förebygga komplikationer som sjukdomen kan ge (Socialstyrelsen, 2018). SKL (2017) framhåller att målet med diabetesvården är att undvika akuta och långsiktiga komplikationer.

För att uppnå detta krävs att individerna har goda kunskaper om den egna sjukdomen och möjligheterna till en god egenvård.

Typ 1-diabetes kräver behandling med insulin (Forbes & Cooper, 2013). Direktverkande insulin anpassas efter intaget av kolhydrater, motion och vilket blodsocker individen har (Simonsen & Hasselström, 2017). Individen använder även ett långverkande insulin som bas.

Insulin kan ges via subkutan injektion eller via insulinpump (Agardh & Berne, 2010).

För individer med typ 2-diabetes är första steget i behandlingen kost- och motion, när det inte

ger tillräcklig effekt sätts läkemedel in (Socialstyrelsen, 2017). Egenvård med regelbunden

motion, bra mat och rökstopp är viktig. Många individer med typ 2-diabetes är överviktiga

och därför är viktreduktion en del i behandlingen för att minska insulinresistensen. Läkemedel

tillsammans med god egenvård är en framgångsfaktor (Simonsen & Hasselström, 2017). I

riktlinjerna för vård av personer med typ 2-diabetes är Metformin förstahandsalternativ vid

läkemedelsbehandling. När det inte räcker erbjudas individen övriga antidiabetika, tabletter

eller insulin som tillägg. Har patienten manifest hjärtsjukdom kan de få GLP-1 och eller

SGLT-2 hämmare. Fetmakirurgi rekommenderas för individer med Body massindex (BMI)

överstigande 35 kg/m2 och typ 2-diabetes för att uppnå viktminskning (Socialstyrelsen,

2018). För att kunna ge rätt vård, behandling och stöd måste det finnas förutsättningar att

utvärdera och vid behov omvärdera icke fungerande behandling (Sveriges Kommuner och

4 Landsting (SKL), 2017). Läkemedel som rekommenderas påverkar insulinkänsligheten, minskar nyproduktionen av glukos i levern eller ökar glukosutsöndring i urinen. Andra läkemedel fördröjer och eller minskar upptag av kolhydrater från tarmen, stimulerar

insulinfrisättningen och kan ge viktreduktion. Dessa olika läkemedel ges som tabletter eller injektioner (Simonsen & Hasselström, 2017). Nathanson et al. (2018) beskriver att

användandet av läkemedel för Typ 2-diabetes ökar kraftigt.

Hypertoni samt hyperlipidemi

För en individ med diabetes är det viktigt att behandla övriga sjukdomar som ingår i det metabola syndromet där hypertoni samt hyperlipidemi ingår. Hypertoni är en riskfaktor för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom då det höga trycket fungerar som mekanisk stress för blodkärl och hjärta. Artersoskleros utvecklas snabbare och det höga trycket leder till hypertrofi. Detta kan leda till stroke, kärlkrampssmärta och hjärtinfarkt. Syftet med läkemedelsbehandling är att minska risken för att drabbas av allvarlig sjukdom. Målblodtryck för en individ med diabetes är <140/85. Individer med diabetes har också en förhöjd kardiovaskulär risk och ska behandlas med läkemedel om de har förhöjda lipidvärden (Simonsen & Hasselström, 2017).

Patientutbildning

Många individer lever länge med diabetes och därmed är det oerhört viktigt med

patientutbildning. Livskvalitet är ett högt prioriterat mål i behandling och patientutbildning (Wikblad, 2012). För att få maximal effekt av patientutbildning för varje individ är lyhördhet från diabetessköterskan mycket viktigt (Socialstyrelsen, 2018). Det finns flera olika former av patientutbildningar som vanligtvis innebär att diabetessjuksköterskan utbildar den enskilde individen i så kallad individuell utbildning. Individen får då utbildning i sjukdomen,

hjälpmedel samt behandling för att bäst klara egenvården. Den individuella utbildningen kan

ske vid besök på mottagningen, telefonsamtal eller IT-baserat via dator eller sms. Det finns

även gruppbaserad utbildning som innebär att diabetessjukvården erbjuder utbildning i grupp

tillsammans med andra individer med Typ 2-diabetes. Utbildningsformen innebär att med

genomtänkta mål och tydlig struktur kunna ge individerna utbildning och få dem att delta

aktivt i gruppens diskussioner. Dessa grupper kan ledas av diabetessjuksköterska, dietist,

läkare samt andra vårdprofessioner (SBU, 2009).

5 En studie visar att individer med typ 2-diabetes som deltar i grupputbildning oftare har god ekonomi, röker inte, är kvinnor och har högre utbildning än grundskola. Man kunde även visa på att individer som är betydligt mer fysiskt aktiva oftare deltar i grupputbildning samt de som inte deltagit i utbildning upplever sämre hälsa (Knutsen, Bossy & Foss, 2017). Kvinnliga individer vill ha mera stöd än män. Även pensionärer vill ha stöd från sjukvården oftare än vad individer i arbetesför ålder vill ha. Nydebuterade individer samt de med 10-15 års duration har störst behov av utbildning och information om diabetes (Isaksson, Hajdarevic, Abrahamsson, Stenvall & Hörnsten, 2015)

Egenvård

För individer med typ 2-diabetes är det viktigt att lära sig testa blodsockret, hur de ska tolka blodsockret men också veta vilka blodsocker som behöver åtgärdas och vad åtgärderna är. I egenvården för individer med diabetes ingår såväl primär-, sekundär som tertiärprevention.

Primärpreventionen kan innebära ökad fysisk aktivitet och minska övervikt. Sekundär

prevention tar vid när man utvecklat diabetes. Då är det viktigt med en god glukoskontroll för att minimera risken för olika diabeteskomplikationer. Om individen med diabetes ändå

utvecklar komplikationer tar den tertiära preventionen vid som innebär att individen ska må så bra som möjligt trots komplikationer. I Sverige är det främst diabetessjuksköterskor som utbildar individer med diabetes och dess anhöriga så de har en möjlighet att bedriva en så aktiv och adekvat egenvård som möjligt (Wikblad, 2012).

