AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Sociala kontroverser och finansiell prestation med det sociala ESG-betyget som moderator
En kvantitativ studie på 487 publika bolag under en sexårsperiod
Linn Sjöberg Elin Westerlund
2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Examensarbete Företagsekonomi C
Handledare: Jan Svanberg Examinator: Mattias Hamberg
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla som stöttat oss och på ett eller annat sätt bidragit genom hela processen med denna kandidatuppsats, däribland våra kurskamrater som gett oss värdefulla råd och konstruktiv kritik genom arbetets gång. Vi vill även rikta ett extra tack till Per Westerlund och Olivia Kang för ovärderlig hjälp med datahantering och analyser.
Ett särskilt stort tack riktas till vår handledare Jan Svanberg, som på ett engagerat sätt försett oss med kompetenta upplysningar och inspirerande kunskaper vilka bidragit till uppsatsens utveckling. Slutligen vill vi också tacka vår biträdande examinator Mats Landström för värdefulla råd vars perspektiv möjliggjort ytterligare utveckling och kvalitetsförbättring.
Juni 2021
Linn Sjöberg Elin Westerlund
S
AMMANFATTNINGTitel: Sociala kontroverser och finansiell prestation med det sociala ESG-betyget som moderator
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Linn Sjöberg och Elin Westerlund
Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – juni
Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.
Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetisk- deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.
Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.
Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.
Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv.
Nyckelord: CSR, ESG, sociala ESG-betyget, sociala kontroverser, finansiell prestation, legitimitetsteorin, intressentteorin
A
BSTRACTTitle: Social Controversies and Financial Performance and the Moderating Role of the Social ESG-score
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Linn Sjöberg and Elin Westerlund
Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – June
Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.
Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypothetical- deductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.
Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.
Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.
Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.
Key words: CSR, ESG, the social ESG-score, social controversies, financial performance, legitimacy theory, stakeholder theory.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 6
1.3.1 Forskningsfrågor ... 6
1.4 Avgränsning ... 6
1.5 Disposition ... 6
2. Teoretisk referensram ... 8
2.1 CSR ... 8
2.2 Environmental, Social and Governance (ESG) betyg ... 9
2.2.1 Environmental ... 10
2.2.2 Social ... 11
2.2.3 Governance ... 11
2.3 Sociala kontroverser ... 11
2.4 Legitimitetsteorin ... 12
2.5 Intressentteorin ... 14
2.6 Relationen mellan sociala kontroverser, CSR och ESG ... 14
2.7 Tidigare forskning och hypotesformulering ... 15
3. Metod ... 17
3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 17
3.1.1 Forskningsansats och forskningsstrategi ... 17
3.1.2 Forskningsdesign ... 18
3.2 Empirisk metod ... 18
3.2.1 Datainsamtlingsmetod ... 18
3.2.2 Studiens population, urval och bortfall ... 19
3.3 Operationalisering ... 22
3.3.1 Beroende variabler ... 23
3.3.2 Sociala kontroverser som oberoende variabel ... 24
3.3.3 Sociala ESG-betyget (SocScore) som moderator ... 25
3.3.4 Kontrollvariabler ... 26
3.4 Analysmetoder ... 29
3.4.1 Univariat analys ... 29
3.4.2 Bivariat analys ... 30
3.4.3 Multivariat analys ... 30
3.4.4 Multikollinearitet ... 33
3.6 Kvalitetskriterier ... 34
3.6.1 Reliabilitet ... 34
3.6.2 Validitet ... 35
3.6.3 Replikerbarhet ... 36
4. Resultat ... 37
4.1 Univariat analys - Deskriptiv statistik ... 37
4.1.1 Beroende variabler ... 38
4.1.2 Oberoende variabel ... 38
4.1.3 Modererande variabel ... 39
4.1.4 Kontrollvariabler ... 39
4.2 Bivariat analys - Pearsons korrelationstest ... 40
4.3 Multikollinearitet ... 42
4.4 Multivariat analys - Regressionsanalyser ... 43
4.4.1 Regressionsanalys: Sociala kontroversers påverkan på den finansiella prestationen
... 44
4.4.2 Regressionsanalys: Det sociala ESG-betyget som moderator... 46
5. Diskussion ... 50
5.1 Resultatdiskussion ... 50
5.1.1 Sambandet mellan sociala kontroverser och finansiell prestation ... 50
5.1.2 Det sociala ESG-betyget som moderator ... 53
6. Slutsats ... 56
6.1 Studiens slutsats ... 56
6.2 Teoretiskt och praktiskt bidrag ... 57
6.3 Studiens trovärdighet ... 58
6.4 Begränsningar och förslag på vidare forskning ... 58
Källförteckning ... 61
Bilagor ... 71
Bilaga 1: Lista över urvalets fördelning mellan länder ... 71
Bilaga 2: Lista över urvalets fördelning mellan sektorer ... 73
Bilaga 3: Sociala kontroverser ... 74
Bilaga 4: Histogram ... 76
Figurförteckning
Figur 1: ESG score ... 10Figur 2: Bortfallsanalys för länder uppvisat i stapeldiagram ... 21
Figur 3: Bortfallsanalys för sektorer uppvisat i stapeldiagram ... 22
Figur 4: Modell av modererande variabel ... 25
Figur 5: Illustration av studiens hypoteser ... 44
Tabellförteckning
Tabell 1: Deskriptiv statistik ... 40Tabell 2: Korrelationsmatris ... 41
Tabell 3: VIF-test oberoende samt modererande variabler ... 43
Tabell 4: Regressionsanalys av sociala kontroverser och finansiell prestation ... 46
Tabell 5: Regressionsanalys av den modererande faktorn socialt ESG-betyg ... 48
Formelförteckning
Formel 1: Lägsta accepterade urvalsstorlek ... 20Formel 2: Tobin’s Q (Beroende variabel) ... 23
Formel 3: ROE (Beroende variabel) ... 24
Formel 4: ROA (Beroende variabel) ... 24
Formel 5: Storlek (kontrollvariabel) ... 27
Formel 6: Antal anställda (kontrollvariabel) ... 27
Formel 7: Leverage (kontrollvariabel) ... 27
Formel 8: Beta (kontrollvariabel) ... 28
Formel 9: Balanslikviditet (kontrollvariabel) ... 28
Formel 10: Medelvärde enligt De Veaux, Velleman & Bock, 2016 ... 29
Formel 11: Standardavvikelse enligt De Veaux et al., 2016 ... 29
Begreppsförteckning
ABS- Association of Business Schools CSR - Corporate Social Responsibility ESG - Environmental, Social, Governance OLS - Ordinary Least Squares
ROA - Return on Assets ROE - Return on Equity
SPSS - Statistical Package for the Social Sciences VIF - Variance inflation Factors
1
1. Inledning
I det inledande kapitlet introduceras studiens bakgrund följt av problemformulering. Därefter redogörs för studiens forskningsfrågor, syfte och avgränsning. Kapitlet avslutas med en presentation av dispositionen över studiens resterande delar.
1.1 Bakgrund
Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) grundades under 1950-talet (Garriga & Melé, 2004). Redovisning gällande företags sociala ansvar kan dock dateras längre tillbaka i tiden, redan i rapporter från slutet av 1800-talet återfinns sådan information (Guthrie & Parker, 1989). Intresset för hållbar utveckling, eller hållbarhet, tog fart på allvar och fick internationell spridning på 1980-talet genom Brundtlandkommissionens rapport, Vår gemensamma framtid (FN, 2016). Definitionen av hållbar utveckling är “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (FN, 2016, avsnittet Hållbar utveckling).
Hållbarhet innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner där tillväxt eftersträvas, men med hänsyn till miljöns villkor för att inte äventyra framtida generationers rättigheter (FN, 2016).
