Utvärdering av
zoneringsprojektet i Fulltofta
strövområde
- Ett verktyg för att undvika konflikter mellan
besökare
Förord
Trots en pågående pandemi och mycket distansarbete har arbetet blivit slutfört. Båda studenterna har gemensamt diskuterat samtliga delar av arbetet. Sara har fördjupat sig i databearbetning och analys av webbenkäten och David har fördjupat sig i meningsbyggnad och metod samt dess diskussion.
Abstrakt
Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.
Nyckelord
friluftsliv, interpersonell konflikt, mountainbike, natur, rekreation, social konflikt
Abstract
Background Outdoor life involves the practice of several different activities in a common nature. When nature is used for different purposes, conflicts between interpersonal and social values can arise. Fulltofta hiking area in Skåne has identified a conflict between mountain bikers and other visitors and has developed a zoning of the area in order to lead visitors right in the hiking area. Purpose An evaluation was carried out to research how visitors to the walking area had perceived the zoning and whether there was a conflict between users of the area. Method Together with the Skånska Landskap and Visitskåne Foundation, online surveys were spread via social media to reach the sample who visited the area at least once since 2019. Results The online survey resulted in 106 responses and the majority of respondents did not know that there was a zoning in the area (56% ). One in four hikers experienced the meeting between the groups as bad (21%). Conclusion The information provided to visitors has not been sufficient. There is a remaining conflict between the two user groups in the area.
Keywords
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
1.1 Konflikt 6
1.2 Recreation opportunity spectrum 7
1.3 Fulltofta Strövområde 8
1.4 Fulltofta Naturcentrum 9
1.5 Stiftelsen Skånska Landskap 9
1.6 Zonering 10 2 Syfte 12 3 Metod 13 3.1 Studiedesign 13 3.2 Urval 13 3.3 Datainsamling 13
3.4 Samhälleliga och etiska aspekter 14
3.5 Databearbetning och analys 15
4 Resultat 15
4.1 Kännedom angående zonindelningen 16
4.1.1 Förstår du syftet med zonindelningen? 17
4.1.2 Tycker du zonindelningen fungerar? 18
4.2 Upplevelsen av mötet med andra nyttjare 19
1 Inledning
Rekreation syftar till återhämtning i en omväxlande miljö som naturen, där människan förses med både fysiska och psykiska hälsofördelar (Rogerson, Gladwell, Gallagher & Barton, 2016). Den svenska allemansrätten skapar förutsättningar för vistelse i naturen vilket leder till ett ökat förbrukande av dess resurser. Den förtydligar även de skyldigheter vi har att bevara den (Bengtsson, 2004). I Sverige har rekreationsområden för friluftsliven viktig betydelse för folkhälsan och där av samhället (Naturvårdsverket, 2013). Friluftslivet i Sverige har stor bredd och dess historiska utveckling har gått från en relativt homogen företeelse till att bli alltmer diversifierad och teknifierad (Sandell & Sörlin, 2008). Förändrade beteenden och den diversifierade utvecklingen har blivit alltmer påtaglig och besöksfrekvensen i Sveriges rekreationsområden har ökat (Fredman, Wolf-Watz, Sandell, Wall-Reinius, Lexhagen, Lundberg & Ankre, 2016). All form av friluftsaktiviteter kan ge slitage på naturen och särskilt utsatta är känsliga områden med en hög besöksfrekvens (Naturvårdsverket, 2013).
1.1 Konflikt
Det kan uppstå konflikter mellan olika typer av friluftsutövare (Carothers, Vaske & Donnelly, 2001; Arnberger & Eder, 2008; Arnberger, Brandenburg & Muhar 2002; Manning & Valliere, 2001). Konflikter kan uppstå när besökare med olika syften ska samsas om samma område. Det finns olika typer av konflikter. En interpersonell konflikt kan uppstå när utövare besöker ett naturområde av olika anledningar och inte har samma mål med vistelsen.
