En kvalitativ studie av journalisters syn på yrkesrollerna
videojournalist och reporter i tvåmansteam.
Malin Haarala & Pablo Torres bildjour08
C-‐uppsats
Institutionen för informationsteknologi och medier, ITM, Mittuniversitetet Handledare: Elisabet Ljungberg
HT 2010
Abstract
The study is about two different ways of working within the television news media, videojournalism and the more traditional team consisting of several people, amongst them reporters and photographers.
The intention of the study is to analyze how the journalists working within television are looking at the different professions, both the ones that are working as videojournalists and the ones working as journalists in the traditional teams. What do they think are the benefits with their own working situation and what are the disadvantages of their role? And what do they think about the other profession within television media? The study also analyzes how the journalists themselves see the future of their profession.
For the study a number of interviews has been done with active journalists who are working both as videojournalist and as reporters within a team. There has also been done to interviews with two journalism teachers, one of them has been working as a videojournalist and the other as a reporter in a team. This interviews where made for informative purposes, to get the knowledge of what it means to be a videojournalist and a reporter in a team of two.
As a result of the study you could draw the conclusion that videojournalism work are very well in reporting situations, like accidents or fires. But it could be preferred to work in a team when there is need of confrontation and where there is much thing going on around.
The study also shows that all of journalists that participant in the study believes that videojournalism is the future, but for the really good and hard news there will still be teamwork.
Keywords
Videojournalistik Tvåmansteam Yrkesroller
Journalistik Multikompetens Medielogik
Konvergens Videojournalism Multiprofessions
Innehållsförteckning
1. Inledning...4
1.1 Problembakgrund – Den journalistiska yrkesrollen då och nu... 4
1.2 Syfte ... 6
1.3 Frågeställningar ... 6
1.4 Avgränsningar... 6
1.5 Definitioner... 7
2. Teori och Tidigare forskning ...8
2.1 Medielogik ... 8
2.2 Multikompetens ...13
2.3 Konvergens ...16
3. Metod ... 19
3.1 Intervjumanual ...20
3.2 Validitet och Reliabilitet...21
3.3 Urval och Bortfall ...22
3.4 Metodproblem ...23
3.5 Källdiskussion...24
4. Empiri ... 25
4.1 Resultat och Analys ...25
Resultat respondantintervjuer ... 25
Resultat kvalitativa intervjuer ... 27
5. Slutsatser ... 37
6. Egen Diskussion... 41
Litteraturförteckning... 44
1. Inledning
Inom journalistiken har det utvecklas en ny yrkesroll; videojournalist, yrkesrollen har de senaste åren vuxit fram inom TV-‐mediet. Nu finns videojournalister som gör allt; är reporter, fotografer och redigerare, alltså en multireporter inom TV-‐mediet. De gör produktionen av ett inslag, från de att redaktören ger ut dagens jobb under morgonmötet tills det färdiga inslaget sänds på kvällen.
Det man kan fråga sig är, hur ser de aktiva journalisterna på den nya rollen? De som arbetar i det väletablerade traditionella tvåmansteamet, hur ser dem på de kollegor som arbetar som videojournalister och hur ser de på sin egen roll? Hur ser videojournalisterna på sig själva och hur ser de på tvåmansteamet?
Videojournalisten som yrkesroll har vuxit fram ur tekniska framsteg och ekonomiska besparingar som görs inom medievärlden och man kan tro att yrkesrollen ligger rätt i tiden.
Videojournalist är en relativt nyutvecklad yrkesroll som man inte vet hur den kommer att se ut i framtiden. Denna nya yrkesroll har påverkat och fortsätter att påverka medieutvecklingen och på medieutbildningarna så övergår man mer och mer till att undervisa eleverna i videojournalistik.
På redaktionerna är det oklart hur videojournalistens roll ska se ut i framtiden. Videojournalisterna söker sitt eget formspråk för att klara av arbetet, genom olika kreativa lösningar på användningssätt av tekniken.
Att ha olika arbetsuppgifter inom samma yrkesroll medför att man behöver tänka på flera olika uppgifter samtidigt, vilket kan medföra att arbetet blir sämre om man inte är bekväm i de olika arbetsuppgifterna.
1.1 Problembakgrund – Den journalistiska yrkesrollen då och nu
Tekniken, bemanningen och journalistiken har förändrats, idag finns internet och sociala medier som är dagens nya mötesplatser. (Nygren, 2008b, p. 87 ff)
På redaktionerna så har det uppstått fler tjänster som multijournalister, detta beror främst på ekonomiska faktorer. (Nygren, 2008b, p. 57 ff) (Carlsson, 2008, p. 119 ff) Nu är journalistiken inte densamma, förut arbetade man i team medan de idag har utvecklats till att man i stor utsträckning arbetar ensam, detta arbetssätt har sina konsekvenser.
Från att tidningarna har varit knutna till politiska partier så har de nu utvecklats till en självständig presskår som okritiskt ska granska makten och spegla samhället. (Nygren, 2008c, p. 9 ff) (Hadenius, Weibull, & Wadbring, 2008, p. 249 ff) (Hultén, 1996, s. 15 ff) Journalistik definieras som verklighetsbaserade berättelser. (Asp, 1992, p. 7 ff) Men det finns även journalistik på olika sätt inom exempelvis information på internet, där det är oklart vad som är journalistik, vanlig reklam och sociala medier då många journalister och politiker bedriver samhällsfrågor i bloggar och andra sociala medier. (Nygren, 2008b, p. 57 ff)
Journalistyrket växte fram i slutet av 1800-‐talet och hade från början låg status, yrket har sedan dess utvecklats till ett högstatusyrke. (Nygren, 2008b, p. 57 ff)
Det dagliga arbetet på redaktionerna består av rutiner och möten, redaktörer som håller ihop arbetet och ständiga deadlines som ska hållas, oavsett om det är en tidning som ska tryckas eller en nyhetssändning.