TEORETISK REFERENSRAM

Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (1914 - 2007) har utvecklat en egenvårdsmodell och utifrån denna arbetat med tre huvudområden: Teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist och teorin om omvårdnadssystem. Teorin om egenvård betonar två idéer om egenvård;

egenvård som en medveten åtgärd och egenvård som ett inlärt beteende. Patientens

egenvårdsåtgärder varierar relaterat till individens sociala och kulturella erfarenheter. I teorin om egenvårdsbrist består kärntanken av att människan ibland drabbas av begränsningar som hindrar dem från att klara sitt egenvårdsbehov. Begränsningarna kan vara förorsakade av ett visst hälsotillstånd t.ex. diabetes. Orem betonar att omvårdnad måste vara ”legitim” dvs.

relationen patient-sjuksköterska måste baseras på den orsak som skapar ett omvårdnadsbehov

6 och inte på andra orsaker t.ex. patientens medicinska status. Teorin om omvårdnadssystem beskriver olika omvårdnadssituationer när någon behöver hjälp och någon har förmågan att hjälpa. Förmågan kallas omvårdnadskapacitet där Orem menar att individens

egenvårdskapacitet delvis eller helt behöver kompenseras då egenvårdskapaciteten inte är tillräckligt stor för att egenvårdsbehovet ska kunna tillgodogöras (Selanders, Schmieding &

Hartweg, 1995).

Orem påtalar att omvårdnad ska ta hänsyn till sociala och kulturella skillnader och omvårdnad ska ske riktat mot den enskilde individen på ett språk personen förstår. Omvårdnad sker genom alla skeenden i livet fram till döden och det är viktigt att omvårdnaden anpassas efter vilket skeende individen befinner sig i. Man kan med fördel ta med anhöriga i omvårdnaden (Fawcett & DeSanto-Madeya, 2013).

Orems omvårdnadsteori kan vara utgångspunkt för en fördjupad kunskap om hur omvårdnaden kan utformas för att kunna ge varje specifik patient vägleding om lämplig livsföring så patienten kan uppnå bästa möjliga egenvård (Bidstrup-Jörgensen & Östergaard- Steenfeldt, 2012).

PROBLEMFORMULERING

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och den ökar både nationellt och globalt.

En otillfredsställande glykemisk kontroll är förenad med diabeteskomplikationer. Det utgör en stor belastning på sjukvården både tidsmässigt men även ekonomiskt sett. Då många individer lever länge med sin diabetesdiagnos ställer det stora krav på att sjukvården. Det är av största vikt att identifiera vilken typ av stöd som är förenat med en förbättring av den glykemiska kontrollen till dessa individer.

SYFTE

Syfte att kartlägga vilken typ av stöd som kan resultera i förbättrad glykemisk kontroll mätt

med HbA1c för individer med typ 2-diabetes.

7

METOD

Forskningsdesign

Det finns olika former av litteraturöversikter vilka är allmän, systematisk samt metaanalys- metasyntes (Polit & Beck, 2017). Detta examensarbetes är en allmän litteraturöversikt.

Allmänna litteraturöversikter kartlägger kunskapsläget inom ett ämne (Friberg, 2017) och bör sammanfatta de basala kunskaperna inom området (Polit, Beck & Hungler, 2001). Detta innebär att både kvalitativa och kvantitativa artiklar används (Friberg, 2017). En

litteraturstudie syftar till att få en syntes av data från genomförda studier. Det ska komma från aktuell forskning inom det valda området (Forsberg & Wengström, 2013). Ett tydligt syfte och ibland även en problemformulering avgör vilka artiklar som eftersöks (Friberg, 2017).

Systematiskt sökande av litteratur som bygger på data från vetenskapliga rapporter, kritiskt granska och till sist sammanställa litteraturen (Forsberg & Wengström, 2013). En

litteraturöversikt ska vara en analys av artiklar och sammanställning av dessa som visar på forskningsläget inom ett avgränsat område som inte tidigare studerats. Den detaljerade

kunskap som framkommer kan få konsekvenser för det praktiska omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017).

Sökstrategin

Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Databasen PubMed anses vara en säker källa, den är sökbar över hela världen och sökningar kan göras med ämnesord så kallade MeSH termer (Medical Subject Headings) och används både inom medicinsk forskning och omvårdnadsforskning. Cinahl är en databas för framförallt omvårdnadsforskning som anses som säker källa, sökbart med ämnesord som här kallas Cinahl Headings. Ofta används även major headings (MH) som är ett CINAHL Headings subjects som är ord som beskriver artikelns huvudfokus (Polit & Beck, 2017). Söktermer som används i PubMed är; Diabetes mellitus type 2 [MeSH], self care [MeSH] OR self management, metabolic control och support. De boolska operator som använts för att kombinera sökord var AND samt OR (Henricsson, 2012). Begränsningar i PubMed var; Fulltext, 5 år, Adult 19+years, English, Swedish, Norweigan och Danish. Söktermer som använts i Cinahl är MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”, Self care OR self management, metabolic control och support. Även här har boolska operator använts för att kombinera sökord vilka var AND samt OR. Begränsningar var;

Fulltext, år 2013-2018, all adults, engelska o svenska se tabell 1 och 2.

8 Tabell 1. Sökmatris PubMed

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Antal lästa rubriker

Dubbletter Antal lästa abstract

Utvalda artiklar

Antal efter granskning

PubMed 190201 Diabetes mellitus type 2 [MeSH]

18929

PubMed 190201 Self-care [MeSH] 5636 PubMed 190201 Metabolic control 8828

PubMed 190201 Support 415106

PubMed 190201 Diabetes mellitus type 2 [MeSH] AND self-care [MeSH] AND metabolic control AND support

34 34 2 34

PubMed 190401 Diabetes mellitus type 2 [MeSH] AND self-care [MeSH] OR self-management AND metabolic control AND support

79 79 0 22 11 10

Tabell 2. Sökmatris Cinahl

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Antal lästa rubriker

Dubbletter Antal lästa abstract

Utvalda artiklar

Antal efter granskning

Cinahl 190221 MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”

2832

Cinahl 190221 MH "Self Care" 1284 Cinahl 190221 ”metabolic control” keyword 48

Cinahl 190221 ”support” 15111

Cinahl 190221 MH ”Diabetes Mellitus, Type 2” AND Self Care AND metabolic control AND support

2 2 1 1

Cinahl 190401 MH ”Diabetes Mellitus, Type 2” AND Self care OR self management AND metabolic control AND support

7 7 4 2 1 0

Urvalskriterier/Inklusionskriterier

Artiklarna som valts ut för denna litteraturöversikt är publicerade i vetenskapliga tidskrifter, från primära källor, peer review granskande, skrivna på engelska, svenska, norska eller

danska. Begränsningar har gjorts för publikationsår senaste 5 åren, individerna i artiklarna ska vara äldre än 19 år samt att artiklarna ska finnas i fulltext vid Uppsala universitet.