Hållbara åtgärder för både människor och miljö påverkar alltmer det moderna samhället och ligger till grund för viktiga förändringar (Surana, Singh & Sagar, 2020). Företag arbetar på olika sätt med CSR för att öka sin konkurrenskraft, förstärka sitt rykte bland intressenter och samtidigt verka i linje med de lagar, förordningar och värderingar som finns i de länder där de agerar (Aguilera, Rupp, Williams & Ganapathi, 2007; Becker-Olsen, Cudmore & Hill, 2006; Campbell, 2007; Del Giudice, Khan, De Silva, Scuotto, Caputo & Carayannis, 2017). Företag måste hantera påtryckningar från både intressenter och samhället i stort jämväl utveckla sin verksamhet till att bli mer etisk och hållbar för att möta omvärldens förändringar (Bogers, Chesbrough & Strand, 2020).
Till följd av ovan anförda förändringar har olika hållbarhetsfaktorer blivit alltmer involverade i företagens strategier och den vetenskapliga debatten (Durand, Paugam & Stolowy, 2019; Raimo, Nuccio, Giakoumelou, Petruzzella & Vitolla, 2020; Garcia & Orsato, 2020). Forskare och chefer intresserar sig i allt högre grad för de fördelar hållbara tillvägagångssätt kan medföra för företaget och dess intressenter (Fiandrino, Busso & Vrontis, 2019; Li, Haider, Jin & Yuan, 2019). Flertalet
2 studier lyfter positiva effekter med CSR-arbete såsom ekonomisk utveckling och förbättrat rykte (Rettab, Brik, & Mellahi, 2009; Sánchez-Infante Hernández, Yañez-Araque & Moreno-García, 2020). Effekten av CSR på den ekonomiska utvecklingen är dock inte entydig, eftersom det även finns studier där det konstateras en obetydlig eller negativ effekt på densamma (Kim, Kim & Qian, 2018; Nirino, Miglietta & Salvi, 2019). Ur ett annat perspektiv kan rent mänskliga incitament ligga till grund för företags vilja att agera och förändra sitt sätt att bedriva sin verksamhet, såsom mänskliga rättigheter, där barnarbete inte accepteras och skäliga levnadslöner eftersträvas (Regeringskansliet, 2011; Fair Action, 2016; Ford & Gillian, 2017).
Mycket talar för att företags ageranden bör värna om samhälle och miljö men det är inte alltid företagen vare sig följer lagar och standarder eller investerar i CSR. När företagens åtgärder inte går i linje med omvärldens krav kan tvister uppstå vilket kan påverka företagens rykte i negativ riktning (Janney & Gove, 2011). Företagskontroverser har gradvis ökat, där 1900-talets medieutveckling i allt högre grad exponerat företag inblandade i kontroverser (Toms, 2019). Synligheten av företagskontroverser har ökat ytterligare i takt med internets frammarsch med bland annat mediedrev och sociala medier, där nyheter snabbt når en bred publik och påverkar den allmänna uppfattningen (Nord, 2014). Kontroverser kan leda till oro bland intressenter och investerare vilket kan påverka företagens rykte och därmed få en negativ inverkan på företagens prestation (Maignan & Ralston, 2002; Du, Bhattacharya & Sen, 2010; Walsh, Mitchell, Jackson & Beatty, 2009).
Även för kontroverser har tvetydiga resultat erhållits vad gäller följderna av en sådan, där både negativa och positiva effekter kunnat konstateras. Bland annat finner Walsh et al. (2009) och Godfrey, Merrill och Hansen (2009) att kontroverser medför en negativ effekt för de inblandade företagen medan exempelvis Aouadi och Marsat (2018) samt Utz (2019) menar att effekten av en kontrovers har positiva följder för företagen i fråga. Huruvida CSR medför något positivt för företagen eller inte, samt vilken effekt en kontrovers faktiskt har för företagen ekonomiskt, är därmed områden med tvetydiga resultat vilket uppammar intresset för vidare studier.
1.2 Problemdiskussion
För att möjliggöra att ta företags CSR-arbete i anspråk och göra detta mätbart har termen ESG utvecklats (Nirino, Santoro, Miglietta & Quaglia, 2021). Såväl positiva som negativa CSR- prestationer inkluderas i företagens ESG-betyg vilket innefattar faktorerna environment, social och governance (Utz, 2019). Hädanefter benämns dessa miljömässiga, sociala och
3 bolagsstyrningsmässiga faktorer. Genom att mäta dessa faktorer minskar informationsasymmetrin (Cui, Jo & Na, 2018; Yi, Xie, Zhou, & Wei, 2020). Det sker till följd av att externa intressenter får tillgång till information som annars inte finns tillgänglig för allmänheten. Inom intressentteorin antas intressenterna utgöra en viktig roll för företaget. Genom ökad transparens erhåller intressenterna högre förtroende för företaget i fråga, vilket sedermera kan uppnås via minskad informationsasymmetri (Cui et al., 2018). Det föreligger således att minskad informationsasymmetri råder i positiv bemärkelse, genom att avslöja både positiva och negativa CSR-prestationer (Cui et al., 2018).
Tidigare studier åskådliggör både positiva och negativa effekter av företagens arbete med CSR. Bland annat finner Sánchez et al. (2020) ett positivt samband mellan företags CSR-aktiviteter och dess finansiella prestation. Inigo och Albareda (2019) konstaterar att CSR-strategier leder till hållbara innovationer hos företag som implementerar sådana strategier. Likaså noterar Rettab et al. (2009) att CSR medför positiva effekter på den finansiella prestationen, de anställdas engagemang samt företagens rykte. Kim et al. (2018) finner blandade resultat när det gäller CSR kontra den finansiella prestationen beroende på företagens nivå av konkurrens, där både positiva och negativa samband kan urskiljas. Nirino et al. (2019) observerar även dem ett blandat resultat vad gäller effekter av CSR på den finansiella prestationen.
Företag som bryter mot lagar och standarder, eller lägger för lite pengar på frågor relaterade till CSR, att utsättas för kritik (Nirino et al., 2021). När företag är involverade i handlingar eller olyckor som påverkar intressenter och omgivning på ett negativt sätt uppstår en kontrovers (Li et al., 2019). I denna studie tolkas kontroverser synonymt med företagskontroverser. Exempel på sådana handlingar kan vara bedrägerier, dåliga arbetsförhållanden, korruption, uppsägningar, redovisningsmanipulation eller miljöskandaler (Utz, 2019). En kontrovers uppvisar således brister i företags CSR-arbete och avslöjar områden där insatserna är otillräckliga (Utz, 2019). Kontroverser uppmärksammas ofta i media där den negativa publiciteten utgör en risk för företagens rykte (Li et al. 2019; Utz, 2019).
Såväl enligt legitimitetsteorin som intressentteorin antas intressenternas förväntningar och reaktioner på företagens ageranden vara avgörande för hur värdefulla företagen anses vara, vilket också är betydande vid beaktning av kontroverser (Eccles, Ioannou & Serafeim, 2014). I samband med företagskontroverser och ett försämrat rykte uppstår tvivel för företagens framtida åtaganden vilket på kort sikt kan leda till att företagens värde minskar (Aouadi & Marsat, 2018).
Flertalet studier visar negativa följder av en kontrovers. Bland annat finner Johnson (2003) att kontroverser har en negativ inverkan på företags finansiella prestation. Likaså noterar Delmas och Doctori Blass (2010) samt Frooman (1997) en negativ effekt på företagens marknadsvärde. Detta går
4 i linje med Kang och Kim (2014) vilka finner negativa konsekvenser gällande marknadsandelar vid uppdagande av kontroverser. I likhet menar Walsh et al. (2009) att kontroverser kan komma att äventyra företags rykte och därav dess prestation. Ytterligare ett exempel som illustrerar ett negativt samband mellan kontroverser och företagsprestation är skandalen med Boeing och flygplanet Boeing 737 Max vilket resulterat i ett skadat rykte och förlorat marknadsvärde (Nirino et al., 2021). Sjöström (2014) belyser detta ur ett investerarperspektiv där begreppet risk kommit att innefatta allt fler faktorer än att endast beakta olika nyckeltal, såsom mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, eftersom vinst inte längre accepteras på bekostnad av samhällets välmående. Synsättet har anammats av stora aktörer som pensionsfonder, banker, försäkringsbolag och privata fondförvaltare, vilka väljer andra alternativ vilket leder till att de inblandade företagen tappar viktiga intressenter. Aouadi och Marsat (2018) finner dock att kontroverser har en förbättrande effekt på företags marknadsvärde. Utz (2019) finner att kontroverser, i motsats till vad teorin framhåller, leder till ett högre ESG-betyg. Det råder således skilda resultat på området vilket föranleder ytterligare studier.
