Företagsstorlek och sociala kontroversers påverkan på ESG-betyget: En kvantitativ studie

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för ekonomi

Företagsstorlek och sociala kontroversers påverkan på ESG-betyget

En kvantitativ studie

Jimmy Skott Rikard Fredmer

2021

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi

Ekonomprogrammet

Examensarbete Företagsekonomi C Handledare: Jan Svanberg Examinator: Mattias Hamberg

(2)

Förord

I första hand riktar vi ett tack till vår handledare Jan Svanberg för insiktsfulla synpunkter, positiv kritik och presentation av huvudämnet ESG till denna uppsats. Biträdande examinator Mats Landström ska vidare tackas för granskning och feedback i uppsatsens slutliga skeden vilket har ökat nivån på innehållet i uppsatsen. Slutligen vill vi tacka våra studiekamrater, familjer och vänner för stödet under tiden på högskolan i Gävle.

Gävle, Juni 2021

Rikard Fredmer Jimmy Skott

(3)

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek, sociala kontroverser och ESG-betyg.

Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jimmy Skott och Rikard Fredmer

Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Juni

Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag.

Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS.

Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG- betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området.

Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår.

Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.

Nyckelord: ESG-betyg, sociala kontroverser, företagsstorlek, hållbarhetsredovisning, SRI.

(4)

Abstract Title: Company size, social controversies and ESG-rating

Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jimmy Skott and Rikard Fredmer

Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – June

Aim: The capital market uses sustainability ratings such as ESG to evaluate companies sustainability performance. The basic idea behind sustainable investments is that capital should go to sustainable companies. If the ESG does not reflect the sustainability performance of companies, it can lead to the world's capital allocation being inaccurate. Previous studies emphasize that the relevance and validity of ESG-ratings can be questioned. The study tests whether company size affects the ESG-rating and whether the rating reflects the tendency for companies to be exposed to social controversies. If larger companies receive higher ESG-ratings due to size or other closely related factors to size, they should be less likely to be exposed to social controversies than smaller companies.

Method: The study is quantitative and follows the positive research philosophy with a deductive approach. 3978 public companies with an ESG-rating worldwide have been studied during the period 2016-2020. The study is longitudinal and uses secondary data from the database Refinitiv Eikon. Data have been processed in Microsoft Excel and tested/analyzed in the statistics program IBM SPSS.

Result and Conclusions: The study shows that there is no overriding significant connection between social controversies and the social ESG-rating and the ESGC-rating. Furthermore, the results indicate that larger companies measured in number of employees are exposed to more social sustainability controversies, while the total assets show a weaker connection. In terms of size, the result highlights a positive relationship between company size and characteristics attributable to size with the ESGC-rating. The study finds no conclusive evidence that the ESG- rating does not reflect companies' sustainability performance, but instead is critical of previous studies in the field.

Contribution of the thesis: The study finds that different variables give differentiated answers on the issues. Previous studies have shown that ESG is an aggregated multidimensional concept where distortions can occur when testing the variables. In accordance with previous research, the results are consistent with the fact that it is not optimal to study one dimension of ESG and then make comparisons with the entire ESG-rating. Companies' propensity to be exposed to social controversies in connection with their growth gets two different results in the study based on whether the company size is measured in total assets or by the number of employees. In the social dimension of the ESG, the number of employees can be a more representative measure because it is in connection with people that controversies and problems regarding social sustainability arise.

Suggestions for future research: The ESG consists of three main pillars. This thesis focuses on the social dimension of ESG, a proposal for further research is therefore to focus on the governance or environmental dimensions of the grade. The same goes for the controversies. Most controversies belong to the social dimension, but there are also controversies within the other pillars. Finally, a study like this can be done with different measuring institutes for the ESG-rating and, for example, a different database to test the quality criteria.

Key words: ESG-ratings, social controversy, company size, sustainability reporting, SRI.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 2

1.3 Syfte ... 5

1.3.1 Forskningsfrågor... 5

1.4 Avgränsningar ... 5

1.5 Disposition ... 6

2. Teoretisk referensram ... 7

2.1 Corporate social responsibility (CSR) ... 7

2.2 ESG-betyg och ESGC-betyg... 7

2.2.1 Sociala dimensionen och kontroverser ... 8

2.2.2 Hållbara investeringar och informationsasymmetri ... 9

2.3 Teorier ... 10

2.3.1 Systemorienterade teorier ... 10

2.3.2 Nyinstitutionell teori ... 11

2.3.3 Legitimitetsteori ... 11

2.3.4 Intressentteori ... 12

2.3.5 Signaleringsteori ... 12

2.4 Motiv bakom företags samspel med värderingsinstitut och kapitalmarknaden ... 13

2.5 Tidigare forskning och hypotesformulering ... 13

2.5.1 Sociala kontroversers samband med företagsstorlek och ESG-betyget ... 14

2.5.2 Sambandet mellan företagsstorlek, disponibla resurser och datatillgänglighet ... 15

2.5.3 Disponibla resurser och datatillgänglighetens påverkan på ESGC-betyget... 16

2.5.4 Företagsstorlekens effekt på ESGC-betyget ... 17

3. Metod ... 18

3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 18

3.1.1 Forskningsansats... 18

3.1.2 Forskningsdesign ... 19

3.2 Empirisk metod ... 19

3.2.1 Insamling av data ... 19

3.2.2 Insamling av litteratur ... 20

3.2.3 Population, urval och bortfall ... 21

3.2.4 Bortfallsanalys ... 24

(6)

3.3 Operationalisering ... 26

3.3.1 Beroende och oberoende variabler ... 26

3.3.1.1 ESGC ... 26

3.3.1.2 Sociala ESG-betyget ... 29

3.3.1.3 Sociala kontroverser ... 29

3.3.2 Företagsstorlek ... 30

3.3.2.1 Företagens redovisningsresurser ... 31

3.3.2.2 Datatillgänglighet ... 31

3.3.3 Kontrollvariabler ... 32

3.3.3.1 Ursprungsland och sektor ... 32

3.3.3.2 Return on assets (ROA) ... 34

3.3.3.3 Skuldsättningsgrad och soliditet ... 34

3.4 Analysmetod ... 35

3.4.1 Univariat analys och deskriptiv statistik ... 35

3.4.2 Pearsons korrelationstest, bivariat analys ... 36

3.4.3 Multivariat analys ... 37

3.5 Felkällor ... 40

3.5.1 Heteroskedasticitet... 40

3.5.2 Multikollinearitet ... 41

3.6 Kvalitetskriterier... 42

3.6.1 Validitet ... 42

3.6.2 Reliabilitet ... 43

3.6.3 Replikerbarhet ... 44

4. Resultat ... 45

4.1 Deskriptiv statistik ... 45

4.1.1 Beroende och oberoende variabler ... 45

4.1.2 Kontrollvariabler ... 46

4.2 Pearsons korrelation ... 49

4.3 Kontroll av felkällor ... 51

4.4 Regressionsanalys ... 53

4.4.1 Regressionsanalys: 1 och 2 ... 53

4.4.2 Regressionsanalys: 3 ... 56

(7)

5. Resultatdiskussion ... 66

5.1 Inledande diskussion ... 66

5.2 (H1-H2) Sambandet mellan sociala kontroverser, sociala ESG-betyget och ESGC-betyget .. 66

5.3 (H3) Sambandet mellan företagsstorlek och sociala kontroverser ... 67

5.4 (H4-H6) Företagsstorlek, datatillgänglighet, disponibla resurser och ESGC-betyget ... 69

6. Slutsats... 73

6.1 Slutsatser i studien ... 73

6.2 Praktiska och teoretiska resultat ... 74

6.3 Begränsningar i studien ... 74

6.4 Trovärdighet i studien ... 75

6.5 Förslag till framtida forskning ... 76

Referenslista ... 77

Bilagor ... 91

Tabellförteckning Tabell 1: Datauppsättning 1, Urval och bortfall ... 22

Tabell 2: Bortfall sektor ... 25

Tabell 3: Bortfall länder ... 26

Tabell 4. GICS sektorindelning. Fördelning i procent (%) ... 33

Tabell 5: Deskriptiv statistik ... 48

Tabell 6: Korrelationsmatris ... 50

Tabell 7: VIF-test ... 52

Tabell 8: Regressionsanalys 1 och 2. ... 55

Tabell 9: Regressionsanalys 3-6. ... 58

Tabell 10: Regressionsanalys 7-9 ... 61

Tabell 11: Regressionsanalys 10... 63

Tabell 12: Regressionsanalys 11... 65

(8)