Sociala värderingskonflikter kan uppstå när utövare inte delar samma
konflikter. Två grupper som riskerar att hamna i en sådan konflikt är vandrare och mountainbikecyklister då det finns skillnader i hur de upptäcker naturen och utövar friluftsliv (Carothers, Vaske & Donnelly, 2001). De är på samma plats men ofta av olika anledningar. Vandrare är där i annat syfte än vad mountainbikecyklisterna är och anser att säkerheten sänks och vandrargruppen förlorar sitt syfte med utövandet av friluftsliv, definition ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”, i mötet med mountainbikecyklister (Hoger & Chavez, 1998; Moore, 1994). Bidragande faktorer till konflikten är att mountainbikecyklisterna håller en hög fart vilket leder till brister i säkerheten på delade leder samt en frånvaro av uppvisad hänsyn till varandra (Moore, 1994). De konflikter som uppstår i rekreationsområden är socialt baserade och kan påverka det generella besöksflödet och leda till generellt minskat besöksantal vilket kan ge negativa konsekvenser på en samhällsnivå lokalt och regionalt. Rekreation och friluftsliv i Sverige står för en stor del av den naturbaserade turismen som i sin tur bidrar till landets ekonomi (Naturvårdsverket, 2013). En investering i stadsnära friluftsområden anses kunna främja turism och sysselsättningsgrad (Cianga & Popescu, 2013). I tätbefolkade områden med begränsad tillgång till lämpliga naturområden är risken för intressekonflikter stor då besökstrycket är högt. Konflikter måste därför tidigt uppmärksammas och åtgärdas för att inte eskalera och leda till att ett besök i ett naturområde uppfattas som negativt (Alleyne, 2008).
1.2 Recreation opportunity spectrum
(Clark & Stankey, 1979). Modellen används huvudsakligen i USA, Australien och Nya Zeeland men förekommer även över hela världen vid arbete med zonering. Modellen baseras på tre olika kriterier som ska beaktas. Dessa är fysisk miljö, social miljö och hantering av miljö. Kombinationen av dessa tre kriterier resulterar i sex olika zoner som kan användas för att beskriva ROS mer detaljerat. Dessa zoner är Primitive, Semiprimitive Nonemotorized, Semiprimitive Motorized, Natural Road, Rural och Urban (Brown, Perry & McConnell, 1978). De olika zonerna representerar mycket förenklat en gradient från väldigt tillgänglig till svårtillgänglig. Urban zon är väldigt tillrättalagd med god tillgänglighet för besökare samt ett utbud av olika faciliteter. Urban zon karaktäriseras av en hög grad av förvaltning, många besökare samt många sociala interaktioner (Brown, Perry & McConnell, 1978). En primitiv zon är minst tillgänglig, mest naturlig, har få eller inga tillfartsvägar och få besökare med få sociala interaktioner. De olika zonerna definierar hur miljön ser ut och vilken potential den har för olika typer av friluftsliv.
1.3 Fulltofta Strövområde
1.4 Fulltofta Naturcentrum
Fulltofta Naturcentrum är beläget mitt i Fulltofta strövområde och erbjuder en rad olika möjligheter för aktiviteter och faciliteter för besökare. Naturcentrum är det första många besökare möts av innan de påbörjar sina vandrings- och cykelturer i området och fungerar som en spårcentral med en mångfald av information gällande vandringslederna och zonindelningsprojektet. Informationen finns även tillgänglig utanför Naturcentrums byggnader.
1.5 Stiftelsen Skånska Landskap
främst för friluftsutövare, det vill säga vandrarna då Stiftelsen inte vill frångå definitionen av friluftsliv som står för vistelse i naturen utan krav på tävling och kommer därav inte anpassa leder för mountainbike.
1.6 Zonering
motorized”, med mindre chans för fler besökare på samma plats. I den gröna zonen är det stillsamt och här ska cyklister leda cykeln. Den gröna zonen motsvarar ”primitive” zon i ROS-systemet då cyklisterna alltid förväntas leda cykeln på betesmarker. I Fulltofta strövområde finns det sammanlagt tre röda zoner, en gul zon, en blå zon och tre gröna zoner för att tillrättaleda besökare (Skånska Landskap, 2021). Den idrottsvetenskapliga kopplingen är utvärdera zonindelningsprojektet vars syfte är att fungera som ett verktyg för att hantera konflikten mellan olika nyttjare som utövar någon form av sport, friluftsliv
eller hälsofrämjande verksamhet i området.
2 Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur besökarna i Fulltofta har uppfattat informationen angående den zonindelning som gjorts av Skånska Landskap samt om det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna.
Följande frågeställningar undersöktes:
- Har besökarna i Fulltofta strövområde tagit del av informationen angående zoneringsprojektet?