Företag arbetar med CSR för att tillfredsställa behovet hos intressenterna. För det fall det uppdagas att företagen brutit förtroendet kan företagens finansiella prestation komma att försämras (Nirino et al, 2021). Dock kan CSR sägas öka förtroendet hos intressenterna genom ett förbättrat rykte och ökad legitimitet. Orsaken är att CSR-engagemang leder till ett ökat moraliskt kapital vilket påverkar intressenternas värdering gällande företagens intentioner när kontroverser uppdagas (Yi et al., 2020;
Godfrey, 2005). Tidigare CSR-prestationer fungerar som ett skydd för företag vid negativa event till följd av det moraliska kapital som byggts upp. Vidare konstaterar Klein och Dawar (2004) att företags tidigare CSR-engagemang i vissa fall kan mildra den negativa effekten på företagens rykte efter en kontrovers. Det är därmed rimligt att anta att företag med ett högre ESG-betyg kommer att påverkas mindre av en kontrovers. Genom undersökning av hela ESG-betyget har detta dock inte kunnat konstateras, även om en liten positiv effekt kunde urskiljas (Nirino et al., 2021).
Validiteten gällande ESG-betyget är något flertalet studier ifrågasätter (Drempetic, Klein & Zwergel, 2020; Chatterji, Duvand, Levine & Touboul, 2016). Trumpp (2015) belyser att aggregerade betyg vilka beaktar flera dimensioner är bristfälliga i förmågan att fånga in alla aspekter de olika faktorerna speglar. Att undersöka ESG som helhet kan därmed utgöra en brist då viktiga komponenter kan försvinna och leda till missvisande slutsatser. Att bryta ned och undersöka ESG-termens specifika delar finner Aouadi och Marsat (2018) samt Utz (2019) som en intressant inriktning på framtida studier då det är möjligt att de olika hållbarhetsfaktorerna verkar på olika sätt. Det kan dessutom konstateras att olika åtgärder, i form av miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aktioner, medför olika stora utgifter och således direkt påverkar den finansiella prestationen på varierande sätt
5 (Liu, Li, & Li, 2020). Därmed är det intressant att undersöka ESG-betygets faktorer var för sig, dels eftersom det finns en möjlig skillnad bland de enskilda faktorernas effekt på den finansiella prestationen, dels eftersom det är möjligt att de enskilda faktorerna var för sig på ett bättre sätt mäter hållbarhet vilket därmed skulle öka validiteten samt frambringa ny och insiktsfull information.
Tidigare studier har beaktat samtliga dimensioner av ESG-betyget, innefattande miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga perspektiv. Den sociala dimensionen är den dimension som har flest uppmärksammade kontroverser (Del Giudice & Rigamonti, 2020). Dimensionen berör högst relevanta frågor ur ett mänskligt perspektiv eftersom den delvis berör hur människor behandlas av företagen. Chollet och Sandwidi (2013) menar att den sociala dimensionen utmärks då investerare tenderar att reagera starkt på aspekter relaterade till den sociala dimensionen. Detta torde intressera forskare såväl företagen själva, i vilken omfattning och hur stor konsekvensen blir av en social kontrovers. Denna studie kommer att fokusera på hur sociala företagskontroverser påverkar den finansiella prestationen samt huruvida det sociala ESG-betyget har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa.
Företagskontroverser kopplade till CSR och framförallt dess betydelse för företags finansiella prestation är något tidigare forskning bortsett från (Aouadi & Marsat, 2018; Nirino et al., 2021).
Huruvida specifikt sociala företagskontroverser har en negativ effekt på företagens finansiella prestation är således också något tidigare forskning negligerat. Även huruvida ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av sociala företagskontroverser och dess inflytande på den finansiella prestationen har lämnats obeaktat. Att undersöka hur stor inverkan det sociala ESG- betyget har på den finansiella prestationen torde således vara relevant, för att grundligare undersöka effekten av social hållbarhet inom företag. Det vill säga, att undersöka huruvida social hållbarhet har en modererande effekt på den finansiella prestationen, vid uppmärksammandet av en social kontrovers. I och med avsaknaden av forskning kring sociala kontroverser och det sociala ESG- betyget föreligger ett forskningsgap som denna studie ämnar bidra till att fylla.
Unikt för studien är således att studera den effekt ett brustet förtroende i form av en social företagskontrovers har på företags finansiella prestation. Högst relevant är vidare att undersöka om det sociala hållbarhetskapital ett företag erhållit, i form av ett socialt ESG-betyg, har någon modererande effekt på en eventuell negativ konsekvens. Studien bidrar således till att föra diskussionen om sociala kontroverser, i förhållande till den sociala dimensionen av ESG, och dess effekt på den finansiella prestationen framåt. Studien bidrar även till litteraturen gällande CSR, legitimitetsteorin och intressentteorin, genom att belysa hur en social kontrovers inom området CSR påverkar den finansiella prestationen, med teorierna som en medlande förklaring. Studiens
6 forskningsfrågor formuleras med kumulativ utgångspunkt i syfte att bidra till att föra forskningsområdet ett steg framåt.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att undersöka effekten av sociala företagskontroverser på den finansiella prestationen och om det sociala ESG-betyget har någon positivt modererande roll i interaktionen mellan dessa.
1.3.1 Forskningsfrågor
Har sociala företagskontroverser en negativ effekt på företags finansiella prestation?
Modererar ESG-betygets sociala dimension konsekvensen av sociala företagskontroversers effekt på den finansiella prestationen?
1.4 Avgränsning
CSR, ESG och kontroverser är olika hållbarhetsfaktorer vilka kommer ligga till grund för undersökningens resonemang. Bakomliggande teorier till dessa begrepp är bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin varför vi även har valt att beakta dessa. För att avgränsa studien och bidra till vidare forskning har vi valt att analysera sociala kontroverser och den sociala dimensionen av ESG vilket vidare beaktas nedan. En avgränsning har även gjorts till att exkludera finansiella företag, exempelvis banker och försäkringsbolag, då skillnader i redovisningsregler försvårar jämförelser mellan dessa och andra företag.
1.5 Disposition
Det inledande kapitlet har redogjort för bakgrunden till studien med efterföljande problemdiskussion, syfte, forskningsfrågor samt avgränsningar. Nedan presenteras dispositionen av studiens återstående kapitel:
7 Kapitel 2 - Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen redogörs för relevanta teoretiska utgångspunkter vilka studien baseras på. Begrepp, tidigare forskning och litteratur utgör kapitlets huvuddrag. En genomgång av legitimitetsteorin och intressentteorin jämväl andra teoretiska utgångspunkter presenteras och förklarar hur dessa hänger samman med varandra. Kapitlet utmynnar i studiens hypotesformulering.
Kapitel 3 - Metod: Studiens grund för metodval mot bakgrund av dess teoretiska utgångspunkter beskrivs vidare i kapitel tre. Här presenteras studiens population, urval samt bortfall och senare studiens operationalisering samt analysmetoder. För att säkerställa studiens kvalitet tas flera kvalitetskrav i beaktning under kapitlet.
Kapitel 4 - Resultat: Studiens resultat frambringas främst genom genomförandet av ett antal regressionsanalyser vilka presenteras under studiens resultatkapitel. Resultat från univariat analys, bivariat analys, analys av multikollinearitet samt multipla regressionsanalyser presenteras.
