• No results found

Joakim Edsj¨o

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Joakim Edsj¨o"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Joakim Edsj¨o

Fysikum, Stockholms Universitet Tel: 08-55 37 87 26

L¨ osningar till

Tentamen i Analytisk Mekanik, 5p

24 augusti 2001

L¨ osningar finns ¨ aven tillg¨ angliga p˚ a

http://www.physto.se/~edsjo/teaching/am/index.html.

Uppgift 1

a) Se Scheck, avsnitt 3.2.

b) Tr¨oghetstensorn ges av

~ ~ I =

Z

[~x · ~x − ~x~x] ρ(~ x)d 3 x

d¨ar ~x·~x ¨ar en vanlig skal¨arprodukt och ~x~x ¨ar en dyadprodukt. I ett kartesiskt koordinatsystem ges komponenterna av

I ij = Z 

~x 2 δ ij − x i x j

 ρ(~ x)d 3 x. (1)

Enligt Ekv. (1) har vi I zz =

Z

(x 2 + y 2 )ρ(~ x)d 3 x

≤ Z

(z 2 + x 2 + y 2 + z 2 )ρ(~ x)d 3 x

= Z

(z 2 + x 2 )ρ(~ x)d 3 x + Z

(y 2 + z 2 )ρ(~ x)d 3 x

= I yy + I xx ,

d v s, I zz ≤ I xx + I yy , vilket ¨ar precis vad som skulle visas.

Likhet g¨aller d˚ a Z

z 2 ρ(~ x)d 3 x = 0,

d v s d˚ a kroppen saknar utstr¨ackning i z-led, d v s ¨ar en tunn plan skiva i xy-planet.

(2)

Uppgift 2

Vi inser att problemet har tv˚ a frihetsgrader och vi v¨aljer x och y som generaliserade koordinater enligt figur. x ¨ar massa 1s l¨age i f¨orh˚ allande till ursprungsl¨aget. y ¨ar massa 3s l¨age i f¨orh˚ allande till den h¨ogra trissan. Detta inneb¨ar att vi kan skriva ¨andringen av h¨ojden f¨or de tre massorna

som 

z 1 = x z 2 = y − x z 3 = −y − x

(2)

Detta ger den kinetiska energin

T = 1

2 m 1 ˙z 2 1 + 1

2 m 2 ˙z 2 2 + 1 2 m 3 ˙z 2 3

= 1

2 m 1 ˙x 2 + 1

2 m 2 ( ˙y − ˙x) 2 + 1

2 m 3 (− ˙x − ˙y) 2

= 1

2 (m 1 + m 2 + m 3 ) ˙x 2 + 1

2 (m 2 + m 3 ) ˙y 2 + (m 3 − m 2 ) ˙x ˙y

m 1

m 2

m 3 0

y 0 z 1

z 2

z 3 z

x

Den potentiella energin ges av

U = m 1 gz 1 + m 2 gz 2 + m 3 gz 3 = (m 1 − m 2 − m 3 )gx + (m 2 − m 3 )gy vilket ger oss Lagrangianen, L = T − U

L = 1

2 (m 1 + m 2 + m 3 ) ˙x 2 + 1

2 (m 2 + m 3 ) ˙y 2 + (m 3 − m 2 ) ˙x ˙y − (m 1 − m 2 − m 3 )gx − (m 2 − m 3 )gy (3) Derivatorna av L ges av

( ∂L

∂x = −(m 1 − m 2 − m 3 )g

∂L

∂y = −(m 2 − m 3 )g ;

( ∂L

∂ ˙ x = (m 1 + m 2 + m 3 ) ˙x + (m 3 − m 2 ) ˙y

∂L

∂ ˙ y = (m 2 + m 3 ) ˙y + (m 3 − m 2 ) ˙x Lagranges ekvationer ger oss d˚ a r¨orelseekvationerna