Urvalsprocess

Första urvalet av artiklar sökta i PubMed och Cinahl skedde genom att läsa titel, de som inte

svarade på syftet samt de som inte hade en relevant titel exkluderades. I nästa steg lästes titeln

igen tillsamman med abstract och ytterligare artiklar exkluderades. Därefter lästes titel,

9 abstract, syfte och resultat och då identifierades artiklar som svarade på syftet och den ena hade även låg kvalitet. Vid sista urvalet lästes och granskades hela artiklarna och författarna fann då att vissa artiklar ändå inte svarade på syftet då HbA1c inte redovisades (figur 1).

Figur 1. Flödesschema av urvalsprocess.

Dataanalys

Artiklarna lästes ett flertal gånger av båda författarna för att förstå sammanhang och innehåll.

Studierna inkluderades utifrån om resultat på HbA1c redovidades i förhållande till någon stödåtgärd. De inkluderade artiklarna granskades och värderades utifrån studiens design med granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2014). De mallar som använts är; mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier samt mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Syftet med detta var att dela in artiklarna i hög och låg kvalité beroende på hur väl de uppfyllde kvalitetskraven. Endast studier med medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Dessa mallar är viktiga att ta hänsyn till för inkludering av studier (Henricsson, 2012). Likheter och olikheter mellan artiklarna

uppmärksammades. Då det visade sig att artiklarna beskrev olika metoder för att ge stöd till individer med typ 2-diabetes t.ex. grupputbildning fann det sig naturligt att dela in artiklarna i olika kategorier som slutligen gav rubrikerna i resultatet. Slutligen dokumenterades Resultatet sammanfattades i en tabell (bilaga 1) samt analyserades och presenteras löpande text (Friberg,

Totalt antal träffar 86 st

• 62 artiklar exkluderades då titeln inte svarade på syftet.

24 artiklar

• 12 artiklar exkluderades då titel, abstract, syfte och resultat inte överensstämde med syftet.

12 artiklar

• 2 artiklar exkluderades då de inte svarade fullt ut på syftet, en även med låg kvalitet.

Totalt 10

artiklar

10 2017). Genom en tabell som visar de data som framkommit kan studierna jämföras och

bedömas på ett överskådligt sätt (Henricsson, 2012).

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Det krävs inget etiskt tillstånd för att utföra en litteraturöversikt. För denna litteraturöversikt har det uteslutande använts artiklar med etiskt godkännande och samtliga har genomgått en peer review. Stor vikt har lagts vid att vara objektiva och undvikt plagiat eller falsifierat resultatet när artiklarna granskades. Resultatet presenteras utan subjektiva värderingar eller egna åsikter så sanningsenligt och noggrant som möjligt utan att författarna varit partiska (Polit & Beck, 2017). Forskningsetik värnar alla livsformer, försvarar människors

grundläggande värde och rättigheter samt skyddar människor som deltar i studier. Den bygger på respekt och en grundläggande intention att ta människorna på allvar samt värna om

människors frihet och självbestämmande. Etiska överväganden görs under och inför genomförandet av ett vetenskapligt arbete. Den mest inflytelserika och mest välkända riktlinjen med fokus på medicinsk klinisk forskning är Helsingforsdeklarationen. I Sverige regleras forskningsetik framförallt av lag om etikprövning av forskning som avser människor men även av personuppgiftslagen (Henricson, 2017).

RESULTAT

Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar, där alla bedömdes ha hög kvalitet. Studierna genomfördes i Sverige (n=1), USA (n=4), England (n=1), Brasilien (n=1), Iran (n=1), Cameron (n=1) samt Kina (n=1). Studierna hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Resultatet är indelat i tre huvudkategorier: Telefonrådgivning, Interventioner individuellt och i grupp samt Stöd från annan individ med diabetes.

Telefonsupport

Flera studier har kunnat påvisa att enbart telefonsupport har en positiv effekt på HbA1c (Chamany et al., 2015; Williams, Lynch, Knapp & Egede, 2014; Yin et al., 2015 & Willard- Grace et al., 2015). I en av studierna som genomfördes av hälsocoacher på en grupp

latinamerikaner med låg inkomst fick alla deltagarna instruktionsmaterial via mail var tredje

månad. Interventionsgruppen fick därutöver telefonsamtal med stöd och support.

11 Hälsocoachen hade fått tjugo timmars utbildning för att coacha individer med diabetes och fick stöd från ett multidisciplinärt team inför och efter telefonkontakten. Efter ett år kunde en signifikant förbättring av HbA1c påvisas i den grupp som erhållit telefonsupport (p=0,01) (Chamany et al., 2015).

Williams et al., (2014) genomförde en studie där det användes en information-motivation- beteende modell (IMB) med kombinerad telefonutbildning och behovsanpassad utbildning.

Deltagarna var uppdelade i fyra grupper. Den första gruppen fick kombinerad utbildning/information och motivation med IMB modellen. Den andra gruppen fick utbildning/information och den tredje endast motivationssamtal. Kontrollgruppen fick

utbildning i hälsa men inget om diabetes. De som höll i utbildningarna hade själva utbildning på masternivå med extra utbildning i beteendeförändring för att kunna ge rådgivning i

diabetes, men även i vanliga hälsosamtal. Utbildningarna pågick i tolv veckor med ett samtal varje vecka. Varje samtal varade i trettio minuter. Resultatet vid tre, sex o tolv månader visade att alla grupperna, även kontroll gruppen hade en förbättring av HbA1c, men att ingen signifikant skillnad kunde ses mellan grupperna.

Två studier använde sig av hälsocoacher för att via telefonsupport stötta individer med typ 2- diabetes. Den ena studien visade på stabilt HbA1c och den andra på signifikanta förbättringar av HbA1c (Yin et al., 2015 & Willard-Grace et al., 2015). Yin et al., (2015) använde i sin studie hälsocoacher som fick utbildning i ett strukturerat utbildningsprogram där telefon support användes. Hälsocoachen hade telefonsupport 15- 20 minuter en gång i veckan de tre första månaderna, en gång i månaden i tre månader därefter varannan månad ytterligare sex månader framåt. Hälsocoachen hade en checklista med frågor t.ex. om de testade blodsockret, regelbunden fysisk aktivitet, om de tog sin medicin och åt hälsosam mat. De som ingick i studien blev erbjudna samtal från hälsocoachen under tre år, varje eller varannan månad. I studien ingick även en kontrollgrupp. HbA1c i interventionsgruppen var oförändrat sex månader samt fyra år efter interventionen. Däremot försämrades kontrollgruppens HbA1c efter både sex månader och fyra år. Willard-Grace et al., (2015) har involverat två

mottagningar där hälsocoacher tillsammans med personalen lade upp en vårdplan för varje

individ. Hälsocoachen träffade patienten innan besöken och följde även upp vårdplanen efter

besöket. De hade också uppföljning med telefonkontakt mellan besöken. Hälsocoachen

träffade individen minst var tredje månad och de hade telefonkontakt minst en gång i

månaden. Studien visade på en signifikant förbättring av HbA1c.

