• No results found

Joakim Edsj¨ o

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Joakim Edsj¨ o"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Joakim Edsj¨ o

Fysikum, Stockholms Universitet Tel: 08-674 76 48

Tentamen i Analytisk Mekanik, 5p

2 juni 2001 9–15

5 problem p˚ a 6 timmar. Varje problem ger maximalt 5 po¨ ang.

Skriv namn p˚ a alla blad!

Om du vill ha resultatet skickat till dig per e-post, ange din e-postadress p˚ a f¨ orsta sidan.

Hj¨ alpmedel: Physics Handbook.

1. En massa m kan r¨ ora sig friktionsfritt l¨ angs en cirkul¨ ar tr˚ ad (se figur).

Tr˚ aden roterar kring den vertikala diametern (z-axeln) med en konstant vinkelhastighet ω. Massan m p˚ averkas av gravitationskraften ned˚ at i figu- ren. L˚ at θ vara vinkeln mellan lodlinjen och massan m enligt figur.

a) Tag fram r¨ orelseekvationen f¨ or θ. (2p) b) Vid l˚ aga vinkelhastigheter ¨ ar θ = 0 en stabil j¨ amviktspunkt, medan den ¨ ar labil det vid h¨ oga vinkelhastigheter. Best¨ am den kritiska vin- kelhastighet ω c som skiljer dessa tv˚ a fall ˚ at. (2p) c) D˚ a ω < ω c ¨ ar endast θ = 0 och θ = π j¨ amviktspunkter, men d˚ a ω > ω c finns ytterligare en j¨ amviktspunkt. Best¨ am denna! (1p)

ω

θ R

m z

mg

Om du ¨ ar godk¨ and p˚ a inl¨ amningsuppgifterna beh¨ over du ej g¨ ora uppgift 2 nedan utan f˚ ar tillgodor¨ akna dig den ¨ and˚ a.

2. En homogen cylinder med massa M och radie R kan rulla utan friktion p˚ a en fix kil med toppvin- keln α (se figur). Runt cylindern l¨ oper ett tunt sn¨ ore (med f¨ orsumbar massa) vars ena ¨ ande ¨ ar f¨ ast i punkten A och vars andra ¨ ande ¨ ar f¨ ast i en massa m. Sn¨ oret l¨ oper ¨ over en friktionsfri och massl¨ os trissa vid A. Massorna m och M p˚ averkas

av gravitationskraften ned˚ at i figuren. α

m M radie R

A

a) Tag fram och l¨ os r¨ orelseekvationen f¨ or r¨ orelsen hos massan m. (3p) b) Best¨ am den toppvinkel α f¨ or vilken systemet befinner sig i j¨ amvikt. (2p) 3. a) Om f , g och h ¨ ar funktioner av de kanoniska variablerna, visa att f¨ oljande egenskaper

g¨ aller f¨ or Poisson-parenteserna

{f, gh} = g{f, h} + {f, g}h {fg, h} = f{g, h} + {f, h}g

(2p) b) Betrakta en partikel i tre dimensioner som r¨ or sig i potentialen

U = αz 2 e βx

2

+γy

2

; α, β, γ = konstanter, α = 0.

Best¨ am ett villkor p˚ a β och γ s˚ a att r¨ orelsem¨ angdsmomentets z-komponent ¨ ar bevarad

(f¨ or godtyckliga begynnelsevillkor). (3p)

1

(2)

4. a) Betrakta funktionalen

I[y] =

 x

2

x

1

f (y(x), y  (x), x)dx

ar y  = dy/dx och f ¨ ar en funktion av y, y  och x. x 1 och x 2 ¨ ar tv˚ a godtyckliga (men fixa) ¨ andpunkter med y(x 1 ) = y 1 och y(x 2 ) = y 2 . Visa att om I[y] antar ett extremv¨ arde s˚ a uppfyller y Eulers ekvation f¨ or variationsproblemet,

d dx

 ∂f

∂y 



∂f

∂y = 0

(3p) b) Betrakta tv˚ a punkter (x 0 , y 0 ) och (x 1 , y 1 ) i xy-planet. Visa att den kortaste v¨ agen mellan

dessa tv˚ a punkter ¨ ar en r¨ at linje. (2p)

Ledning: Linjeelementet ges av ds = 

(dx) 2 + (dy) 2 = 

1 + y 2 dx.

