jag vill bestämt hävda att miljonprogrammens bostadsområden inte har något att göra med den tidiga funktionalismens ideologiskt betingade arkitektur ...&rdquo

Full text

(1)

(2)

(3)

(4) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(5). . .

(6) (. . . . . . ). . . . . &. '. Det har ifrågasatts om den typen av områden med flerbostadshus som uppfördes under miljonprogramsepoken, verkligen utgör äkta yttringar av modernismen. Således skriver arkitekten och forskaren Thomas Schlyter ”... jag vill bestämt hävda att miljonprogrammens bostadsområden inte har något att göra med den tidiga funktionalismens ideologiskt betingade arkitektur ...” Men att det svenska miljonprogrammets flerbostadshusområden i allt väsentligt utgör ett led i nittonhundratalsmodernismens stads- och bostadsbyggande, är ändå något jag i likhet med tex ”Förnamn!” Nyrén valt att utgå ifrån.. *. . . (. %. %. $. $. . 1. 2. 0. . %. . . /. Modernismen och Miljonprogrammet. . %. . . . 4. Villa Savoye i Poissy Frankrike, ger en bild av vad den nya ”ornamentslösheten” i arkitekturen och inredningen innebar. Denna enkelhet kräver emellertid en ny människa, ”den nakne mannen”, som Le Corbusier beskriver i sin bok L´Art décoratif d´aujourd´hui, 1925:. ,. . .. -. . $. $. . . . . +. ”Den helt nakne mannen bär inte någon broderad väst; han önskar tänka. Den helt nakne mannen är en person med normala behov, en som inte har någon användning för glänsande aluminiumomslag... Han tillber inte fetischer. Han är ingen samlare, han är inte någon museiintendent. Om han tycker om att lära sig något, så är det för att beväpna sig. Det är för att utrusta sig för angrepp på dagens uppgift. Om han någon gång vill se sig om och bakom sig, så är det för att få tag på tingens ”varför”. Och när han möter den harmoni som är hans andes egen skapelse, mottager han en chock som rör honom, lyfter och uppmuntrar samt ger honom ett stöd för livet.”. *. . . ). . . . . . . $. #. . . ". . . (. '. & %. . . . . . . . . . !. . . . 3. . . %. %. . $. $. . (. 2. 1. 0. . %. . #. $. . . . . . /. 8. 9. 6. 7. ,. 5. . . %. (. . . . ). . . . '. &. Modernisterna i världen och idéerna. B. . . . . ). . F. F. K. F. >. >. H. E. D. A. E. E. A. J. I. ?. @. G. E. D. @. A. ?. @. ;. . . $. $. . . -. $. $. . . #. $. . . *. . ). . . . F. C. :. < =. >. : ;. . %. 2. (. %. . 1. %. . /. . . . (. '. &. . . (. '. &. Den myt som Le Corbusier på detta sätt ger upphov till, skriver Sydhoff, handlar om den moderna individen, den nya enkelhetens människa, som skulle befolka de byggnader som han och andra skulle skapa under samlingsnamnet funktionalism. Det är en människa som inte behöver söka sin tröst i tingen utan finner harmoni i den rena arkitekturen, avskalad all tinglighet. Läser man in för mycket i vad Le Corbusier säger påpekar Sydhoff, så finns det anledning till oro: är det ett övermänniskoideal han hyllar?.