Dessa dagliga rutiner har gett upphov till ett arbetssätt, en norm för hur arbetet ska genomföras. På redaktionerna brukar man höra att ”det sitter i väggarna”, vilket kan göra redaktionerna motvilliga mot att införa nya arbetssätt såsom, multireportrar och videojournalister. (Nygren, 2008c, p. 101 ff) (Hvitfelt & Nygren, 2008) (Hadenius, Weibull, & Wadbring, 2008, p. 395 ff) (Nygren, 2008b, p. 57 ff) (Nygren, 2008a, p. 147 ff)
av journalistik. (Hultén, 1996, s. 99 ff) Professionaliseringen av yrket innebär en ökad yrkesskickligheten bland de aktiva. (Nygren, 2008c, p. 9 ff)
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning journalister inom TV-‐mediet och som videoreportrar respektive reporter i tvåmansteam och arbetar i Sundsvall har om sina yrkesroller.
1.3 Frågeställningar
Vilka skillnader upplever videoreportrar respektive reporter i tvåmansteam att det finns i deras arbeten?
Vilka begränsningar och nackdelar upplever videojournalister respektive reportrarna i tvåmansteam att de olika yrkesrollerna besitter?
Vilka förtjänster och fördelar upplever videojournalister respektive reportrarna i tvåmansteam att de olika yrkesrollerna besitter?
Hur upplever videojournalister respektive reportrarna i tvåmansteam att framtiden ser ut för de två yrkesrollerna?
1.4 Avgränsningar
Studien utförs utifrån tre olika teorier, dels teorierna om medielogik och då främst de delar av medielogiken som handlar om hur mediets format utgör begränsningar på mediets innehåll.
Det andra teoriavsnittet behandlar ett flertal olika teorier och studier om yrkesroller inom TV-‐mediet.
Det tredje kapitlet behandlar konvergens inom media.
1.5 Definitioner
Med det traditionella TV-‐mediet åsyftas en redaktion där man sänder i det digitala marknätet, och har TV som den huvudsakliga publiceringskanalen. Med andra ord räknas inte tidningarnas webb-‐TV sändningar och liknande inrättningar in i vår undersökning.
Med videojournalist menar vi en journalist som genomför hela arbetsprocessen ensam. Som videojournalist ska man kunna utföra alla delar i processen, man skall kunna göra research, styra upp intervjuer, utföra intervjuerna på fältet, filma och redigera och inte göra bara en del i processen för sig, utan man ska kunna göra flera delar samtidigt. (Ödmark, 2010) (Sjunnesson, 2010)
Med tvåmansteam så inriktas studien främst på journalistens roll i teamet. Och med tvåmansteam menar vi då ett team som på fältet består av en reporter och en fotograf. Och väl på redaktionen även en som redigerar, inte nödvändigtvis en tredje person, det kan även vara fotografen som är redigerare. (Ödmark, 2010) (Sjunnesson, 2010)
2. Teori och Tidigare forskning
2.1 Medielogik
Teorin om mediernas logik lades fram för första gången i slutet av 1970-‐talet av Altheide och Snow. (Altheide & Snow, 1979) Innebörden av teorin kan sägas vara att sådant som blir nyheter som passar mediets format, dess organisation, interna arbetsvillkor, normer samt behov av uppmärksamhet. (Strömbäck, 2000, p. 157)
”… media are constrained by their ’definitions’ and associated expectations as to what they are ’good for’ in general and what sort of content they can best offer and in what form.” (McQuail, 2005, p. 331)
På detta sätt beskriver McQuail mediernas logik, han skriver även att organisationens logik och en standardisering formar mediernas utbud. Med det menar han att unika idéer och unikt innehåll anpassas till färdiga format som är kända både för producenterna och för publiken. Det finns tre typer av specifikationer som styr hur dessa format ser ut. En ekonomisk aspekt, en teknologisk och en kulturell. Varje medieorganisation har tagit fram sin egen plan för att effektivisera arbetet och den bygger på dessa tre aspekter och formar då ett format för mediet. Varje sådan aspekt har sin egen logik som styr hur innehållet ska se ut. (McQuail, 2005, p. 303 ff)
McManus har studerat arbetet på en lokal TV-‐station och upptäckte då att ju mindre budget och färre personal så blir resultatet att fler nyheter är ’passiva’ nyheter snarare än ’aktiva’, med det menar han att fler nyheter då kommer från andra medier, nyhetsbyråer och PR-‐material än vad som kommer från egna undersökningar, vilket skulle kunna sägas vara en del av ekonomins logik. (McQuail, 2005, p. 332 ff)
Effekterna av den teknologiska logiken är uppenbara i och med pressen på företagen att investera i ny teknik. I och med den nya tekniken som ger högre teknisk standard till lägre priser ligger en press på att investera i ny teknik för att hålla jämna steg med konkurrenterna. (McQuail, 2005, p. 303 ff)
På detta sätt beskriver McQuail det;
”The investment in technical facilities leads to pressure for their maximum use, and prestige as well as utility becomes a factor. New technology often means more speed, flexibility and capacity, but it establishes norms that put pressure on all media organizations to conform and eventually influences audience expectations about what is most professional or acceptable.” (McQuail, 2005, p. 331)
Det Altheide och Snow gjorde i din bok Media Logic (Altheide & Snow, 1979) var att försöka fånga in de redan existerande definitionerna av för hur medieinnehållet skulle se ut och beskriva de i ett begrepp. De menar också att om det finns en medielogik som implicerar att det även finns en mediegrammatik som styr hur arbetets tidsplan ser ut, i vilken ordning innehållet ligger samt hur verbalt och icke-‐verbalt innehåll bör användas. I en senare bok (McQuail, 2005, p. 332 ff) (Altheide & Snow, 1991) har Altheide och Snow beskrivit medielogiken som;
”… a way of seeing and interpreting social affairs … Elements of this form [of communication] include the various media and the formats used by these media. Formats consist, in part, in how material is organized, the style in which it is presented, the focus or emphasis … and the grammar of media communication.”
