Nedskrivningsprövning av Goodwill

Företagsekonomiska Institutionen

Kandidatuppsats

Vårterminen 2009

Nedskrivningsprövning av Goodwill

-

en jämförelse av industribolagens

upplysning-ar för åren 2005 och 2008

Författare: Elisabeth Mård

Handledare: Arne Sjöblom

SAMMANFATTNING

Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp

Företagsekonomiska Institutionen vid Uppsala Universitet

Författare: Elisabeth Mård och Jannie Söderberg Handledare: Arne Sjöblom

Titel: Nedskrivningsprövning av Goodwill – en jämförelse av industribolagens upplysningar för åren

2005 och 2008

Nyckelord: Goodwill, IAS 36, Nedskrivningsprövning, Upplysningskrav, Intressentteori,

Redovisningens kvalitativa egenskaper

Bakgrund och problem

Förvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen re-sulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter infö-randet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kom-mande år.

Problemformulering

Med bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplys-ningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jäm-fört med år 2005.

Metod

Studien har genomförts enligt den kvantitativa metoden. Ansatsen för studien var den deskriptiva un-dersökningstypen kombinerat med en induktiv undersökningsansats. I urvalet ingår samtliga bolag inom Stockholmsbörsens industribransch. De utvalda bolagens årsredovisningar för år 2005 och 2008 har granskats utifrån en av författarna på förhand definierad tolkningsmall för upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Resultaten har sammanställts och analyseras utifrån referensramen.

Resultat och slutsatser

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 1 1.3 PROBLEMFORMULERING... 2 1.4 SYFTE... 3 1.5 MÅLGRUPP... 3 1.6 AVGRÄNSNING... 3 1.7 FORTSATT DISPOSITION... 3 2 REFERENSRAM ... 4 2.1 REDOVISNINGENS INTRESSENTER... 4

2.2 REDOVISNINGENS KVALITATIVA EGENSKAPER... 5

2.2.1 Begriplighet ... 5

2.2.2 Relevans... 5

2.2.3 Tillförlitlighet ... 6

2.2.4 Jämförbarhet ... 6

2.2.5 Avvägning mellan nytta och kostnad... 7

2.3 REDOVISNING AV GOODWILL... 7 2.4 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING... 7 2.4.1 Upplysningar ... 8 2.5 TIDIGARE STUDIER... 9 3 METOD... 11 3.1 TYP AV UNDERSÖKNING... 11 3.2 UNDERSÖKNINGSANSATS... 11 3.3 VAL AV METOD... 11 3.3.1 Datainsamling... 12 3.3.2 Bearbetning av data... 12 3.3.3 Urval ... 13 3.3.4 Bortfall... 13 3.4 METODDISKUSSION... 14 3.5 LITTERATURDISKUSSION... 15 4 TOLKNINGSMALL... 16

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

5.1 (A)GOODWILL FÖRDELAD ÖVER KASSAGENERERANDE ENHETER... 20

5.2 (C)GRUND FÖR FASTSTÄLLANDE AV ÅTERVINNINGSVÄRDET... 21

5.3 (D I-V)NYTTJANDEVÄRDE... 22

5.4 (E I-II)VERKLIGT VÄRDE... 25

5.5 (F)KÄNSLIGHETSANALYS... 25

6 SLUTDISKUSSION... 27

6.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 30

REFERENSER ... 32

BILAGA 1 – BEDÖMNING FÖR RESPEKTIVE BOLAG ... 36

TABELL – OCH FIGURFÖRTECKNING

TABELL 3.1 Fördelning av bolag över branscher... 13

TABELL 5.1 Resultaten... 19

FIGUR 6.1 Andel godkända bolag år 2005 och år 2008 ... 27

FIGUR 6.2 Förbättringen från år 2005 till år 2008... 28

FÖRKORTNINGAR

IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Board

IFRS International Financial Reporting Standards

FASB Financial Accounting Standard Board

1

INLEDNING

I detta kapitel introduceras läsaren i uppsatsämnet genom en bakgrund som följs av en pro-blemdiskussion. Utifrån detta formuleras sedan problemformulering, syfte, målgrupp och av-gränsning för uppsatsen och avslutas med en presentation av uppsatsens fortsatta disposition.

1.1

Problembakgrund

I en allt mer globaliserad miljö är det viktigt för företagen att kunna presentera sin finansiella information på ett sådant sätt att det är förståeligt och jämförbart över nationsgränserna. Detta var något som Henry Benson insåg redan år 1976 då han i en av sina rapporter förutspådde vikten av internationella redovisningsstandarder vid ingången av 2000-talet (Nobes och Zeff, 2008).

Det är dock först under senare år som det går att se en accelerering i utvecklingen, vilket främst kan kopplas till två orsaker (Thorell, 2004, s.11). Den ena orsaken anses vara samarbe-tet som inleddes mellan IASB och FASB under hösten år 2002 medan den andra orsaken an-ses vara initiativet som EU tagit i processen som ledde till den s.k. IAS-förordningen. Denna innebär att alla noterade bolag från och med januari år 2005 skall upprätta sina koncernredo-visningar i enlighet med IASB:s standarder (Smith, 2006, s.71).

Övergången till IFRS har medfört ett flertal nyheter vad avser redovisning och värdering, uppställningsformat och tilläggsupplysningar (Persson och Hultén, 2006). Enligt Persson och Hultén (2006) finns det tre ”heta” områden kring övergången, varav ett av dem anses vara tilläggsupplysningar rörande nedskrivningsprövning av goodwill som behandlas i IAS 36 punkt 134.

1.2

Problemdiskussion

fler-tal upplysningskrav. Kraven medför att bolagen, oavsett om prövningen resulterar i en skrivning eller ej, måste ge ut information gällande de uppskattningar som använts vid ned-skrivningsprövningen och på så vis tydliggöra för den subjektivitet och osäkerhet som finns i de gjorda beräkningarna (Buisman, 2006).

Tanken med informationskraven är att de kommer att leda till en mer öppen redovisning av hur företag prövar om det finns nedskrivningsbehov avseende goodwill och på så vis ge om-världen bättre underlag för att kunna bedöma företagsförvärv och riktigheten gällande ned-skrivningsbedömningarna (Jansson och Rynell, 2004). Att dessa regler inte är lätta att efter-följa är något som observerats i flera studier.

Två studier genomfördes av revisionsbyråerna Öhrlings PricewaterhouseCoopers och KPMG omfattande de 40 mest omsatta respektive 60 största bolagens årsredovisningar för år 2005. Resultatet av studierna visade att relativt många företag har svårigheter med att uppfylla upp-lysningskraven för nedskrivningstest av koncernmässig goodwill. I båda dessa studier upplev-des dock utfallet väntat med anledning av att informationskraven då var nya och att det i vissa fall inte var helt uppenbart hur det var tänkt att kraven skulle tolkas. Båda undersökningarna uttryckte att det finns utrymme för förbättringar som förväntas ske successivt med åren. Vid ytterligare en undersökning gjord av Buisman (2006) ställde han sig frågan huruvida års-redovisningarna från år 2005 kunde anses dåliga. Svaret på frågan var att de flesta årsredovis-ningarna var bra. Jämfört med tidigare år fann han att bolagen för år 2005 lämnat betydligt mer information och det är också utökad information till intressenterna och då framförallt ak-tiemarknaden som är utgångspunkten i IFRS. Trots att bolagen utökat informationen är det fortfarande inte tillräckligt. I likhet med de båda revisionsbyråernas undersökningar trycker Busiman (2006) på att den nya regleringen är en omfattande process och att det är svårt att nå målet under det första året.

1.3

Problemformulering

Med bakgrund mot tidigare undersökningar där det framkommit att upplysningskraven gäl-lande nedskrivningsprövning av goodwill har varit bristfälliga och som visar att det finns plats för förbättring lyder frågeställningen:

1.4

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen upp-fyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovis-ningen för år 2008 jämfört med år 2005.

1.5

Målgrupp

Den primära målgruppen består av forskare, studenter och lärare inom området för företags-ekonomi. Studien är även av intresse för dem som tar del av den finansiella informationen, i första hand revisorer, då den kan ses som ett komplement till de redan genomförda studierna inom ämnet.