Figurförteckning

Figur 1. Databasen Refinitiv (2021), företags geografiska spridning. ... 21

Figur 2. Indikatorer och kategorier (Refinitiv, 2021. s.6) ... 27

Figur 3. Illustration över ESG-betyget från Refinitiv. (Refinitiv, 2021. s.3) ... 28

Figur 4. Refinitivs nya hållbarhetsmått ESGC (ESG + kontroverser). (Refinitiv, 2021. s.8) ... 28

Figur 5. Betygsskala för ESG. (Refinitiv, 2021. s.7) ... 29

Figur 6. Geografisk fördelning ... 33

Figur 7. Spridningsdiagram ... 51

Formelförteckning Formel 1. Sampelstorlek, minsta tillåtna urval ... 23

Formel 2. Beräkning av sampelstorlek, minsta tillåtna urval. ... 24

Formel 3. Antalet anställda... 30

Formel 4. Totala tillgångar ... 31

Formel 5. Datatillgänglighet ... 32

Formel 6. Return on assets (ROA) ... 34

Formel 7. Skuldsättningsgrad ... 34

Formel 8. Soliditet ... 35

Formel 9. Standardavvikelse ... 36

Formel 10. Medelvärde ... 36

Formel 11. Multipel regressionsanalys ... 38

(9)

Begreppsförklaring

ABS - Association of Business Schools CEP - Corporate Environmental Performance CFP - Corporate Financial Performance CSR - Corporate Social Responsibility CSP - Corporate Sustainable Performance

DA - Datatillgänglighet baserad på Refinitivs ESG-databas

EBITDA - Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization ESG - Environmental, Social, Governance

ESGC - Environmental, Social, Governance Combined Score GICS - Global Industry Classification Standard

GRI - Global Reporting Initiative

GSIA - Global Sustainable Investment Alliance

IBM SPSS - Statistical Package for the Social Sciences IFRS - International Financial Reporting Standards OLS - Ordinary Least Squares

ROA - Return On Assets

RPD - Resources For Providing Data R&D - Research and Development SE - Standard Error

SRI - Sustainable Responsible Investing USD - Amerikanska Dollar

VIF - Variance Inflation Factor

(10)

1 1. Inledning

Inledningen i studien ger en beskrivning av bakgrunden och efterföljs av en problemdiskussion fram till studiens syfte, forskningsfrågor och avgränsningar. Efter det ges en vidare

dispositionsförklaring till kvarstående delar av arbetet.

1.1 Bakgrund

Hållbara finansieringar har blivit mer uppmärksammat under åren belyser bland annat Global Sustainable Investment Alliance (GSIA, 2017), Europeiska kommissionen (2018) och Green Finance Study Group (2017). Hållbarhetsredovisningen har övergått till ett uttryck för socialt ansvarstagande på grund av intensifieringen av Corporate Social Responsibility (CSR) diskussionerna.

Organisationer bör uppmärksamma de miljömässiga och sociala effekterna verksamheten har istället för att enbart fokusera på den ekonomiska aspekten (Benites-Lazaro & Mello-Thery, 2017). Globala diskussioner kring CSR har ökat dess spridning och därmed granskas organisationer av fler aktörer.

Hållbarhetsfrågor i sig har blivit något som anses vara i behov av hantering, än mer hos större organisationer, av legitimitetsskäl men även för att undvika kostsamma och tvingande regleringar (Frostensson & Helin, 2018).

ESG är en förkortning för environmental, social and governance (Drempetic, Klein & Zwergel, 2020;

Refinitiv, 2021). Begreppet är framför allt aktuellt på kapitalmarknaden och härrör från begreppen CSR och Sustainable Responsible Investment (SRI). En översättning av ESG till svenska blir förenklat miljömässiga, sociala och styrningskriterier. ESG består av tre samverkande pelare: E, S och G (Sjöström, 2014). I denna studie ligger fokus på den sociala pelaren. Den sociala pelaren mäter sociala hållbarhetsaspekter som exempelvis mänskliga rättigheter, arbetskraft och samhällsansvar.

Företag erhåller ESG-betyg av värderingsinstitut. Instituten samlar in och värderar information angående hur hållbart ett företag är och sätter betyg därefter. Varje del i ESG får en skild poäng vilket sedan sätts ihop till ett gemensamt ESG-betyg (Drempetic et al., 2020). Betygen utgår från en skala mellan 0-100, där ett högt betyg indikerar att företaget agerar hållbart och vice versa ifall företaget får en låg siffra (Refinitiv, 2021).

Det finns en rådande problematik angående ESG-betygens relevans och validitet. Eftersom ESG- betyg till stor del används på kapitalmarknaden finns risken att kapital placeras felaktigt i den hållbara investerarens ögon. Att kapital ska tillfalla hållbara företag är en aktuell frågeställning inom

(11)

2 ekonomin och ur många aspekter essentiell för framtiden. Bland annat konstateras att företags hållbarhetsbetyg påverkar världens kapitalallokering samt externa intressenter och potentiella anställda (Chatterji, Levine & Toffel, 2009). Vidare påpekar Drempetic et al. (2020) att information är avgörande vid granskning av ett företags hållbarhetsprestation, vilket innefattar liknelser till en finansiell utvärdering av ett företags risk. Denna studie kommer försöka bidra till den rådande forskningen angående ESG-betygets relevans och validitet med en inriktning på den sociala dimensionen.

1.2 Problemdiskussion

Det är viktigt att förstå idén bakom hållbara investeringar för att kunna studera vad ESG-betyg som en proxy för Corporate Social Performance (CSP) bör mäta för användaren (Drempetic et al., 2020).

En grundläggande idé i ekonomisk hållbarhet är att världens kapital ska tillfalla hållbara företag (Soppe, 2004). Fler företag intresserar sig för hållbarhet och mängden publicerade hållbarhetsrapporter ökar med tiden. En teori bakom varför fler företag vill anses vara hållbara kan förklaras av nyinstitutionell teori (Revelli, 2017; Erragragui & Lagoarde-Segot, 2016). Teorin tyder på att företag måste anses vara legitima, alltså att deras agerande och handlingar överensstämmer med samhällets normer och förväntningar på dem. Legitimitet är med andra ord viktigt för ett företags överlevnad (DiMaggio & Powell, 1983).

En betydande frågeställning inom hållbarhetsforskning har varit och är förhållandet mellan CSP och Corporate Financial Performance (CFP). Friede, Busch och Bassen (2015) påpekar att över 2200 empiriska studier har studerat sambandet mellan CFP och ESG som en proxy för CSP. Drempetic et al. (2020) hävdar att det är diffust vad ESG verkligen mäter och vad investerare samt forskare faktiskt vill att det ska mäta. ESG-betyg kan anses vara ett verktyg för att minska informationsasymmetrin mellan aktörer. Sustainable Responsible Investing (SRI) investerare förlitar sig i hög grad på de ESG- betyg företag erhåller eftersom de på egen hand har svårt att bedöma hållbarheten i företag (Drempetic et al., 2020). ESG-betyg utfärdas av värderingsinstitut och erhålls av företagen. Värderingsinstitut samlar information direkt från företagen och från allmänheten för att utfärda ESG- betyg (Drempetic et al., 2020). SRI-investerare betalar värderingsinstitut för att erhålla ESG-information och därmed minska informationsasymmetrin mellan investeraren och företaget (Cho, Lee & Pfeiffer Jr, 2013; Cui, Jo & Na, 2016).