3 Metod
3.1 Studiedesign
Studien hade en kvantitativ ansats och bestod av en digital enkätundersökning. För att bäst besvara syftet och frågeställningar ansågs webbenkät som bäst lämpad datainsamlingsmetod för att nå en så stort antal besökare som möjligt under en kort tidsperiod. Den digitala webbenkäten förenklade även arbetet med att digitalisera svaren (Trost, 2012). Mätinstrumentet som valdes för studien var inspirerat av en tidigare undersökning som utförts i form av en rapport från iNudgeyou (Gunnarsson, 2018). Webbenkäten pilottestades av ansvariga från Stiftelsen Skånska Landskap för validitetsgranskning.
3.2 Urval
Urvalet till studien skulle vara relevant för att kunna undersöka hur projektet har uppfattats under de verksamma åren. Inklusionskriterierna till urvalet var kvinnor och män som var 18 år eller äldre och hade besökt Fulltofta strövområde minst en gång sedan januari 2019 fram tills april 2021. Exklusionskriterier för urvalet var omyndiga personer under 18 år.
3.3 Datainsamling
etiska rättigheter de hade innan webbenkäten påbörjades och därav medgavs samtycke. Webbenkäten bestod av två delar för att kunna besvara syftet och samtliga frågeställningar. Första delen av enkäten fokuserade på respondenternas uppfattning av området och det zoneringsprojekt som utförts i Fulltofta mellan januari 2019 och april 2021. Andra delen fokuserade på att undersöka om den tidigare konflikten mellan de olika nyttjargrupperna återstod sen tidigare rapport från 2018 (Gunnarsson, 2018).
Inför del två kunde respondenterna välja mellan olika alternativ av vad de själva ansåg syftet vara med besöket i området. De som ansåg sig utöva främst vandring, löpning och annat skickades vidare till avsnitt två som bestod av 4 frågor riktade mot hur de upplevde mötet med en cyklist i Fulltofta strövområde. De som ansåg sig utöva främst cykling skickades vidare till 5 frågor om huruvida de själva ansåg sig visa hänsyn till vandrare. Webbenkätens svarsalternativ bestod av ja eller nej svar, olika svarsalternativ och skattningsskalor 1 - 5. Totalt bestod webbenkätens alla delar av 21 frågor (se bilaga 2).
3.4 Samhälleliga och etiska aspekter
presenteras i enlighet med nyttjandekravet (se bilaga 1). Samtliga som deltog i undersökningen gjorde så under anonyma och frivilliga förhållanden. Deltagarna kunde när som helst avbryta sitt deltagande utan att ange anledning.
3.5 Databearbetning och analys
Svaren från webbenkäten kodades och fördes in i Statistical Packages for social sciences (SPSS). Variablerna skapades med ordinal- eller nominalskala och variabeln ålder skapades med numerisk skala. Varje svarsalternativ hade ett variabelvärde (Trost, 2012). För ett mer korrekt resultat samkodades skattningsvariablarna från 5 till 3 kategorier i de frågor som var av ordinalskala med mer än 3 rangordningsvariabler (fråga 7, 9, 11 – 13, 15 - 16 & 18 - 20) och hemmahörande kommun samkodades från 7 till 3 kategorier för att få fler respondenter i varje grupp (se bilaga 2). De frågor som hade konstruerats för att besvara syftet och frågeställningar valdes att analyseras. Analysen av svaren har genomförts med hjälp av olika statiska beräkningar. Frekvenstabeller har utförts för att ge en överblick av materialet. Övriga tester utfördes med chi-squared (χ2) test då all data var icke parametrisk. I de fall då det förväntade utfallet hade ett antal på mindre än 5 i kategorin utfördes ett Fishers exact test då ett χ2 -test inte var tillräckligt pålitligt. Signifikansvärdet räknades ut till p = <0.05. Dessa test utfördes för att få fram fördelningen av svaren mellan de olika variablerna. Observerade värdet jämfördes med det förväntade värdet i svaren.
4 Resultat
mellan nyttjargrupperna. Resultat presenterat i procent är avrundat till närmsta heltal förutom i tabell 3.
Den totala svarsfrekvensen på webbenkäten var n=106 (se tabell 1). Sammanlagt var det ett bortfall på n=9 i variabeln ålder.