1.6

Avgränsning

Upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 omfattar förvärvad goodwill och andra immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Då författarna ämnar undersöka hur väl upplys-ningskraven för förvärvad goodwill redovisas kommer uppsatsen därför inte att belysa del-punkt b) som enbart behandlar övriga immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperi-oder.

1.7

Fortsatt disposition

Kapitel 2 Referensram: presenterar teori och referenser för redovisning enligt IAS 36 punkt 134 vilka utgjort utgångspunkten för analysen av undersökningen.

Kapitel 3 Metod: redogör för vilken typ av undersökning som genomförts.

Kapitel 4 Tolkningsmall: presenterar den tolkningsmall som utformats för att mäta upplys-ningskraven i IAS 36 punkt 134 och som legat till grund för undersökningen.

Kapitel 5 Resultat och Analys: presenterar resultaten från undersökningen och innehåller även en analys där referensramen kopplas till resultatet.

2

REFERENSRAM

I detta kapitel presenteras intressentteorin som ligger till grund för IFRS:s reglering. Däref-ter presenDäref-teras redovisningens kvalitativa egenskaper och avsnittet avslutas med en redogö-relse av nedskrivningsprövningen med tillhörande upplysningskrav samt tidigare genomförda studier.

2.1

Redovisningens intressenter

Tanken som ligger till grund för intressentteorin är att företaget inte har några egna mål utan att företagets mål är detsamma som intressenternas mål (Freeman, 1984, s.8). En av företagets viktigaste uppgifter blir därför att skapa sig en förståelse om vilka intressenter som är viktiga och vilka krav dessa har vid utformandet av bolagets mål. Intressenterna kan definieras som de grupper eller individer som påverkar eller påverkas av företagets agerande och de som har störst möjlighet att påverka företagets fortlevnad är de som kan anses ha störst inflytande över företagets mål (Freeman, 1984, s.52).

Att företaget fokuserar på intressenternas förmåga att kontrollera företaget kan också uttryck-as som att det försöker legitimera sig. Legitimitet definieruttryck-as som en generaliserad uppfattning om att bolagets handlingar är efterfrågade, ordentliga eller passande inom ett socialt system av värderingar, tro eller definitioner (Suchman, 1995, s. 574). Det sociala systemet kan anses utgöras av just intressenterna och för att skapa legitimitet måste hänsyn tas till dessa grupper och individers möjlighet till påverkan (Hybels, 1995, s. 241). Intressenternas påverkan på le-gitimiteten är det som ligger till grund för den legitimitetsmodell som Hybels (1995, s. 244) utformat. För att upprätta hög legitimitet enligt denna metod bör det ligga i bolagets intresse att skapa sig en tydlig bild över intressenternas behov av resurser och information, däribland vilka behov som finns gällande den externa redovisningen.

bero att deras informationsbehov inte uppfattas som lika legitimt. Konkurrenternas informa-tionsbehov ställs i förhållande till företagets legitima behov av att inte offentliggöra viss in-formation (Ibid).

Det är inte möjligt att tillfredställa samtliga användares informationsbehov genom den finan-siella rapporteringen. Däremot kan bolagen ta hänsyn till de gemensamma behov som finns. Utgångspunkten ligger dock hos investerarna då informationen dessa kräver för att tillföra riskkapital till företaget till stor del även täcker övriga användargruppers intressen (IFRS 2008, s.12, p.9). Det går dock inte att enbart att ta hänsyn de gemensamma behoven varav frågan om hur redovisningen bör vara utformad för att på bästa sätt tillfredsställa användarnas informationsbehov både blir viktig och svår att besvara (Smith, 2006, s.17-18).

2.2

Redovisningens kvalitativa egenskaper

De finansiella rapporternas syfte är att ”tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen” (IFRS 2008, s.12, p.12). Genom att följa syftet ska rapporterna innehålla sådan information som tillgodoser merparten av intressenternas informationsbehov. För att möjliggöra detta kan redovisningen ses som ett informationsinstrument som, för att anses välfungerande, ska utgå ifrån de kvalita-tiva kriterierna för hur sådan information ska vara utformad (IFRS 2008, s.12, p.13).

2.2.1

Begriplighet

IASB utgår ifrån att årsredovisningens användare är en kunnig läsare vilket nämns som att det ska förutsättas att ”användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och re-dovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet” (IFRS 2008, s.14, p. 25). Vid utformandet av informationen är det därför av stor vikt att vara medve-ten om mottagarens kunskapsnivå. Det får dock inte framstå som ett hinder för att redovisa formation som uppfattas som för komplex av vissa användare då huvudprincipen är att den in-formation som presenteras ska vara relevant för beslutsfattande (Artsberg, 2005, s.169).

2.2.2

Relevans

andra fallet handlar om att blicka bakåt genom att kontrollera riktigheten i tidigare prognoser (Smith, 2006, s.26). Informationen kan på så vis vara av antingen bekräftande eller korri-gerande karaktär vilket medför att det i vissa fall överlämnas till läsaren att göra egna skatt-ningar. Enligt Artsberg (2005, s. 169) framkommer det dock i IASB att det är viktigt att in-formation om ovanliga, onormala och sällan förekommande händelser som påverkat resultatet lämnas för att underlätta läsarens framtidsbedömningar.

2.2.3

Tillförlitlighet

Att informationen ska vara tillförlitlig är självklart men att den verkligen är det är en helt an-nan sak. Här brukar det talas om korrekt bild, innebörd före form, neutralitet, försiktighet och fullständighet. Samtliga begrepp skall se till att informationen inte är behäftad med fel eller att den på något sätt är vinklad (Artsberg, 2005, s.170ff).Detta uppfylls genom att ta hänsyn till att det som mäts är det som avses att mätas, att ekonomisk innebörd går före juridisk form, att informationen inte leder läsaren åt ett visst håll, att undvika under- och överskattningar för att på så vis följa försiktighetsprincipen samt att minimera risken för att informationen blir vilse-ledande (Ibid).

2.2.4

Jämförbarhet

2.2.5

Avvägning mellan nytta och kostnad

Samtidigt som det är viktigt att företagsledningen tar ovanstående kriterier i beaktande är det inte möjligt att kringgå att produktionen av redovisningen är en ekonomisk aktivitet som krä-ver resurser (Smith, 2006, s.17). Det är därför nödvändigt att göra en avvägning mellan an-vändarnas nytta av informationen i förhållande till kostnaden för bolagen att få fram den (Artsberg, 2005, s.173).

2.3

Redovisning av goodwill

När IFRS infördes skedde omfattande förändringar gällande redovisningen. För goodwillvär-det kom förändringarna att omfattas i IFRS 3 ”Rörelseförvärv”, som redogör för uppkomsten av goodwill, samt IAS 36 ”Nedskrivningar”, vilken omfattar själva nedskrivningsprövningen. Koncernmässig goodwill uppkommer vid företagsförvärv och definieras som ”en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och inte heller redovisa separat” (IFRS 3, s. 111, p.52.). Till skillnad från tidigare avskrivningar uppmanar den nya regleringen i IAS 36 bolagen att vara uppmärksamma på indikationer för att goodwillpostens värde bör justeras. Kravet är utformat så att en nedskrivningsprövning ska ske vid uppkommet behov. Utöver detta ska värdet även prövas som ett fast förekommande moment en gång per år (IAS 36, s. 465, p.8-9).

2.4

Nedskrivningsprövning

Till skillnad från övriga tillgångar omfattar goodwill ett värde som inte kan stå fritt från andra tillgångar utan det ska fördelas på ett företags kassagenererande enheter. En kassagenererande enhetdefinieras som den minsta identifierbara grupp tillgångar som skapar inbetalningar som i stort sett är oberoende av andra tillgångar (IAS 36, s. 477, p.86). Exemplifierat kan en sådan enhet omfatta verksamhet i ett land, inom ett geografiskt område, kring en specifik produkt etc. Då återvinningsvärdet inte kan beräknas separat för enbart goodwillvärdet görs beräk-ningen för den kassagenererande enheten som goodwill är hänförligt till. Ett nedskrivningsbe-hov uppkommer då återvinningsvärdet understiger dess redovisade värde (IAS 36, s. 467, p.22).