(12)

3 Tidigare forskning likt Chatterji, Durand, Levine och Touboul (2016) belyser att ESG- betygsättningen har tendenser att variera mellan olika institut eftersom CSR kan mätas på flertalet sätt. Vidare varierar investerares tillgång till och förmåga att bearbeta informationen (Cho et al., 2013). De intressenter som nyttjar hållbarhetsbetyg för att utvärdera företag bör vara försiktiga med sina slutsatser och regelbundet göra egna utvärderingar av de betyg företag erhåller (Chatterji et al., 2016). Hållbarhetsbetyg likt ESG styr miljarder av dollar i investeringar medan det i praktiken är oklart ifall betyget faktiskt mäter hållbarhet på ett korrekt sätt. Företag inbäddade i skandaler kan exempelvis få häpnadsväckande olika betyg från värderingsinstitut (Chatterji et al., 2016). Bland de sex världsledande värderingsinstituten fann Chatterji et al. (2016) lite överlappning i gjorda bedömningar av CSR. Validiteten hos ESG-betyg kan därmed anses vara låg. Marknaden för ESG- rapportering är näst intill oreglerad och varierande vilket indikerar att ESG-bedömningens tillförlitlighet är relativt icke transparent (Utz, 2019). Vidare presenterar företag sig mer hållbara än vad de faktiskt är (Laufer, 2003).

Drempetic et al. (2020) lyfter fram sambandet mellan företagens storlek och dess påverkan på vilket ESG-betyg de erhåller. Resultatet i studien väcker frågeställningen enligt forskarna själva ifall sättet ESG mäts på ger en fördel till större företag medan betyget inte ger investerare den information de behöver för att göra hållbara investeringar. Slutsatsen i studien motiveras av att företags storlek har en positiv inverkan på de resurser företaget kan lägga på att föra fram ESG-data, vilket i sin tur påverkar datamängden värderingsinstitut erhåller. Oavsett om informationen är positiv eller negativ bidrar den ökade datatillgängligheten till bedömningen av ESG. Drempetic et al. (2020) finner dock inget bevis för att större företag är mer hållbara än mindre företag genom att studera miljödimensionen av ESG. Detta då företags storlek, datatillgänglighet och mängd resurser inte har någon inverkan på deras utsläpp av växthusgaser i jämförelse med mindre företag.

Det problematiska med att studera hela ESG-betygets relevans och validitet gentemot en dimension förtydligas av Semenova och Hassel (2015). De menar att ESG-betygets olika pelare är separata mått på hållbarhet där de olika dimensionerna är aggregerade till ett. Aggregerade mått kan följaktligen dölja underliggande kopplingar mellan variabler vilket kan orsaka skevheter i de observerade relationerna (Mattingly & Berman, 2006). Vidare ger Trumpp, Endrikat, Zopf och Guenther (2013) stöd åt Semenova och Hassel (2015) genom en förklaring att det inte går att mäta Corporate Environmental Performance (CEP) eftersom det är ett multidimensionellt aggregerat begrepp.

Förtydligat går det inte att studera miljödimensionen, den sociala dimensionen eller styrnings dimensionen separat och dra slutsatser för det sammanställda ESG-betyget. Denna studie fokuserar på den sociala dimensionen av ESG med avsikt att jämföra tidigare studiers genererade resultat likt

(13)

4 Drempetic et al. (2020), där sambandet mellan ESG-betyget och företagsstorlek kopplat till miljödimensionen studeras. Resultaten kan differentiera sig, vilket ger stöd åt att det inte är rimligt att studera validiteten och relevansen av ESG-betyget utifrån en dimension.

Denna studie använder sociala kontroverser som en proxy för social hållbarhet. Fiaschi, Giuliani, Nieri och Salvati (2020) påpekar att försök till mätning av företags felaktigheter grundar sig på index och data som säljs av värderingsinstitut. Lite vetenskaplig uppmärksamhet har ägnats åt att mäta felaktigheter och relaterade problem kring företags avvikande sociala ansvar, missförhållanden och organisationspraxis (Fiaschi et al., 2020). Kontroverser beskrivs enligt Utz (2019) som medialt uppmärksammade företagsskandaler. Cai, Jo och Pan (2012), Carroll (1979), Klein och Dawar (2004) belyser att kontroverser likt produktskandaler eller misstänkta sociala beteenden framkallar misstro, vilket är en risk gällande organisationens anseende som i sin tur påverkar framtidsutsikten och dess värde. Enligt Nikolaeva och Bicho (2011) är det av denna anledning organisationer placerar ett stort engagemang i sina CSR-prestationer. Ryktet är centralt för organisationen, därav finns incitament att engagera sig i CSR. Då organisationer utsätts för skandaler eller sämre betyg är det sannolikt att åtgärder kommer att sättas in för att göra förbättringar gällande prestationerna kring CSR (Chatterji

& Toffel, 2010; Utz, 2019). Vidare tenderar värderingsinstitut att underskatta organisationers svagheter, med anledningen att instituten blir partiska till den vilseledande rapporteringen. Negativa händelser eller skandaler kan på lång sikt ge en positiv konsekvens men effekterna är negativa på kort sikt (Aouadi & Marsat, 2016).

Kontroverser kan användas för att pröva ESG-betygets tänkta syfte, genom att reflektera den sanna bilden av organisationens CSR-prestation och reducera informationsasymmetri. Kontroverser uppstår vanligtvis oförutsedd och på grund av dessa upptäckter påverkas betygen med en nedgång (Utz, 2019). De flesta medialt uppmärksammade kontroverserna finns inom den sociala dimensionen hävdar Del Guidice och Rigamonti (2020). Sociala kontroverser kan spännas över flera områden genom kritik från samhället. Därmed kan den sociala aspekten användas som en bättre proxy för hållbarhet än de andra dimensionerna. Med databasen Refinitiv (2021) kan studien kontrollera ifall påståendet stämmer och om större företag erhåller högre ESG-betyg samt ifall betyget avspeglar benägenheten att utsättas för sociala kontroverser. Därmed kan en jämförelse mellan ESG-betyget och sociala kontroverser som ett mått på social hållbarhet utfärdas.

Fler studier bör tillhandahållas för att expandera och bidra till ytterligare förklaring av orsakssamband och förståelse kring tillförlitlighetens betydelse för ESG som hållbarhetsbetyg (Hahn & Kühnen, 2013; Chatterji et. al. 2016; Mock, Rao & Srivastava, 2013; Zorio, Garci’-Benau & Sierra, 2013).

(14)

5 Bristande ESG-bedömningar får konsekvenser och förorsakar potentiella felplaceringar av omfattande mängder kapital. Tidigare forskning om kontroversers påverkan på ESG-betyget inom samtliga tre pelare har bland annat utförts av Utz (2019), Aouadi och Marsat (2016) samt Cai et al.

(2012). Denna studie är tänkt att bidra till undersökningarna av ESG-betygets relevans och validitet med ett differentierat fokus på sociala kontroverser och därmed den sociala dimensionen av ESG.

Den första utgångspunkten för studien är att studera sociala kontroversers samband med ESG-betyget och företagsstorlek. Den andra utgångspunkten är att studera ifall större företag med mer disponibla resurser för att tillhandahålla ESG-data har en effekt på vilket betyg de får.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka ifall företags storlek påverkar deras ESG och om ESG-betygen avspeglar benägenheten att drabbas av sociala hållbarhetskontroverser.

1.3.1 Forskningsfrågor

• Påverkar företagsstorleken ESG-betyget?

• Avspeglar ESG-betyget benägenheten att drabbas av sociala hållbarhetskontroverser?

1.4 Avgränsningar

Studien är avgränsad till den sociala dimensionen av ESG-betyget. Tidsperioden i studien är begränsad till åren 2016-2020. Studien begränsas inte till några specifika sektorer eller länder. Vidare behandlas endast publika bolag med rapporterad ESG-information från databasen Refinitiv. Antalet aktuella företag i studien är 3978.

(15)

6 1.5 Disposition

Studiens inledande kapitel behandlar bakgrund, problemdiskussion, syfte, forskningsfrågor och avgränsning. Slutligen disponeras studiens 2-6 kapitel enligt nedan:

Kapitel 2 - Teoretisk referensram: I kapitlet redogörs studiens teoretiska referensram och utgångspunkter. Vidare behandlas studiens begrepp, teorier och tidigare forskning kring CSR, ESG, kontroverser, SRI, informationsasymmetri och systemorienterade teorier. Slutligen leder resonemang i kombination med tidigare forskning och teorier till formulering av studiens hypoteser.