12

Interventioner individuellt och i grupp

I två av studierna där individer med typ 2-diabetes hade gruppträffar eller enskilda besök till sjuksköterska eller vårdkoordinator har motstridiga resultat kunnat visas avseende förbättring i HbA1c. Jutterström, Hörnsten, Sandström, Stenlund, & Isaksson (2016) genomförde en studie med syftet att se om sjuksköterskeledd personcentrerad support och stöd i förhållande till den metabola kontrollen kunde ge en förbättring på den metabola kontrollen. Intervention i gruppform hade sex träffar på 45 - 60 minuter uppdelat på sex månader. Gruppen med

enskilda besök träffades sex gånger 45 - 90 minuter uppdelat på sex månader. Resultatet visade på en signifikant förbättring i både interventionsgruppen som fick individuell undervisning (p= 0.004) och i gruppen som erhöll utbildning i grupp (p<0.001). Båda interventionerna leddes av sjuksköterska och studielängden varade i tolv månader. Solorio, Bansal, Comstock, Ulatowski & Barker (2015) utvärderade effekterna av en intervention på individer med typ 2-diabetes som under februari - september besökt vårdkoordinator samt en kontroll grupp som inte besökt vårdkoordinator med ingripande på vårdkvaliteten.

Vårdkoordinatorn gav individerna utbildning i diabetes, blodsockertestning, nutrition, fysisk aktivitet, fotvård och medicinering. Studien pågick i tolv månader och visade inte någon skillnad mellan grupperna i HbA1c.

Gruppträffar i kombination av telefonsupport har kunnat påvisa signifikanta förbättringar av HbA1c (Assah, Atanga, Enoru, Sobngwi, & Mbanya, JC., 2015; Cortez et al., 2017 &

Jahangard-Rafsanjani et al., 2015). Assah et al., (2015) genomförde en sexmånaders studie där individer med typ 2-diabetes fungerade som handledare till andra individer med typ 2- diabetes. Varje grupp bestod av tio individer med en tillhörande handledare. Handledaren hade fått en två dagars utbildning. Gruppträffarna följde ett specifikt utbildningsschema men individerna fick även personliga träffar och telefonsamtal mellan träffarna. Individerna som erhöll interventionen förbättrade sitt HbA1c signifikant (p<0.001). Även Cortez et al., (2017) kunde påvisa att kombinationen med gruppträffar och telefonsupport ger signifikanta

förbättringar av HbA1c (p<0.001). Studien pågick i tolvmånader där interventionsgruppen erhöll endast sex gruppträffar med varierande ämnen inom diabetes. Varje träff varade i minst två timmar. Däremellan fick individerna telefonsupport en gång per månad för motivation hjälp för att kunna nå sina mål. När någon av individerna inte kom på träffarna fick individen hembesök för att lockas tillbaka till gruppen (Cortez et al., 2017). Jahangard-Rafsanjani et al., (2015) genomförde en studie med apotekare som gav stöd till individer med typ 2-diabetes.

Studien pågick fem månader. Varje individ erhöll fem enskilda träffar. Varje träff varade

13 minst 90 minuter. Apotekarna hade erhållit utbildning. Vid träffarna användes ett färdigt protokoll. HbA1c i interventionsgruppen sänktes inte signifikant.

Stöd från en annan individ med diabetes

I en studie av Simmons et al., (2015) påvisades inte på någon signifikant skillnad i HbA1c i någon av grupperna där individer med typ 2-diabetes fick utbildning av andra individer med typ 2-diabetes. Studien utvärderades efter tolv månader. Den som utbildade de andra

individerna med diabetes fick tre till fem timmars utbildning med workshops.

Interventionsgruppen har fått support under åtta till tolv månader de var indelade i fyra olika grupper samt individuella möten. En grupp med gruppmöten, en med kombinerade grupp och individuella möten, en grupp med bara individuella möten samt en kontroll grupp.

DISKUSSION

I denna litteraturöversikt framkom flera olika interventioner för att stödja individer till en förbättrad egenvård och därmed glukoskontroll och HbA1c . Hjälpen de fick bestod av sedvanlig vård med tillägg av telefonsupport, gruppträffar, individuella träffar. Litteraturöversikten innehåller endast 10 inkluderade artiklar då det i sökningen kom med många artiklar om typ 1-diabetes samt graviditetsdiabetes trots sökord som borde sållat bort dessa. De artiklar som svarade på syftet och höll hög kvalitet var endast 10 stycken.

Resultatdiskussion

Individer med typ 2 diabetes kan få diabetesrelaterade komplikationer som leder till stort lidande. Därför vill författarna beskriva vilken typ av stöd som resulterar i förbättrad glykemisk kontroll. En systematisk Review av Pamungkas, Chamroonsawasdi &

Vatanasomboon (2017) visar att familjesupport har en positiv inverkan på en bättre glykemisk kontroll. Familjesupport blir en sorts stöd i grupp.

Gruppträffar som stöd där målet är att öka individernas motivation och kunskaper finns med i flera av studierna. Fördjupad kunskap och personcentrerad vård kring individen anser Orem kan ge stöd så individen kan uppnå bästa möjliga egenvård (Bidstrup-Jörgensen &

Östergaard, 2012). Studierna som inkluderats har kunnat påvisa en förbättring på både

kunskap om diabetes samt egenvårdsförmåga för individerna. De har därmed förbättrat

glukoskontroll och HbA1c (Cortez et al., 2017; Jutterström et al., 2016 & Willard-Grace et

14 al., 2015). Enligt SBU (2009) får individer med typ 2 diabetes ett förbättrat HbA1c efter 12- 24 månader med 0,83 procent efter gruppbaserad utbildning. Detta under förutsättning att utbildningen bedrivs av personer med pedagogiska kunskaper och ämneskompetens.

Förbättringen är jämförbar som vid insättning av perorala diabetesläkemedel. Odgers-Jewell, Isenring, Thomas & Reidlinger (2017) beskriver att gruppundervisning förbättrade motivation och hälsobeteenden hos individer med typ 2 diabetes. Detta stärker resultatet som denna litteraturstudie visat Jutterström et al., (2016). En studie som jämförde gruppträffar med individuell patientutbildning använde sig av conversation maps (diskussionskartor) vid gruppträffarna, vilket skulle kunnat vara orsaken till att de som fått individuell

patientutbildning visade på bättre resultat på livsstilsförändringarna än de som hade gruppträffar (Sperl-Hillen et al., 2011)

Tre av studierna beskriver förändringar i HbA1c när individ med diabetes utbildar andra individer med diabetes (Yin et al., 2015; Simmons et al., 2015 & Willard-Grace et al., 2015).