5. Genom att anv¨ anda en kanonisk transformation av typ B kan vi h¨ arleda Hamilton-Jacobis ekvation f¨ or den genererande funktionen S(q

 , P

 , t) s˚ a att den nya Hamilton-funktionen ¨ ar identiskt lika med noll.

a) Visa att man p˚ a samma s¨ att kan anv¨ anda en transformation av typ C med en genere- rande funktion U (Q

 , p

 , t) s˚ a att den nya Hamilton-funktionen ¨ ar identiskt lika med noll.

Vilken differentialekvation m˚ aste U i s˚ a fall uppfylla? (Denna kallas f¨ or Hamilton-Jacobis

ekvation i r¨ orelsem¨ angdsrepresentationen.) (2p)

b) Anv¨ and den ekvation du h¨ arledde i a) f¨ or att ta fram den genererande funktionen U (Q , p, t) f¨ or en partikel som kan r¨ ora sig vertikalt i ett homogent gravitationsf¨ alt, dvs med Hamiltonfunktionen

H = p 2

2m + mgq

ar q ¨ ar h¨ ojden ovanf¨ or horisontalplanet. Anv¨ and sedan detta U f¨ or att generera en ka- nonisk transformation som g¨ or problemet trivialt l¨ osbart. L¨ os r¨ orelseekvationerna f¨ or de nya kanoniska variablerna och best¨ am sedan r¨ orelsen {q(t), p(t)} om begynnelsevillkoren

¨ ar att p(t = 0) = mv 0 och q(t = 0) = 0. (3p)

Lycka till!

osningar kommer s˚ a sm˚ aningom att ansl˚ as samt finnas tillg¨ angliga p˚ a http://www.physto.se/~edsjo/teaching/am/index.html.

Formelsamling

Kanoniska transformationer

Typ A. Φ = Φ(q



, Q



, t) - genererande funktion p

i

= ∂Φ

∂q

i

; P

j

= − ∂ Φ

∂Q

j

; H = H + ∂ ˜ Φ

∂t Typ B. S = S(q



, P



, t) - genererande funktion p

i

= ∂S

∂q

i

; Q

j

= ∂S

∂P

j

; H = H + ∂S ˜ ∂t

Typ C. U = U(Q



, p



, t) - genererande funktion q

i

= − ∂U ∂p

i

; P

j

= − ∂U ∂Q

j

; H = H+ ∂U ˜ ∂t Typ D. V = V (P



, p



, t) - genererande funktion q

i

= − ∂V ∂p

i

; Q

j

= ∂V

∂P

j

; H = H + ∂V ˜ ∂t Noethers teorem

Om Lagrangefunktionen L(q



, ˙q

 ) beskriver ett autonomt system som ¨ ar invariant under transforma- tionen q

 → h s (q

 ) d¨ ar s ¨ ar en reell kontinuerlig parameter s˚ adan att h s=0 (q



) = q

 ¨ ar identitetstrans- formationen s˚ a ¨ ar

I(q

 , ˙q

 ) =

 f i=1

∂L

∂ ˙ q i d ds h s (q i )

 

 s=0

en r¨ orelsekonstant.

2

References

Related documents

constant of motion? Discuss your results. The rotation axis makes an angle α with the symmetry axis which is perpendicular to the plane of the frisbee.. a) Show that the symmetry

Vi inser att problemet har tv˚ a frihetsgrader och vi v¨aljer x och y som generaliserade koordinater enligt figur. x ¨ar massa 1s l¨age i f¨orh˚ allande till ursprungsl¨aget. y

We realize that the problem has two degrees of freedom and choose x and y as generalized coordinates according to the figure. x is the position of mass 1 with respect to the

En stege st˚ ar p˚ a en altan lutad mot en nyoljad v¨agg (mot vilken friktionen ¨ar f¨orsumbar) med lutningsvinkeln α (se figur). Det b¨orjar pl¨otsligt att regna, varvid

a) Problemet har en frihetsgrad och vi v¨aljer vinkeln θ mel- lan stegen och v¨aggen som generaliserad koordinat.. b) Stegen f¨orlorar kontakten med v¨aggen d˚ a accelerationen i

Vi kommer s˚ aledes att erh˚ alla sin- och cos-l¨osningar varf¨or st¨orningen ej kommer att v¨axa med tiden. Vi vet att r¨ orelsem¨ angdsmomentet ¨

Vi v¨aljer h¨ar att anv¨anda θ som generaliserad koordinat (vilket i detta fall visar sig ge enklare r¨orelseekvationer)... a) Stavarnas r¨orelseenergi best˚ ar av tv˚ a delar,

Eftersom vi ¨ar intresserade av sm˚ a sv¨angningar kan vi Taylorutveckla dessa uttryck och bara beh˚ alla de termer som ¨ar l¨agst i ordning.. Problemet har tv˚ a frihetsgrader och