Kapitel 3 - Metod: I kapitlet redogörs studiens metod. Inledningsvis behandlas vetenskapsteoretiska utgångspunkter och forskningsprocessen. Vidare presenteras den empiriska metoden innefattande insamling av data, litteratur, population, urval och bortfall. Därefter behandlas operationaliseringen med en genomgång av studiens variabler och begrepp med tillhörande formler, tabeller samt figurer.

Slutligen ges en redogörelse kring studiens analysmetoder tillsammans med felkällor och de relevanta kvalitetskriterierna.

Kapitel 4 - Resultat: I kapitlet redogörs studiens resultat och en redovisning kring utförda analyser.

Inledningsvis behandlas deskriptiv statistik tillsammans med variablerna för att sedan presentera Pearsons korrelation. Därefter framställs kontrollen av felkällor och avslutas med de elva multivariat regressionsanalysernas resultat.

Kapitel 5 - Resultatdiskussion: I kapitlet redogörs studiens resultatdiskussion. Upplägget är att en inledande diskussion behandlas för att sedan förklara sambanden i relation till resultatet, hypoteser och studiens syfte. Studiens sex hypoteser diskuteras och analyseras med koppling till tidigare kapitels teorier och forskning med inslag av egna synpunkter, för att sedan avsluta med slutsatser i det sista kapitlet.

Kapitel 6 - Slutsats: I kapitlet redogörs studiens slutsatser. Inledningsvis behandlas en presentation av de genererade slutsatserna i studien. Slutsatserna i kombination med resultatet och diskussionen leder sedan in på praktiska och teoretiska resultat. Avslutningsvis redogörs begränsningar i studien följt av trovärdighet och avslutas med förslag till framtida forskning.

(16)

7 2. Teoretisk referensram

I det andra kapitlet lyfts tidigare forskning inom området och relevant litteratur vilket utgör studiens teoretiska referensram. Kapitlet behandlar CSR, ESG, kontroverser, SRI, informationsasymmetri, systemorienterade teorier, signaleringsteori och företagsstorlek. Utifrån nedanför presenterade begrepp, teorier och tidigare forskning kopplat till uppsatsens ämnesområde formuleras därefter hypoteser vilka testas i kapitel fyra.

2.1 Corporate social responsibility (CSR)

CSR-aktiviteter bedrivs för att förebygga och mildra negativa effekter orsakade av en organisations verksamhet, vilket är ett av incitamenten till det globala engagemanget kring hållbarhetsrapportering (Othman, Darus & Arshad, 2011). Vidare eftersträvar företag att skydda sitt varumärke med hjälp av CSR påpekar Stuebs och Sun (2015). Via CSR-aktiviteter kan organisationer hantera frågor kopplade till samhället och dess behov genom information och relevanta uppgifter i årsrapporten. Uppgifterna eller upplysningarna om CSR kan därmed betraktas som ett fördelaktigt kommunikationsverktyg för organisationer. Informationen förmedlad genom CSR medför i sin tur en ökad transparens till intressenterna (Panwar, Paul, Nybakk, Hansen & Thompson, 2014; Scherer, Palazzo & Seidl, 2013;

Benites-Lazaro & Mello-Thery, 2017). Däremot är hållbarhetsinformation svårt att verifiera från ett externt perspektiv vilket öppnar upp riskerna för greenwashing (Laufer, 2003). Greenwashing innebär att företag framställer sig som hållbara och engagerade i hållbarhet medan de i praktiken agerar annorlunda (Alestig, 2015).

2.2 ESG-betyg och ESGC-betyg

ESG-betyget baseras på tre dimensioner av hållbarhetsaspekter (Refinitiv, 2021; Sjöström, 2014).

Akronymen ESG har konstruerats i syfte till att kunna konkretisera CSR-begreppets huvudsakliga delar. CSR-strategier har sedan i praktiken applicerats som riktlinjer för organisationer med anledningen att uppnå uppsatta mål med hänsyn till intressenterna (Nirino, Santoro, Miglietta &

Quaglia, 2020). Tidigare i problemdiskussionen förklarades att ESG är ett mångdimensionellt aggregerat mått (Semenova & Hassel, 2015; Trumpp et al., 2013). När ESG-betyget sätts observeras ett flertal mätpunkter och varje del i ESG får enskilda poäng, vilket sedan sätts ihop till ett gemensamt ESG-betyg. Företag får vidare kontroverspoäng baserat på förekomsten av eller antal kontroverser inom de olika delarna i ESG. ESG-betyget har blivit resultatet av det ökade intresset för hållbarhet och hållbara investeringar i kombination med förekommande informationsasymmetri (Utz, 2019).

(17)

8 Därigenom används betyget av investerare som ett verktyg vid placeringar för att kunna göra riskbedömningar (Tillväxtanalys, 2018; Van Duuren, Plantinga & Scholtens, 2016; Sjöström, 2014;

Liang & Renneboog, 2020).

Värderingsinstitut tillhandahåller information och ger investerare ett komplement till CSR i form av ESG-betyg. Därmed agerar värderingsinstituten som mellanhand på marknaden. Ansvarsfulla och hållbara investerare betalar värderingsinstitut för att minska informationsasymmetrin och öka chansen att investeringen når ett hållbart företag. ESG är likt tidigare beskrivet ett praktiskt taget oreglerat område vilket drar ned tillförlitligheten av betyget (Utz, 2017). Vidare finns det internationella skillnader kring investerarnas inställning till ESG vid beslut om investering, exempelvis skepticism om relevansen i betyget (Van Duuren et al., 2016).

I Refinitiv (2021) tillhandahålls en kategori för kontroverser separat. Med denna kategori görs mätningar kring vilken utsträckning organisationerna är delaktiga i en skandal. ESG-betyget tillsammans med dessa kontroverspoäng bildar betyget ESG Combined Score (ESGC). Anledningen till att kombinera betygen är att komplettera det ursprungliga ESG-betyget med beaktande av organisationens delaktighet i uppmärksammade negativa mediala händelser och skandaler (Refinitiv, 2021).

Vidare beskrivs att ESGC-betyg erbjuder en mer omfattande utvärdering av organisationers hållbarhetsprestation. Detta baseras på rapporterad information inom ESG-pelarna och med ett inramat kontroversöverlägg från media. Syftet med ESGC är att komplettera ESG-betyget baserat på de negativa medieberättelserna, då det utökar effekterna av de materiella och betydande ESG- kontroverserna i den totala hållbarhetsbedömningen. ESG-kontroversernas kategoripoäng baseras på en beräkning av 23 ESG-kontroversiella ämnen. Genom en beräkning kan mätning av organisationers exponering för sociala, miljömässiga och styrningsmässiga kontroverser utföras. ESGC-betyget tar hänsyn till företags kontroversbenägenhet, men påverkas fortfarande negativt då plötsliga skandaler inträffar (Refinitiv, 2021).

2.2.1 Sociala dimensionen och kontroverser

I denna studie ligger fokus på den sociala pelaren av ESG-betyget. Den sociala pelaren mäter sociala hållbarhetsaspekter och innehåller fyra kategorier (Refinitiv, 2021). Kategorierna är mänskliga rättigheter, arbetskraft, produktansvar och samhälle. Kategorin mänskliga rättigheter innefattar en mätning av organisationens hänsynstagande till de grundläggande reglerna. Arbetskraft omfattar mätningar av arbetsmässiga aspekter, vilket innebär organisationens effektivitet kring säkerhet,

(18)

9 mångfald, likabehandling och tillfredsställelse. Produktansvar implicerar en mätning av organisationens produktionskapacitet med hänsynstagande till kundens säkerhet, hälsa och varornas kvalitet. Sista kategorin samhälle mäter organisationens samhälleliga åtaganden och ansvar, vilket kan beskrivas som organisationens sätt att agera socialt hållbart med hänsyn till medborgarna. Inom dessa kategorier finns sedan teman som ansvarsfull marknadsföring, produktkvalitet, dataintegritet, mångfald, integration, arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet (Refinitiv, 2021).

En organisation kan påverkas av kontroverser genom flera aspekter, framför allt där medial uppmärksamhet och organisatorisk synlighet spelar en viktig roll (Aouadi & Marsat, 2016). Likt tidigare beskrivning använder Utz (2019) begreppen företagsskandaler och kontroverser synonymt.