Kapitel 5 - Diskussion: Mot bakgrund av studiens resultat samt tidigare kapitel förs en diskussion under studiens femte kapitel. Här ställs således studiens resultat i relation till anfört syfte, forskningsfrågor samt uppställda hypoteser. För att finna förklaring till de erhållna resultaten förankras diskussionen i tidigare anförda teoretiska resonemang.
Kapitel 6 - Slutsats: I det avslutande kapitlet presenteras studiens slutsatser mot bakgrund av erhållna resultat. Här redovisas studiens teoretiska såväl praktiska bidrag. Studiens trovärdighet, begränsningar och förslag på vidare forskning avrundar studiens sista kapitel.
8
2. Teoretisk referensram
I det andra kapitlet redogörs för relevant litteratur samt tidigare forskning. Studiens grundläggande begrepp presenteras och får en närmare redogörelse. Vi beskriver relationen mellan begreppen och för en diskussion utifrån tidigare forskning som mynnar ut i studiens hypoteser.
2.1 CSR
Corporate Social Responsibility (CSR) har definierats på varierande sätt och att ange en entydig definition är tämligen svårt (Deegan & Unerman, 2011). Europeiska Kommissionen (u.å., avsnittet What is CSR?) definierar begreppet som “the responsibility of enterprises for their impact on society”, vilket på svenska kan beskrivas vara företagens ansvar för det avtryck de gör i samhället. Social hållbarhet kan implementeras genom att företagen inkluderar sociala, miljömässiga, etiska och mänskliga rättigheter med mera i deras företagsstrategier (Europeiska Kommissionen, u.å). Att implementera hållbarhetsaktiviteter i företagens strategi kan skapa en fördel gentemot konkurrenterna. Fördelen ter sig genom differentiering och förbättrat rykte, vilket vidare kan förbättra företagens finansiella prestation (Kim et al., 2018). Genom implementering av hållbarhetsaktiviteter har företag dessutom visat sig mindre känsliga för negativa händelser jämfört med företag som saknar CSR-engagemang (Godfrey et al., 2009).
Hållbart företagande enligt CSR kan delas in i tre dimensioner av hållbarhet; Ekonomisk-, social- och miljömässig hållbarhet (Andersson & Funck, 2017). Med hänsyn till den sociala dimensionen av ESG kan paralleller dras till den sociala delen av CSR eftersom denna omfattas av liknande sociala aspekter. CSR-prestationer mäts genom ESG-betyg vilket ytterligare sammanlänkar begreppen (Utz, 2019; Nirino et al., 2021). Social hållbarhet beaktar främst mänskliga rättigheter samt välbefinnande och hälsa. Det innebär således att de anställda inom företaget ska ha samma villkor, likaså andra interna intressenter, med trygga, gynnsamma och jämställda arbetsvillkor. Externa intressenter omfattas också av den sociala dimensionen av CSR. Företagens relation till samhället är extern och kan inkludera aktiviteter för att främja mänskliga rättigheter genom exempelvis förhindrande av barnarbete eller korruption (Andersson & Funck, 2017).
Det finns två kategorier av hållbarhetsaktiviteter ett företag kan implementera; symboliska eller substantiella aktiviteter (Kim, Park & Wier, 2012; Nirino et al., 2021; Wang & Sarkis, 2017). I synnerhet är substantiell CSR en proaktiv åtgärd, eftersom den syftar till faktiska handlingar, och skyddar företaget från efterföljande konsekvenser av en negativ händelse. Skyddet omfattas av
9 tidigare erhållet moraliskt kapital hos intressenterna (Jialong, Zulfiquer, Xianzhe & Wenlong, 2019;
Yi et al., 2020; Godfrey, 2005). Symboliska hållbarhetsaktiviteter avser istället kortvariga åtgärder vilka syftar till att förstärka bilden av företaget bland intressenterna. Åtgärderna kräver inte några utgifter men i brist på faktiska handlingar förlorar de sin trovärdighet över tid (Kim et al., 2012).
Nirino et al. (2021) menar att företagen med fördel ska investera i långsiktigt hållbara åtgärder, det vill säga substantiella aktiviteter. Långsiktigt hållbara åtgärder förespråkas även av Wang och Sarkis (2017) vilka framhåller att åtgärderna på kort sikt kan upplevas kostsamma men ur ett långsiktigt perspektiv kan förbättra företagens prestation.
För att kommunicera hållbarhetsinformation till intressenter är CSR-rapportering ett viktigt verktyg (Golob & Bartlett, 2007). Tidigare studier visar att rapporteringen utgör en central del för att kommunicera och skapa ömsesidig förståelse gentemot intressenterna, hantera potentiella konflikter och erhålla legitimitet (Golob & Barlett, 2007). Genom att studera sociala kontroverser kan förståelsen öka för huruvida en modererande effekt av CSR-aktiviteterna faktiskt föreligger, och således bidra till området om nyttan av CSR för företagen.
2.2 Environmental, Social and Governance (ESG) betyg
ESG-betyget är en representation av ett företags CSR-arbete vilket baseras på data tillgänglig för en allmän publik (Refinitiv, 2021). Denna studie kommer att baseras på det sociala ESG-betyget inhämtat från Refinitiv Eikons databas. En kortare introduktion kommer dock att ges för hela ESG- betyget för att skapa en helhetsbild av vad begreppet omfattar. Betyget bygger på hur företaget presterat inom 10 olika kategorier: resursanvändning, växthusgaser och andra utsläpp, hållbara innovationer, ansvarsfull ledning, hantering av delägarrelationer, CSR-strategi, arbetsrelaterade problem, mänskliga rättigheter, samhällsutveckling och produktansvar. De 10 olika kategorierna byggs upp av över 400 mätpunkter vilka sedermera är indelade i tre olika områden: Environmental, Social och Governance (ESG). Poängen i varje kategori kombineras och vägs proportionellt för att få fram den totala poängen vilket utgör ESG-betyget (García-Sánchez, Hussain, Martínez-Ferrero &
Ruiz-Barbadillo, 2019; Refinitiv, 2021).
10 Figur 1: ESG score (Refinitiv, 2021, s.6)
Tidigare forskning gällande ESG-betygens betydelse för företagens finansiella prestation har visat skilda resultat, vilket kan bero på den komplexitet som betyget omfattar (Nirino et al., 2021). Flera studier belyser ändå att ett högt ESG-betyg korrelerar med antagandet om den positiva effekten hållbarhetsarbete har på den finansiella prestationen. Den positiva effekten finner dels förklaring i intressentteorin, dels i legitimitetsteorin då intressenternas reaktioner leder till positiva effekter på den finansiella prestationen genom en ökad hållbarhetsrapportering (Birindelli, Ferretti, Intonti &
Iannuzzi, 2015; Nirino et al., 2021; Li et al. 2019).
2.2.1 Environmental
Miljödimensionen av ESG-betyget baseras på en bedömning av företagens resursanvändning, utsläpp och innovationer (Refinitiv, 2021). Värderingsinstituten mäter tidigare miljöprestationer och gör en bedömning av hur företagen tidigare agerat, men även nuvarande strategier, metoder och investeringsplaner som kan påverka framtida utfall bedöms. Både positiva och negativa aspekter vägs in (Levine, Toffel & Chatterji, 2009). Prestationerna kan delas in i kategorier vilka kan vara av intresse för intressenterna där några av dessa utgörs av klimatförändringar, vattenrelaterade frågor, biologiska mångfald, energi, kemikalier, föroreningar och avfallshantering (Sjöström, 2014).