Individerna som utbildade hade alla fått utbildning för att klara uppgiften. Författarna har egna erfarenheter av att när patienter lär från varandra är väldigt bra. Det kan bli lättare att starta med en injektion när man har andra kring sig som kan visa att det inte gör ont.

Författarnas erfarenheter är att det är viktigt att det finns med personal från vården som kan hjälpa till och förklara och förtydliga.

Orem beskriver att egenvård kan vara en medveten åtgärd. Egenvården kan variera utifrån individernas sociala och kulturella erfarenheter (Selanders, Schmieding & Hartweg, 1995). I flera av studierna tas det upp i diskussionen angående socioekonomins påverkan av egenvård och förbättrad blodsockerkontroll. Alla individer med Typ 2 diabetes behöver individuella mål. Hinder som kan påverka egenvården kan vara individens motivation, kunskap, socioekonomiska förutsättningar och vilket stöd sjukvården kan ge.

Författarna vill framhålla att telefonsupport är lättillgänglig och tidsbesparande för

vårdgivaren och individen. Studier visade att individerna som fick telefonuppföljning kunde

påvisas en bättre blodsockerkontroll än sedvanlig vård (Chamany et al., 2015; Cortez et al.,

2017; Williams et al., 2014; Yin et al., 2015 & Willard-Grace et al., 2015). Telefonsupport

eller liknande digital support skulle kunna minska kostnader för patienten samt även minska

kostnaderna för samhället med ökad produktion och effektivisering av vården. En Review av

Egbujie, Delobelle, & Levitt (2018) visar på att hälsocoacher själva men även tillsammans

med diabetessjuksköterska har stor inverkan på olika interventioner att kunna påverka HbA1c

till det bättre bl.a. telefonsupport och gruppträffar.

15

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva vilken typ av stöd som resulterar i förbättrad glykemisk kontroll för individer med typ 2-diabetes. Då det finns mycket forskning inom området och därför valdes att göra en allmän litteraturstudie. För att kartlägga och sammanställa aktuell och evidensbaserad forskning inom området för att kunna bedriva evidensbaserad vård används ofta litteraturstudier (Henricsson, 2012). Då allmän litteraturstudie syftar till att få en syntes av data från genomförda studier där aktuell forskning inom valt område studeras efter ett valt syfte och problemformulering valdes denna till detta arbete. Systematisk

litteraturöversikt går djupare och kritisk granskning av de data som framkommer görs. Med anledning av den begränsade tiden för detta examensarbete valdes allmän litteraturöversikt vilket kan vara en svaghet jämfört med systematisk litteraturöversikt. Dock framkommer mycket även i en allmän litteraturöversikt som är till nytta i det dagliga arbetet som diabetessjuksköterska.

Författarna har valt att använda sig av två databaser inom området hälso- och sjukvård, dessa är PubMed och Cinahl. För att få ut en så bred sökning som möjligt har vi använt oss av sökord som är av betydelse för att kunna svara på studiens syfte. Svagheten har varit att det varit svårt att hitta bra sökord kanske beroende på att det blir begränsat då författarna valt att använda sig av stöd som ger HbA1c sänkning. Många har testats men alla har inte gett träffar på studier som kunnat svara på syftet. Orden vi använt har kombinerats på olika sätt för att få bästa sökresultatet. Använda sökord kan ge en omedveten begränsning av sökresultatet

(Willman et al. 2011). Det var svårt att kombinera sökord för att uppnå en sökning som gav så många relevanta studier som möjligt och så liten andel med irrelevanta studier som möjligt (Henricsson, 2012). Kriterierna för urvalet ska vara tydliga enligt Polit och Beck (2017) och en upprepning av studien ska kunna genomföras av annan forskare utifrån samma sökord och syfte. För att få en bättre överblick över artiklarna har de redovisats i en resultattabell. I en framtida litteraturstudie ska det göras ett större förarbete för att hitta rätt sökord samt inte begränsa till så smalt område. Vid litteraturöversikter ges möjligheter att begränsa

publikationsåren. I denna studie har endast det fem sista åren studerats. Detta gjordes för att få en så aktuell bild som möjligt av det studerade området. Vid sökningarna kunde många

artiklar sorteras bort genom att läsa titeln. Titeln på studierna har gett en bra första indikation

på om artikeln kan bedömas svara på syftet. Artiklar som inte kunnat svara på syftet har

exkluderats. Av alla artiklar som granskats bedömdes tio stycken svara på syftet och hålla en

16 hög kvalitetsnivå. Kvalitativa studier har för avsikt att beskriva, förklara, förstå och tolka de data som framkommer under studien (Forsberg & Wengström, 2013).

Valda artiklar är skrivna på engelska eller skandinaviska språken samt inkluderat vuxna som är 19 år eller äldre. Övriga språk valdes bort då författarna inte kan flera, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Att kunna inkludera studier från olika delar av världen kan ha gett en större bredd på examensarbetes. Detta kan även vara en svaghet eftersom vårdorganisation varierar och av den anledningen kan detta påverka reliabiliteten. Det är få studier med

likvärdiga interventioner inkluderade i detta examensarbetes som gör det svårt att uttala sig om validiteten. De artiklar som inkluderats har godkänts av etisk kommitté. Resultatet är redovisat utifrån forskningsetiska överväganden och utan att något av materialet medvetet förvrängts eller att material har undanhållit. Skillnader mellan antalet individer i de olika studierna var mellan 79 och 1299 stycken. Kvalitén och tillförlitligheten på studierna blir därmed olika (Polit & Beck, 2017). I studier med få antal individer kan det vara svårt att dra några direkta slutsatser. Positivt var skillnaderna mellan interventionsgrupperna och

kontrollgrupperna i många av studierna väldigt lika (Polit & Beck, 2017). Det var t.ex. ålder, kön och inkomst.

Författarna har valt att båda granskat och sammanställt artiklarnas innehåll för att stärka studiens reliabilitet (Henriksson, 2015). Detta har troligtvis ökat resultatets pålitlighet.

Litteraturöversikten har en god trovärdhet då studierna endast är från de fem senaste åren.

Artiklarna har granskats systematiskt och analyserats utifrån innehållsanalys texter har analyserats och meningsbärande enheter har identifierats.

Förslag till vidare forskning

Typ 2-diabetes ökar i hela världen och det är en sjukdom som är kopplad till komplikationer vit otillfredsställande glykemisk kontroll. Egenvården har stor betydelse för påverkan på glykemisk kontroll. Det är därför viktigt att ytterligare studier genomförs som stärker den forskning som påvisat förbättringar vid utbildning individuellt och i grupp.