Huruvida en kassagenererande enhets återvinningsvärde understiger dess redovisade värde be-ror på vilken organisatorisk nivå som nedskrivningsprövningen görs på. Ju högre nivå desto mindre är sannolikheten för att identifiera ett nedskrivningsbehov (Johansson, 2008).

nyttjandevärde. Standarden uttrycker det verkliga värdet minus försäljningskostnader som det pris som skulle kunna erhållas vid en försäljning mellan kunniga och oberoende köpare där båda parter har ett intresse av att transaktionen genomförs (IAS 36, s. 468, p.25-27.). Nyttjan-devärdet beräknas genom att de framtida kassaflöden som en kassagenererande enhet väntas ge upphov till diskonteras med en lämplig diskonteringsränta (IAS 36, s.469, p.31). Den dis-konteringsränta som används ska vara före skatt (IAS 36, p. 55, s. 472) men enligt Kvaal (2007) är beräkning före skatt mer komplex än efter skatt. Förutsatt att beräkningarna definie-ras så att de ska ge samma resultat kan det dessutom inte påstås att någon av beräkningarna skulle vara att föredra framför den andra vad gäller att få fram ett relevant resultat (Kvaal, 2007).

Normalt baseras nyttjandevärdet på budgetar eller prognoser för en period om högst fem år för att anses tillförlitliga (IAS 36, s. 470, p.35). I nästkommande period ska tillväxttakten i kassaflödena antas vara oförändrad eller avtagande och bör normalt inte överstiga den lång-siktiga tillväxttakten (IAS 36, s. 469, p. 33c.). Återvinningsvärdet baseras i de allra flesta fal-len på nyttjandevärde och beräkningen kräver en hel del subjektiva antaganden i och med att det baseras på budgetar eller prognoser. Därav blir det viktigt att informera om den osäkerhet som finns med i beräkningen (Buisman, 2006).

Bedöms återvinningsvärdet understiga det redovisade värdet ska en nedskrivning genomföras och som då belastar resultatet för perioden. Nedskrivningsbeloppet ska då fördelas mellan de enskilda tillgångarna inom den kassagenererande enheten. I första hand är det goodwillvärdet som ska skrivas ned. Om det fortfarande finns ett nedskrivningsbehov efter detta fördelas res-terande belopp schablonmässigt på de övriga tillgångarna inom enheten. Detta med anledning av omöjligheten att enskilt göra en bedömning av återvinningsvärdet för goodwill. (IAS 36, s. 480, p.104)

2.4.1

Upplysningar

För att täcka intressenternas behov av information har det i IAS 36 angetts upplysningskrav gällande nedskrivningsprövningen av goodwill. Dessa krav ligger i linje med de kvalitativa egenskaperna som externa rapporter ska uppfylla. Dess syfte är att tillfredsställa intressenter-nas informationsbehov kring beräkningen av återvinningsvärdet snarare än att avslöja känsli-ga kvantitativa uppgifter (Edlund och Arnell, 2007).

kassagene-rerande enhet ange den information som krävs enligt punkterna (a)-(f) gällande nedskriv-ningsprövningens genomförande. I den inledande punkten (a) framkommer att bolagen skall fördela det redovisade goodwillvärdet på kassagenererande enheter. Förutom detta skall bola-gen i enlighet med punkt (c) även ange på vilken grund återvinningsvärdet fastställts för de kassagenererande enheterna. Återvinningsvärdet utgörs som tidigare nämnts av de högsta av nyttjandevärde och verkligt värde minus försäljningskostnader.

I de fall bolagen använt sig av nyttjandevärde för beräkning av återvinningsvärdet (d) ska de antaganden som ligger tillgrund för kassaflödesprognoserna anges (d i). Även metoden för att fastställa dessa värden ska anges (d ii). I metoden ska företagen ange om antagandena över-ensstämmer med tidigare erfarenheter eller externa informationskällor. Förutom antaganden och metod ska företagen dessutom ange; prognosperioden som kassaflödena baseras på (d iii), den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden (d iv) samt den diskonteringsfaktor som används för att diskontera de framtida kassaflödena (d v). I de fall bolagen valt att använda sig av verkligt värde minus försäljningskostnader för att be-räkna återvinningsvärdet (e) ska de ange de antaganden som ligger till grund för värderingen (e i) samt den metod som antagandena baseras på (e ii).

Oavsett vilken beräkning som ligger till grund för återvinningsvärdet krävs det att bolagen genomför en analys (f) för att bedöma känsligheten i de gjorda antagandena. I de fall känslig-hetsanalysen tyder på att en förändring i ett viktigt antagande kan föranleda ett nedskrivnings-behov ska även det belopp som det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet redovisas (f i). Dessutom ska bolagen ange det ursprungliga värdet för antagandet, d.v.s. innan föränd-ringen (f ii), samt hur mycket detta värde måste ändras för att redovisat värde ska motsvara återvinningsvärdet (f iii).

2.5

Tidigare studier

nästan hälften av företagen saknades även uppgift om tillväxttakt för kassaflöden bortom pro-gnosperioden (d iv). Lika många hade vad gällde de viktigaste variablerna för beräkning av nyttjandevärdet lämnat bristfällig eller ingen information alls (d i). I närmare 70 procent av fallen hade bolagens redogörelse för vilken metod de använt för att bestämma värdet på de viktigaste antagandena varit bristfällig eller helt saknats (d ii). (Edlund och Arnell, 2007)

En annan studie gjordes av Persson och Hultén (2006), redovisningsspecialister vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers, och omfattade 2005 års årsredovisning från totalt 40 svenska och utländska företag noterade på Stockholmsbörsen. Även i denna studie framkom att relativt många företag tampades med svårigheter gällande upplysningskraven för nedskrivningstest av koncernmässig goodwill. Resultatet av studien visade att samtliga bolag hade redovisat för hur enhetens återvinningsvärde beräknats (c). Majoriteten av bolagen angav att de använt nyttjandevärde för att beräkna återvinningsvärdet (d). Detta medförde att de största bristerna fanns bland delpunkterna rörande nyttjandevärdet. Endast 50 procent av bolagen angav varje viktigt antagande som beräkningen av nyttjandevärde baseras på (di) och enbart 20 procent av bolagen angav tillväxttakten för extrapolering av kassaflödesprognoserna (d iv). Även infor-mation gällande vilken prognosperiod som använts för prognostiserade kassaflöden saknades i de flesta fallen (d iii). Sämst information lämnades kring metoden för hur varje viktigt anta-gande fastställts (d ii), vilket endast angavs av 15 procent av bolagen. Även när det gällde re-dogörelser för genomförda känslighetsanalyser kring nedskrivningsprövningar fanns brister och andelen godkända bolag omfattades endast av hälften av bolagen (f). (Persson och Hultén, 2006)

3

METOD

I detta kapitel redogörs för vilken typ av undersökning som genomförts, undersökningsansat-sen, valet av metod, insamlingen och bearbetningen av data samt urvalet som gjorts. Avsnittet avslutas med en diskussion kring det valda tillvägagångssättet.

3.1

Typ av undersökning

Syftet med studien var att för år 2008 undersöka hur väl industribolagen uppfyller upplys-ningskraven för nedskrivningsprövning av koncernmässig goodwill för att sedan göra en jäm-förelse med år 2005. För att uppnå syftet har författarna genomfört en deskriptiv undersök-ning. Denna kännetecknas av att den baseras på befintlig kunskap i ämnet och att forskaren försöker förklara hur det såg ut förut och hur det ser ut idag (Jacobsen, 2002, s. 35). Det är också vanligt att studierna baseras på data som samlats in genom att endast en teknik används och då studera det aktuella ämnet ur ett fåtal infallsvinklar. Detta överensstämmer med under-sökningen då författarna genom att samla in informationen från årsredovisningar ämnade un-dersöka hur väl bolagen följer upplysningskraven i IAS 36 punkt 134.