(m 1 + m 2 + m 3 )¨ x + (m 3 − m 2 )¨ y + (m 1 − m 2 − m 3 )g = 0 (4) (m 2 + m 3 )¨ y + (m 3 − m 2 )¨ x + (m 2 − m 3 )g = 0 (5) Genom substitution kan vi l¨osa ut ¨ x ur Ekv. (4) och s¨atta in i Ekv. (5). Vi erh˚ aller d˚ a

[m 1 (m 2 + m 3 ) + 4m 2 m 3 )] ¨ y + 2m 1 (m 2 − m 3 )g = 0 P˚ a samma s¨att kan vi l¨osa ut ¨ y ur Ekv. (4) och s¨atta in i Ekv. (5) f¨or att erh˚ alla

[m 1 (m 2 + m 3 ) + 4m 2 m 3 ] ¨ x + [m 1 (m 2 + m 3 ) − 4m 2 m 3 ] g = 0 B˚ ada dessa ekvationer integreras enkelt tv˚ a g˚ anger f¨or att ge l¨osningen

x(t) = − [m 1 (m 2 + m 3 ) − 4m 2 m 3 ] g m 1 (m 2 + m 3 ) + 4m 2 m 3

t 2

2 + At + B y(t) = − 2m 1 (m 2 − m 3 )g

m 1 (m 2 + m 3 ) + 4m 2 m 3 t 2

2 + Ct + D

(3)

d¨ar A, B, C och D ¨ar konstanter vilka best¨ams av begynnelsevillkoren. Insatt i Ekv. (2) ger dessa ekvationer oss r¨orelsen f¨or de tre massorna.

Uppgift 3

a) Poissonparentesen mellan tv˚ a kanoniska variabler f och g definieras som

{f, g} = X f

i

 ∂f

∂p i

∂g

∂q i

− ∂f

∂q i

∂g

∂p i



Betrakta nu en transformation fr˚ an (q

e

, p

e

) till (Q

e

, P e ), d¨ar

 Q i = Q i (q

e

, p

e

, t) P j = P j (q

e

, p

e

, t) Denna transformation ¨ar kanonisk om f¨oljande g¨aller

 

 

{Q i , Q j } = 0 ; ∀ i, j {P i , P j } = 0 ; ∀ i, j {P i , Q j } =

 0 ; ∀ i 6= j 1 ; ∀ i = j b) Vi vet att tidsutvecklingen f¨or en kanonisk variabel f ges av

df dt = ∂f

∂t + {H, f } (6)

L˚ at nu f = q 1 p 2 − q 2 p 1 och s¨att in detta i Ekv. (6) och kr¨av att df /dt = 0, 0 = df

dt = ∂f

|{z} ∂t

0

+{H, f } = {q 1 p 2 − q 2 p 1 , p 2 1

2m + p 2 2

2m + a 1 q 2 1 + a 2 q 2 2 } (7)

Notera nu att alla Possionparenteser mellan de kanoniska variablerna ¨ar noll f¨orutom {p i , q j } = 1 om i = j.

Vi kan vidare utnyttja f¨oljande egenskaper hos Poissonparenteserna f¨or att f¨orenkla v˚ art uttryck,

{f, gh} = g{f, h} + {f, g}h ; {f g, h} = f {g, h} + {f, h}g ; {f, g} = −{g, f } Ekv. (7) kan d˚ a f¨orenklas till

0 = p 2

2m {q 1 , p 2 1 } + a 2 q 1 {p 2 , q 2 2 } − p 2 1

2m {q 2 , p 2 2 } − a 1 q 2 {p 1 , q 2 1 }

= p 2

2m 2p 1 {q 1 , p 1 }

| {z }

−1

+a 2 q 1 2q 2 {p 2 , q 2 }

| {z }

1

− p 1

2m 2p 2 {q 2 , p 2 }

| {z }

−1

−a 1 q 2 2q 1 {p 1 , q 1 }

| {z }

1

= p 1 p 2

2m − p 1 p 2

2m + 2q 1 q 2 (a 2 − a 1 ) = 2q 1 q 2 (a 2 − a 1 )

Vi ser s˚ aledes att vi m˚ aste kr¨ava att a 1 = a 2 f¨or att q 1 p 2 − q 2 p 1 ska vara en r¨orelsekonstant.