Dessa händelser kan exempelvis innefatta korruption, bedrägeri, manipulation av rapporter, uppsägningar och olämpliga arbetsförhållanden. En definition av skandaler är allmänt okända svagheter i en organisation vilket kan framkalla en utbredd debatt vid tidpunkten av avslöjandet till allmänheten. Det är väletablerat att negativa nyheter orsakar större uppmärksamhet än positiva nyheter, däremot kan felaktigt socialt uppförande förbises (Aouadi & Marsat, 2016). Kontroverser kan på grund av överbelastning av information falla utanför kännedom och därmed bli förbisedda (Starbuck & Milliken, 1988; Kiesler & Sproull, 1982). Sociala kontroverser framhäver de delar i en organisations strategier där det sociala ansvaret brister och är otillräckligt. Därigenom kan skandaler inom organisationer utgöra en tänkbar kanal för att genomskåda ESG-betygets tillförlitlighet.

2.2.2 Hållbara investeringar och informationsasymmetri

Hållbara investerare överväger ESG-kriterier utöver finansiella kriterier för att göra investeringsbeslut (Hoepner, McMillan & Fraser, 2016). Hållbar finansiering inrymmer ansvarsfulla investeringar bland annat ur ett socialt och etiskt perspektiv (Busch, Bauer & Orlitzky, 2016; Rizzi, Pellegrini & Battaglia, 2018). Idén bakom hållbarhet inom företagsvärlden är att göra företag mer hållbara. Denna effekt tillhandahålls enligt O’Rourke (2003) genom att styra kapital mot mer hållbara företag, vilket även är ett av de uttalade målen för Europeiska kommissionen (2018). Hållbarhet handlar om att ta vara på nutida och framtida generationer samtidigt (Drempetic et al., 2020).

Hållbara investeringar skiljer sig från traditionella investeringar, vilka inte beaktar externaliteter och konsekvenser för samhället och miljön, utan har enbart fokus på att maximera aktieägarvärdet (Soppe, 2004). Etiska investeringar innebär att investerarens etiska principer överensstämmer med själva investeringen (Boatright, 2014). Investeringarna ska följaktligen inte stödja företag med annorlunda etiska principer än investeraren. SRI-investerare tar hänsyn till fler indikatorer än finansiella då de vill att deras investering ska kunna bidra till förändringar i samhället och därmed kunna känna en

(19)

10 personlig tillfredsställelse (Beal, Goyen & Phillips, 2005; Pasewark & Riley, 2010). Chatterji et al.

(2009) identifierade ytterligare bakomliggande motiv till varför SRI-investerare vill investera hållbart. Bland annat vill investerarna att deras investeringar positivt kan påverka företag att beakta CSR. Investeringarna ska exempelvis inte stödja icke-hållbara branscher som spel och tobak.

Fortsättningsvis anser investerarna att de får en god finansiell belöning av att investera i hållbara företag (Chatterji et al., 2009).

Vidare är information avgörande vid utvärdering av ett företags hållbarhet, likt utvärdering av ett företags finansiella risk (Drempetic et al., 2020). Det kan uppstå problematik när ena parten besitter mer information än den andra, även benämnt informationsasymmetri. Några kanaler för att förmedla information till intressenter är genom hållbarhetsredovisning men även genom hemsidor, event och andra digitala kanaler (Frostensson & Helin, 2018). Organisationer har möjligheten att korrigera och påverka både informationsinnehåll och utformningen i rapporterna. Därmed finns friheten att koppla hållbarhetsinformation och redovisningen till organisationens strategier.

Hållbarhetsredovisning kan användas av intressenterna som en grund till rationella beslut. Med ett felslaget försök att uppfatta intressenternas förväntningar kan trovärdigheten kring organisationen äventyras. För att motverka denna effekt kan man genom transparens inom organisationen visa verksamhetens olika påverkningsfaktorer och därmed stärka förtroendet samt upplevelsen av ansvarstagande (Frostensson & Helin, 2018). Organisationerna måste vara mer än ett passivt objekt för granskning och kontroll. Det krävs aktiva processer för att utöka transparensen. En aktiv handling kan exempelvis vara att lämna frivillig information och delge rapporter till intressenter (Frostensson

& Helin, 2018). Hållbar finansiering kan vidare kopplas till teorier om företagande (Soppe, 2004;

Boatright, 2014).

2.3 Teorier

2.3.1 Systemorienterade teorier

Institutionell teori, legitimitetsteori och intressentteori är tre teoretiska perspektiv och brukar kallas för systemorienterade teorier. Med ett systemorienterat synsätt på samhällen och organisationer möjliggörs ett fokus på offentliggörandet och informationens roll i relation till individen, staten och organisationer. Inom perspektivet antas organisationer bli påverkade av omgivningen och omvänt kunna påverka sin omgivning. Teorierna antar vidare att redovisningsrapporter kan brukas för att influera organisationers förhållanden med involverade parter (Hartwig, 2018; Deegan & Unerman, 2011).

(20)

11 2.3.2 Nyinstitutionell teori

Nyinstitutionella teorin har inslag av att företags ansvar inkluderar mer än att bara maximera aktieägarvärdet. Enligt den nyinstitutionella teorin är företagets legitimitet, alltså att de agerar i mån med samhällets och övriga intressenters normer, viktigt för deras överlevnad (DiMaggio & Powell, 1983; Deegan & Unerman, 2011). En annan aktuell dimension inom den nyinstitutionella teorin är

“decoupling” (Hartwig, 2018). På svenska översätts decoupling till frikoppling och kan i hänseende till hållbarhet innebära att hållbarhetsrapporteringen är frikopplad från organisationens verkliga hållbarhetsarbete. Likt tidigare beskrivet kan “greenwashing” förekomma där företag konstruerar en hållbar bild av företaget genom differentierade kommunikationskanaler för att exempelvis erhålla legitimitet och andra fördelar i samband med CSR. Tidigare forskning har påpekat att det kan förekomma skillnader mellan hållbarhetsupplysningar och de faktiska hållbarhetsaktiviteterna i en organisation (Clementino & Perkins, 2020). Det indikerar att fenomenen kan vara frikopplade från varandra och sänker därmed trovärdigheten för hållbarhetsredovisningen.

2.3.3 Legitimitetsteori

Ett motiv till CSR är det ökade intresset för organisationer att bli socialt accepterade där de uppfattas som legitima av samhället och intressenter (Shaza Janang, Joseph & Said, 2018). Samhället får ett ökat förtroende för en organisation som ägnar sig åt att bedriva CSR-aktiviteter baserat på god praxis (Stuebs & Sun, 2015). Organisationer eftersträvar att uppfattas som legitima enheter, där upplysningar i rapporter är ett fördelaktigt verktyg för att kommunicera och främja CSR-utövandet.

Därmed bedrivs CSR-rapporteringen i syfte att erhålla samhällets godkännande (Shaza Janang et al., 2018).

Med hjälp av legitimitetsteori kan fenomenet legitimitet förklaras mer ingående (Hartwig, 2018;

Dowling & Pfeffer, 1975). Legitimitet kan beskrivas som organisationernas försök till att uppfattas agera i harmoni med samhällets och andra intressenters normer. Organisationer lägger stort fokus på att uppfattas legitima och använder chansen att visa sig mer ansvarsfulla än vad de faktiskt är (Alves, Reficco & Arroyo, 2014; Utz, 2017).

I förhållande till ESG och kapitalmarknaden behöver investeringsbolag anses vara legitima i samhällets ögon. Ett investeringsbolag kommer i besittning av legitimitet genom att investeringarna har stöd och anses legitima av samhället (Drempetic et al., 2020). Investeringsbolag använder hållbarhetsbetyg (ESG) för att visa att deras affärer följer en etisk affärsmetod för SRI-investerare (Drempetic et al., 2020). Den finansiella industrin är ett kärnelement i processen mot hållbarhet inom

(21)

12 ekonomin och har med det ökade intresset för hållbara investeringar chansen till att anses vara legitima (Busch et al., 2016).