3.2

Undersökningsansats

Den deskriptiva undersökningstypen har kombinerats med en induktiv undersökningsansats. Ansatsen kännetecknas av att utgångspunkten ligger i empirin och syftet är att bygga upp ny kunskap. En kombination av undersökningstypen och undersökningsansatsen ger en studie som börjar i de data som samlas in och bearbetas för att ge en beskrivning. Beskrivningen kan sedan tolkas in i begrepp eller modeller (Artsberg, 2005, s.31ff). I undersökningen har förfat-tarna utgått från informationen i årsredovisningarna, samlat in det som var relevant för att kunna besvara syftet och bearbetat informationen genom den tolkningsmall som utformats ut-ifrån IAS 36 punkt 134.

3.3

Val av metod

gäl-lande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 kom insamlingen att omfatta sto-ra mängder data för att möjliggösto-ra säksto-ra slutsatser. För att undvika allt för höga kostnader i form av tid och pengar låg utgångspunkten i den information som fanns tillgänglig i årsredo-visningen.

3.3.1

Datainsamling

För att kunna besvara syftet har undersökningen genomförts genom att granska de utvalda koncernbolagens årsredovisningar för år 2005 och 2008. Författarna har endast granskat sådan information som berör förvärvad goodwill samt nedskrivningsprövningen av denna. Årsredo-visningarna har antingen hämtats från bolagens officiella hemsidor eller från databasen Af-färsdata.

Då informationsinsamlingen bestod av årsredovisningar kan det sägas att den huvudsakliga källan var av primär karaktär. Det råder dock delade meningar om huruvida årsredovisningar anses vara primärdata eller sekundärdata. Författarna har valt att vara av samma uppfattning som Artsberg (2005, s.45) som menar att årsredovisningar kan ses som dokument av primär karaktär då de omfattar data som inte bearbetats för analys- och forskningsändamål.

3.3.2

Bearbetning av data

3.3.3

Urval

För att kunna undersöka hur väl upplysningskraven för koncernmässig goodwill efterföljs i bolagen var två urvalskriterier att bolagen skulle redovisa goodwill och upprättat koncernre-dovisningen enligt IFRS. Vidare valde författarna att avgränsa sig till börsnoterade koncerner på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor för att underlätta insamlingen av data. Stockholmsbörsens Cap-listor omfattar totalt 258 bolag fördelade över nio branscher. Enligt konkurrensverkets statistik för åren 2005 och 2008 finns ingen bransch där företagsför-värven var mer frekventa än andra och valet av bransch baserades därför istället på att få ett så proportionellt fördelat urval som möjligt över Cap-listorna. Sett över de olika Cap-listorna ut-gjorde industribolagen de mest proportionellt fördelade och omfattade 28, 33 respektive 20 procent. Urvalet omfattade samtliga 66 bolag inom industribranschen, vilket medfördeatt för-fattarna genomförde en totalundersökning.

Large Cap Mid Cap Small Cap Totalt

Energi 3 0 1 4 Material 6 2 5 13 Industri 16 (28%) 25 (33%) 25 (20%) 66 (26%) Sällanköp 6 16 14 36 Dagligvaror 3 2 2 7 Hälsovård 4 5 19 28 Finans 14 18 15 47 IT 2 8 42 52 Teleoperatör 3 0 2 5 Totalt 57 (100%) 76 (100%) 125 (100%) 258 (100%) Tabell 3.1 Fördelning av bolag över branscher utifrån Large-, Mid- och Small Cap-listorna.

3.3.4

Bortfall

Trots ett bortfall om 18 bolag ansåg författarna de resterade två tredjedelarna av bolagen som återstod utgjorde ett representativt urval för industribranschen. Författarna ansåg därför att bortfallets påverkan på resultatet kunde anses vara minimalt då det snarare innebar en utjäm-ning av antalet bolag mellan Cap-listorna till 15, 17 respektive 16 bolag.

3.4

Metoddiskussion

Det finns både för- och nackdelar med att genomföra undersökningen med utgångspunkt i den kvantitativa metoden. Då författarna valde att undersöka ett stort antal företag var den kvanti-tativa metoden att föredra. I likhet med tidigare studier var det nödvändigt att utforma en tolkningsmall gällande upplysningskraven för att möjliggöra undersökningen. Författarna kunde dock inte utgå från de tidigare studiernas tolkningar av upplysningskraven då det inte tydligt framgick hur varje punkt bedömts. För att öka jämförbarheten med tidigare studier hade ett alternativt urval i denna studie varit att undersöka samma bolag som i någon av de ti-digare studierna som gjorts för år 2005. Detta var dock inte möjligt då det inte framgick i nå-gon av studierna exakt vilka bolag som omfattades av undersökningarna. En av studierna ut-gick från Stockholmsbörsens A- och O-lista vilket är i ständig förändring beroende på bola-gens omsättning och dessutom har kategoriseringen på Stockholmsbörsen ändrats. Av ovan-stående anledningar kunde författarna inte utgå från resultaten i studierna för år 2005 och genomföra en replikation av studierna för år 2008 för att se om det skett några förändringar. Författarna ansåg dock att de tidigare studierna, tillföljd av att urvalet var spritt över de olika branscherna, kunde ses som generella för bolagen på Stockholmsbörsen. Detta medförde att författarna ansåg det möjligt att jämföra undersökningens resultat för industribranschen med de tidigare studierna där samtliga branscher representeras.

mätte vad den avsåg att mäta och på så vis möjliggjordes en hög validitet.

En viktig del av reliabiliteten är också att det är möjligt att genomföra en replikation av den genomförda undersökningen och då komma fram till ett liknande resultat (Bryman och Bell, 2007, s. 41). Den tolkningsmall som utarbetats utifrån upplysningskraven och som legat till grund för resultatet anser författarna skapar en god grund för en framtida replikation, vilket var något som författarna saknade från de tidigare studierna av IAS 36 punkt 134. Författarna valde även att i presentationen av resultatet ange de fall där det kan vara tveksamt hur tolk-ningsmallen ska tillämpas. I bilaga 1 återfinns resultaten i detalj för samtliga undersökta bolag vilket författarna anser ökar reliabiliteten ytterligare.

3.5

Litteraturdiskussion

Det finns inte mycket litteratur skrivet inom ämnet som berör redovisning och specifikt upp-lysningskraven och nedskrivningsprövningen. Detta kan förklaras med att redovisningen är i ständig förändring och att upplysningskraven är en relativt ny företeelse. Flera av de veten-skapliga artiklar författarna hittade var allt för generella för standarden att de skulle vara till-lämpningsbara på det undersökta området.

Många av författarnas källor var därför hänförliga till Tidskriften Balans som utges av FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare. Författarna varväl medvetna om att tidskriften Balans inte är att anse som en vetenskaplig tidskrift. Författarna ansågdock att det som publiceras i branschorganisationens tidskriften Balans i högsta grad var relevant och ak-tuellt för studien. Samtidigt som FAR SRS frånsäger sig ansvaret för de åsikter som publice-ras i tidskriften finns det krav på att frågorna ska vara aktuella och främja branschens långsik-tiga intressen. De valda artikelförfattarna är dessutom väl insatta inom området för redovis-ning och aktiva skribenter i tidskriften vilket författarna ansåg legitimerade dem.

4

TOLKNINGSMALL

I detta kapitel presenteras den tolkningsmall som utformats utifrån upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 och som legat till grund för undersökningen. Mallens syfte är att klargöra för läsaren vad som krävts av företagen för att deras upplysningar ska anses godkända.

Enligt upplysningskraven som återfinns i punkt 134 skall bolagen för varje kassagenererande enhet ange den information som krävs enligt punkterna (a)-(f) gällande nedskrivningspröv-ningens genomförande. Nedan följer författarnas tolkning av dessa punkter.

(a) Goodwill fördelad över kassagenererande enheter

Det redovisade värdet för förvärvad goodwill ska fördelas över kassagenererande enheter. För godkänt krävs att hela goodwillvärdet fördelats.