11 2.2.2 Social
ESG-betygets sociala dimension utgörs av fyra kategorier: arbetskraft, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar (Refinitiv, 2021). Mänskliga rättigheter beaktas även av Sjöström (2014), som dessutom uppmärksammar arbetsvillkor, hälsa och fattigdom. I en djupare kontext tas hänsyn till exempelvis barns rättigheter, rätt att bilda fackförening, yttrandefrihet samt löner, arbetstid och säkerhet bland företagens underleverantörer. Det sociala ESG-betyget omfattar därmed information gällande humankapital samt kringliggande faktorer inkluderande både företagens externa och interna intressenter. I praktiken berörs således företagens personaldiversifiering, de anställdas rättigheter, relationer med leverantörer, ansvarsfull marknadsföring och efterlevnad av mänskliga rättigheter för hela företagens omgivning (Kocmanová & Dočekalová, 2012). Eftersom hela produktionskedjan innefattas berör dimensionen både företaget likväl aktieägarnas viktiga frågeställningar som produktkvalitet och leveranstider. Vidare påverkas företagens lönsamhet och varumärke (Sjöström, 2014).
2.2.3 Governance
Ledning, aktieägare och CSR-strategi bygger tillsammans kategorierna inom bolagsstyrningsdimensionen (Refinitiv, 2021). Denna dimension utgörs således av frågor om hur företag ägs och hur de styrs där några exempel kan vara “hur styrelsen är sammansatt, hur styrelsen utses, ersättningsfrågor till styrelse och företagsledning samt transparens (inklusive att kommunicera korrekt och relevant information till externa intressenter)” (Sjöström, 2014, s. 14). I de flesta länder finns ett regelverk för detta. Exempelvis i Sverige, där detta regelverk, förutom fastställd lag, baseras på koder och gemensamt framtagna normer av näringslivets makthavare (Sjöström, 2014).
2.3 Sociala kontroverser
En företagskontrovers uppstår i takt med att den ges medial uppmärksamhet. Detta gör att större företag tenderar att drabbas hårdare än mindre företag eftersom dessa ofta ges större uppmärksamhet i media (Refinitiv, 2021: Aouadi & Marsat, 2018). Vanligtvis straffas det företag som orsakat en kontrovers samma år kontroversen uppmärksammats, men konsekvenserna kan sträcka sig över nästkommande år om processen av någon anledning är långdragen. Att en kontrovers sträcker sig över det följande året kan bero på att det finns ny utveckling relaterad till den negativa händelsen, exempelvis genom stämningar, pågående lagstvister eller böter (Refinitiv, 2021).
12 Li et al (2019, s. 1) definierar att en kontrovers uppstår “when a firm is involved in actions or incidents that can adversely impact its stakeholders and the environment”. I likhet menar Aouadi och Marsat (2018) att kontroverser är händelser orsakade av underkända sociala beteenden eller skador orsakade av produkter. En medial aspekt beaktas ytterligare där företagens handlande uppmärksammas i media och därmed når en bredare publik. Även Refinitiv (2021) lyfter denna aspekt där de beskriver att en handling måste komma till allmänhetens vetskap för att anses utgöra en kontrovers.
En social kontrovers omfattar negativt uppmärksammade händelser inom den sociala dimensionen av ESG:s kategorier. Denna typ av kontrovers kan innefatta bland annat icke jämställdhet, barnarbete eller diskriminerande handlingar (Refinitiv, 2021). Sociala kontroverser kan även vara situationer kopplade till hälsa och säkerhet, arbetsförhållanden och kundrelaterade problem gällande produktkvalitet etc. (Aouadi & Marsat, 2018). Sociala kontroverser utgörs således av kontroverser kopplade till ESG-betygets sociala dimension och definieras i studien enligt följande: En företeelse där företag är involverade i händelser eller olyckor kopplade till den sociala dimensionen av ESG vilka påverkar intressenter och omgivning på ett negativt sätt och får medial spridning.
Ett exempel på en nyligen uppdagad social kontrovers är när modeföretaget NA-KD under december 2020 anmäldes till arbetsmiljöverket vilket fick stor publicitet i media. Kontroversen avsåg bristande social hållbarhet i form av bland annat sexuella trakasserier och kränkande särbehandling (Törnwall, 2020). Ett annat exempel som fått stor internationell uppmärksamhet är Facebook, vilka anklagats för att sprida privat information om sina användare vidare till utomstående grupper. Den sociala kontroversen resulterade i ett kraftigt försämrat rykte och en nedgång i företagens aktiekurs till följd av den negativa publiciteten (Li et al., 2019).
2.4 Legitimitetsteorin
Samhälle, ekonomi och politik existerar i ett samspel där samtliga påverkar och påverkas av varandra (Gray, Owen & Adams, 1996). För att förstå en organisations ageranden måste hela den kontext där den verkar beaktas, eftersom en handling inte enbart är ett utfall av något skeende inne i själva organisationen utan påverkas av allt som sker runt omkring den (Deegan & Unerman, 2011). Ett företag förväntas formulera sina värderingar och prioritera sina handlingar för att bemöta samhällets legitima, ekonomiska, miljömässiga och sociala krav gentemot företaget (Park, Lee & Kim, 2014).
Dessa antaganden ligger sedermera till grund för legitimitetsteorin (Gray et al., 1996). Legitimitet definieras enligt följande:
13 ... a condition or status which exists when an entity’s value system is congruent with the value system of the larger social system of which the entity is a part. When a disparity, actual or potential, exists between the two value systems, there is a threat to the entity's legitimacy.
(Lindblom, 1993, s. 2)
Definitionen implicerar att företag erhåller legitimitet när de agerar i enlighet med samhällets värderingar. När ett agerande inte följer samhällets normer riskeras sedermera legitimiteten att försämras. Vad detta innebär förändras över tid. Företagen måste därför vara vaksamma för att kunna uppfatta växlingar och svara på samhällets krav och förväntningar för att accepteras (Deegan &
Unerman, 2011).
Legitimitet antas vara en grundläggande faktor för att en organisation överhuvudtaget ska kunna överleva. Eftersträvan av legitimitet kan leda till konsekvensen att ett företag undviker att upplysa om omständigheter de tror går emot samhällets förväntningar om organisationen (Deegan &
Unerman, 2011). Även om ett företag agerar efter samhällets riktlinjer kan dess legitimitet hotas såvida de inte kan uppvisa detta på något sätt och göra det synligt för intressenterna, det vill säga för konsumenter, leverantörer, kapitalmarknaden och staten med flera (Deegan & Unerman, 2011;
Hartwig, 2018). Kommunikation är således en viktig del i företagens hantering av legitimitet (Suchman, 1995). En metod för företag att synliggöra för omvärlden att de agerar efter samhällets normer är genom de rapporter företagen producerar, bland annat årsredovisningen (Deegan &
Unerman, 2011; Dowling & Pfeffer, 1975). Förväntningar på företagen i fråga är dynamiska, varför även redovisningsinformationen i företagen kan ändras i takt med dessa (Hartwig, 2018).
Tidigare forskning har undersökt de ekonomiska fördelarna företagens sociala ansvar kan medföra genom bättre intressentrelationer via ökad legitimitet och rykte (Jialong et al., 2019; Li et al., 2019).
För det fall företag inte anses legitima riskerar de att tappa viktiga resurser (Deegan & Unerman, 2011). Till exempel kan både investerare, konsumenter och arbetskraft komma att välja andra företag vilka går mer i linje med deras värderingar och förväntningar; de kommer att välja företag med mer legitimitet.
Att företags rykte har stor inverkan på dess finansiella prestation har konstaterats av bland annat Li et al. (2019). Ett gott rykte skapar lojalitet hos intressenterna, vilket i sin tur leder till ökat värdeskapande för företagen. En social kontrovers kan därmed antas påverka intressenternas reaktioner i en negativ riktning vilket skulle leda till ett försämrat rykte för företaget, hota legitimiteten och följaktligen försämra det ekonomiska resultatet (Nirino et al., 2021).