(7) [. [. Z. M. W. [. c R. S. P. P. U. Y. T. d. Y. T. L. W. X. W. P. T. V. S. O. M. c. [. S. P. a. [. d. T. Y. f. P. T. g h. O. M. c. g. [. f. P. P. T. X. W. P. M. V. k. c Y. P. [. Q. M. V. c. P. d. O. Y. T. S g. V Y. P. M. S. Y. ]. V. j. M. S. Y. S. P. c. ]. _. ]. l P. f. c. [. d. Y. Y. T. P. M. U. V. M. ^Y. c. ]. b. h. O. T. c. S. O. ^. ^. P. M. m. i. S. U. O. V Y. f. m. f. T. [. V. T O. V. _. S. R. [. i ]. Y S. c. d. W. [. [. l. g. g h. O. Q. M. c. ]. b. O. Y. i. c. Y S. Y. i. O. V. S. M. f. ^Y. S. M. Y. S. R. c. d. [. [. d. j. M. c. Q. ]. S. O. Y. S. P. V. M. P. O. V. i. P. f. c. W. X. ]. _. X. e. S. S. O. T. d. [. e. b. Y. c. `. U. T. Q. S. M. ^. S. M. R. T. _. P. R. O. T. N. L M. ]. \ Y. Kanske är det på grund av dessa omänskliga övermänniskoideal som funktionalismen inte kommit att passa envar? Individen och variationen har inte givits utrymme i denna syn på det ideala samhället. Viveca Bosson, som skrev en avhandling om purismen och i början av 60-talet vid upprepade tillfällen träffade och intervjuade såväl Ozenfant som Le Corbusier, berättar hur den förre vid ett sådant besök gav en förklaring till ett par av de labyrintiska tankegångarna i purismen: ”Vår funktionalism hade en helt annan innebörd än dagens begrepp. Titta på Le Corbusiers byggnader – de är ofta något av det mest opraktiska man kan tänka sig. Men formerna fungerar mot varandra – de finns redan i naturen. Men de finns framförallt inom oss, som ett urbehov” Bosson kommenterar detta på följande vis: Man söker alltså en rekvisita av evigt sköna ”konstanter” som sammanfaller med våra urbehov (”forms of need”) och tillfredsställer dem. Dessa estetiska behov hos människan – ungefär som gjutformar som väntar på utfyllnad – kallar Ozenfant préformer. Han jämför dem även med filmnegativ inom oss, som vi ser igenom. På så sätt kan vi intuitivt uppfatta dessa harmoniska ”urformer” när vi möter dem. ”Vi känner igen oss i dem”. Konstnären blir nu ett medium med uppgift att avslöja skönheten i världen. Individualismen och därmed sammanhängande geniförklaring trängs i bakgrunden i detta morgondagens samhälle. Puristerna ansåg att en skön form också var funktionell, och i kristallen finner de en kontaktpunkt mellan naturens geometriska ordningsdrift och människans strävan efter klarhet påpekar Bosson. ”konsten bör imitera naturen i dess sätt att verka”, hade redan Thomas av Aquino sagt, och han föregrep därmed purismens syn att naturens skönhet bestod i att vara fri från allt oväsentligt, att vara anpassad till sin funktion. Detta kallar puristerna ”det naturliga urvalet”, och en motsvarande reningsprocess fann de i teknikens perfektion då de ansåg att effektiviteten och den ekonomiska principen gjorde maskinen och maskinproducerade bruksföremål till sinnesbilder för fulländningen. Idag har man en lite annan mindre kompromisslös syn på design och formskapande Unité d'Habitation -Bostadsmaskinen är en typ av gigantiskt flerbostadshus som skulle fungera som en självförsörjande enhet. Denna byggnadstyp kom till under efterkrigstiden, då behovet av nya bostäder var enormt i Europa. Konceptet byggde på att man skulle bo i jättelika bostadsblock med plats för över 1600 boende. Dessa enheter, skulle i princip kunna fungera som små självförsörjande städer vad gäller funktioner, arbetstillfällen och service. Genom att samla samhällsfunktionerna effektivt kunde man lämna stor plats till park- och grönområden kring byggnaderna, och för att skapa kontinuitet i dessa utan avbrott av byggnader ställdes dessa på pelare -”pilotis”, vilket gav fri passage under byggnadskropparna. Mått och proportioner sattes enligt modulärsystemet och byggnadsmaterialet var prefabricerade betongelement. Allt enligt Le Corbusiers ideal gällande modernismen och funktionalismen, vilka har kommit att inspirera många arkitekter efter honom. Det första av Le Corbusiers Unité d'Habitation, Cité Radieuse, är beläget i Marseille och uppfördes 1947-1952 som ett hus för mindre bemedlade familjer. Förutom lägenheter i etage inrättades en restaurang, ett kapell, butiker, bibliotek, en skola och ett hotell. På taket finns en terrass med motionsspår och utsikt över Medelhavet. Idag har många av verksamheterna lämnat byggnaden, och de flesta av lägenheterna är omvandlade till mycket populära och exklusiva bostadsrätter.. Pilotis är, i den funktionalistiska arkitekturen, pelarna som lyfter upp hela våningsplan för att på så sätt frigöra yta under en byggnad och uppnå en kontrastverkan mellan byggnad och mark. Förekomsten av pilotis är en av grundpelarna för god arkitektur, enligt Le Corbusier.. [. T. T. M. S. P. Y. V. o. [. T Y. e. S. T. o. P. Y. T S. V. S. M. i. V. P. M. O. T. ]. n. Brasilia, Brasilien är ett storskaligt exempel på modernismen, i sitt mer korrekta utförande. Staden är främst ett verk av tre personer; Lúcio Costa som stod för planen, Oscar Niemeyer som stod för de flesta offentliga byggnader och landskapsarkitekten Roberto Burle Marx..