(c) Grund för fastställande av återvinningsvärdet

Det ska framgå om företaget använder sig av nyttjandevärde eller verkligt värde minus försäljningskostnader som grund för att beräkna återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten för att bli godkänd.

(d) Nyttjandevärde

Om nyttjandevärde används för att beräkna återvinningsvärdet ska även nedanstående punkter anges:

(d i) Företaget ska ange viktiga antaganden som återvinningsvärdet baserats på. För

godkänt krävs att företagen nämner minst ett viktigt antagande, dock ej prognosperiod, tillväxttakt eller diskonteringsfaktor som behandlas i punkt iii), iv) och v).

(d ii) En beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa de värden som

innefattas i de viktiga antagandena. Det ska även framgå om värdena återspeglar tidigare erfarenheter eller överensstämmer med externa informationskällor. För godkänt krävs att metoden för minst ett antagande angivits.

Här skiljer sig tolkningen från upplysningskraven i IAS 36 där bolagen ska ange metoden för varje viktigt antagande Även i denna punkt valde författarna att sätta en minimigräns för godkänt. Alternativet hade varit att inte godkänna de bolag som inte har angett metoden för samtliga antaganden. Detta skulle innebära att de bolag som angett metoden för nio av tio antaganden jämställs med de bolag som inte angett metoden för ett enda antagande.

(d iii) Den prognosperiod som bolaget använt ska anges. Om den angivna

prognosperioden överstiger fem år krävs dessutom en motivering till valet av den längre prognosperioden för godkänt.

(d iv) Ange den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödena bortom

prognosperioden. I de fall det anges att tillväxttakten överstiger den långfristiga tillväxttakten ska även en motivering följa till valet av den högre tillväxttakten. För godkänt krävs dessutom att tillväxttakten anges som en procentsats.

(d v) Ange den diskonteringsfaktor som tillämpas på kassaflödesprognoserna. För

godkänt krävs att diskonteringsfaktorn anges i procent.

Enligt IAS 36 punkt 55 ska diskonteringsfaktorn anges före skatt. Då detta inte uttrycks i IAS 36 p 134 har författarna valt att inte ta hänsyn till detta vid bedömningen.

(e)Verkligt värde

Om verkligt värde minus försäljningskostnader används för att beräkna återvinningsvärdet ska även nedanstående punkter anges:

(e i) Företaget ska ange viktiga antaganden som återvinningsvärdet baseras på. För

godkänt krävs att företagen nämner minst ett viktigt antagande. Se diskussion i

punkt (d i).

(e ii) En beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa de värden som

innefattas i de viktiga antagandena. Det ska även framgå om värdena återspeglar tidigare erfarenheter eller överensstämmer med externa informationskällor. För godkänt krävs att metoden för minst ett antagande angivits. Se diskussion i punkt

(f) Känslighetsanalys

Samtliga bolag ska redogöra för att de gjort en känslighetsanalys. I de fall analysen tyder på att det finns rimliga möjligheter att förändringar i viktiga antaganden leder till att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet ska även nedanstående tre punkter anges. För godkänt krävs då att samtliga punkter nedan uppfylls.

(f i) Det belopp med vilket enhetens återvinningsvärde överstiger dess redovisade

värde utifrån att antagandena är oförändrade.

(f ii) Det värde som är tilldelat det viktiga antagandet, som procentsats.

(f iii) Ange det belopp med vilket värdet som innefattas i det viktigaste antagandet

måste ändras för att enhetens återvinningsvärde ska motsvara det redovisade värdet.

5

RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel redogörs för undersökningens resultat för respektive delpunkt. Varje avsnitt omfattas även av en analys där referensramen kopplas till resultatet i de olika delpunkterna.

Undersökningen kom att omfatta totalt 48 bolag. Sex av dessa bolag ingick inte i resultatet för punkterna d i-v) och e i-ii) då de inte angav vilken metod de använt för att fastställa återvin-ningsvärde varav det inte gick att bedöma dem enligt dessa punkter.

För att avgöra om det skett en förändring sedan införandet tillämpades den utarbetade tolk-ningsmallen på årsredovisningarna för åren 2005 och 2008. I de fall ett bolag gick från ett icke godkänt år 2005 till ett godkänt år 2008 definierades av författarna som en förbättring. En sammanställning av resultatet för de två åren presenteras i nedanstående tabell 5.1.

Förändring sedan år 2005 Antal

god-kända

Andel

god-kända Oförändrat Förbättring Försämring

Upplysningskrav 2008 2005 2008 2005 Antal % Antal % Antal % totalt

a) fördelning på kas-sagenererande enhe-ter 45 38 94% 79% 41 85% 7 15% 0 0% 48 c)grund för faststäl-lande av återvinnings-värde 48 42 100% 88% 42 88% 6 12% 0 0% 48 d) nyttjandevärde 48 41 100% 85% -- -- -- -- -- -- -- di)viktigt antagande 38 23 79% 56% 29 71% 11 27% 1 2% 41 dii)metod 32 17 67% 41% 26 63% 13 32% 2 5% 41 diii)prognosperiod 37 26 77% 63% 25 61% 13 32% 3 7% 41 div)tillväxttakt 40 23 83% 56% 24 59% 14 34% 3 7% 41 dv)diskonterings- faktor 48 34 100% 83% 34 83% 7 17% 0 0% 41

e) verkligt värde minus

försäljningskostnader 0 2 0% 4% -- -- -- -- -- -- --

ei)viktigt antagande -- 2 -- 100% -- -- -- -- -- -- --

eii)metod -- 1 -- 50% -- -- -- -- -- -- --

f)känslighetsanalys 32 20 67% 49% 30 63% 15 31% 3 6% 48

5.1

(a)Goodwill fördelad över kassagenererande enheter

År 2005 var det 38 av totalt 48 bolag som redovisade goodwill fördelad över kassagenereran-de enheter. Antalet godkända ökakassagenereran-de till 45 bolag för år 2008, vilket innebar en förbättring om 15 procent från år 2005. De bolag som fördelat goodwill över kassagenererande enheter för båda åren har i de flesta fall inte ändrat sitt sätt att redovisa detta på. Vanligast var att bolagen presenterade informationen i tabellform. Bland de godkända bolagen fanns tre respektive fyra bolag där goodwill endast fördelats på en kassagenererande enhet för år 2005 respektive år 2008.

Analys

Detta var en av de delpunkter som bolagen uppfyllt bäst. Genom att hänföra goodwillvärdet till kassagenererande enheter tvingas bolagen indirekt förklara för intressenterna vad värdet består av, vilket ökar begripligheten av värdet för intressenterna. Däremot finns det plats för bolagen att själva bedöma till vilken nivå goodwillvärdet ska hänföras. Enligt Johansson (2008) innebär detta att bolagen kan påverka sannolikheten för att ett nedskrivningsbehov ska uppkomma. Genom att utrymme ges för bolagen att individuellt bestämma nivån för den kas-sagenererande enheten tappar redovisningen kvalitet både när det gäller tillförlitlighet och jämförbarhet. Enligt Artsberg (2005) är ett viktigt kriterium för att skapa tillförlitlighet för in-tressenterna att informationen som presenteras inte är vinklad på något sätt. Genom att hänfö-ra goodwill till en högre nivå blir återvinningsvärdet stabilare enligt Johansson (2008) och detta inger utifrån tillförlitlighetskriteriet en falsk trygghet för intressenterna.

5.2

(c)Grund för fastställande av återvinningsvärdet

Ett godkänt bolag har i denna punkt angett om återvinningsvärdet baseras på nyttjandevärde eller verkligt värde minus försäljningskostnader. Detta är den punkt som bolagen uppfyllt bäst då 42 bolag fick godkänt år 2005 och samtliga bolag var godkända år 2008 vilket motsvarar en 12 procentig förbättring mellan åren.

För år 2005 var det ett bolag som redogjorde för att de tillämpade både verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Verkligt värde minus försäljningskostnader använ-des för kassagenererande enheter där goodwill uppkommit genom ett förvärv som skett under året medan nyttjandevärde beräknats för goodwill som uppkommit vid förvärv under tidigare år. Bolaget bedömdes därav enligt båda värderingsgrunderna. För de sex bolag som inte an-gett vilken värdegrund de använt sig av för att beräkna återvinningsvärdet har det heller inte varit möjligt att göra någon bedömning för punkterna d i)-d v) alternativt e i)-e ii) vilket med-förde att resultaten i dessa antaganden baserats på ett färre antal bolag.