Tabell 1. Beskrivande statistik av deltagarna (n). Ålder presenteras som median (min – max)
4.1 Kännedom angående zonindelningen
56% (n=59) kände inte till att det pågick en zonindelning. Män hade en signifikant bättre kännedom angående zonindelningen än vad kvinnor hade (p= <0,001) (figur 2). Hemmahörande i Höör hade en sämre kännedom av zonindelningen än de hemmahörande i Hörby kommun när gruppen ”övriga” exkluderades (p= 0,049) (figur 3).
I de olika nyttjargrupperna kände 43% av vandrarna och 54% av cyklisterna till zonindelningen. Mellan de olika nyttjargrupperna fanns det ingen signifikant skillnad i frågan (p=0,461).
N Ålder Hörby Höör Övriga Cyklister Vandrare Kvinnor 61 48 (20 - 77) 26 24 11 1 60
Män 45 45 (20 - 78) 18 23 4 12 33
Figur 2. Fördelningen i procent över kännedomen av zonindelningen mellan män och kvinnor (p= <0,001).
Figur 3. Fördelningen över kännedomen i procent av zonindelningen mellan de hemmahörande i Höör- och Hörby kommun (p= 0,049).
4.1.1 Förstår du syftet med zonindelningen?
Av de 106 personer som besvarade webbenkäten ansåg 54% (n=57) att de inte förstod syftet med zonindelningen, 26% (n=28) förstod syftet med zonindelningen och resterande 20% (n=21) svarade ”varken eller”. Det fanns
ingen signifikant skillnad mellan vandrare och mountainbikecyklister i hur de förstod syftet med zonindelningen (p=0,123).
Besökare hemmahörande i Höör kommun hade sämre förståelse för syftet av zonindelningen jämfört med besökare hemmahörande i Hörby kommun (p=0,017) (figur 4).
Figur 4. Skillnaden i procent hur besökare från kommunerna Höör och Hörby förstår syftet med zonindelningen (p=0,017).
4.1.2 Tycker du zonindelningen fungerar?
Hela 50% (n=53) valde att inte svara på frågan hur de ansåg att zoneringsprojektet fungerade. 30% (n=16) av de som svarade på frågan (53 av 106) tyckte inte att zonindelningen fungerade, 32% (n=17) svarade att den fungerar bra medan 38% (n=20) svarade ”varken eller”.. Det fanns inga signifikanta skillnader i hur de olika nyttjargrupperna vandrare/övrigt och mountainbikecyklister tycker att zonindelningen fungerar (p=0,383).
0 10 20 30 40 50 60 70 80
4.2 Upplevelsen av mötet med andra nyttjare
Majoriteten av respondenterna tillhörde kategorin vandrare/övrigt. Beskrivande statistik visar hur vandrare och mountainbikecyklister upplever mötet med varandra (tabell 3). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de olika nyttjargrupperna om hur det upplever mötet (p=0,446).
Tabell 3. Hur de olika besökarna upplever mötet med annan nyttjargrupp
Bra Dåligt Varken eller
Jag upplever mötet med en cyklist vid vandring: 52,7 % (n=49) 22,6% (n=21) 24,7% (n=23) Jag upplever mötet med en vandrare vid cykling: 61,6% (n=8) 7,7% (n=1) 30,8% (n=4)
5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet från den beskrivande statistiken visar att majoriteten av respondenterna inte kände till zoneringsprojektet i Fulltofta Strövområde (56%). Ett resultat som besvarar vårt syfte med att information angående zoneringsprojektet vart otillräcklig och inte framgått i tillräckligt stor utsträckning till besökarna av strövområdet. Besökarna hemmahörande i Höör kommun har en signifikant sämre kännedom om projektet än besökare hemmahörande i övriga kommuner (χ2, p=0,017). Ett intressant resultat som delvis kan ha sin grund i att informationen från Stiftelsen Skånska Landskap inte vart tillräcklig på plats i strövområdet för att nå ut till de mest frekventa besökare bosatta i närliggande kommuner. Det krävs en systematisk planering av information i skyddade naturområden. En informationsplan med ett helhetsbegrepp bör tas i beaktning av Stiftelsen Skånska Landskap för att nå ut med informationen till besökarna på plats (Lundin, 2003). Besökare från närliggande kommuner som inte planerar sin vistelse innan de tar sig till området eller inte heller har behov av att besöka Fulltofta Naturcentrum, där stor del av informationen idag återfinns, har lägre chans till att ta del av informationen. De som kommer från övriga kommuner planerar generellt i större utsträckning besöket och därav tar sig tid till att eftersöka information om området och anträffar introduktionen angående projektet på stiftelsens kanaler.