( (McQuail, 2005, p. 331) (Altheide & Snow, 1991) )
intressant för studien då en videojournalist har andra tekniska förutsättningar än ett traditionellt tvåmansteam. (McQuail, 2005, p. 332 ff)
Enligt McQuail har medielogiken några huvudprinciper (McQuail, 2005, p. 332) • Novelty • Immediacy • High Tempo • Personalization • Brevity • Conflict • Dramatization • Celebrity orientation
I artikeln Media logic in cyberspace: repositioning journalism and its publics utvecklar Peter Dahlgren (Dahlgren, 1996, p. 59 ff) Althide och Snows teori om medielogiken, för att anpassa den till internet. Där drar han vaga slutsatser om hur medielogiken skulle kunna förändras i och med att internet introducerades.
När artikeln skrev 1996 var han något av en pionjär på området. Mark Deuze har sedan utvecklat Dahlgrens teori i en tid när internet har blivit en del av vardagen. (Deuze, 2008, p. 4 ff). Såhär beskriver han själv sin studie;
”Applying media logic as a mapping tool for contemporary mainstream newswork means I examine the [1] institutional, [2] technological, [3] organizational and [4] cultural features of what it is like to work in journalism. Ultimately, this approach may be a useful way to consider journalism as part of (and tied into) a broader media ecosystem, as operating in a wider context of social, economical and technological forces, and as a profession that has its own unique ways of dealing with such influences.” (Deuze, 2008, p. 6)
innebär att de trots att organisationerna på en institutionell nivå ser olika ut, men utåt så ser nyheterna likadana ut, rent visuellt är de lika.
Detta kan delvis bero på konvergensen inom mediernas produktion och dess publiceringskanaler, vilket i samband med att nyheterna blir mer likriktade både inom organisationer och utom dem.
Till stor del kommer den här likriktningen sig av att man förlitar en stor del av nyhetsflödet på de stora nyhetsbyråerna såsom Reuters och AP, skriver Deuze (Deuze, 2008, p. 4 ff)
Teknikutvecklingen ökar takten på den här utvecklingen i och med att man introducerar ny teknik för att hålla kostnaderna nere, och att varje enskild anställd då kan utföra fler delar av produktionen, exempelvis videoreportrar. På så sätt kan man reducera antalet specialister som bara utför en endaste liten del av produktionen.
Deuze skriver att det inom organisationerna finns en kultur som styr hur arbetet utförs och hur nyheterna hanteras, och att det alltmer går mot ett mer rutinartat arbetssätt, detta för att det mycket stora nyhetsflödet ska gå att bearbeta. (Deuze, 2008, p. 4 ff) Nyhetsflödet accelereras ytterligare av att konsumenterna även är producenter vad gäller internet. Såhär sammanfattar Deuze det;
”On a cultural level, the widely shared occupational ideology of journalism serves to reproduce the dominant self-understanding of journalism among its practitioners, allowing the profession to remain operationally closed through processes of self- reference – up to and including a homogenization of the workforce.” (Deuze, 2008, p. 17)
”… allows it to sustain a sense of moral order, and of recruitment of new believers in the ‘real’ values of an ideal-typical journalism as being objective, fair, true, ethical, and self-sacrificingly serving the public.” (Deuze, 2008, p. 17)
Deuze fortsätter artikeln och säger att å andra sidan att det finns trender som bryter mot det här mönstret, vilket gör att de finns utrymme för lösare tolkningar för förståelse av ämnet.
Såsom upplösandet av gränserna mellan publicister och konsumenter av nyheter, fragmentiseringen av arbetsstyrkan mellan ett stort antal olika titlar, genrer och medier. Samt den nya generation anställda som inte har invanda arbetsmönster baserat på erfarenheter och då använder den teknik som finns på nya innovativa sätt.
”And perhaps this is the main insight that the media logic of contemporary journalism allows for: a necessary retooling of our research agenda and our teaching approaches in journalism studies and education towards the creative potential of contemporary trends and developments.” (Deuze, 2008, p. 17)
Mycket av det som Deuze tar är redan kända fakta och om man applicerar de teorier han bygger upp inom ramarna för medialogik så ser man tydligare hur utvecklingen och utmaningarna inom dagens medieindustri påverkar det dagliga arbetet. I många fall påverkar inte utvecklingen och utmaningarna det dagliga arbetat överhuvudtaget.