Analys

En av anledningarna till att denna punkt uppfyllts i så hög grad kan vara att det är ett grund-läggande krav som måste finnas för att möjliggöra en beskrivning av nedskrivningsprövning-en. Detta är även den punkt som inte borde innebära några tolkningssvårigheter då standarden uttryckligen ger bolagen två valbara alternativ. Vidare kräver inte punkten att företagen läm-nar ut någon särskilt konkurrenskänslig information. Att bolagen inte uppfyllde detta krav till hundra procent för år 2005 skulle kunna relateras till den okunskap både Busiman (2006) och Persson och Hultén (2006) hävdade fanns kring upplysningskraven inför årsredovisningen år 2005.

5.3

(d i-v) Nyttjandevärde

För att kunna titta närmare på dessa punkter krävdes först och främst att bolagen angett huru-vida de använde sig av nyttjandevärde. År 2005 var det 41 bolag som uppgav att de använde sig av nyttjandevärde medan resultatet för 2008 omfattade samtliga 48 bolag. Vid framräk-nandet av nyttjandevärdet finns enligt upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 fem underlig-gande punkter som bolagen ska ange.

I den första punkten(d i) ska företagen ange minst ett viktigt antagande som beräkningen av nyttjandevärdet baserar sig på. Kravet på att bolagen endast behöver ange ett viktigt antagan-de, enligt tolkningsmallen, är ett lågt krav i förhållande till punkten i IAS 36 där företagen ska ange varje viktigt antagande. Trots detta lägre krav var det endast drygt hälften av bolagen som uppgav ett eller fler viktiga antaganden utöver tillväxttakt, prognosperiod eller diskonte-ringsränta år 2005. Under år 2008 var det närmare 80 procent som uppgav ett eller fler anta-ganden, vilket motsvarar en förbättring om 27 procent. Om kravet istället hade höjts till minst två viktiga antaganden skulle andelen godkända bolag ha minskat till ungefär 20 procent år 2005 och 31 procent år 2008. Vanligt förekommande antaganden var framför allt rörelsemar-ginal, rörelseresultat och rörelsekapitalbehov. Av de företag som inte angav något antagande valde många att enbart redogöra att beräkningen av nyttjandevärdet baserades på prognoser, budgetar eller affärsplaner och godkändes därmed inte på punkten. Resultatet visade även att ett bolag försämrats på punkten från år 2005.

Nyttjandevärdet bygger på att kassaflöden prognostiseras utifrån finansiella budgetar och pro-gnoser. Enligt upplysningskraven i den tredje punkten (d iii) skall företagen därför ange den prognosperiod som använts. Om prognosperioden som anges överstiger fem år krävs därför en motivering till valet av en längre prognosperiod för godkänt. År 2005 var det fyra av de 15 bolagen som inte fick godkänt på punkten som saknade motivering till valet av en längre pro-gnosperiod. Det totala antalet bolag som valde en längre prognosperiod var färre för år 2005 än för år 2008. Trots detta gick det att se en förbättring på denna punkt motsvarande 32 pro-cent mellan åren. Tre bolag uppgav en prognosperiod för år 2005 men ej för år 2008 vilket motsvarar en försämring på punkten om sju procent.

I den fjärde punkten (d iv) skall företagen ange vilken tillväxttakt de använt för att extrapolera kassaflödena bortom prognosperioden. För godkänt på denna punkt krävdes att tillväxttakten angavs i procent och om den översteg den långsiktiga tillväxttakten krävdes även en motiver-ing. Av de 41 bolag som ingick i undersökningen för år 2005 var det 56 procent som godkän-des. Motsvarande siffra för år 2008 var 83 procent av totalt 48 bolag. Förbättringen från år 2005 om 34 procent var den största förbättringen bland samtliga punkter. Väldigt få bolag an-gav dock hur tillväxttakten förhöll sig till den långsiktiga tillväxttakten. Även de bolag som angett att tillväxttakten var noll godkändes på punkten. Trots den stora förbättringen var det tre bolag som försämrats på punkten.

Den diskonteringsfaktor som används för att nuvärdeberäkna kassaflödena skall anges enligt den sista punkten(d v). För godkänt på denna punkt krävdes att diskonteringsfaktorn angavs i procent. År 2005 var det 34 av 41 bolag som angav diskonteringsfaktorn. Av dessa så var det 47 procent som angav faktorn före skatt och 18 procent efter skatt. Samtliga bolag angav dis-konteringsfaktorn för år 2008. Av dessa var det 69 procent som angav disdis-konteringsfaktorn före skatt och 21 procent efter skatt. Av de fem punkterna är det i denna punkt som den mins-ta förändringen skett vilket omfatmins-tas av 17 procent.

Analys

fyra av dessa innebär att bolagen ska redogöra viktiga faktorer som inverkar på beräkningen och den femte rör de bakomliggande metoderna för dessa faktorer.

Resultaten tydde på att viktiga antaganden(d i) och metod(d ii) var de punkter som varit svåra för bolagen att uppfylla. Antagandena i sig skapar inget större värde för användaren om dessa inte motiverats genom den bakomliggande metoden. Utan metoden och därmed den kvalitati-va egenskapen relekvalitati-vans i antagandena är det svårt för användaren att bedöma tillförlitligheten i den genomförda beräkningen. Många av de undersökta bolagen uppgav att nyttjandevärde-beräkningarna baserades på prognoser, budgetar eller affärsplaner utan att ange de viktiga an-tagandena eller metoden för att fastställa dessa antaganden. Den bristfälliga informationen minskar tillförlitligheten i bedömningarna då budgetar och affärsplaner inte är något som finns tillgängligt i bolagens årsredovisningar. Även relevansen och begripligheten kring anta-gandena minskar då bolagen inte anger underliggande information av detta slag.

I standarden står det uttryckligen att prognosperiod, tillväxttakt samt den diskonteringsfaktor som använts ska anges, då dessa tre punkter är avgörande för den matematiska beräkningen av nyttjandevärdet. Enligt resultatet gjordes den största förbättringen i dessa tre punkter. Dis-konteringsfaktorn var den av dessa punkter där den minsta förbättringen skett. Detta kunde dock förklaras med att uppfyllandegraden i denna punkt var jämförelsevis hög. Bland de god-kända bolagen fanns både de som redovisat ett värde före skatt och de som redovisat ett värde efter skatt och enligt Kvaal (2007) påverkas inte relevansen i värdet av huruvida diskonte-ringsfaktorn beräknas före eller efter skatt. Av kraven i IAS 36 punkt 134 framkommer inte att diskonteringsfaktorn skall anges före skatt utan detta framkommer i punkt 55. Detta skulle kunna förklara skillnaderna mellan bolagens redovisning på denna punkt.

5.4

(e i-ii)Verkligt värde

För att kunna titta närmare på dessa punkter krävdes att bolagen angav att de använde sig av verkligt värde minus försäljningskostnader. Det var två bolag som använde sig av verkligt värde för att beräkna återvinningsvärdet år 2005. Inget bolag använde sig av verkligt värde år 2008 och därmed var det inte möjligt att göra en jämförelse mellan åren för dessa punkter. I punkt e i) skall företaget ange de viktiga antagandena som gjorts för att beräkna återvin-ningsvärdet. För godkänt krävdes att bolagen nämnde minst ett viktigt antagande. Kravet upp-fylldes av båda bolagen och viktiga antaganden som nämnts är försäljningskostnad och köpe-skilling.

För de viktiga antagandena skall även metoden för att fastställa dem anges(e ii). För godkänt krävdes att bolagen nämnt metoden för minst ett viktigt antagande. Endast ett av bolagen upp-fyllde kravet genom att ange att det verkliga värdet baserar sig på köpeskillingen vid förvär-vet.