zonindelningen fungerar kunde respondenten välja att lämna obesvarad eller svaras med hjälp av en skattningsskala 1 - 5. Hälften av respondenterna valde att lämna frågan obesvarad och 38% skattade sig på skala 3, att de inte har någon åsikt, som i sin tur kan tolkas som att de inte svarat på frågan. Även detta kan påverka reliabiliteten då respondentens tolkning av frågan varierade.
Störst andel respondenter var hemmahörande i Höör och Hörby då enkäten främst fördelats till Facebook-grupper verksamma i de två kommunerna. Detta eftersom de är de mest närbelägna kommunerna till strövområdet och hade därav högst svarsfrekvens på enkäten. Av de övriga kommunern Eslöv, Helsingborg, Kävlinge, Lund och Malmö exkluderades samtliga i analysen då det var så få respondenter.
Majoriteten av cyklister var män, det var också män som hade större kännedom angående zoneringsprojektet. Då gruppen är så pass liten så kan resultatet ej påvisa att cyklisterna har större kännedom angående zonindelningen då resultatet mellan nyttjargrupperna inte var signifikant. Dock hade det varit intressant att se om de är större chans till att känna till zoneringsprojektet beroende på vad respondenten utövar för aktivitet. För vidare analys kräver fler respondenter som utövar mountainbike.
genom att sakta ner när de passerar en vandrare. Det kan uppstå en konflikt då det medför att cyklisternas beteende förstör syftet för vandrarna varför de befinner sig i strövområdet (Jacob & Schreyer, 1980). Vidare för påståendet; hur upplever du cyklister som inte varnar, har majoriteten i båda grupperna svarat att de ansåg det vara ett tämligen litet problem. Minskade negativa känslor påvisas mellan besökare om de visar någon form av hänsyn till varandra så som en vänlig kontakt vid passage (Arnberger, Brandenburg & Muhar, 2002). I det sista påståendet; Hur upplever du cykelspår i marken, ställde sig båda nyttjargrupperna lika i påståendet. Resultatet genererar i att 61% av båda grupperna tycker att det inte är något av ett problem. Wöhrstein (1998) nämner att vandrare har ett större negativt intryck på marken nedför och cyklar har större intryck uppför. Analysen kan vara att de båda grupperna är medvetna om att de båda påverkar naturen och att den ena inte är mer negativ än den andra då.
Då ROS är av de ledande verktygen vid planering inför friluftsliv i länder som Nya Zeeland och Australien kan det spekuleras om ett värde av detta verktyg vid framtida projekt i Fulltofta då majoriteten av respondenterna inte förstod syftet med zoneringsprojektet (54% n=57) och hade möjligtvis gynnats av en informationstavla som visar mer tydligt skalan från de urbana miljöerna till de primitiva. Istället för att endast ha med färger som definierar vilken typ av aktivitet som finns i området, hade en beskrivning av miljön gynnat besökaren. En mer detaljerad miljöbeskrivning och vilka krav det i sin tur ställer på besökaren kan vara något som gör informationen angående zonindelningen lättare att förstå. Ett exempel är den blå zonen som är aktivitets-zonen i Fulltofta. Den blå zonen hade gynnats av mer information vid planering av friluftsliv för besökaren då besökaren måste förstå och visualisera vilka krav deras vistelse i denna miljö kräver av dem (Clark & Stankey, 1979).
5.2 Metoddiskussion
in är från de som ansåg sig vara vandrare eller övrigt. Genom att vi som författare hade varit mer engagerade i att kontakta de cykelklubbar som finns i Höör och Hörby hade chansen till fler respondenter till del 2 (cyklister) troligtvis varit högre. Kontakt gjordes via mail till cykelklubb i Höör men gav ingen återkoppling. Ett annat alternativ hade kunnat vara att man gjorde två separata enkäter, en för vandrare och en för cyklisterna. Detta hade kunnat öka svarsfrekvensen hos båda nyttjargrupper då webbenkäten hade varit specifikt riktad.
svar från respondenten då fler svarsalternativ finns än vid dikotoma frågor (Kristensson, 2014).