I flertalet av studierna har författarna valt att studera områden med låg socioekonomi. Vidare

forskning vad gäller egenvård för individer från denna grupp är av största vikt för att minska

klyftorna i egenvård mellan individer med olika socioekonomi.

17 Intresset för att fortsätta forska på individer med typ 2-diabetes som stödjer andra individer med diabetes borde vara stort. Det skulle både kunna förbättra HbA1c på sikt och det skulle kunna öka kunskaperna i samhället hur man får en god egenvård för individer med typ-2 diabetes.

Etiska och samhälleliga aspekter

Att vara drabbad av diabetes kräver mycket av individen själv men det finns även ett stort ansvar för Hälso- och sjukvården att ta då det gäller både individens etiska och samhälleliga aspekter. Etiskt måste diabetessjuksköterskan tänka på individens intigritet då det gäller att erbjuda vård i exempelvis grupp. Det är viktigt att inleda i grupperna med att allt som sägs där stannar där. Alla individer vill inte gå i grupp för deras etiska men även religiösa tro. Detta måste beaktas och tas på allvar av diabetessjuksköterskan. För samhället är det viktigt att hela tiden sträva efter en så god vård som möjligt och en sänkning av HbA1c för att minska

kostnader i form av lidande och sjukvårdskostnader.

Slutsats

Att drabbas av typ 2-diabetes ställer stora krav på individen. Det är individens egen insats i

egenvården som speglar hur hälsotillståndet utvecklas. För hälso- och sjukvårdspersonal är

förståelse för hur det går att stödja individerna till god egenvård och därmed förbättrat HbA1c

viktigt. I flera av studierna har det påvisats att telefonintervention och grupputbildning har

varit en framgång. Gruppundervisning skall erbjudas till alla individer med typ 2-diabetes. En

stor fråga som författarna funderat över är varför inte alla dessa individer med typ 2-diabetes

får gruppundervisning?

18

REFERENSLISTA

Agardh, C. & Berne, C. (2010). Diabetes. (4:e upplagan). Stockholm: Liber AB.

Assah, FK., Atanga, EN., Enoru, S., Sobngwi, E. & Mbanya, JC. (2015). Community-based peer support significantly improves metabolic control in people with Type 2 diabetes in Yaoundé, Cameroon. Diabet Med. 32(7):886-9. doi: 10.1111/dme.12720.

Bidstrup-Jörgensen, B. & Östergaard-Steenfeldt, V. (2012). Omvårdnadsteorier som referensram i forskning och utveckling. Stockholm: Liber.

Chamany, S., Walker, EA., Schechter, CB., Gonzalez, JS., Davis, NJ., Ortega, FM.,

Carrasco, J., Basch, CE. & Silver, LD. (2015). Telephone Intervention to Improve Diabetes Control: A Randomized Trial in the New York City A1c Registry. Am J Prev Med. 49(6):832- 41. doi: 10.1016/j.amepre.2015.04.016.

Cortez, DN., Macedo, MM., Souza, DA., Dos Santos, JC., Afonso, GS., Reis, IA. & Torres, HC. (2017). Evaluating the effectiveness of an empowerment program for self-care in type 2 diabetes: a cluster randomized trial. BMC Public Health. 6;17(1):41.

doi: 10.1186/s12889-016-3937-5.

Eeg-Olofsson, K., Gudbjörnsdottir, S., Eliasson, B., Zethelius, B. & Cederholm, J. (2014).

The triglycerides-to-HDL-cholesterol ratio and cardiovascular disease risk in obese patients with type 2 diabetes: an observational study. Swedish National Diabetes Register (NDR).

106(1):136-44. doi: 10.1016/j.diabres.2014.07.010

Egbujie, B.A., Delobelle, P.A. & Levitt, N. (2018) Role of community health workers in type 2 diabetes mellitus self-management: A scoping review. PLOS ONE online.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0198424

ESC Guidelines on Diabetes. (2013-10-14). Special issue on the 2013 ESC Guidelines on Diabetes, Pre-diabetes, and Cardiovascular Disease. Hämtad 21 Mars, 2019,

https://academic.oup.com/eurheartj/issue/34/39

19 Fawcett, J. & DeSanto-Madeya, S. (2013). Contemporary nursing knowledge. Philadelphia:

F.A. Davis Company.

Friberg, F. (red). (2017). Dags för uppsats. (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Forbes, J-M. & Cooper, M-E. (2013). Mechanisms of diabetes complications. Psysiological reviews. 93(1) 137–138. DOI: 10.1152.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och kultur.

Henricson, M. (red). (2017). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination i omvårdnad. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

IDF International Diabetes Federation. (2017). Diabetes atlas 8 Edition, Hämtad 3 Mars, 2019, http://www.diabetesatlas.org/across-the-globe.html

Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M., Stenvall, J. & Hörnsten, Å. (2015). Diabetes empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 521-7 doi: 10.1111/scs.12185

http://onlinelibrary.wiley.com.webproxy.student.hig.se:2048/doi/10.1111/scs.12185/epdf

Jahangard-Rafsanjani, Z., Sarayani, A., Nosrati, M., Saadat, N., Rashidian, A.,

Hadjibabaie, M., Ashouri, A., Radfar, M., Javadi, M. & Gholami. K. (2015). Effect of a community pharmacist-delivered diabetes support program for patients receiving specialty medical care: a randomized controlled trial. Diabetes Educ. 41(1):127-35. doi:

10.1177/0145721714559132.

Jutterström, L., Hörnsten, Å., Sandström, H., Stenlund, H. & Isaksson, U. (2016). Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2

diabetes-A randomized study. Patient Educ Couns. 99(11):1821-1829. doi:

10.1016/j.pec.2016.06.016.

20 Knutsen, I.R., Bossy, D. & Foss, C. (2017). Passer gruppebaserte laerings- og mestringstilbud for alle med diabetes 2? Sykepleien Forskning, 12, 1-12 UI-nr: 17030002.

https://sykepleien.no/sites/default/files/pdf-export/pdf-export-62096.pdf

Lindh, A., Lagging, E., Jörgensen, L. & Lohm, L. (2011) Mer av dialog, delaktighet och ansvar önskas inom diabetesvården. Enkätundersökning bland diabetespatienter i Stockholm.

Läkartidningen, 5 volym 108.

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/15901/LKT1105s203_206.pdf

Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus ett metabolt perspektiv. (3:e upplagan). Lund:

Studentlitteratur AB.

Nathanson , D., Sabale, U., Eriksson , J., Nyström, X., Norhammar , A., Olsson, U. &

Bodegård, J. (2018). Healthcare Cost Development in a Type 2 Diabetes Patient Population on Glucose-Lowering Drug Treatment: A Nationwide Observational Study 2006-2014.