(8)

(9)

(10) . ~. v. ur. q. q r. u. . r. . r. u. . u. u. }. q. u. y. x. v w. u. q. r. |. z. {. t. s. p. Bredängs bostadsbestånd har på senare år börjat rustas upp och nya bostäder med annan upplåtelseform än hyresrätter har byggts. På det hela taget är detta en välmående förort, där människor trivs och uppskattar det natursköna läget. Bredäng är förhållandevis kuperat, största delen ligger 25 till 50 meter över havet. Bredängsskolan ligger på 62 meter över havet och Bredängshemmet på 67 meter. Längs Mälarens strand finns ett skogsparti och flera badplatser, bland annat Mälarhöjdsbadet.

(11) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Situationsplan, Kv Gula knapparna 2 . . . . . . . . . . . . Kvarteret Gula Knapparna 2 och Frimurareorden 2 vid Stora sällskapets väg..

(12) ¤. ¤. ¤. £. ¡. ¤ ¤. ¤. £ £. ¤. ¤. ¤. ¤. ¡ ¢. ¡. ¢. £. ¢. ¡. ¢. ©. ¨. ©. . ¨. . . ©. . . . . . . §. ¦. ¨. ¢. . . . £. ¡. . . . . . . . . . . . . . . ¥. Tillägg av bostäder 5 st enrummare på 45kvm per styck totalt 225kvm 8 st femrummare 125kvm per styck, totalt 1000kvm Omarbetning av befintliga bostäder 10 stycken 3or blir 4or genom ett tillägg på 12,5 kvm per st, totalt 125kvm 2 st 3:or blir 6:or genom tillägg av 45kvm, totalt 90kvm 14 st 3:or blir omvandlade till hälften 1:or och hälften 2:or, tillägg totalt 210 kvm Gemensamhetslokaler 400 kvm Uterum/Terrasser 800 kvm Kontor 1400 kvm. . Det finns ett behov utav att omarbeta bostadsstocken, fler små samt stora lägenheter (1-, 4-, och 5 or) idag finns det mest 3:or. De befintliga husen på ca 8140 kvm per styck fördelat på 10 våningar tillhandahåller idag 8 lägenheter på varje våning. Ett våningsplan är ca. 814 kvm och har 5 st 3:or, 2 st 2:or, samt en 4:a.

(13) ³. °. ¶. °. ¾. ·. «. ». ³. À. ³. ·. ³. ¾. °. » ·. ³. ·. ³. ¾. «. ®. ³. °. ¶. °. ¾. ·. «. ». ¯. ´. ¯. ´. ´. ¯. ´. ¯. ´. ´. ¬. µ. ¸. ². Å. Ë. Ò. È. É. Ï. Ä. Ç. Ì. É. Ë. Ä. Ê. É. È. Ç. Ä. Ñ. Ð. Í. Æ. Ã. Ã. Â. Á. Î. ±. ° ®. ». ³. ³. ·. ³. ¶. ·. °. °. ¶. °. °. ³. °. ®. . «. ¯. ´. ´. ´. ¯. ´. ´. ¯. ´. ¯. ¼. º. ¹. µ. ¸. µ. µ. ². ¬. ¬. ª. ·. ®. ³. ¿. ·. ·. °. ³. ». ¾. «. ». ·. ³. . . ´. ´. ¯. ´. ´. µ. ¬. ½. Û. Û. Ú. Ô. Ú. ×. Ô. Ö. Ô. Ü. Ù. Ø. Õ. Ó.