14 2.5 Intressentteorin
Organisationers ageranden rörande hållbarhetsaspekter kan förklaras utifrån intressentteorin (Deegan
& Unerman, 2011). Företagen förväntas således inte bara agera i samklang med samhällets förväntningar enligt legitimitetsteorin, vilken ser till samhället som helhet. De förväntas även påverkas av mindre delar av samhället i form av påtryckningsgrupper enligt intressentteorin (Deegan
& Unerman, 2011). Beroende på intressegruppernas nivå av inflytande på organisationen kan de antas agera för att både uppfylla intressegruppernas förväntningar men också rapportera och visa upp detta genom exempelvis hållbarhetsrapportering i årsredovisningen (Vural-Yavaş, 2020). Företag kan föredra att förbättra sitt ESG-engagemang under perioder med hög osäkerhet för att skapa förtroende hos intressenterna (Nirino et al., 2021). Dessutom förbättras företagens transparens och ansvarsskyldighet genom ESG-aktiviteter (Vural-Yavaş, 2020).
Vinstmaximering har hävdats vara företags enda rimliga mål (Friedman, 1970; Battisti, Miglietta, Nirino & Villasalero Diaz, 2019). Intressentteorin gör dock gällande att ett företag ämnar maximera intressenternas värde, vilket således befogar CSR-aktiviteter eftersom detta efterfrågas av intressenterna och därmed ökar värdet för dem (Belyaeva, Shams, Santoro & Grandhi, 2020). CSR- rapportering skildrar att företagen är hållbara vilket i intressenternas ögon ökar förtroendet och vidare bidrar till ett gott företagsrykte (Park et al., 2014).
CSR-aktiviteter innefattar flera aspekter, däribland sociala hållbarhetsaspekter (Utz, 2019), vilka antas möta intressenternas förväntningar. Deegan (2002) hävdar att företag sannolikt kommer att inleda frivillig hållbarhetsrapportering för att hantera deras legitimitet när de får dåliga hållbarhetsbetyg. Att hållbarhetsrapportera kan även vara en strategi då företaget utsätts för oväntade händelser och företagens rykte riskerar att försämras. Eccles, Serafeim och Krzus (2011) ger ytterligare stöd för dessa argument, eftersom de visar att intressenternas efterfrågan för ESG- information har ökat, vilket också kan förklara den ökade rapporteringen. Eftersom CSR- prestationerna mäts med ESG-betyg är det sociala ESG-betyget relevant vid beaktande av relationen mellan intressenternas reaktioner av en social kontrovers.
2.6 Relationen mellan sociala kontroverser, CSR och ESG
Företagets rykte är viktigt för hur det presterar finansiellt (Li et al., 2019). Hållbara prestationer vilka kommuniceras och synliggörs för omgivningen tenderar att förbättra företagens rykte och legitimitet enligt både legitimitets- och intressentteorin (Kim et al., 2018; Suchman 1995; Deegan & Unerman,
15 2011; Dowling & Pfeffer, 1975; Vural-Yavaş, 2020; Park et al., 2014; Jackson & Apostolakou, 2010).
Hållbarhetsrapportering utgör även en del i underlaget för värderingsinstitutens ESG-bedömning (Refinitiv, 2021). Mängden hållbarhetsrapportering påverkar således intressenterna i direkt bemärkelse genom tillgänglig information och har dessutom ett väsentligt inflytande på företagens ESG-betyg (Drempetic et al., 2020). Förutom företagens egen rapportering baseras ESG-betygen på annan publicerad information om företagen (Refinitiv, 2021). Sådan information kan bland annat vara uppmärksammade kontroverser. Att kontroverser får konsekvenser för företags rykte och därmed påverkar dess resultat konstateras av bland annat Li et al. (2019).
Vid uppdagande av kontroverser tenderar företag att frambringa nya CSR-strategier för att återfå intressenternas förtroende till den tidigare nivå vilken rådde innan kontroversen inträffade (Li et al., 2019). CSR har dessutom funnits lindra negativa effekter av en kontrovers (Godfrey et al., 2009).
CSR-strategier kan därför även antas utgöra en dämpande effekt, det vill säga att CSR mätt i ESG- betyg kan ha en modererade roll, då faktorer som utmanar företagens finansiella prestationer frambringas. Vidare är det av intresse att studera hur mycket en social kontrovers influerar den finansiella prestationen, eftersom det synnerligen föreligger skäl att anta att den finansiella prestationen påverkas negativt mot bakgrund av tidigare studier då alla dimensioner beaktats. Det är möjligt att de olika dimensionerna av ESG-betyget modererar effekten i olika grad, varpå en uppdelad studie med inriktning på endast en faktor kan leda till ytterligare information.
2.7 Tidigare forskning och hypotesformulering
När företag har en eller flera pågående företagskontroverser finns det anledning att anta att företagens finansiella prestation kommer att påverkas negativt, till följd av intressenternas negativa reaktioner (Li et al., 2019; Nirino et al., 2021). I praktiken kan marknaden för börsnoterade företag överreagera på sådana händelser och göra den negativa effekten på företagens finansiella prestation än mer negativ på grund av brustet förtroende. Intressenternas och omvärldens förtroende för företag minskar således till följd av en eller flera uppdagade kontroverser. Vid uppmärksammande av kontroverser kan det innebära konsekvenser i form av att konsumenter slutar köpa företagens produkter eller tjänster, leverantörer slutar leverera produkter eller att aktieägare säljer sina aktier till följd av den förlorade tilliten (Nirino et al., 2021). Det finns dock en risk att det råder vissa skillnader vad gäller grad av inflytande på den finansiella prestationen inom de olika dimensionerna av ESG (Aouadi & Marsat, 2018; Utz, 2019). Denna studie kommer endast att studera den sociala faktorn.
Baserat på ovan antaganden formuleras den första hypotesen enligt följande:
16 Hypotes 1: Sociala företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation.
Tidigare studier visar att företags finansiella prestation förbättras genom att investera i ESG eftersom detta förbättrar relationen till omvärlden. Dock kan företagen vilka implementerar ESG-aktiviteter ändå råka ut för kontroverser (Jasinenko et al., 2019). Livesey och Kearins (2002) exemplifierar hur företag vilka råkat ut för en kontrovers vidtar åtgärder för att reparera det brustna förtroendet. Därför spelar det roll huruvida företag tidigare vidtagit långsiktigt, substantiellt hållbara, aktiviteter eller om de endast vidtagit symboliska aktiviteter (Jialong et al., 2019). För det fall företag endast vidtagit symboliska handlingar kan de drabbas hårdare vid uppdagande av en kontrovers eftersom intressenternas förtroende inte är lika starkt som vid substantiella handlingar (Nirino et al., 2021).
Vid en kontrovers kan konsekvensen för ett företag således mildras, och risken för att mista intressenternas förtroende minskas, för det fall företaget har utfört hållbarhetsaktiviteter innan kontroversen uppdagades (Klein & Dawar, 2004, Godfrey et al., 2009).
Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att anta att företags sociala hållbarhetsaktiviteter, vilka åskådliggörs via högre socialt ESG-betyg, lindrar den negativa effekten av en social kontrovers. Den lindrande effekten kan te sig genom att ju mer sociala hållbarhetsaktiviteter som praktiseras, desto lindrigare blir effekten av en social kontrovers. Antagandet om företags hållbarhetsprestations förmildrande roll ligger sedermera till grund för studiens andra hypotes:
Hypotes 2: Det sociala ESG-betyget har en modererande roll mellan sociala kontroverser och den finansiella prestationen.
17
3. Metod
Kapitlet omfattar studiens metod och redogör för de genomförda metodvalen. Inledningsvis presenteras studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter och vidare den använda datainsamlingsmetoden. Därefter följer en genomgång av studiens population, urval samt bortfall.
Sedan presenteras studiens operationalisering vilken omfattar de studerade måtten. Avslutningsvis redogörs för studiens analysmetoder och relevanta kvalitetskriterier.