PharmacoEconomics Open, 2, 393–402. doi:https://doi.org/10.1007/s41669-017-0063-y

Nationella diabetesregistret, (2017). Årsrapport 2017 Hämtad 7 Mars, 2019, https://www.ndr.nu

Nilsson, PM., Gudbjörnsdottir, S., Eliasson, B. & Cederholm, J. (2004). Smoking is associated with increased HbA1c values and microalbuminuria in patients with diabetes.

National Diabetes Register in Sweden, Jun;30(3):261-8.

Odgers-Jewell, K., Isenring, E., Thomas R. & Reidlinger, D. (2017). Group participants’

experiences of a patient-directed group-based education program for the management of type 2 diabetes mellitus. journal.pone. 12(5): e0177688. doi: 10.1371/.0177688

Pamungkas, R., Chamroonsawasdi, K. & Vatanasomboon, P. (2017). A Systematic Review:

Family Support Integrated with Diabetes Self-Management among Uncontrolled Type II

Diabetes Mellitus Patients. Behav Sci . 7(3):62. doi: 10.3390/bs7030062

21 Polit, D., Beck, C. & Hungler, B (2001). Essentials of nursing research. Methods, Apprasial and Utilization (5 th ed). Philadelphia: J, B lippincott Company.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (10:e upplagan). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams

& Wilkins.

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patientutbildning vid diabetes.

Rapportnr: 195, Hämtad 3 Februari, 2019,

https://www.sbu.se/contentassets/cea67d2c011443a4a914556566fb08d0/patientutbildning_vi d_diabetes_fulltext.pdf

Selanders, L.C., Schmieding, N.J. & Hartweg, D.L. (1995). Omvårdnadsteorier IV. Lund:

Studentlitteratur AB.

Simmons, D., Prevost, AT., Bunn, C., Holman, D., Parker, RA., Cohn, S., Donald, S., Paddison, CA., Ward, C., Robins, P. & Graffy, J. (2015). Impact of community based peer support in type 2 diabetes: a cluster randomised controlled trial of individual and/or

group approaches. PLoS One. 18;10(3): e0120277. doi:10.1371/journal.pone.0120277

Simonsen, T. & Hasselström, J. (2017). Illustrerad farmakologi 2.( 4:e utgåvan). Estland:

Natur & Kultur.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Behandlingsstrategier, Typ 2diabetes För dig som behandlar patienter med typ 2-Diabetes. Best.nr: 5335 Hämtad 3 Februari, 2019.

Socialstyrelsen. (2018) Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning.

Artikelnummer 2018-10-25 Hämtad 13 mars, 2019, https://www.socialstyrelsen.se

Solorio, R., Bansal, A., Comstock, B., Ulatowski, K. & Barker, S. (2015). Impact of a chronic care coordinator intervention on diabetes quality of care in a community health

center. Health Serv Res. 50(3):730-49. doi: 10.1111/1475-6773.12253.

22 Sperl-Hillen, J., Beaton, S., Fernandes, O., Von Worley, A., Vazquez-Benitez, G., Parker, E., Hanson, A., Lavin-Tompkins, J., Glasrud, P., Davis, H., Adams, K., Parsons, W. & Spain, CV. (2011). Comparative effectiveness of patient education methods for type 2 diabetes: a randomized controlled trial. Archives of internal medicine. 171(22), doi:

10.1001/archinternmed.2011.507.

Wennick, A. & Tiberg, I. (2010). Barn med typ 1 – diabetes. I H Inger & L Torg (Red.), Pediatrisk omvårdnad. (s.267–274): Lund: studentlitteratur.

Wikblad, K. (red). (2012). Omvårdnad vid diabetes. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Williams, JS., Lynch, CP., Knapp, RG. & Egede, LE. (2014). Technology-Intensified

Diabetes Education Study (TIDES) in African Americans with type 2 diabetes: study protocol for a randomized controlled trial. Trials. 25;15:460. doi:10.1186/1745-6215-15-460.

Yin, J., Wong, R., Au, S., Chung, H., Lau, M., Lin, L., Tsang, C., Lau, K., Ozaki, R., So, W., Ko, G., Luk, A., Yeung, R. & Chan, JC. (2015). Effects of Providing Peer Support on

Diabetes Management in People With Type 2 Diabetes. Ann Fam Med. 13 Suppl

1:S42-9. doi: 10.1370/afm.1853.

23 Bilaga 1. Redovisning av inkluderade studier

Författare, land, år Titel Syfte Metod, Urval, Design,

Bortfall

Resultat Kvalité

Assah, F., Atanga, E., Enoru, S., Sobngwi, E., Mbanya, J.

Cameroon, 2015.

Community-based peer support significantly improves metabolic control in people with Type 2 diabetes in Yaound e, Cameroon

Utvärdera om det går att förbättra den glykemiska kontrollen med hjälp av att patienter med typ 2-diabetes stöder andra patienter med typ 2- diabetes utöver den vanliga diabetesvården

Randomiserad kontroll studie

Totalt n =196

Interventionsgruppen n = 100

Bortfall n = 4

Kontrollgruppen n = 96

Studien visade på signifikant minskning av HbA1c efter studietiden för

interventionsgruppen (p<0.001)

De visade även på förbättrat faste glukos och egenvård.

Hög

Chamany, S., Walker, E., Clyde, B., Schechter, C., Gonzalez, J., Davis, N., Ortega, F.,

Carrasco, J., Basch, C., Silver, L.,

USA, 2015.

Telephone Intervention to Improve Diabetes Control A Randomized Trail in the New York City A1c Registry

Studien testade om telefonledd uppföljning kunde förbättra glykemiska kontrollen hos patienter från minoritetsbefolkning i New York City

Öppen randomiserad studie Totalt n = 941

Bortfall innan start n = 31 Interventionsgrupp n = 443 Bortfall n = 109

Kontrollgrupp n = 498 Bortfall n = 138

Studien visade signifikant förbättring av HbA1c (p=

0.01) för studiegruppen.

Hög

Cortez, D., Macedo, M.,

Souza, D., Dos Santos, J., Afonso, G., Reis, I., Torres, H.

Brasil, 2017.