2.3.4 Intressentteori

Intressentteorin inriktar sig på hur företag interagerar med specifika intressenter. Olika intressentgrupper har differentierade krav och uppfattningar om vad som är acceptabelt. Det leder till att företag behöver ta hänsyn till flertalet intressentgrupper och inte se sina intressenter som en stor gemensam grupp (Freeman, Agle, Donaldsson, Jenson, Mitchel & Wood, 2008). Teorin är vidare uppdelad i två grenar. Den etiska grenen (Ethical branch) anser att samtliga intressenter har lika rätt till information från företaget. Den andra grenen, ledningsgrenen (Managerial branch), belyser sannolikheten att ledningen enbart uppfyller specifika intressenters förväntningar och krav. Företag tenderar enligt den andra grenen att tillgodose betydelsefulla intressenter med mer information (Hartwig, 2018).

Information kan manipulera och hantera intressenters förväntningar för att ge godkännande och stöd, eller distrahera motståndskrafter i förhållande till företaget (Hartwig, 2018; Deegan & Unerman, 2011). Fortsättningsvis har utelämnandet av viss information ansetts vara en betydelsefull strategi gällande hanteringen av intressenter. Genom det perspektivet kommer företagens aktiviteter, som offentlig rapportering, att ha en direkt relation till intressegruppers förväntningar. Därav finns incitament för företagen att dela ut differentierad information om olika initiativ och aktiviteter till respektive intressentgrupp för att få samtliga intressenters godkännande (Hartwig, 2018; Deegan &

Unerman, 2011).

2.3.5 Signaleringsteori

Signaleringsteorin förutsäger att ledningen i högpresterande organisationer vill urskilja sig från lågpresterande organisationer. Ledningen är då enligt teorin mer benägna att signalera eller frivilligt utge upplysningar kring hur det går för organisationen. Signaleringsteorin grundar sig i antaganden som överensstämmer med principal-agent-teorins uppfattning om att organisationens ledning agerar efter sitt egenintresse. Det finns intressekonflikter mellan parterna och ledningen besitter oftast på ett informationsövertag (Hartwig, 2018).

(22)

13 2.4 Motiv bakom företags samspel med värderingsinstitut och kapitalmarknaden

Kreditbetyg och hållbarhetsbetyg skiljer sig från varandra eftersom hållbarhetsbetyg kan anses vara oönskade eller kooperativa betyg då företag stödjer värderingsinstitut med ytterligare information än vad som finns tillgängligt (Schäfer, 2005). Betygen kan anses vara oönskade eftersom företagen inte betalar för att erhålla ESG-betyg, utan investerare betalar värderingsinstitut för att få tillgång till denna information likt tidigare beskrivet. Fördelen med oönskade betyg är oberoendefaktorn hos betygsättaren kopplat till företagen vilket leder till ett ökat fokus mot investeraren, värderingsinstitutens klient (Döpfner, 2016). Däremot är värderingsinstitut beroende av att erhålla information från företag och andra externa källor för att kunna utvärdera företag. Det leder i sin tur till att kvalitén på informationen kan ifrågasättas (Drempetic et al., 2020).

Företag får inte betalt för sin datatillförsel till värderingsinstitut hävdar Drempetic et al. (2020).

Frågan blir då varför företag frivilligt ger ut data till värderingsinstitut för ESG-bedömningar. En faktor till ökad hållbarhetsrapportering kan vara att tillsynsmyndigheter kräver att företag är mer transparenta idag (European Parliament & Council of the European Union, 2014). Andra observationer tyder likt Eccles, Serafeim och Krzus (2011) på att företag har insett det ökade marknadsintresset för icke-finansiell information och att det är av betydelse att förse marknaden med tillräcklig information för att intressenter ska kunna fatta investeringsbeslut.

Vidare ger Schaltegger och Hörisch (2017) två tänkbara svar på varför fler företag publicerar hållbarhetsinformation. För det första vill företag anses legitima i samhällets ögon och för det andra vill de potentiellt öka lönsamheten. Ifall hållbarhetsrapportering bidrar till att öka ett företags legitimitet kan vi förvänta oss att företag strävar efter en ökad finansiell lönsamhet i takt med ett bättre rykte (Wang, Dou & Jia, 2016). Exempelvis lyfter Schwaiger, Eberhardt och Mahr (2016) fram att en förbättrad legitimitet och rykte minskar företags kostnader för att attrahera kapital, ökar klientens förtroende och stödjer påståendet att anställda stannar kvar längre hos företaget. Positiva ESG-nyheter bidrar inte bara till ökad lönsamhet utan det skyddar även företaget mot negativa händelser (Drempetic et al., 2020; Capelle-Blancard & Petit, 2017).

2.5 Tidigare forskning och hypotesformulering

Drempetic et al. (2020) undersökte ifall företags storlek har en effekt på vilket ESG-betyg de erhåller genom att studera miljödimensionen av ESG. Denna studie har en annorlunda approach och studerar sambandet med hjälp av sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg ska de inneha färre sociala kontroverser än mindre företag. Ifall detta inte stämmer kan ESG-betyget vara

(23)

14 ett missvisande hållbarhetsmått för kapitalmarknaden. För att testa sociala kontroversers samband med det sociala ESG-betyget och ESGC-betyget, samt företagsstorlek formuleras H1 till H3. Vidare formuleras H4 och H5 för att analysera de disponibla resurserna och datatillgänglighetens samband med företagsstorlek och dess påverkan på ESGC-betyget. Slutligen formuleras H6 för att testa företagsstorlekens påverkan på ESGC-betyget.

2.5.1 Sociala kontroversers samband med företagsstorlek och ESG-betyget

Tidigare studier likt Gallo och Christensen (2011) undersöker hållbarhetsrelaterade beteenden på företagsnivå. Deras studie behandlar specifikt förhållandet mellan företagsstorleken och ägarstrukturen med hållbarhetsrelaterade beteenden. De använder sig av variabeln organisationsstorlek för att hitta samband vilket är vanligt förekommande i strategiforskning.

Forskare har använt variabeln i tidigare arbeten med en konstruktion av organisationers hållbara utveckling med hänvisning till resursbaserad och institutionell process. Variabeln företagsstorlek har visat sig fungera inom denna typ av forskning (Bansal, 2005).

En online undersökning av Schaltegger och Hörisch (2017) påpekar att företag eftersträvar förbättrad legitimitet över lönsamhet med publicering av hållbarhetsinformation. Legitimitet är viktigt för organisationer vilket kan kopplas till den nyinstitutionella teorin och bland annat intressentteorin. Ett argument till varför större företag fokuserar mer på att upprätta och kommunicera hållbarhetsinformation är att det kan anses vara en form av rättfärdigande av företaget gentemot sina intressenter i en bredare bemärkelse (Udayasankar, 2008).

Förekomsten av att större organisationer använder sig av CSR-aktiviteter i större utsträckning kan förklaras genom synligheten av de större organisationerna. En bredare och mer omfattande medial uppmärksamhet, publicitet och exponerad position i samhället innebär ett ökat offentligt tryck och därmed fler CSR relaterade aktiviteter (Udayasankar, 2008; Hörisch, Johnson & Schaltegger, 2015).

Tidigare forskningsarbeten framhäver att kontroverser påverkar företags legitimitet och rykte (Utz, 2019; Niniro et al., 2020; Li, Haider, Jin & Yuan, 2019; Aouadi & Marsat, 2016). Större företags exponerade position i samhället influerar till flerdimensionalitet och komplexitet kring etableringen av en heltäckande hållbarhetspolicy (Hart & Sharma, 2004).

Förbättrade mediala relationer anses vara användbart för organisationer då intressenternas uppfattningar drivs av uppmärksamhet i media (Dyck, Moss & Zingales, 2008; Dyck & Zingales, 2003; Kuhnen & Niessen, 2012; Liu & McConnell, 2013). Större medial uppmärksamhet mot företagskontroverser triggar i gång en högre grad av skepticism bland intressenter och om

(24)

15 organisationens hyckleri, vilket resulterar i en reducerad trovärdighet (Godfrey, Merrill & Hansen, 2009; Du, Bhattacharya & Sen, 2010; Maignan & Ralston, 2002; Yoon, Gürhan-Canli & Schwarz, 2006). Tidigare studier har visat på en stark negativ respons hos investerare av negativa nyheter inom ESG, framför allt när informationen gäller samhälle, miljö och anställda (Krüger, 2014; Chollet &

Sandwidi, 2013).