Analys

Nyttjandevärde är enligt Buisman (2006) ett värde som i sina beräkningar kräver att bolagen gör antaganden, och då en del subjektiva. Värderingsgrunden verkligt värde ger till skillnad från nyttjandevärdeberäkningar inte samma utrymme för bolaget att göra subjektiva bedöm-ningar vid beräkningen av återvinningsvärdet då det baseras på marknadspris eller köpeskil-ling, vilket är att se som ett avtal. Ett av bolagen i undersökningen använde verkligt värde för förvärv som skett under året och nyttjandevärde för tidigare års förvärv. För intressenterna in-nebär detta en bristande jämförbarhet inom bolaget över tid till förmån för tillförlitlighet i värdet. Inget av de undersökta bolagen använde sig av verkligt värde båda åren vilket innebar att även jämförbarheten mellan olika bolag försvårades för intressenterna.

5.5

(f) Känslighetsanalys

samtliga bolag var det 25 bolag som för minst ett av åren angett numeriska exempel i sin känslighetsanalys.

Många bolag angav att rimliga förändringar i viktiga antagande skulle ha effekt på goodwill men nämnde inte närmre om det skulle föranleda ett nedskrivningsbehov. Dessa bolag god-kändes inte. I övrigt hade de bolag som inte godkänts antingen inte påvisat att en känslighets-analys gjorts eller så hade känslighetskänslighets-analysen visat att det fanns rimliga förändringar i anta-ganden som skulle innebära en nedskrivning men att de tre delpunkterna saknades helt eller delvis. Tre av de 48 bolagen visade dessutom en försämring från tidigare år.

Analys

Den här punkten var en av de punkter som bolagen redovisade sämst. Standarden uttrycker att upplysningar endast ska lämnas i de fall en rimligt möjlig förändring skulle föranleda ett ned-skrivningsbehov. För att ta hänsyn till användarnas informationsbehov borde dock bolagen bekräfta resultatet av känslighetsanalysen oavsett om det skulle föranleda ett nedskrivnings-behov eller inte (Smith, 2009). Utan denna redogörelse är det omöjligt för användarna att veta om företaget valt att utelämna informationen eller om det beror på att en förändring inte skulle leda till ett nedskrivningsbehov. Detta skulle då medföra vad Artsberg (2005) beskriver som bristande begriplighet då frånvaron av information skapar svårigheter för intressenterna i de-ras beslutsfattande.

6

SLUTDISKUSSION

I detta avslutande kapitel redogörs för de slutsatser som författarna kunnat dra utifrån under-sökningens resultat och analys. Därefter presenteras även underunder-sökningens resultat för år 2005 i förhållande till tidigare studier och kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning.

6.1

Slutsatser

Syftet med studien var att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.

Efter att i denna studie undersökt sammanlagt 48 bolags årsredovisningar för år 2005 och år 2008 fann författarna att det skett förbättringar på samtliga undersökningspunkter. Trots för-bättringen fanns det dock fortfarande utrymme för bolagen att se över sin redovisning då det för år 2008 endast var punkterna; (c)grund för beräkning av återvinningsvärde och (d v) dis-konteringsfaktor, som uppfylldes till ett hundra procent(se Tabell 6.1 nedan).

0% 20% 40% 60% 80% 100% P ro c e n t

a) c) d i) d ii) d iii) d iv) d v) e i) e ii) f)

Upplysningskrav i IAS 36 punkt 134

Andel Godkända

År 2005 År 2008

Figur 6.1 Andel godkända bolag år 2005 och år 2008

För punkterna e i) och e ii) var det inte möjligt att genomföra jämförelsen då resultatet endast omfattades av två bolag och då enbart för år 2005. För författarna var det därför inte möjligt att urskilja några mönster kring redovisningen av dessa punkter och resultatet kunde med an-ledning av antalet bolag heller inte anses representativt. Författarna kunde däremot dra slut-satsen att nyttjandevärde är det vanligaste sättet att fastställande av återvinningsvärdet inom industribranschen. De bolag som använt sig av verkligt värde år 2005 övergick till att använda nyttjandevärde istället, detta ansåg författarna kan bero på svårigheten att värdera goodwill till verkligt värde då det inte går att köpa och sälja goodwill.

0% 20% 40% 60% 80% 100% P ro c e n t

a) c) d i) d ii) d iii) d iv) d v) e i) e ii) f) Upplysningsrkav i IAS 36 punkt 134

Förbättring

Figur 6.2 Förbättringen från år 2005 till år 2008.

till att istället innebära ett hot. Samtidigt som bolagen vill locka investerare letar konkurren-terna efter svagheter som de kan dra nytta av. Om bolaget enbart skulle behöva ta hänsyn till konkurrenterna ansåg författarna att mängden information troligen skulle vara nästintill obe-fintlig och tvärtom skulle informationen troligen uppfylla informationskraven väldigt bra.

0% 20% 40% 60% 80% 100% P ro c e n t

a) c) d i) d ii) d iii) d iv) d v) e i) e ii) f)

Upplysningsrkav i IAS 36 punkt 134 Försämring

Figur 6.3 Försämringen mellan åren 2005 och 2008

Trots att resultatet visade på bolag som förbättrats mellan åren visade det även på försämring-ar. Försämringarna var främst hänförliga till de punkter som omfattade beräkningen av nytt-jandevärdet, se figur 6.3 ovan. Vad denna försämring beror på kunde författarna bara spekule-ra i men en anledning skulle ha kunnat vaspekule-ra att bolagen på grund av konkurrensmässiga skäl valt att inte lämna ut informationen. Försämringen var inte heller hänförlig till samma bolag utan spridd över ett tiotal bolag och författarna har därmed inte kunnat urskilja några mönster kring försämringen.

6.2

Resultatet i förhållande till tidigare studier

De fyra delpunkter som bolagen inom industribranschen uppfyllde allra sämst för år 2005 var; (di) viktigt antagande, (d ii) metod, (d iv) tillväxttakt och (f) känslighetsanalys. Dessa punkter var även bland de sämst uppfyllda i Persson och Hulténs (2006) studie. Resultaten för punk-terna (d i) viktigt antagande och (f) känslighetsanalys presenterades inte i Edlund och Arnells (2007) studie vilket omöjliggör en jämförelse på dessa punkter.

skilj-de sig åt på skilj-denna punkt då Persson och Hultén(2006) krävskilj-de varje viktigt antaganskilj-de. Detta ansåg dock författarna inte minskade tillförlitligheten i jämförelsen då båda studierna tydligt visade att det fanns utrymme för bolagen att se över den information som getts.

I punkt (d ii) skulle metoden för de viktiga antagandena anges. Andelen godkända bolag inom industribranschen för år 2005 uppgick enligt den genomförda studien till 41 procent. Resulta-tet för industribranschen skiljer sig från resultaResulta-tet för samtliga branscher i Persson och Hul-téns (2006) studie där endast 15 procent av bolagen godkändes på denna punkt. Att industri-branschen utmärker sig på denna punkt ansåg författarna till viss del berodde på det lägre kra-vet i tolkningsmallen. I Edlund och Arnells (2007) studie omfattades andelen godkända bolag av cirka 30 procent. Trots de varierande resultaten kom alla tre studierna fram till att detta var en punkt som bolagen har problem med att uppfylla.

För punkt (d iv) tillväxttakt uppgick andelen godkända industribolag i den genomförda studi-en till 56 procstudi-ent. Tolkningarna av punkt (d iv) anser författarna överstudi-ensstämmer väl i samtli-ga studier. Persson och Hultén (2006) kom fram till att endast 20 procent av bolagen uppfyll-de uppfyll-denna punkt. Motsvaranuppfyll-de resultat i Edlund och Arnells (2007) studie var cirka 50 procent av bolagen. Skillnaderna mellan resultaten i Persson och Hulténs(2006) studie i förhållande till författarnas egna och Edlund och Arnells (2007) studie anser författarna skulle kunna bero på att urvalen omfattar olika bolag.