Deuze beskriver sambandet mellan journalistik som institution och medielogiken såhär;
”Within each component of media logic we find evidence for journalism as a rather operationally closed, self-organizing, and self-defensive social system, communicating social and technological affordances in terms of the various ways in which they might ‘fit’ existing (informal) hierarchies, and traditions of doing newswork. As an institution, journalism retreats into increasing news coherence, while convergence efforts fall flat through the reification of cultural boundaries between formerly distinct news divisions.” (Deuze, 2008, p. 17)
2.2 Multikompetens
I sin bok skriver Gunnar Nygren att det finns multireportrar på olika sätt. Exempelvis att på tidningar så lär sig journalisten att fotografera. Detta blir idag allt vanligare. Inom etermedia så får journalisterna lära sig att vara mer av en multireporter och också känna sig bekväm i den rollen. Det finns en skillnad mellan olika medieformer menar Nygren. (Nygren, 2008b, p. 87 ff)
Gunnar Nygren är en författare vi har refererat mycket till i denna studie. Dessa böcker är relevanta eftersom han i dem skriver mycket om vad det innebär att vara videojournalist och tvåmansteam i Sverige.
Att vara multireporter innebär att ha olika uppgifter inom ett och samma medie, vilket medför att personen tar hand om olika processer inom det mediet, och att vara ansvarig för research, foto, produktion och redigering. (Nygren, 2008b, p. 267 ff)
Redan idag så framstår multikompetensen som något oundvikligt för de flesta journalister och det är vanligt att journalister idag har flera uppgifter. Oftast så har journalisterna en skeptisk inställning till multijournalistiken.
Det ökade produktionskravet gör att det inte går att åstadkomma nya uttrycksformer och öka kvaliteten inom journalistiken. (Nygren, 2008a, p. 147 ff)
Multijournalister är även utsatta för mer stress och utbrändhet på grund av det flertalet roller som de arbetar med. (Deuze, 2007, s. 141 ff)
Att ha multikompetens kan också ses som en fördel på en personlig nivå och en fördel för de medieföretaget man arbetar på. (Deuze, 2007, s. 141 ff)
Som multireporter, eller som de kallas inom TV; videojournalist, ska man fotografera/filma, vara reporter och redigera och sedan ha en färdig produkt och även lägga ut produkten på redaktionens hemsida, detta är allt vanligare inom etermedia. (Journalistförbundet, 2007)
Brännvall har studerat arbetet på TV4 Västerbotten där de mesta redaktionella materialet görs av videojournalist. (Bränvall, 2008, p. 247)
Hennes studie visar på att de flesta på redaktionen tycker att arbetet är stressigt.
De tillfrågade tycker att det är lätt att missa information under intervjuer, då journalisten utöver att intervjua, även ska vara tekniskt ansvarig, sköta kameran, ljudet, och se till att det fungerar så att ljud och bild blir bra och går att använda. (Bränvall, 2008, p. 247 ff)
Genomgående i hennes studie framkommer att de tillfrågade prioriterar formen framför innehållet eftersom att TV som medieform är beroende av ljud och bild.
Brännvall snuddar även vid frågan om etik och moral och diskuterar huruvida teknikutvecklingen och införandet av nya arbetsmetoder gynnar det kommersiella intresset eller om de bara är en naturlig utveckling utifrån de tekniska framstegen att arbeta som videojournalist. Hon frågar sig också om de faktiskt är så att den ökande kommersialiseringen medför en försämrad journalistik? (Bränvall, 2008, p. 247 ff)
Utvecklingen av multireportrar kan också ses som en ekonomisk faktor, (Carlsson, 2008, p. 119 ff)genom att medieföretagen har multireportrar så sparar företagen pengar. Att använda sig av redigerare, fotograf och reporter i en roll blir mer ekonomiskt.
Det har varit en negativ diskussion om multikompetensen, att det blir en ytligare journalistik då det sägs att videojournalister inte kan lägga lika mycket av sin tid på research. Detta då videojournalistiken utvecklats på grund av ekonomisk press och företagen har i stor utsträckning ersatt de mer specialiserade tvåmansteamen med enmansteam.
Medieföretagens mål är publicistiska, ideologiska och företagsekonomiska, där det företagsekonomiska målet är det som huvudsakligen styr arbetet. (Deuze, 2007, s. 119 ff) (Carlsson, 2008, p. 119 ff)
Redaktionerna visar från och med mitten av 2000-‐ talet att kravet på multikompetens ökar, och den journalistiska yrkesrollen är nu mer utmanad än någonsin, när det gäller teknikutvecklingen och rollen i sig. (Hadenius, Weibull, & Wadbring, 2008, p. 249 ff) (Nygren, 2008b, p. 57ff)
I en studie från 2006, där en jämförelse har gjorts mellan de arbetstillfällen som utannonserades 1986 jämfört med de som utannonserades 2006, kan man se att de 2006 var fler multitjänster än reportertjänster, medan de var tvärtom 1986. (Nygren, 2008b, p. 87 ff)
Attityder till begreppet multireporter (procentandel)
Instämmer Instämmer ej Ingen åsikt
Jag känner mig som journalist 38 55 7
Det förväntas att journalisterna på redaktion i högre grad ska vara multireporter
60 32 9
I framtiden kommer
fler fungera multireporterar
86 9 5
Med multikompetens kan jag arbeta mer kreativt
34 56 11
Antal svarande på frågan är 162. (Nygren, 2008b, p. 116 f)
Sue Wallace har gjort en studie av hur de tekniska framstegen inom TV-‐världen har lett till användningen av videojournalister. Hon har även studerat hur kvaliteten påverkas av att man delvis ersätter de traditionella nyhetsteamen med videojournalister. Detta har hon gjort genom att studera arbetet på tre olika brittiska TV-‐stationer, samt att hon också gjort ett antal intervjuer med videojournalister och redaktörer.