Företag som utsätts för kontroverser fokuserar på att förbättra sig och återfå intressenters förtroende.

CSR-aktiviteter efter en kontrovers kan dock inte reparera företaget till fullo på kort tid (Nirino et al., 2020). Ett företags hållbarhetsarbete bör därför fokusera på att undvika kontroverser och inte reparera den skada som redan skett. När en kontrovers uppstår visar detta på att företagets hållbarhetsstrategier innehar brister (Utz, 2019). Med andra ord bör kontroverser inte ha en stor negativ effekt på ESG- betyget då värderingsinstitut redan ska ha tagit detta i anseende vid deras bedömning.

H1: Sociala kontroverser har en negativ inverkan på sociala ESG-betyget.

H2: Sociala kontroverser har en negativ inverkan på ESGC-betyget.

H3: Företagsstorlek har ett positivt samband med antalet sociala kontroverser.

2.5.2 Sambandet mellan företagsstorlek, disponibla resurser och datatillgänglighet

Tidigare forskning har påvisat att CSR-kommunikationen är bättre hos större organisationer och att ryktet anses vara en av de mest välskötta samt den största omätbara resursen (Baumann-Pauly, Wickert, Spence & Scherer, 2013; Gardberg & Fombrun, 2006). Det förekommer särskilt hos större organisationer, att de förser ESG-värderingsinstitut med data från verksamheten med avsaknad av ekonomisk ersättning (Lewis, 2003). Vid empiriska studier beaktas vanligen påverkan av organisationens storlek på ESG-betyget och därmed är användningen av storlek en vanligt förekommande variabel med varierande resultat (Wagner, van Phu, Azomahou & Wehrmeyer, 2002;

Waddock & Graves, 1997).

Förståelsen kring begreppet CSR skiljer sig inte beroende på organisationens storlek. Därmed bör man inte behandla organisationer av olika storlekar på annorlunda sätt vid jämförelsen av deras CSR- aktiviteter (Blombäck & Wigren, 2009). Andra studier likt Hörisch et al. (2015) lyfter fram att större företag har mer kunskap inom hållbarhetsrapportering. Organisationernas egenart kan ge förklaringar till olika CSR-metoder (Russo & Perrini, 2010). Genom empiriska resultat är det påtagligt att

(25)

16 organisationernas storlek har en viss påverkan på aktiviteter inom CSR (Hörisch et al., 2015). Ett exempel är en upptäckt av Darnall, Henriques och Sadorsky (2010) där det i lägre grad förekom proaktiva miljörutiner i mindre organisationer jämfört med större.

Fortsättningsvis finns variationer mellan små och stora företag i hur de upprättar och kommunicerar hållbarhetsinformation. Större företag har lättare råd att producera omfattande hållbarhetsrapporter av kvalité, inneha mer disponibla resurser och ta konsekvenserna från skadlig information än mindre företag (Stanny & Ely, 2008; Prado-Lorenzo, Rodríguez-Domínguez, Gallego-Á lvarez & Garcıá- Sánchez, 2009). Fortsättningsvis visar Hahn och Kühnen (2013) att den enda interna faktorn vilket stringent positivt påverkar hållbarhetsrapporteringen är företagens storlek.

H4: Företagsstorlek har positiv påverkan på antalet resurser och datatillgänglighet för att tillhandahålla ESG data.

2.5.3 Disponibla resurser och datatillgänglighetens påverkan på ESGC-betyget

Graafland, van de Ven och Stoffele (2003) belyser att produktionen och kommunikationen av hållbarhetsdata är kostsamt för företag. Vidare växer företags CSR-utgifter i takt med att företaget blir större (Chauhan, 2014). Hur mycket pengar företag spenderar på hållbarhetsrapportering och kommunikation är dock relativt okänt (Hutton, Goodman, Alexander & Genest, 2001). Utgifter för att kommunicera hållbarhetsdata i Fortune-500 företagen var den tredje största budgetposten för kommunikationsavdelningen (Hutton et al., 2001). Studien är intressant eftersom den utfördes 2001 och hållbarhet som ämne har vuxit drastiskt sen dess. Argumentationen ovanför stödjer påståendet att större företag har mer resurser och verktyg vilket bidrar till att de har en mer formell rapporteringsstruktur än mindre företag (Gallo & Christensen, 2011). “Slack resources”-teorin¹ antar i samband med detta att större företag har mer resurser att lägga på CSR-aktiviteter jämfört med mindre företag (Campbell, 2007). Små företag tenderar att använda mer informell information i samband med hållbarhetskommunikation (Baumann-Pauly et al., 2013).

Intressenter kan tolka bristande information från företag som dåliga nyheter (Schreck & Raithel, 2015; Verrecchia, 2001). Det kan bland annat kopplas till signaleringsteorin. Fortsättningsvis

1Enligt “Slack resources”-teorin förväntas lönsammare företag inneha förbättrade förutsättningar att allokera resurser till intressenter utöver aktieägarna. Vidare har lönsammare företag förbättrade möjligheter att investera i hållbarhetsaktiviteter (Campbell, 2007).

(26)

17 påverkar brist på information ESG-betyget negativt med hänseende till värderingsinstitutens mätningssystem likt tidigare förklarat (Drempetic et al., 2020). Företag blir straffade när de publicerar mindre hållbarhetsinformation. Hughey och Sulkoski (2012) visar i sin studie att högre CSR- värderingar är korrelerat med tillgängliga datapunkter företaget förmedlar och att datatillgängligheten i sig är har ett positivt samband med företagets ålder och storlek. I detta sammanhang finns det en logik i det Gangi och D’Angelo (2016) framför gällande att CSP är en drivkraft för att publicera och kommunicera hållbarhetsinformation och att informationen i sig driver CSP.

H5: Antalet disponibla resurser och datatillgänglighet har en positiv påverkan på ESGC-betyget.

2.5.4 Företagsstorlekens effekt på ESGC-betyget

Baumann-Pauly et al. (2013) belyser att små och medelstora företag kommunicerar CSR på ett dåligt sätt jämfört med stora multinationella företag. Multinationella företag kommunicerar CSR på ett överlägset sätt utan att i stora drag implementera annorlunda organisationsmetoder (Baumann-Pauly et al., 2013). Stora företag producerar mer komplexa hållbarhetsrapporter i jämförelse med mindre företag (Gallo & Christensen, 2011). Innehållsrika och komplexa hållbarhetsrapporter bidrar positivt till värderingsinstitutens bedömningar av företagens ESG (Drempetic et al., 2020). I Baldini, Dal Maso, Liberatore, Mazzi och Terzani (2016) studie finner forskarna att tillgängligheten av hållbarhetsinformation i ett företag bland annat beror på företagets synlighet och marknadsvärde vilket indikerar faktorer för storlek.

H6: Företagsstorlek har en positiv påverkan på ESGC-betyget.

(27)

18 3. Metod

I det tredje kapitlet av studien presenteras en genomgång av den valda metoden. Inledningsvis kommer den vetenskapsteoretiska utgångspunkten att behandlas. Därefter behandlas den empiriska metoden angående forskningsdesignen, metoden för insamling av data, population, urval och bortfall i studien. Sedan ges en genomgång kring operationaliseringen och förklaringar om mätningen av begrepp. Slutligen förklaras valda analysmetoder där en redogörelse av metodval görs i samband med diskussion om relevanta och centrala kvalitetskriterier för denna studie.

3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Metoden och forskningsdesignen är vald i enlighet med studiens problemformulering och frågeställningar. Studien följer den positivistiska vetenskapstraditionen och använder metoder med ursprung i naturvetenskapen. Positivismen förespråkar naturvetenskapliga och värderingsfria metoder med en eftersträvan att förklara fenomen och finna lagbundenheter (Sohlberg & Sohlberg, 2013; Eriksson, 2018; Bryman & Bell, 2017). Ett kvantitativt metodval är att föredra inom forskning som har till syfte att undersöka relationer i samband med mätningar och tydliggöranden av orsaksfaktorer (Chua, 1986; Chua, 2019).

