utmaningen 06

(1)

utmaningen

r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e

06

e

g

(2)

Statistik om företagande - en djungel av siffror

Entreprenörskap och företagande får allt mer utrymme inom såväl media och samhällsdebatt som forskning. Det råder stor enighet om att företagandet är en drivande kraft för tillväxt, ekonomisk utveckling och välfärd. Därför är behovet av bra företagsstatistik stort. Statistiska Centralbyrån, SCB, har omfattande information i sitt företagsregister.

Men här ingår exempelvis även bostadsrättsföreningar och därför mås- te siffrorna bearbetas något. När det gäller antalet företagare finns även här olika metoder. SCB:s arbetskraftsundersökningar är ett sätt, men man kan även hämta information ur de många register andra myndig- heter ansvarar över. Trots denna djungel kan några enkla nyckeltal ändå ge en bild av hur det svenska näringslivet ser ut:

u 900 000 företag

u Drygt 400 000 företagare

u 99,9 procent av företagen är små eller medelstora u 60 procent av företagen finns inom tjänstesektorn.

Att jämföra dessa nyckeltal med andra länder har inte alltid varit helt lätt. Om det finns olika definitioner inom landet är det ganska självklart att det finns en uppsjö av definitioner om man vänder sig mot utlandet.

Det europeiska statistikorganet Eurostat har tillsammans med OECD sjösatt ett projekt som syftar till att samordna metoder, definitioner och indikatorer över entreprenörskap och företagande. Det man mäter är exempelvis antalet företag, sysselsatta i företagen, nyföretagandet, konkurser, prestationer hos gasellföretag med mera. Än så länge saknas data för vissa länder och år. Men på sikt kommer den gemensamma databasen bli ett mycket viktigt underlag för beslutsfattare och sätta strålkastarljuset på ländernas styrkor och svagheter när det gäller före- tagande.

ArbetSgivArAvgift 2005-2009

UtbLiCK

utmaningen

LäS mer på

www.svensktnaringsliv.se /utmaningen

Utmaningen är det sammanfat-

u

tande namnet på Svenskt Närings- livs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet.

Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.

Bilagan Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör.

Kontaktperson för satsningen Ut- maningen är Markus Uvell.

markus.uvell@svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan:

Sandra Gegerfelt Eva Jivmark Sara Johansson Magnus Larsson Joakim Thulin

(3)

men även om man klarar den mentala omställningen så kan förändringsbenägenheten kvävas av brist på just lönsamhet och kapital. All erfarenhet talar dock för att det vänder förr eller sena- re och det företag som kan anpassa sig till nya spelregler på mark- naden och är förberedda när det vänder upp har alla möjligheter att gå en ljus framtid till mötes.

ett sätt att förebereda företagen är att sänka arbetsgivar- avgifterna. Företag skall enbart beskattas när de går med vinst, det är nog de allra ﬂ esta överens om. Går företaget med förlust så verkar det väl oerhört märkligt om företaget dessutom måste betala skatt till staten, men det är precis vad som händer idag.

Detta märkliga fenomen kallas för allmän löneavgift och är gömt i arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes för att fi nansiera EU-inträdet, men är nu enbart budgetförstärkande.

I själva verket är denna skatt/avgift en regulator som syftar till att ge staten samma totala inﬂ öde av skatter och avgifter från år till år. Under de senaste fem åren har denna avgift/skatt ökat från 3,07 procent till 7,49 procent. Dessa 7,49 procent inbringar i år ca 100 miljarder kronor. Det här är en ren skatt på arbete och efter- som den allmänna löneavgiften lagtekniskt inte ingår i socialavgif- terna så ska den bort!

så vart går då denna avgift/skatt? Ja, vi som betalar vet det inte. Då den inte är öronmärkt för något speciellt syfte så vet knappast våra beslutsfattare det heller - förutom att det är en bra hög att plocka ifrån. Men varför skall vi företagare acceptera att bli beskattade alldeles oavsett hur våra företag går? Nej, ta bort dessa 7,49 procent från arbetsgivaravgiften. Ett företag med ca tio anställda skulle omedelbart kunna omsätta denna besparing till att antingen slippa friställa en medarbetare eller våga satsa framåt och nyanställa. På så sätt kan staten också med stor sannolikhet tjäna igen de förlorade miljonerna.

I kristider när många företag drar ner på grund

av försämrad lönsamhet är det lätt att hamna i

en ond spiral. Man blir försiktig, senarelägger

expansionsplaner och drar på betalningar till

leverantörer då man inte får betalt från sina

kunder. Bankerna är mer tveksamma till att

öka krediterna osv. Men inget ont som inte för

något gott med sig. Kristider gör att man tving-

as till att slakta heliga kor och det blir lättare

att våga ifrågasätta ”så har vi alltid gjort”.