3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Studien utformas med utgångspunkt i den positivistiska traditionen, vilken bygger på att söka säker och kvantifierbar kunskap (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Forskningsdesignen baseras på en deduktiv kvantitativ metodologi och ämnar undersöka sambandet mellan företagskontroverser, det sociala ESG-betyget och finansiell prestation. Den kvantitativa metoden motiveras av tidigare studier vilka i likhet med denna fokuserar på att undersöka kausala samband (Chen, Yu & Hu, 2018; Hernández et al., 2020; Singh, Del Giudice, Chierici & Graziano, 2020).
3.1.1 Forskningsansats och forskningsstrategi
Studiens deduktiva forskningsansats fokuserar på hypotesprövning där hypoteserna grundas i tidigare teorier. Datainsamlingen baseras på den bakomliggande teorin och de uppställda hypoteserna.
Hypotesprövningen sker genom statistiska analyser i enlighet med Bryman och Bells (2017) skildring av hur forskningen bör deduceras.
Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) utgår valet av forskningsmetod från syftet med forskningen och kan beskrivas som forskningens metodologi. Inriktningen på metodologin bestäms utifrån forskningstraditioner vilket i relation till denna studie förklaras nedan. Kunskapen bygger ofta på empirisk grund. Utifrån syftet avgörs om forskningen söker förklaring eller förståelse. Det dominerande forskningsparadigmet, positivismen, söker förklaring vilket även denna studie ämnar söka. Studien baseras till stor del av empiri i form av kvantitativa data, vilket Sohlberg och Sohlberg (2013) menar förklaras av epistemologin inom den positivistiska forskningstraditionen. För att besvara studiens syfte kommer orsakssamband att undersökas.
18 3.1.2 Forskningsdesign
Studien baseras på en longitudinell forskningsdesign med tidsintervallet sex år, där åren 2015–2020 undersöks. En longitudinell forskningsdesign innebär att samma urval studeras flertalet gånger (Yin, 2007; Olsson & Sörensen, 2011). Forskningsdesignen beskrivs vara sällsynt inom det företagsekonomiska forskningsområdet då den vanligtvis är både kostsam och tidskrävande (Bryman
& Bell, 2017). Eftersom denna studie tillämpar sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon utgör detta dock inte något problem. Att studera samma urval under ett visst tidsintervall motiveras av tidigare studier vilka undersökt liknande samband över en, dock något längre, tidsperiod (Utz, 2019;
Aouadi & Marsat, 2018). Anledningen till denna studies kortare period är datatillgängligheten, då vissa data inte var tillgänglig gällande tidigare år. Att studera en längre tidsperiod hade således försvagat studiens tillförlitlighet samt ökat antalet bortfall för det fall variabler hade utelämnats eller studerats under dessa år.
En longitudinell design används vanligen för att studera förändringar över tid (Bryman & Bell, 2017).
Valet av design för denna studie grundar sig dock inte i den möjligheten, utan för att med högre säkerhet kunna fastställa att resultaten inte beror på tillfälligheter. Genom att studera data från flera år tas hänsyn till tillfälligheter och bias vilka annars kan uppvisas i en variabel vid en viss tidpunkt (Torres-Reyna, 2007). De studerade variablerna skiljer sig mellan vart och ett av de sex studerade åren, vilket leder till att en longitudinell studie bäst lämpas för att överhuvudtaget kunna dra några slutsatser utifrån det erhållna resultatet. Vid longitudinella studier ökar risken för bortfall, eftersom vissa år kan sakna eftersträvade data (Bryman & Bell, 2017). Beräkningen av lägsta accepterade urvalsstorlek visar att urvalet är tillräckligt stort och därmed är bortfall till följd av saknade data inte något problem för studien. Studiens population, urval och bortfall finns dokumenterade under avsnitt 3.2.2. Till skillnad mot en longitudinell design, skapar exempelvis en tvärsnittsstudie inga kausala samband utan fångar endast upp relationer, eftersom data endast samlas in för enstaka tidpunkter (Bryman & Bell, 2017). Mot bakgrund av detta samt av karaktären för studiens syfte lämpar sig den longitudinella designen framför exempelvis en tvärsnittsstudie.
3.2 Empirisk metod
3.2.1 Datainsamtlingsmetod
Studiens tillvägagångssätt är deduktivt, det vill säga att det tar utgångspunkt i tidigare studier och befintliga teorier för att mynna ut i egna frågeställningar och hypoteser. Arbetet började därför i en
19 fas bestående av att söka för området relevant litteratur. Nyckelbegreppen var CSR, ESG och ESG controversies vilka söktes på de av Högskolan i Gävle tillhandahållna databaserna. Inledningsvis fokuserades sökandet till att hitta artiklar av god kvalitet, det vill säga peer reviewed, vilket innebär att artiklarna granskats och godkänts av flertalet experter (Bryman & Bell, 2017). Vidare söktes artiklar publicerade i tidskrifter med hög ranking, vilken delges av Association of Business Schools (ABS) (2018). Sökandet efter lämpliga artiklar fortsatte därefter genom att leta i referenslistan på de första artiklarna för att finna fler artiklar inom samma område. Därför förekommer även artiklar från tidskrifter med sämre ranking samt artiklar vilka inte är peer reviewed. En bedömning gjordes att ändå använda dessa eftersom de för studien ansågs relevanta, en bedömning vilken stärktes av tidigare studiers val att inkludera dem bland sina referenser.
Datainsamlingen skedde från Refinitiv Eikons databas. Databasen rapporterar huvudsaklig ekonomisk och finansiell information och data om ESG-parametrar med hänsyn till olika hållbarhetsindikatorer (Refinitiv, 2021). Tidigare studier inom samma område har använt denna databas mot bakgrund av den kompletta information databasen tillhandahåller (Akbas, Markow, Subasi & Weisbrod, 2018; Nirino et al., 2019; Nirino et al., 2021; Aouadi & Marsat, 2018; Li et al., 2019; Franceschelli, Santoro & Candelo, 2019). Att väsentliga data redan finns tillgänglig motiverar vidare användandet av denna. Datainsamlingsmetoden där data har samlats in av andra källor benämns sekundäranalys vilket är en vanlig och betydelsefull metod inom det företagsekonomiska området. Metoden beskrivs i positiv mening både resurssnål och tidsmässigt effektiv där data ofta har mycket hög kvalitet då den baseras på rigorösa och representativa urval. Genom att använda en säker sekundärkälla är data med stor sannolikhet inhämtad via välrenommerade metoder för att analysera och följa upp data, vilket minskar problem med bortfall (Bryman & Bell, 2017). Valet av insamlingsmetod motiveras dessutom av att insamling av den mängd data, från olika företag för de variabler studien kräver, skulle vara svår att genomföra på något annat sätt.
3.2.2 Studiens population, urval och bortfall
Finansiella företag som banker och försäkringsbolag har olika regler för hur de finansiella rapporterna ska skrivas i jämförelse med exempelvis industriföretag. Detta betyder att viss redovisningsinformation inte kan jämföras dem emellan eftersom det skulle leda till att resultaten inte går att generalisera. Doni, Larsen, Bianchi Martini och Corvino (2019) belyser att det råder olika redovisningsstandarder mellan industriföretag jämte banker och försäkringsbolag. De föreslår att dessa bör separeras, förslagsvis i två helt åtskilda studier, eftersom en inkludering av alla företag inte
20 tillåter en jämförelse av de finansiella rapporterna. Mot bakgrund av ovan anförda grunder till att exkludera finansiella företag genomförs denna avgränsning i studien.
Att använda sekundärdata innefattar en begränsning i och med det faktum att datainsamling för andra syften, i det enskilda fallet, kan sakna väsentliga variabler (Bryman & Bell, 2017). Därför har alla företag vilka saknar någon eller några variabler exkluderats, det vill säga de företag vars finansiella prestationsmått eller sociala ESG-betyg inte finns tillgängliga.