Evaluating the effectiveness of an empowerment program for self-care in type 2 diabetes: a cluster randomized trial

Utvärdera effektiviteten av

empowerment-program (egen makt) där det erbjuds stöd för psykosocial och beteende ändringar för patienter med typ 2-diabetes med avseende metaboliska kontroll

kluster randomiserad studie Randomiserade Totalt n = 284

Bortfall innan studiestart n=

46

Interventionsgrupp totalt n = 162

Bortfall n = 35

Kontrollgrupp Totalt n = 122 Bortfall n = 11

Resultaten visade en signifikant skillnad i

interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vad gäller förbättring av HbA1c (p

= 0.029)

Hög

24 Jahangard-Rafsanjani,

Z., Sarayani, A., Nosrati, M., Saadat, N.,

Rashidian, A., Hadjibabaie, M., Ashouri, A., Radfar, M., Javadi, M., Gholami, K.

Iran, 2015.

Effect of a Community Pharmacist–Delivered Diabetes Support Program for Patients Receiving Specialty Medical Care

Syftet med studien var att undersöka effekten av att apotekare hade stödprogram för patienter som får diabetesläkemedel.

randomiserad kontrollerad studie Totalt n = 101 Interventionsgruppen (n=51) Bortfall (n=6)

Kontrollgrupp (n=50).

Bortfall (n=10) Bortfall n = 16 utfördes på 101 Apotekare utbildade patienter i interventions gruppen i 5 månader (5 uppföljnings besök och 5 telefonsamtal)

Ingen signifikant skillnad på HbA1c observerades mellan studiegrupperna i slutet av försöksperioden.

Hög

Jutterström, L., Hörnsten, Å.,

Sandström, H., Stenlund, H., Isaksson, U.

Sverige, 2016.

Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes - A randomized study.

Utvärdera effekten av

sjuksköterskeledd patientcentrerat egenvårds stöd för Typ 2-diabetes avseende metabola förändringar.

Randomiserad kontrollerad studie.

Totalt n = 195 Bortfall n = 23

Design; DIVA 2-projektet bestod av en randomiserad, kontrollerad studie med tre armar och en extern kontrollgrupp.

ANOVA med ett Bonferroni post hoc-test visade en signifikant skillnad i HbA1c mellan grupperna (p = 0.020)

Hög

Simmons, D., Prevost, AT., Bunn, C., Holman, D., Parker, RA., Cohn, S., Donald, S., Paddison, CA., Ward, C., Robins, P & Graffy, J.

Iran, 2015.

Impact of community based peer support in type 2 diabetes: a cluster

randomised controlled trial of individual and/or group approaches.

Utvärdera effekt av att individer med typ 2-diabetes fick utbildning av andra individer med typ 2-diabetes.

Randomiserad kontrollerad studie med fyra armar Grupp n = 330 Individuell n = 325 Kombinerad n = 322 Kontroll n = 322

Påvisades inte på någon signifikant skillnad i HbA1c i någon av grupperna

Hög

25 Solorio, R., Bansal, A.,

Comstock, B.,

Ulatowski, K., Barker, S.

USA, 2015.

Impact of a chronic care coordinator intervention on diabetes quality of care in a community health center.

För att utvärdera effekterna av en klinisk vårdkoordinator med ingripande på kvaliteten på diabetesvården.

Retrospektiv cohort studie.

12 månaders pre o

postintervention med analys av bl.a. HbA1c

Interventionsgruppen n = 329

Mätvärden

Propensity score analys

Ledde till flertalet förbättringar inom olika mätvärden men ingen förbättring gällande HbA1c och den metabola kontrollen.

Hög

Willard-Grace, R., Chen, E., Hessler, D., DeVore, D., Prado, C.,

Bodenheimer, T., Thom, D.,

USA, 2015.

Health Coaching by Medical Assistants to Improve Control of

Diabetes, Hypertension, and Hyperlipidemia in Low- Income Patients: A Randomized Controlled Trial

Undersöka om diabeteskontrollen kan bli bättre om hälso-

interventionsgruppen får Coaching av personer som genomgått utbildningsprogram inför studien.

12-månaders RCT Utfördes på 2 kliniker n = 441

Interventionsgrupp Totalt n=224

Bortfall n=16 Kontrollgrupp Totalt n=217 Bortfall n=35

Studien visade på signifikant förbättring av HbA1c (p= 0.01)

Hög

Williams, J., Lynch, C., Knapp, R., Egede, L.

USA, 2014.

Technology-Intensified Diabetes Education Study (TIDES) in African Americans with type 2 diabetes: study protocol for a randomized controlled trial

Undersöker om effekten av en teknik-intensifierad

diabetesutbildning och

kompetensutbildning kan förbättra metabolisk kontroll och därmed minska diabeteskomplikation och dödlighet hos patienter med T2DM.

Randomiserad kontroll studie

Studiedeltagarna delades in i 4 grupper. Totalt n=255 Bortfall n=38

bedömningar vid baseline, 3, 6, 9, och 12 månader.

Studien visade inte på någon signifikant förbättring av HbA1c för någon av grupperna.

Hög

Yin, J., Wong, R., Au,S., Chung, H., Lau, M., Lin, L.,

Tsang, C., Lau, K., Ozaki, R., So, W., Ko, G., Luk, A., Yeung, R., Chan, J.

Kina, 2015.

Effects of Providing Peer Support on Diabetes Management in People With Type 2 Diabetes

Undersökte effekterna av att behålla glykemisk kontroll för patienter med diabetes som engagerade i att ge löpande stöd till andra patienter med diabetes.

Använt t-test och McNemar test. Studie grupp

Totalt n = 79 Jämförelsegrupp Totalt

Vid 6 månader var HbA1c oförändrat hos studiegruppen (p=0.81) men ökade i jämförelsegruppen.

(p= 0.19)

Skillnaden mellan grupperna (p=0.02)

Efter 4 år hade studiegruppen fortsatt förbättrat HbA1c (p = 0.001).

Hög

26

1. Syfte Ja Nej Oklart Ej tillämpl

Är urvalet relevant?

Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?

Är kontexten tydligt beskriven?

Finns relevant etiskt resonemang?

Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?

2. Urval Ja Nej Oklart Ej tillämpl

Bilaga 2. Granskningsmallar

Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser

SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.

Författare: År: Artikelnummer:

Total bedömning av studiekvalitet:

Hög Medelhög Låg Anvisningar:

• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.

• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?

Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):

Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):

27 a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?

b) Är datainsamlingen relevant?

c) Råder datamättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?

Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):

4. Analys Ja Nej Oklart Ej tillämpl

a) Är analysen tydligt beskriven?

b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?

c) Råder analysmättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?

Kommentarer (analys, analysmättnad etc):

5. Resultat Ja Nej Oklart Ej tillämpl

a) Är resultatet logiskt?

b) Är resultatet begripligt?

c) Är resultatet tydligt beskrivet?

d) Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?

e) Genereras hypotes/teori/modell?

f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?

g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?

Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):

3. Datainsamling Ja Nej Oklart Ej tillämpl