3.1.1 Forskningsansats

Vidare applicerar studien en deduktiv forskningsprocess. Med avstamp i tidigare kunskap och teoretiska reflektioner genomförs en deduktion av flera hypoteser som sedan genomgår empirisk granskning (Bryman & Bell, 2017). Sekundärdata samlas in från Refinitivs databas. Insamlingen av vetenskapligt grundad data har sin utgångspunkt både i problemformuleringar, frågeställningar och underlag av teori inom samhällsvetenskapen (Svensson, 2009; Johnston, 2014; Chua, 1986). Den deduktiva forskningsansatsen har utgångspunkt i tidigare teorier vilket förenat med observerade inträffanden sammanställs och framställer en slutsats (Chua, 1986). I en hypotetisk-deduktiv arbetsprocess formulerar forskaren hypoteser genom statistisk analys som antingen verifieras eller förkastas (Olsson & Sörensen, 2011; Patel & Davidson, 2019). Det innebär att med hjälp av hypotesprövning erhåller forskaren en möjlighet för empirisk bevisföring (Eriksson, 2018). Vidare kvantifieras begrepp, innebärande att data görs mätbar (Ejvegård, 2012), vilket garanterar en god kvalitet (Olsson & Sörensen, 2011).

(28)

19 3.1.2 Forskningsdesign

Valet av forskningsdesign bestäms utifrån både syftet och det positivistiska perspektivet. En longitudinell forskningsdesign tillämpas i denna studie. Forskningsdesignen tillämpas frekvent inom företagsekonomisk forskning i strävan att genomföra kartläggningar av förändringar (Bryman & Bell, 2017). En longitudinell studie kan förklaras ytterligare genom att man genomför flera studier på samma specifika urval (Patel & Davidson, 2019; Bryman & Bell, 2017). Enligt Bryman och Bell (2017) kan två olika typer av longitudinell design urskiljas och i denna studie kommer en panelstudie- design tillämpas varvid uppmärksamheten inriktas på ett urval.

Den valda forskningsdesignen anses vara tillämplig och relevant för kartläggningar av samband och förändringar över en tidsperiod. Vidare kan relationer och social förändring påverkas av att tidsaspekten uppmärksammas (Bryman & Bell, 2017). Longitudinella studier kan även få grepp om orsakssamband som tydliggörs över en tidsperiod vilket förbättrar möjligheterna att konkludera slutsatser (Bryman & Bell, 2017; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010).

En ytterligare belyst fördel med forskningsdesignen är att den är gynnsam vid undersökningar av samband när det är påtagligt att det kan förekomma externa variabler (Patel & Davidson, 2019). En negativ aspekt gällande longitudinell forskningsdesign är däremot att den är kostsam och kräver tid.

Det medför att designen är förhållandevis ovanlig inom den företagsekonomiska forskningen (Bryman & Bell, 2017).

Den negativa aspekten har däremot kunnat kringgås genom att extrahera sekundärdata via databasen Refinitiv. Det valda tidsintervallet är mellan 2016-2020 varvid liknande tidsperioder har förekommit i studier av exempelvis Utz (2019) samt Aouadi och Marsat (2016), vilket kan motivera tillförlitligheten med den valda avgränsningen av tidsperiod. Ett ytterligare motiv till att använda Refinitiv är att de numera tillhandahåller kombinerade ESGC-betyg och ägnar sig åt metoduppdateringar (Drempetic et al., 2020).

3.2 Empirisk metod

Avsnittet redogör för hur tidigare forskning och data i studien har bearbetats. Vidare presenteras studiens population, urval och bortfall samt en bortfallsanalys.

3.2.1 Insamling av data

Studien baseras på sekundärdata, vilket definieras som data andra har samlat in och analyserat (Olsson

& Sörensen, 2011; Bryman & Bell, 2017). Via högskolan i Gävle har studien tillgång till databasen

(29)

20 Refinitiv (2021) där sekundärdata kan extraheras. Refinitiv innehar ESG-data för cirka 9000 företag runt om i världen (Refinitiv, 2021). Databasen används i flertalet forskningsarbeten (Drempetic et al., 2020; Aouadi & Marsat, 2016; Hawn & Ioannou, 2016; Gonenc & Scholtens, 2017; Stellner, Klein

& Zwergel, 2015; Tarmuji, Maelah & Tarmuji, 2016). Refinitiv har tillgänglig data för flertalet högskolestudenter, forskare och investerare vilket bidrar till studiens transparens. Fördelar med sekundärdata är att forskaren spar tid och pengar, får mer tid för att objektivt analysera data av hög kvalitet samt möjligheten att genomföra diverse analyser (Bryman & Bell, 2017). Nackdelar med sekundärdata är att forskaren inte är bekant med materialet och att det kan förekomma avsaknad av nyckelvariabler (Bryman & Bell, 2017).

3.2.2 Insamling av litteratur

Litteraturen i studien bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Artiklarna har genererats genom att söka efter artiklar kopplade till ämnet i olika databaser likt Google Scholar, Academic Search Premier, Emerald och via biblioteket på högskolan i Gävle. Samtliga databaser för vetenskaplig litteratur har ett stort utbud av tidigare forskning. De har hjälpt till i processen att finna studiens forskningsgap och med utformningen av teorin. Google Scholar är den databas studien använt i första hand, eftersom plattformen visar hur många andra vetenskapliga artiklar som har refererat till artiklarna i användarens sökresultat. I databaserna har sökord likt “ESG”, “social ESG” “firm size”,

“controversies” och “sustainability reporting” använts för att få en mer specifik sökning kopplat till studiens forskningsområde. I sökningsprocessen på samtliga databaser för litteratur har förvalda kriterier använts för att filtrera och underlätta processen. De två primära filtren i sökningsprocessen har bestått av att artiklarna ska vara från 2010 och framåt, samt “peer reviewed”, vilket enligt Bryman och Bell (2017) innebär att artiklarna har kvalitetsgranskats av externa parter inom området.

Vidare har Academic Journal Guide (2018) bidragit till säkerställandet av kvaliteten på de vetenskapliga artiklarna. Academic Journal Guide betygsätter akademiska tidskrifter. Betyget bygger på en skala från 1-4 där en etta indikerar ett lågt betyg och en fyra ett högt. I första stadiet av arbetet har uppsatsen utgått från artiklar med ett betyg ≥ 3. Därefter har referenslistan i flertalet artiklar används för att hitta relevant forskning. Följaktligen förekommer det böcker, hemsidor och företagsdokument i studien för att få en ökad insikt och fördjupad förståelse för ämnet. Böcker och hemsidor samt material från företagen själva är till stor del inte kvalitetsgranskade av externa parter och kan därför inte anses ha samma säkerställda kvalité som de vetenskapliga artiklarna i arbetet.

(30)

21 3.2.3 Population, urval och bortfall

För att förutsättningarna gällande syftet i studien ska kunna undersökas krävs en population av företag med ett eller fler ESG-betyg. En population definieras som en grupp enheter vilket begränsas och studeras för att generera generaliserbara resultat (Djurfeldt et al., 2010; Bryman & Bell, 2017).

Efter att populationen har definierats kan den undersökas genom ett så kallat representativt urval av en population (Djurfeldt et al., 2010; Bryman & Bell, 2017). Den definierade populationen består av sekundärdata extraherad från Refinitiv och utgör basen för undersökningen. Motiveringen bakom användningen av ett representativt urval kan förklaras genom att det är ett vanligt tillvägagångssätt för att bemöta svårigheter vid insamling av data för en hel population (Bryman & Bell, 2017).

En avgränsning kommer att göras gällande populationen där endast globala och publika organisationer tilldelade ett socialt ESG-betyg behandlas. En motivering till valet är att ESG-betyget grundas på rapporter företagen tillhandahåller och därav är det dessa företag som mottager ESG- betyg. Dessutom är investerarnas efterfrågan en huvudsaklig faktor för att producera ESG-betyget (Refinitiv, 2021). Undersökningens tillgängliga data och omfattningen av den valda populationen uppgår till 3978 företag.

Motivet till att använda databasen Refinitiv är att deras ESG-databas är omfattande och har en täckningsgrad på över 80 procent av globalt marknadsvärde. Databasen innehar ESG-data för cirka 9000 privata och globala företag (Refinitiv, 2021).

Figur 1. Databasen Refinitiv (2021), företags geografiska spridning.