Eftersom data hämtas från Refinitiv Eikons databas begränsas studiens population till företag vilka finns tillgängliga på databasen och utgörs vidare av icke-finansiella företag med ett socialt ESG- betyg. Inledningsvis genomfördes datainsamlingen genom att ta fram alla publika bolag med ett socialt ESG-betyg (SocScore) genom filtrering i databasen vilket resulterade i 8506 företag. Därefter hämtades data för alla 8506 företag gällande studiens övriga variabler. Eftersom det bland inhämtade data även fanns finansiella bolag, vilka i studien exkluderats, sorterades dessa samt de företag som helt saknade information angående sektor bort manuellt. Detta resulterade i att 7097 företag kvarstod, vilket således utgör studiens population. Vidare gjordes en selektering där alla företag vars data saknades för någon variabel under något av åren 2015–2020 sorterades bort vilket ledde till 1162 återstående företag. Slutligen bortsorterades även de företag vilka inte haft någon kontrovers under något av samtliga år under angiven tidsperiod vilket gav ett slutligt urval på 487 företag.
För att säkerställa att studiens urval var tillräckligt stort beräknades det minsta accepterade antalet för studiens population på signifikansnivån 0,05. Beräkningen genomfördes enligt formel 1 där n=
urvalsstorlek, N= total population och e= önskad signifikansnivå (Yamane, 1967).
𝑛 = 𝑁
1 + 𝑁(𝑒 )
Formel 1: Lägsta accepterade urvalsstorlek
Det lägsta accepterade teoretiska urvalet ska således uppgå till 379 företag enligt nedan beräkning för att studien ska uppnå den generaliserbarhet som eftersträvas med signifikansnivån 0,05. Mot bakgrund av beräkningen för urvalet krävdes ett teoretiskt urval av 379 företag. Det kan därför konstateras att studiens erhållna urval på 487 företag är ett accepterat urval för att kunna uppnå eftersträvad generaliserbarhet vad gäller population på 0,05 signifikansnivån.
𝑛 = 7097
1 + 7097(0.05 )= 378,65812 ≈ 379
21 Ett problem vilket kan uppstå gällande urval är snedvridning i jämförelse med den övergripande populationen. I sådant fall begränsas generalisering eftersom urvalet inte representerar den population vilken generaliseringen är tänkt att ske mot (Djurfeldt & Barmark, 2009). Att ett urval är representativt innebär att det speglar populationen vilket är viktigt för att resultatet ska kunna generaliseras (Bryman & Bell, 2017). Detta kan kontrolleras med hjälp av en bortfallsanalys där populationens fördelning jämförs med urvalets fördelning för att se att dessa någorlunda stämmer överens (Djurfeldt & Barmark, 2009). Studiens bortfallsanalys görs på grundval av två olika faktorer;
land och sektor. En fullständig redogörelse för urvalets fördelning återges i bilaga 1 och 2. I figur 2 kan utläsas att studiens urval i stor utsträckning följer populationen avseende land, bortsett från ett fåtal undantag. För de flesta länder skiljer sig urvalet från populationen enbart med några procentenheter. För Kina däremot har cirka 7 procentenheter fallit bort. Japan har i motsats ökat med 12 enheter, liksom USA som ökat med 5 procentenheter. Som framgår av figuren utgör USA en stor del av urvalet, vilket skulle kunna påverka resultatet och därmed en generalisering till övriga länder.
Dock ska urvalet representera populationen och utgöra en miniatyr av den för att spegla verkligheten (Bryman & Bell, 2017). Andelen amerikanska företag är lika i både urval och population varför urvalet anses representativt. Den stora andelen bör dock noteras. Enstaka länder har helt försvunnit i urvalet, bland annat Argentina, Taiwan och Thailand, dessa utgör dock inte någon betydelsefull del av populationen. Bortfallen gör dock att generalisering till dessa länder måste göras med varsamhet.
Figur 2: Bortfallsanalys för länder uppvisat i stapeldiagram
22 I figur 3 visas populationen samt urvalets fördelning mellan sektorer. Figuren visar hög överensstämmelse mellan populationen och urvalet, med endast enstaka procentenheter som skiljer urvalet från populationen. En något större skillnad uppstod dock för fastighetsbranschen (Real Estate) där det skiljer åtta procentenheter. I och med att endast en sektor skiljer sig i denna omfattning bedöms urvalet ändå följa god fördelning utan några generaliseringsproblem över lag eftersom den avvikande sektorn utgör en liten del av det totala urvalet. Vid enskilt beaktande av fastighetsbranschen får generalisering dock göras med försiktighet.
Figur 3: Bortfallsanalys för sektorer uppvisat i stapeldiagram
3.3 Operationalisering
Olsson och Sörensen (2011) beskriver att en väsentlig del av en studie är att definiera de för studien ingående variablerna så att dessa blir tydliga och mätbara, en så kallad operationell definition.
Bryman och Bell (2017) understryker detta och menar att de begrepp studien fokuserar på och utgör teorins byggstenar måste preciseras i mätbara termer, det vill säga operationaliseras.
Operationalisering kan därmed vara en förklaring av det tillvägagångssätt som länkar studiens utgångspunkter till dess resultat. Studiens centrala begrepp är finansiell prestation, sociala kontroverser samt det sociala ESG-betyget, varpå dessa noggrant redogörs för nedan. Vidare beaktas även ett flertal kontrollvariabler.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Procentuell fördelning av urval och population avseende sektor
Population Urval
23 3.3.1 Beroende variabler
När det kommer till diskussionen om samband mellan variabler berörs frågan om vilken variabel som påverkar den andra (Olsson & Sörensen, 2011). Den faktor som utövar ett inflytande på den andra ses som den oberoende variabeln, medan den sistnämnda ses som den beroende (Bryman & Bell, 2017). Förhållandet kan se ut på olika sätt där studiens syfte blir avgörande för vilken variabel som antar vilken form. Tidsaspekten är en avgörande faktor där det som kommer först i tiden påverkar det andra, vilket därmed bestämmer studiens oberoende och beroende variabler (Olsson & Sörensen, 2011). I denna studie är det effekterna av kontroverser på den finansiella prestationen som undersöks, varpå kontroverserna utgör den oberoende variabeln och finansiell prestation den beroende. Tre olika mått på finansiell prestation kommer att undersökas: Tobin’s Q, Return on Equity och Return on Assets.
3.3.1.1 Tobin’s Q
För att mäta den finansiella prestationen och utforska eventuella skillnader används tre olika prestationsmått. Den första variabeln är Tobin’s Q (Tobin, 1969). Tobin’s Q erhåller ett Q-värde vid beräkning vilket bestäms som företagets börsvärde adderat med totala skulder, dividerat med totala tillgångar. Nyckeltalet är ett väletablerat mått inom det finansiella forskningsområdet när det kommer till att bedöma hållbarhetsaktiviteters samband till finansiella prestationer (Kim & Oh, 2019).
Tobin’s Q kan uttryckas som ett mått på företags marknadsvärde (Kim et. al 2019; Aouadi & Marsat, 2018). För det fall Q-värdet överstiger 1 (Q > 1) indikerar detta att företaget förbrukar sina tillgångar på ett effektivt sätt. I det motsatta fallet, då ett lägre värde än 1 erhålls, (Q < 1) antyder detta att företaget förbrukar resurserna på ett ineffektivt sätt (Campbell & Mínguez-Vera, 2008). Detta lyfts även av Aouadi och Marsat (2018) vilka tillägger att ett värde under 1 innebär att företagets tillgångar är värda mer än det värde som skapas på aktiemarknaden, medan ett värde över 1 istället visar att företaget skapar ett högre värde på aktiemarknaden än dess tillgångar är värda. Det innebär att värden över 1 visar att det framåtblickande företagsvärdet är högre än det nuvarande värdet av dess tillgångar.
𝑇𝑜𝑏𝑖𝑛 𝑠 𝑄 =𝐵ö𝑟𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 + 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟
Formel 2: Tobin’s Q (Beroende variabel)