(14) ú. î. î. ú. î. î. é. Þ. í. à. â. â. à. ë. à. ù. â. Þ. ì. é. à. é. ë. à. Þ. à. ì. é. í. ù. ë. í. . ë. ô. à. ó. à. à. æ. â. . ë. ó ë. à. ù. é. í. ù. à. é. ù. à. ë. Þ. é. í. é. à. æ. æ. Þ. ì â. é. Þ. à. í. ì. é. à. à. í. ë. à. æ. í. ë. ì. Þ. ë. ê. é. Þ. æ. à. ç. ä. ç. ä. ç. ä. ç. ç. ç. ç. ç. ä. ç. ä. ä. ç. ä. ä. è. á. á. û. å. ø. ÷. Ý. á. á. ï. ß. Ý. å. ð. . á. ï. õ. ß. Ý. ß. ã. . ð. á. ñ. ð. ï. á. å. ã. á. â. ä. ß. à. Þ. Ý. Þ. ú. à. ù. ù. í. ë. à ë. . ù. à. ù. ë. ë. ô. í. ë. Þ. ê. æ. à. é. Þ. ç. ä. ä. ç. ä. ä. . å. . ÷. î. î. ì à. ô. í. ó. í. í. à. à. â. Þ. Þ. ä. ä. ç. ä. ç. ä. ä. ä. ß. ß. ï. ñ. ò. ú. à. é. Þ. ë. à. à. é. í. ì. Þ. ö. ë. à. à. é. í. ë. â. à. à. à. ä. ç. ä. ü. Ý. ß. ß. õ. . ß. á. á. . å. ã. å. á. å. á. á. á. ß. ÿ. þ. ý.

(15) . . . . . . . . . . . . #. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(16). %. $. . ".

(17). !. !. . . . . . . . . . . .

(18).

(19) Konventionellt/Mindre intressant. Okonventionellt/Intressant. Konventionellt/Mindre intressant.

(20) Gordon Matta-Clark. (1943-1978). Utbildad arkitekt som arbetade mer konstnärligt med vad han kallade “Anarchitecture”[6] där han utforskade nya dimensioner av arkitektur genom befintliga byggnader och olika typer av väldokumenterade ingrepp på dessa byggnader. Ingreppen var olika typer av snitt i byggnaderna, operationer som idag skulle gå under benämningen “booleanoperationer”. Dessa gjordes i en rad platsspecifika konstverk i övergivna byggnader på 70-talet. I byggnaderna avlägsnade han delar av golv, tak och väggar. Han visar på hur man genom att avlägsna materia kan tillföra mervärde i en struktur och på så sätt optimera dess arkitektoniska värde.

(21)

(22) 0. C. J. 1. C. K. Z. :. 8. 7. H. J g. V. f. >. :. a. =. @. A. S. I. >. :. >. :. >. :. >. :. :. T. 1. H. H. 0. C. 0. C. 2. b. 1. T. 1. H. H. 0. T. 8. 1. _. V. Q. W. E. e. G. M. R. @. 9. =. A. A. @. @. P. 0. T. 1. 8. 8. H. T. <. 1. H. 8. 5. 3. 2. 1. 7. 7. 7. _. A. @. @. A. R. @. d. /. :. >. H. N. T. 1 0. L. ?. A. S. A. M. :. >. :. >. :. >. :. >. :. c. 8. b. 2. 0. T. T. C. C. T. H. J. T. C. C. T. 1. H. C 0. T. L. ?. D. ^. _. 7. Q. ^. I. @. R. 9. a. @. @. A. S. A. A. =. S. S. P. `. 0. N. T. T. 8. C. ]. <. 1. N. T. T. H. T. 5. 3. 2. 1. 7. 7. \. Z. A. @. S. R. M. R. A. [. Y. /. :. >. :. >. :. >. 0. C. T. 8. H. C. C. C. T. 8. 0. H. C. T. 1. T. 1. H. 0. 1. <. W. 7. E. 7. V. Q. 7. K. S. @. X. @. I. S. A. :. >. :. >. :. H. 2. C. 8. 0. B. 8. U 8. T. 1. 0. C. B. B. 8. 2. 8. C B. Q. D. D. Q. M. @. @. 9. P. S. R. @. 9. 0. 20. 8. B. 0. 5. 3. 2. 1. 7. P. O. /. :. N. 0. C. H. C. 7. L. D. M. >. :. >. :. >. :. >. :. >. :. >. :. C. 3. 3. C. H. 8. J. C. H. 2. 8. 8. 2. C. B. 0. 8. <. 2. K. 7. 7. D. G. E. D. ?. ;. 7. ;. =. I. A. @. A. I. 9. @. @. F. @. A. @. =. 9. 0. 8. 5. 3. 2. 1. 7. 6. 4. /. -. *. .. .. (. -. ,. +. *. (. '. '. ). &.