Då den rådande pandemin inneburit restriktioner med personlig kontakt har författarna inte haft möjlighet till rekryterandet av respondenter på plats i strövområdet med hjälp av enkäter i pappersform. Något som annars hade gett utrymme för författarna att få fördjupade insikter i varför deltagarna inte tagit del av informationen angående zoneringsprojektet.
6 Slutsats
Referenser
Alleyne, T. (2008). Social Conflict Between Mountain bikers and Other Trail
Users in the East. Working Paper, University of California at Berkley. s .1-16
https://nature.berkeley.edu/classes/es196/projects/2008final/Alleyne_2008.pd f
Arnberger, A., Branderburg, A. & Muhar, A. (2002). Monitoring and Management of Visitor Flows in Recreational and Protected Areas.
Proceedings of the Conference held at Bodenkultur University Vienna, Austria, January 30–February 02, 2002. Institute for Landscape Architecture and
Landscape Management, Bodenkultur University Vienna.
Arnberger, A., & Eder, R. (2008). Assessing user interactions on shared recreational trails by long-term video monitoring. Managing Leisure, 13, s. 36 – 51.
Bengtsson, B. (2004). Allemansrätten - vad säger lagen? Stockholm: Naturvårdsverket.
Brewer, M. (1999). The psychology of prejudice: Ingroup love or outgroup hate? Journal of social issues, 55, s. 429-444.
Brown, P., Driver, B. L. & McConnell, C. (1978). The opportunity spectrum - Concept and behavioral information in outdoor recreation resource supply inventories: Background and application. Integrated Inventories of Renewable
Natural Resources: Proceedings of the Workshop; January 8-12, 1978;
Tuscon, Arizona.
Carothers, P., Vaske, J. & Donnelly, M. (2001). Social values versus
ences, 23, 4 7 –61
Chavez, D. (1999). Mountain biking – A rapidly growing sport. In K. Cordell (Ed.), Outdoor recreation in American life: A national assessment of demand
and supply trends s. 245-246. Champaign, IL: Sagamore.
Cianga & Popescu (2013). Green spaces and urban tourism development in Craiova municipality in Romania European Journal of Geography 4:2, s. 34-45.
Clark, R. & Stankey G. (1979). The recreation opportunity spectrum: a framework for planning, management, and research. U.S. Department of
Agriculture, Forest Service, Pacific Northwest Research Station. 32 p
Fredman, P., Wolf-Watz, D., Sandell, K., Wall-Reinius, S., Lexhagen, M., Lundberg C., & Ankre, R. (2016). Dagens miljömål och framtidens fjällupplevelser - Iakttagelser av aktivitetsmönster, landskapsrelationer och kommunikationsformer. Etour Rapport 2016:3
Gerald R. Jacob & Richard Schreyer (1980) Conflict in Outdoor Recreation: A Theoretical Perspective, Journal of Leisure Research, 12:4, s. 368-380.
Gunnarsson, E. (2018). Nudging i Fulltofta strövområde [internt material] INudgeyou.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Lundin, J. (2003). Att skylta skyddad natur: en vägledning om skyltar, foldrar,
vägvisning, gränsmarkering och Internet. Stockholm: Naturvårdsverket
Länsstyrelsen (2021). Fulltofta
https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/horby/fulltofta.ht ml
[2021‐03‐08]
Manning, R.E., & Valliere, W. A. (2001). Coping in outdoor recreation: Causes and consequences of crowding and conflict among community residents. Journal of Leisure Research, 33:4, s. 410-426.
Mont, O, Lehner, M & Heiskanen, E. (2014). Nudging - Ett verktyg för hållbara beteenden? Rapport (Statens Naturvårdsverk), vol. 6642.
Moore, R. L. (1994). Conflicts on Multiple-Use Trails: Synthesis of the Literature and State of the Practice. Report No. FHWA-PD 94-131, Federal
Highway Administration; P. 67
Naturvårdsverket (2018). Med sikte på framtiden – Tankesmedja för
friluftsliv 2018. Zonering av friluftsliv i skyddad natur [internt material]
Naturvårdsverket (2013). Naturvårdverkets årsredovisning 2013. Stockholm: Naturvårdsverket
Rogerson, M, Gladwell, V, Gallagher, D & Barton JL. (2016). Influences of Green Outdoors versus Indoors Environmental Settings on Psychological and Social Outcomes of Controlled Exercise Int. J. Environ. Res. Public
Health 2016, 13:4, 363.