(4)

peder johansson är ägare och vd för Skellefteå Elektriska AB. Han önskar ett företagsklimat som gör det enklare att anpassa personalstyrkan efter arbetsbördan.

Skellefteå Elektriska startades 1980 men ombildades 1998 då Peder Johansson kom in som delägare. Idag är han ensam ägare och har åtta anställda. Tidigare jobbade de mycket med stora uppdrag men numera är det främst serviceuppdrag hos mindre kunder som gäller för elektrikerna i företaget.

- Nu när vi jobbar mest med service måste vi vara tillgängliga hela tiden och beredda att jobba med kort varsel. Men det här

gör också att vi är ganska okänsliga för lågkonjunkturer.

Han anser att stramare regler för strejker och sympatiåtgär- der är en av de viktigaste företagarfrågorna för elektriker- branschen just nu.

- Genom Svenska Elektrikerförbundet blir vi indragna i saker som inte gäller oss. Det är förödande för ett serviceföretag som vårt.

Vilken reform skulle du helst vilja se?

- Las måste förändras. Hade det varit lättare att anställa hade jag gjort det. Som det är nu är man livrädd för att få in fel personal. När vi har mycket jobb köper jag istället in timmar av andra elföretag.

susanne holm är vice vd och delägare i familjeföretaget Smålandsbussen AB.

Hon efterlyser nytänk inom arbetsrätten.

Jönköpingsföretaget Smålandsbussen har idag ca 100 anställda. Susanne Holm gick in i familjeföretaget direkt efter gymnasiet och har aldrig ångrat sig, inte ens när konjunkturen svajar och resebranschen får stryka på foten.

- Jag började 1988 och har varit med om två lågkonjunkturer.

Man lär sig att man ska ha olika ben att stå på och att spara för sämre tider när man kan, säger hon. Företaget har vid ett par tillfällen tvingats dra ner på personalstyrkan men aldrig

drabbats av strejker eller andra stridsåtgärder. Susanne Holm tycker att las tillhör ett föråldrat system där arbetstagarnas rättigheter faktiskt kan hindra företagens utveckling. Inom resebranschen fi nns till exempel ett stort behov av att viss- tidsanställa personal.

- Vi behöver nytänk och större ﬂ exibilitet. Man vill kunna visstidsanställa utan att få krav på sig att sedan fastanställa.

Det skulle kunna innebära att vi kan ta in ﬂ er när det behövs.

- Viktigast är regelförenklingar och en förändrad arbetsrätt.

De är lika viktiga.

kemibolaget i bromma ab^{har fun-} nits sedan 1977. Leif Löf som är huvudä- gare i företaget skulle vilja ändra reglerna för beskattning i fåmansbolag.

Familjeföretaget Kemibolaget i Bromma med sina 23 anställda utvecklar, tillverkar och säljer kemisk-tekniska produkter till industri och hushåll. Det handlar främst om rengöringsmedel och produkter för avfettning. Leif Löf konstaterar att det på många sätt är dyrt att vara företagare idag. För höga arbetsgi- varavgifter och alltför krångliga regler är sådant som försäm- rar lönsamheten i företagen.

- Det tar tid och kostar därför pengar för oss att behöva fylla i en massa formulär, säger han.

Med lägre kostnader i företaget skulle mer pengar istället kunna frigöras till investeringar.

- Vi skulle få mer pengar över i verksamheten som vi till exempel skulle kunna investera i att titta på nya marknader.

- Jag skulle vilja ändra de så kallade 3:12-reglerna som inne- bär att vi är tvungna att ta ut högre löner för att slippa kapital- beskattning.

(5)

redan 1870 startades Sandbergs Tyger-Gardiner i Lycksele. Mona-Lise Sandberg som ägt företaget de senaste 34 åren känner sig utelämnad till otydliga regelverk.

Sandbergs Tyger-Gardiner AB har idag tre anställda. Det anrika företaget och dess anställda har under åren klarat både med- och motgångar.

- I små företag blir det nästan som ett äktenskap. Man står vid varandra i vått och torrt, säger Mona-Lise Sandberg.

Det lilla företaget kan dock få stora problem om man själv el-

ler en medarbetare blir sjuk under en längre tid. Otydliga regler och bristande hantering av ärenden försvårar ytterligare.

- Kontakter med Försäkringskassan är ett jätteproblem. Jag som företagare ska även kunna klara av rehabiliteringar osv.

Mona-Lise Sandberg tror att konsekvenserna av ett dåligt fungerande sjukförsäkringssystem märks mest bland kvinnor och att det i värsta fall kan leda till att kvinnliga företagare inte vågar skaff a barn.

- Jag skulle vilja att hela sjukförsäkringssystemet sågs över.