de är mindre bra på, och att kollegorna tittar ned på dem som mindre professionella än de som har mer renodlade yrkesroller. (Wallace, 2009, p. 684 ff)
2.3 Konvergens
Medieformer närmar sig varandra i avseendet av produktion och användning, gamla rutiner och arbetssätten smälter samman med de nya sätten att arbeta. (Nygren, 2008b, p. 57 ff) Förändringar berör mediernas ekonomi, teknik, produktionsvillkor, innehåll, distribution, mediekonsumtion och demokratin i hela samhället. (Pavlik, 2001, p. 28 ff)
Gränser mellan medieformerna som närmar sig försvinner eller blir otydliga. (Hvitfelt & Nygren, 2008, p. 21 ff) detta kan man se markant i dagens medieutveckling. (Deuze, 2007, s. 45 ff)
Konvergens bör inte ses som ett tillstånd utan som en rörelseriktning och här är alla medieföretagen enade, även hur olika långt man har kommit, (Nygren, 2008b, p. 57 ff) det ska ses som en process som inte har en början eller ett slut. Konvergens kan inte heller förstås utan sin motsats divergens.
Båda typer av process går parallellt med varandra i medieutvecklingen. När det gäller ägandet så pågår en konvergens i kontrollen över distribution, en koncentration i färre företagsgrupper, både i Sverige och internationellt, med exempelvis nya ägare som kommer in och tar över samtidigt som redaktionernas olika organisationsformer förändras, såsom annons-‐ och ekonomi avdelningar. (Hvitfelt & Nygren, 2008, p. 21 ff)
Inom den tekniska utvecklingen pågår en konvergens i nästan alla mediala processer från produktion till konsumtion.
Den gamla tekniken försvinner och ersätts på redaktionerna med nyare teknik för att multireportern lättare ska kunna utföra sitt arbete.
Med den nya tekniken ska det gå fortare att arbeta och de ska gå att använda den på ett mer effektivt och kreativt sätt, den nya tekniken gör också att arbetet blir mer mobilt. De som arbetar minst på mobila sätt är de som arbetar med webben. (Nygren, 2008b, p. 57 ff)
Innehållsmässigt pågår en divergens, i den mening att olika kanaler använder samma råmaterial till olika utbud. Nya format, inom både TV och internet har vuxit fram över världen. (Hvitfelt & Nygren, 2008, p. 21 ff)
En studie om konvergerande redaktioner visar på vilka visioner en redaktion kan ha, medan andra studier visar på huruvida konvergensen verkligen fungerar på redaktionerna. Konvergens har oftast anknytning till teknikutvecklingen och mediebranschens egna organisationer (Nygren, 2008b, p. 57 ff)
Konvergensen ska inte endast kopplas till den tekniska utvecklingen, utan också som en kulturell utveckling, inte bara för de som arbetar med media utan även de som konsumerar den. (Deuze, 2007, s. 45 ff) Förutom teknikutvecklingen så har det också att göra med medieföretagens ekonomiska villkor. (Hvitfelt & Nygren, 2008, p. 21 ff)
Deuze menar att medieföretagen har lärt sig att ta till sig den nya tekniken, och försöker anpassa sig till de nya arbetsrutiner som vuxit fram.
Publiken är också en del av konvergensen, då de själva använder sig av ny medier. (Deuze, 2007, s. 45 ff)
Teorin i korthet
Begreppet medielogik är stort och brett, därför har vi valt att använda de delar som handlar om vad som passar i mediernas format och vad som blir nyheter i de olika formaten. Utifrån det vill vi ta reda på hur videojournalistiken passar in i tv-‐mediernas format idag.
Exempelvis i de åtta punkter som har angivits på medielogikens kapitel, (McQuail, 2005, p. 332) vilka kan användas för att se om och i så fall hur urvalet av nyheter begränsas av yrkesrollernas begränsningar.
Att gamla medieformer försvinner och nya växer fram är högaktuellt bland nyhetsmedierna idag, vilket är det som kallas konvergens. (Nygren, 2008b, p. 57 ff) Multikompetens blir allt vanligare bland redaktionerna, detta på grund av olika faktorer exempelvis ekonomin. (Carlsson, 2008, p. 119 ff) En multireporter ska kunna behärska olika produktionsformer inom media, det är även det dagens redaktioner efterlyser. (Nygren, 2008a, p. 147 ff)
3. Metod
Studien genomförs i likhet med Bränvalls studie (Bränvall, 2008, p. 247 ff) genom kvalitativa intervjuer med aktiva journalister i Sundsvall inom de båda yrkesrollerna. Vi valde att genomföra studien i Sundsvall då det ger ett mervärde åt studien när intervjuerna görs personligen och inte via telefon (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, p. 63 ff), i Sundsvall kunde vi genomföra intervjuerna på arbetsplatserna, i Sundsvall finns också båda yrkesrollerna representerade.