Sandell, K. & Sörlin, S. (2008). Friluftshistoria ”härdande friluftslif” till
ekoturism och miljöpedagogik Stockholm: Carlssons.
Skånska Landskap (2021). Vårt uppdrag: Friluftsliv och natur för alla https://www.skanskalandskap.se/om-oss/vart-uppdrag
[2021‐03‐08]
Trost, J. (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watson, A., Williams D. & Daigle, J. (1991). Sources of conflict between hikers and mountain bike riders in the Rattlesnake NRA. Journal of Park and
Recreation Administration, 9, s. 59-71.
Wöhrstein, T. (1998). Mountainbike und Umwelt: Ökologische Auswirkungen
Bilaga 1
Utvärdering av zoneringsprojektet i Fulltofta strövområde
Vi är två studenter från Idrottsvetarprogrammet på Linnéuniversitetet, Kalmar. Vi skriver just nu vår kandidatsuppsats i samarbete med Stiftelsen Skånska Landskap. Syftet med denna webbenkät är att utvärdera hur deras arbete med zoneringen av Fulltofta strövområde har fungerat.
Har du besökt Fulltofta strövområde någon gång från 2019 fram till idag vill vi veta hur du uppfattar området och om informationen om
zonidelningsprojektet har nått fram genom att svara på denna webbenkät. Du kan när som helst välja att avbryta enkäten.
Resultaten kommer att vara anonyma och presenteras vid Linnéuniversitetet i Kalmar och användas till utvärderingsarbete för Stiftelsen Skånska
Landskap.
Kontaktuppgifter:
David Rosén, dr222fn@student.lnu.se Sara Bengtsson, sb223qs@student.lnu.se
Handledare, Jonas Ahnesjö, jonas.ahnesjo@lnu.se
Bilaga 2
Frågeformulär
Del 1
2. Kön (jag är) Man
Kvinna
3. I vilken kommun är du hemmahörande?
4. Hur ofta besöker du Fulltofta sttrövområde på sommarhalvåret (april-september)?
varje vecka varje månad
någon enstaka gång aldrig
5. Hur ofta besöker du Fulltofta strövområde på vinterhalvåret (oktober-mars)?
varje vecka varje månad
någon enstaka gång aldrig
6. Vilken kategori av dessa passar in på dig? sportutövare
friluftsmänniska
7. Hur tycker du det är att hitta i Fulltofta STRÖVOMRÅDE? mycket svårt 1 2 3 4 5 mycket lätt
8. Har du besökt Fulltofta NATURCENTRUM? ja
nej
9. Hur upplever du att det är att hitta den information du söker när du är på Fulltofta NATURCENTRUM?
mycket svårt 1 2 3 4 5 mycket lätt
10. Känner du till att det pågår ett projekt med zonindelningen i Fulltofta strövområde?
ja nej
12. Jag tycker zonindelningen fungerar, om ingen åsikt lämna obesvarad 13. Hur upplever du att människor visar hänsyn i naturen?
mycket dålig 1 2 3 4 5 mycket bra
14. I vilket syfte besöker du Fulltofta strövområde oftast? vandring
löpning cykling annat
Del 2a Vandring, löpning, annat
15. Hur upplever du mötet med en cyklist? mycket dåligt 1 2 3 4 5 mycket bra 16. Jag upplever att cyklister generellt:
visar ingen hänsyn 1 2 3 4 5 visar god hänsyn 17. Hur upplever du följande:
Cykelspår i marken
Inte av ett problem något av ett problem stort problem Cyklister som inte varnar
Inte av ett problem något av ett problem stort problem Cyklister som kör för fort
Inte av ett problem något av ett problem stort problem Del 2b Cykling
18. Hur upplever du mötet med en vandrare vid cykling? mycket dåligt 1 2 3 4 5 mycket bra
19. Jag upplever att vandrare generellt:
visar ingen hänsyn 1 2 3 4 5 visar god hänsyn
20. Jag som cyklist visar hänsyn när jag möter nyttjare som ej cyklar håller inte med 1 2 3 4 5 håller med
21. Hur upplever du följande: Cykelspår i marken
Cyklister som inte varnar
Inte av ett problem något av ett problem stort problem Cyklister som kör för fort