(23)

(24)

(25)

(26) EatMe Wall är ett fasadpanelsystem om fungerar som ett medium för dagvattenfiltrering. Denna produkt är utformad både som en ombyggnad för befintliga byggnader samt för användning i nybyggnationer. Designen fokuserar på att bygga ett sekundärt fasadsystem som skapar användbara yttre utrymmen längs vertikala ytor. De exteriöra utrymmena kommer att fungera som ett distribuerat nätverk av kontrollerade mikroklimatfickor för klimatkontroll av byggnaden. Denna konstruktion ger också fördelar för invändiga utrymmen, såsom bättre kontroll av den direkta sol och lufttemperaturer under hela året. Den vattenfiltrerings som strukturen erbjuder är baserad på näringsämnesteknik (NFT) för hydrokulturens tillväxt och beräknas utifrån William Jewells metod för vattenrening (* Jewell 1992). Vi har utvecklat ett förslag till ett gravitationssystem i två steg: 1) Förbehandling takyta (kapacitet: 0,076 m2/person) 2) Grå-vatten fasad filtreringssystem (kapacitet ökar med tiden med per anläggning säng yta tillväxt). Detta system är baserat på det faktum att avloppsvattnet bär näringsämnen som är nödvändiga för växternas tillväxt, såsom kväve och fosfor. Genom att loopa gråvatten genom fasadskivor och deras bäddar renas gråvattnet tillräckligt för att vara antingen släppas ut direkt i miljön eller användas för toalettspolning och lokal bevattning. Taket utgör det området där det svarta vattnet renas till gråvatten innan det leds in i fasadskivorna. De positiva biprodukterna och fördelarna med primärt filtrering systemet i EatMe-systemet är följande: 1) Variabel växtligheten: arter fördelade beroende på klimatet 2) solavskärmning / styrning av värme och kyla laster 3) Luftrening 4) Tillväxt av växter med sekundär ekonomiskt värde, antingen som livsmedel eller läkemedel (medicinalväxter) 5) Rumslig effekt anpassningsbara arkitektonisk form Varje panel i detta system är unikt och kan ställas för att fokusera tydligare på den specifika prestanda, individuella och / eller kollektiva för stora fasadsystem. [7].

(27)

(28)

(29) .

(30) .

(31) .

(32) .

(33) . . . . "#. $. .

(34) . % . . . . . + !. "+ ! 5. 6. 7

(35) 8

(36) 9. &'( # . "+ 5+ #! .

(37)

(38) . 0 6. 6:

(39) ,; 7;.

(40) . 0 6:

(41) " # ,; 7;. . 7

(42) 8

(43) 9. !. . . . 7

(44) 8

(45) 9 . . *+ . *+ . *+ . . .

(46)

(47) . 1 $. <' 8 5:+5=. . 6 7

(48) 8

(49) 9. "+ !8:!. . 0 6:

(50) ,; 7;. . *+ 6 0 6:

(51) ,; 7;. . , #- #. % .. % .. "+ 5!- 5 , #. . , # , #. % .. .. "/,0*12*3114 . . .

(52)

(53)

jag vill best&auml;mt h&auml;vda att miljonprogrammens bostadsomr&aring;den inte har n&aring;got att g&ouml;ra med den tidiga funktionalismens ideologiskt betingade arkitektur ...&rdquo

jag vill bestämt hävda att miljonprogrammens bostadsområden inte har något att göra med den tidiga funktionalismens ideologiskt betingade arkitektur ...&rdquo