Valet av metod för studien är relevant för att kunna besvara frågeställningarna.
Då studien utger sig för att undersöka åsikter hos personer, så lämpar sig kvalitativa intervjuer väl eftersom samtalet då blir mer personligt. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, p. 63 ff)
Att exempelvis ha fokusgrupper som metod skulle inte på samma sätt ge det material som behövs för att besvara frågeställningarna.
Då det i fokusgrupper är många olika deltagare tenderar, en del att inte framföra sin åsikt och i och med det så kan viktig information för studien missas. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, p. 63 ff)
Att göra en kvantitativ studie var uteslutet då denna studie eftersöker de aktivas åsikter och inte frekvenser av olika fakta.
Med varje journalist genomförs sedan en kvalitativ intervju med hjälp av intervjumanualen.
Intervjuerna genomförs så att den ena uppsatsskribenten genomför intervjuerna och spelar också in samtalet och därefter transkriberas de fortlöpande av den andra uppsatsskribenten allteftersom de är inspelade.
videojournalister, nu har Jenny slutat där och arbetar som programledare på 24 Norrbotten. Och dels med Sara Ödmark som arbetat som reporter i tvåmansteam och programledare på SVT Mittnytt innan hon började arbeta som lärare i TV-‐journalistik på Mittuniversitetet.
För att sedan genomföra analysen delas intervjusvaren in i samma teman som intervjumanualen är uppbyggd på. (Ryen, 2004, p. 43 ff)
Intervjumanualen inleds med frågor för att utröna om intervjupersonen är videojournalist eller reporter och om personen har fler arbetsuppgifter på arbetsplatsen.
De tematiska frågorna byggs upp runt ämnen om vad som ingår i intervjupersonens arbetsuppgifter, hur en vanlig arbetsdag ser ut för personen och hur dennes roll i produktionen ser ut och hur personen upplever den.
Därefter kommer frågor om intervjupersonen upplever begränsningar eller förtjänster med sin yrkesroll.
Nästa tema handlar om vad personen prioriterar när han/hon gör ett inslag.
Och sista temat behandlar hur personen ser på sin egen yrkesroll och hur personen ser på den yrkesroll han/hon inte besitter.
3.1 Intervjumanual
Intervjumanualen är uppbyggd enligt den modell som Ryen tar upp i sin bok Kvalitativ intervju. (Ryen, 2004, p. 43 ff) Enligt den så delas intervjun in tre faser, inledningen, huvudfasen samt avslutningen.
Inledningen utgörs av ett uppvärmningssamtal om något som inte har med studien att göra. Den formella fasen inleds sedan med biografiska frågor om bakgrund, ålder, yrke hemort och dylikt. Då de inte är relevant för studien vilka de intervjuade är, har de utlovats anonymitet till intervjupersonerna. Därför utgörs de biografiska frågorna enbart av tre frågor, Arbetar du ensam eller tillsammans i ett team? Hur länge har du
arbetat som journalist? Har du haft andra yrkesroller inom media?
Därefter följer de tematiska frågorna, de frågor som syftar till att användas i analysen för att besvara frågeställningarna, vilka utgör huvudfasen av intervjun. Där ställs frågor om hur intervjupersonens arbetsdag ser ut, vad som ingår i personens arbetsuppgifter, hur personen upplever sin roll i produktionen. Där finns också frågor om intervjupersonen känner att dennes yrkesroll har några begränsningar och förtjänster, såväl i arbetet runt produktionen som i arbetet ute på fältet.
Slutligen ställs också frågor om vad personen tycker är viktigast att få med sig tillbaka till redaktionen efter att ha varit ute på fältet.
Därefter ställs fördjupande frågor som intervjuaren upplever behövs för att frågeställningarna ska kunna besvaras eller om de är något som intervjuaren tycker behöver fördjupas eller förklaras.
Sedan kommer intervjun in i avslutningsfasen där de frågas om intervjupersonen har något att tillägga och att intervjuaren sammanfattar de som sagts för att få de bekräftat.
I intervjumanualen så skulle vi ha lagt till två typer av frågor, hur de tillfrågade ser på sin egen och den andra yrkesrollen och vilka förtjänster de upplever att de olika yrkesrollerna har.
3.2 Validitet och Reliabilitet
Då undersökningen utger sig för att delvis undersöka yrkesroller, och då begreppet yrkesroll i sig kan anses ha en hög abstraktionsnivå vilket kan sänka validiteten, men detta kan undvikas genom en klar och tydlig definition av vad som avses med de yrkesroller som behandlas i undersökningen. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, p. 63 ff)
Eftersom det som eftersöks är de aktivas egna erfarenheter så uppnås en hög validitet genom att göra intervjuer.
Även en undersökning av de inslag som sedan sänds har övervägts, men då detta bara visar på hur slutprodukten ser ut och inte vägen fram till det färdiga inslaget så övergavs även denna metod.
Intervjuer med aktiva journalister har valts som metod, genom att i teorin pröva tidigare nämnda metoder, eftersom ingen av dem gav de svar som undersökningen utgav sig för att söka så uppnås en högvaliditet genom att undersökningen besvara de den söker.
Dock så sänks validiteten eftersom det blev ett stort bortfall i totalurvalet och då ett antal frågor som eftersöks i frågeställningarna inte finns med i intervjumanualen. En högre validitet skulle ha kunnat uppnås genom att man hade lagt till frågor som besvarar frågeställningarna om hur de tillfrågade ser på de olika yrkesrollerna och vilka förtjänster de ser med de olika yrkesrollerna.