De reformer som redan är genomförda är så krångliga att det är svårt att förstå exakt vilket mitt ansvar som företagare är.

maud olofsson försäkrar att hon försöker ha småföretagen som utgångspunkt i sitt arbete. Alltför ofta handlar näringslivsdiskus- sionerna om storföretagen.

- Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare, säger hon.

Att förändra las är en av de frågor som engagerar henne. Till exempel vill hon ta bort gränsen på tio anställda för att kunna göra undantag i turordningen. När det gäller företagarnas önskan om regelförenkling- arna tror hon att de kommer att nå målet, en 25-procentig minskning av regelbördan. 200 förslag är redan genomförda på området och ﬂ er är på gång.

- Vi måste få strukturerna på plats först. Det tar tid för förändringarna att sippra igenom men jag kan inte ge upp ännu, säger hon.

Leif Löfs önskan om förändringar av reglerna kring kapitalbeskatt- ning har hon full förståelse för. Hon förstår problemet och säger att hon tycker ”att man ska gå vidare med det här”. När det gäller Mona- Lises önskan om ett enklare sjukförsäkringssystem känner hon dock inte riktigt igen sig. De förändringar som redan gjorts är till för att underlätta.

- Det ska i alla fall inte ha blivit krångligare, säger hon.

Den viktigaste företagarfrågan enligt näringsministern själv är att sänka kostnader för att anställa, till exempel genom att sänka egen- avgifterna, så att kostnaderna i Sverige inte ligger högre än andra länders.

- Då skulle det växa fram ﬂ er företag, tror Maud Olofsson.

(6)

Skatter och ökat företagande i välfärdssektorn var i fokus när Svenskt Näringsliv inbjöd till utmaningslunch i Visby. Där väcktes en rad matnyttiga och radikala tankar kring hur Sverige ska få ett bättre företagsklimat.

– uppmuntra riksdagen att använda Gotland som ett experiment för att studera effekterna av kraftigt sänkta skatter, föreslog Svenskt Näringslivs regionchef Anders Thomasson skämtsamt. Idén om ett ”lågskatte-Gotland”

var dock inget Patrik Karlsson, projektledare för Svenskt Näringslivs skattekommission, nappade på. Dagens skat- tesystem är redan ett lapptäcke av undantag och särregler.

– Vad vi borde ha är ett skattsystem som stimulerar risk- tagande, företagande och som skapar arbete och välstånd, sade han.

redan idag påverkas Sverige på en rad sätt av att ha ett av världens högsta skattetryck. Lågt nyföretagande, minskat svenskt ägande, svårigheter att konkurrera om de bästa medarbetarna och att få maximal tillväxt i företagen är några av konsekvenserna enligt skattekommissionens undersökningar.

– Vi talar ofta om att Sverige ska konkurrera på toppen av kunskapspyramiden. Det rimmar illa med det faktum

ner med 57 procents marginalskatt, konstaterade Patrik Karlsson.

att politiker i allmänhet inte gärna diskuterar skat- ter, och att skatterna ofta döljs eller maskeras ger extra uppförsbacke för den som vill förändra. Gotlandssonen Johnny Munkhammar, företagare och författare, var tyd- lig i sitt budskap.

– Hundra år av reformer har lyft Sverige från ett av Euro- pas fattigaste länder till dagens välstånd. Nu, när vi är i en recession, är det viktigare än någonsin att fortsätta refor- mera för att skapa ekonomisk frihet, sade han.

enligt johnny munkhammar är reformer ofta kontro- versiella när de genomförs, medan de i backspegeln fram- står som helt naturliga.

– Nu står vi inför omfattande och viktiga reformer i väl- färdssektorn. Och behovet av förändring är tydligt, det ser vi inte minst i våra långa vårdköer.

iNbLiCK

patrik Karlsson och Johnny munkhammar pratade på mötet.

(7)

fLer AKtiviteter iNom UtmANiNgeN är pLANerAde tiLL ApriL & mAJ, bLANd ANNAt bLir det

ett ANtAL möteN med modigA KommUNer.

LäS mer om vAd Som häNder på www.SveNSKtNAriNgSLiv.Se/KALeNdAriUm

bilder från några av

Utmaningens möten i mars

17/4 Malmö: Utmaningslunch för företagare i Turning Torso

17/4 Ystad: Stefan Fölster om Utmaningen 17/4 Staffanstorp: Stefan Fölster om Utmaningen 27/4 Kalmar: Stefan Fölster om Utmaningen 27/4 Karlskrona: Stefan Fölster om Utmaningen 29/4 Malmö: Globaliseringsdag för gymnasieskolan

28-29/5 Stockholm: Svenskt

Näringslivs Framtidsmöte i Globen

Överst ses deltagare i Göteborg. I mitten och längst ner bilder från mötet i Tjärby.

Längst till vänster några av deltagarna i Malmö.