För delpunkten som berör känslighetsanalysen (f) uppgick den godkända andelen för år 2005 till 49 procent vilket ligger i linje med Persson och Hulténs (2006) resultat där antal godkända omfattades av mindre än hälften av bolagen. Författarna anser att respektive tolkning av punk-ten även här överensstämde väl med varandra Detta tyder på att problemen med redovisning av känslighetsanalysen enligt författarna inte heller kan anses utmärkande för industribolagen.

6.3

Förslag till vidare forskning

REFERENSER

Litteratur

Artsberg, Kristina (2005), ”Redovisningsteori – policy och praxis”. Liber Förlag AB

Bryman, Allan och Bell, Emma (2007), “Business research methods”, second edition. Ox ford: Oxford University Press.

Freeman, Edward R. (1984),”Strategic Management – A Stakeholder Approach”. London: Pitman Publishing Inc.

Jacobsen, Dag Ingvar (2002), ”Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen”. Lund: Studentlitteratur AB.

Smith, Dag (2006), ”Redovisningens språk”. Lund: Studentlitteratur AB Thorell, Per (2004),” Den nya koncernredovisningen”. Malmö: Liber AB

Artiklar

Buisman, Jan(2006), ”Första erfarenheterna av IFRS-redovisning”, Balans nr. 5, s. 36-39. Edlund, Carina och Arnell, Göran (2007), ”Lär av hur 60 svenska företag redovisade 2005 –

andra årets med IFRS”, Forefront nr. 1, s. 25-26.

Hybels, Ralph. C. (1995),”On legitimacy, legitimation, and organizations: a critical review and integrative theoretical model”, Academy of Management Journal, Special Issue: Best Papers Proceedings, s.241-245.

Jansson, Tomas och Rynell, Thomas (2004), ”Redovisning av företagsförvärv enligt IFRS in-nebär omfattande och väsentliga förändringar”, Balans nr. 8-9, s.28-33.

Johansson, Sven-Erik (2008), ” Skyddsnät för nedskrivning av goodwill”, Balans nr. 4, s.37-41.

Kvaal, Erlend (2007),”Discounting and the treatment of taxes in impairment reviews,” Journal of Business Finance and Accounting, 34(5)-(6), s 767-791.

and the Lack of Clear Audit Reports on the Issue”, Accounting Perspectives (forth coming).

Persson, Lars-Erik och Hultén, Karin (2006), ”Tre heta IFRS områden. Goodwill – ett område som krävt betydande insatser”, Balans nr. 6-7, s.29-32.

Suchman, Mark C.(1995), ”Managing Legitimacy: Strategic and Institutional approaches”.

The Academy of Management Review, vol. 20, No. 3, s. 571-610.

Muntliga källor

Smith, Dag (2009), Muntligt samtal den 22 april 2009, universitetslektor vid företagsekono-miska institutionen, Uppsala Universitet

Redovisningsregleringar

IFRS Internationell Redovisningsstandard i Sverige, IFRS/IAS, (2008). Stockholm: FAR SRS

Förlag AB.

Årsredovisningar år 2005 och 2008

ACAP Invest www.acapinvest.se (2009-04-18)

Alfa Laval www.alfalaval.com (2009-04-18) Assa Abloy www.assaabloy.se (2009-04-20) Atlas Copco www.atlascopco.se (2009-04-18)

Beijer www.beijers.com (2009-04-20)

Hexagon www.hexagon.se (2009-04-20) Indutrade www.indutrade.se (2009-04-20) Intrum Justitia www.intrum.com (2009-04-20)

ITAB Shop Conc www.itabshopconcept.com (2009-04-20)

Lammhults Design Group www.expanda.se(2008) samt Affärsdata(2005) (2009-04-20) Lindab International www.lindab.com (2009-04-20)

Malmbergs www.malmbergs.com (2009-04-20)

Midway Holding www.midwayholding.se(2008) samt Affärsdata(2005) (2009-04-20)

Munters www.munters.com (2009-04-20)

NCC www.ncc.se (2009-04-18)

NIBE www.nibe.com (2009-04-20)

Nova Cast Technologies www.novacast.se (2009-04-20) OEM International www.oem.se (2009-04-20)

Opcon www.opcon.se (2009-04-20) Peab www.peab.se (2009-04-18) Poolia www.poolia.com (2009-04-20) Proffice www.proffice.se (2009-04-20) Rejlerkoncernen www.rejlers.se (2009-04-20) Saab www.saabgroup.com (2009-04-28) Sandvik www.sandvik.com (2009-04-18) SAS www.sasgroup.net (2009-04-18) Scania www.scania.com (2009-04-20)

Seco Tools www.secotools.com (2009-04-20) Securitas www.securitas.com (2009-04-22)

Skanska www.skanska.com (2009-04-20)

Studsvik www.studsvik.se (2009-04-18) Svedbergs www.svedbergs.se (2009-04-20) Sweco www.swecogroup.com (2009-04-20) Trelleborg www.trelleborg.com (2009-04-20) Tricorona www.tricorona.se (2009-04-20) VBG GROUP www.vbggroup.com (2009-04-20) Volvo www.volvo.com (2009-04-20)

XANO Industri www.xano.se (2009-04-20)

BILAGA 1 – Bedömning för respektive bolag

Skatt

Bolag År a c d di dii diii 1) div dv f.* ef.* e ei eii f

ACAP Invest 2008 G G IG IG G G G IG 2005 G G IG IG IG IG G IG Alfa Laval 2008 G G G IG G G G G x IG 2005 IG G G G IG IG IG G x IG Assa Abloy 2008 G G G G G G G x G 2005 G G G G G G G x G Atlas Copco 2008 G G G G G G G x x G 2005 G G G G G G G x x G Beijer 2008 G G G G G IG G x IG 2005 G G IG IG G IG IG x IG Beijer Alma 2008 G G G G IG G G x G 2005 IG IG IG BTS Group 2008 G G G G G G G x G 2005 G G IG IG G IG IG IG Cardo 2008 G G G IG G G G IG 2005 G G G IG G G G IG Cision 2008 G G G IG G G G G x IG 2005 G G G IG G G G IG Duroc 2008 G G IG IG G G G x G 2005 IG IG IG Fagerhult 2008 G G G G G G G x G 2005 G G IG G IG IG IG IG Gunnebo 2008 G G G G G G G x G 2005 G G IG IG G IG G x G Haldex 2008 G G IG G IG IG G x G 2005 G G IG IG G G G x G Hexagon 2008 IG G IG IG IG IG G G x IG 2005 IG IG IG Indutrade 2008 G G G G IG G G x G 2005 G G G G G G G x G Intrum Justitia 2008 G G G IG IG IG G x G 2005 G G G IG G

ITAB Shop Conc 2008 G G G IG G G G x G

Forts. BILAGA 1

NIBE 2008 G G IG IG G G G G

2005 G G IG IG G G G G

Nova Cast Technologies 2008 G G G IG G G G x G

Forts. BILAGA 1

Skatt

Bolag År a c d di dii diii 1) div dv f.* ef.* e ei eii f

Totalt G 2005 38 41 23 17 26 23 34 16 6 2 2 1 20 Totalt IG 2005 10 6 18 24 15 4 18 7 1 1 28 Totalt G 2008 45 48 38 32 37 2 40 48 33 10 0 32 Totalt IG 2008 3 10 16 11 3 8 0 16 G(2005),G(2008) 38 0 42 22 15 23 20 34 17 IG(2005),IG(2008) 3 0 7 11 2 4 0 13 IG(2005), G(2008) 7 6 6 11 13 13 14 7 15 G(2005), IG(2008) 0 0 1 2 3 3 0 3

a Goodwill fördelad över

kassagene-rerande enheter

c Grund för fastställande av

återvin-ningsvärdet

d. Nyttjandevärde

d i. Viktigt antagande

d ii Metoden för att fastställa det viktiga

antagandet d iii Prognosperiod d iv Tillväxttakt d v Diskonteringsfaktor e Verkligt värde e i Viktigt antagande

e ii Metoden för att fastställa det viktiga

antagandet

f Känslighetsanalys

1) Motivering till valet av en längre

prognosperiod

f.*) Diskonteringsräntan anges före

skatt

ef.*) Diskonteringsräntan anges efter