Undersökningen får en hög reliabilitet då varje intervju följer intervjumanualen som framtagits. Och vilken bygger på teman som sedan analysen bygger på.
(Ryen, 2004, p. 43 ff)
Dock kan de argumenteras för att reliabiliteten sänks något då videojournalist som yrke är ett nytt område och det inte finns några välutvecklade teorier inom ämnet. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, p. 63 ff)
3.3 Urval och Bortfall
Utifrån de avgränsningar som satts upp för studien så kontaktades chefredaktörerna på de två redaktionerna i Sundsvall som har TV-‐mediet som sin huvudsakliga
publiceringskanal och studiens syfte lades fram. Sedan besökte skribenterna de två redaktionernas morgonmöten, under dessa lades studiens syfte och skribenternas ärende fram. På så sätt nåddes alla som tjänstgjorde den dagen av direkt information från oss.
Totalt arbetar 21 videoreportrar och journalister på de två redaktionerna, varav sex stycken alltid arbetar som videojournalister.
Totalt ställde fem av sex videojournalister upp på intervjuer för studien, medan enbart två reportrar ställde upp. Bortfallet var störst bland reportrarna, där endast två av 15 ställde upp, detta skulle kunna ha sina orsaker i att många reportrar upplever sin roll som överlägsen, vilket Wallace’s studie visar på. (Wallace, 2009, p. 684 ff)
Då bortfallet blev relativt stort bland reportrar så är det inte möjligt att dra några starka slutsatser av studien vad gäller reportrarnas åsikter, vilket skribenterna måste ta i beaktande vid analysen av det insamlade materialet. Medan de slutsatser som dras baserade på de videojournalisterna sade skulle kunna sägas vara mer generellt då bortfallet inte var mer än en person.
3.4 Metodproblem
Ett stort metodproblem som uppstod var att de blev ett stort bortfall, bortfallet blev speciellt stort bland de som arbetar som journalister i tvåmansteam.
Eftersom yrkesroller är ett rätt vitt begrepp och många inom media inte bara besitter en yrkesroll utan även arbetar med webben, är programledare eller är redaktörer så blir de en blandad och komplex bild av verkligheten som byggs upp. Vilket inte helt och hållet gynnar studien då de enbart är två olika yrkesroller som ska undersökas. Men situationen är oundviklig då multikompetens är så vanligt inom TV-‐mediet.
Man skulle kunna tro att de som arbetar som videojournalister inte är helt objektiva när de beskriver deras yrkesroll då deras svar ofta går tvärtemot tidigare studier och skrivna teorier. Vilket kan orsakas av studiens ämne då den ställer de två yrkesrollerna mot varandra och en underlägsenhetskänsla (Wallace, 2009, p. 684 ff) kan finnas hos videojournalister. Som då kan uppleva att de hamnar i en försvarsposition.
Trots att frågeställningarna om förtjänster inom yrkesrollerna och synen på yrkesrollerna inte har förankring i intervjumanualen så har vi under intervjuerna fått svar som besvara de frågorna och därför väljer vi att ta med dem detta till trots. Vi är dock medvetna om att detta sänker validiteten, men har tagit upp detta i validitetsdiskussionen och lagt till detta i kapitlet om intervjumanualen.
Det finns alltid risk att vi som intervjuar påverkar intervjupersonens svar.
Vi har försökt att ha så öppna frågor som möjligt för att få fram de mest objektiva och öppna svaren. Under intervjuerna har det även utvecklas följdfrågor som är vanligt vid intervjuer. Det är viktigt att kunna framföra frågan på ett sätt så att intervjupersonen förstår frågan. Genom personliga intervjuer kan det vara så att det sänker studiens validitet och reliabilitet om man som intervjuare har påverkat respondentens svar. Av olika anledningar kan det vara att respondenten inte känner sig trygg. Därför är detta viktigt att göra ett gott intryck från början och att vara i en trevlig omgivning.
3.5 Källdiskussion
Det kan tyckas att ett visst missbruk av McQuails bok finns i kapitlet om medielogik, men McQuails bok stödjer oss i vår studie när det gäller teorin om medielogiken. Många av teorierna om medielogik baseras på Altheide och Snows bok Media Logic (Altheide & Snow, 1979), och även det McQuail tar upp i sin bok är baserat på Altheide och Snows bok, och därför anser vi att McQuails bok är en duglig källa. Även Jesper Strömbäcks bok om medielogiken är baserad på Altheide och Snows bok från 1979. Att Strömbäck och McQuail sedan valdes beror främst på att dessa böcker är av senare datum än Altheide och Snows bok och därför känns mer aktuella.
Böckerna som Deuze skriver är en mycket relevanta och tar bland annat upp teorierna om konvergens. Han tar upp ämnen som de svenska författarna inte gör, därför har vi använt Deuze böcker i stora delar av vår teori.
Det gjordes två respondantintervjuer, båda med lärare inom TV-‐journalistik;
både teoretisk och praktisk kunskap om de två yrkesrollerna så kan de anses som tillförlitliga källor.
4. Empiri
4.1 Resultat och Analys
4.1.1 Resultat respondantintervjuer
Jenny Sjunnesson börjar med att berätta att på TV4 Norrbotten så införde de videojournalistiken som arbetssätt redan 1998, då som en teknikstyrd reform där tanken var att om kamerorna var mindre så skulle det fungera att endast en person åkte ut och gjorde inslagen. Vilket gör att produktionen blir billigare.
Hon berättar också att termen videojournalist skapades för den här rollen där en och samma person gör research, filmar, intervjuar och redigerar ett videomaterial för tv-‐ sändning. Hon säger att bredden inom yrkesrollen kräver att personerna som arbetar inom den har god kunskap inom journalistik såväl som bildberättande och dramaturgi. Enligt Sjunnesson har erfarenheten sedan man införde det här arbetssättet visat att det är slitsamt att arbeta ensam veckans alla dagar, och hon säger också att redaktionerna inte utnyttjar de möjligheter som videojournalistollen innebär.
”Om man skulle använda möjligheten som tekniken idag ger så skulle redaktionerna kunna få in material från mer avlägsna ställen i länen, vilka idag inte får fokus för att det är för långt att åka. Men redaktionerna är fortfarande oerhört centraliserade vilket jag tycker är märkligt. Så egentligen har inte branschen tagit vara på den möjlighet som finns i tekniken. Det vore intressant om lusten till ett bra innehåll kunde få styra utvecklingen framöver istället för tvärtom...” (Sjunnesson, 2010)
Sjunnesson berättar väldigt kort om reporterrollen i tvåmansteam, som hon tycker är den bättre av de två, och beskriver den som att en reporter och en fotograf åker ut på fältet och gör inslaget tillsammans. Hon tycker att fördelen är att man kan fokusera på en sak och hjälpas åt att berätta nyheten eller reportaget med alla infallsvinklar, vilket enligt henne gör att kvaliteten består i både bildberättandet och journalistiken.
Sara Ödmark börjar med att berätta att på SVT finns allt från videojournalister, alltså ett enmansteam, ändå upp till tremansteam med en journalist, en fotograf och en redigerare. Och att idag är de vanligast med sådana team som består av två till tre personer, men att Mittnytt idag enbart anställer de som har videojournalistkompetens. Även hon tycker att det ger ett bättre resultat med team av flera personer och det är den yrkesrollen hon själv föredrar.
Ödmark beskriver rollen för en reporter i tvåmansteam utförligare än Sjunnesson, hon börjar med att berätta att de är reportern som står för all research och kollar upp ”grejen”, vad den är och om det stämmer med de som reportern redan vet. Reportern kollar även upp vilka personer som är intressanta att prata med och bokar upp det intervjuer som behövs.
På plats är reportern ansvarig för faktainsamlande och intervjun och ska samtidigt föra en dialog med fotografen om vad man är ute efter, vilka bilder som behövs och kolla så att all teknik fungerar.
Efter inspelning så loggar reportern materialet och gör lite för-‐redigering och tar fram de synkbitar man vill använda, så redigeraren sen bara har att börja lägga ihop bitarna. Reportern har också ansvar för en del efterarbete såsom att skriva påor till sina inslag.
”När man jobbar två är dock alla dessa steg ganska mycket samarbete. Man har tät kontakt under hela dagen och det är ständig dialog. Ofta känner man varandra väldigt väl och kan varandras styrkor och svagheter.” (Ödmark, 2010)
Ödmark beskriver videojournalistrollen ganska kortfattat som en nyhetsjournalist som ska kunna göra ett inslag helt på egen hand och då har man har ansvar för research, intervjuer, foto, redigering, efterarbete.
”Yrkesrollen är mer självständig men innebär också att mycket uppmärksamhet måste ges till tekniska detaljer. Det blir naturligt en mer splittrad arbetssituation när man måste tänka på både det tekniska och fotojournalistiska under en intervju, samtidigt som man ska lyssna och ställa intelligenta följdfrågor.” (Ödmark, 2010)
4.1.2 Resultat kvalitativa intervjuer
De olika yrkesrollerna och dess skillnader
En vanlig dag, eller en kanske vanlig dag. Så kommer jag in, jag försöker ha hyfsat kontroll på nyhetsläget, diskuterar med redaktören vad man ska göra. Jag får ett utlägg, ofta ringer man och bokar själv. Man kanske behöver undersöka nåt, reka nåt, sen far man ut med sin utrustning, tar dom bilder och gör de intervjuer man behöver. Då hoppas man att klockan är en sådär ett - två när man är tillbaka, så man har några timmar på sig till redigering och sen ska man lägga ut sina grejer på webben och sådär. (Videojournalist)
En av de intervjuade videojournalisterna beskriver sin vardag på detta sätt under intervjun, även de som arbetar som reporter beskriver sin dag på liknande vis. Dock så har de inte ett lika pressat tidsschema då de kan göra en del research även efter det att de har kommit tillbaka från fältet, eftersom de arbetar i team med en redigerare. Ingen av de reportrar som intervjuades nämner heller att de ska göra sina grejer för webben.
Under intervjuerna framkommer att den största skillnaden i arbetet för de två yrkesrollerna finns på fältet.
För reportrarna är de två grejer att se till att få med sig hem, intervju och om det behövs en kort grej där reportern gör något på platsen, en så kallad stå-‐uppa.
Man gör sina intervjuer och kommer tillbaka in på redaktionen framåt eftermiddagen. (Reporter)
För videojournalisterna ser situationen helt annorlunda ut då de har en betydligt mer komplex arbetssituation i och med att de är ensamma ute på fältet.