(4)

Uppgift 4

Den kinetiska energin ges av T = 1

2 m(l ˙ ϕ) 2 + 1

2 m ˙l 2 = 1

2 m(l ˙ ϕ) 2 + 1 2 mα 2 och den potentiella energin ges av

U = −mgl(t) cos ϕ.

Lagrangianen ges d˚ a av

L = T − U = 1

2 m(l ˙ ϕ) 2 + 1

2 mα 2 + mgl cos ϕ.

Den kanoniska r¨orelsem¨angden ¨ar

p ϕ = ∂L

∂ ˙ ϕ = ml 2 ϕ ˙ vilket slutligen ger oss Hamiltonianen

H = p ϕ ϕ − L = ˙ p 2 ϕ ml 2 − 1

2 ml 2  p ϕ

ml 2

 2

− 1

2 mα 2 − mlg cos ϕ

= 1

2 p 2 ϕ ml 2 (t) − 1

2 mα 2 − mgl(t) cos ϕ = H(t) (8)

Vi noterar att Hamiltonianen beror explicit av tiden p.g.a det tidsberoende tv˚ anget (l¨angden p˚ a sn¨oret som minskar med tiden).

Energin f¨or systemet ges av

E = T + U = 1 2

p 2 ϕ ml 2 (t) + 1

2 mα 2 − mgl(t) cos α = E(t) (9) Notera att energin E 6= H. J¨amf¨or vi Ekv. (8) och (9) ser vi att

E(t) = H(t) + mα 2

Eftersom Hamiltonianen beror explicit av tiden kan den ej vara en r¨orelsekonstant, vi har att dH

dt = ∂H

∂t + {H, H} = ∂H

∂t 6= 0 Av samma anledning ¨ar energin ej heller en r¨orelsekonstant,

dE dt = ∂E

∂t + {H, H + mα 2 } = ∂E

∂t 6= 0

S˚ a, vi har sett att Hamiltonianen ej ¨ar lika med den totala energin och vi har ocks˚ a sett att varken

Hamiltonianen eller energin ¨ar r¨orelsekonstanter. Om v˚ ara tv˚ angsvillkor ej beror p˚ a tiden och vi

skriver Lagrangianen p˚ a dess naturliga form L = T − U s˚ a ges Hamiltonianen av H = T + U , men

i detta fall beror tv˚ anget p˚ a tiden och d˚ a g¨aller inte detta. Vi utbyter ocks˚ a energi med systemet

genom den externa kraften som drar i sn¨oret och d¨arf¨or ¨ar energin ej bevarad.

(5)

a) Vi inf¨or ett roterande koordinatsystem ¯ K d¨ar x- och y-axlarna ligger i frisbeens plan och z- axeln ligger l¨angs med symmetriaxeln vinkelr¨att mot detta plan. Detta ¨ar ett principalsystem med tr¨oghetsmomenten (se Physics Handbook, eller r¨akna ut dem)

I 1 = 1

4 mr 2 ; I 2 = 1

4 mr 2 ; I 3 = 1 2 mr 2 Euler’s dynamiska ekvationer i v˚ art system ¯ K lyder

 

 

˙¯

ω 1 + I 3 I −I 1 2 ω ¯ 2 ω ¯ 3 = N ¯ 1

˙¯

ω 2 + I 1 I −I 2 3 ω ¯ 3 ω ¯ 1 = N ¯ 2

˙¯

ω 3 + I 2 I −I 1 1 ω ¯ 1 ω ¯ 2 = N ¯ 3 I v˚ art fall ¨ar I 1 = I 2 och alla vridmoment ¯ N i = 0, vilket ger oss

˙¯

ω 1 + I 3 I −I 1 1 ω ¯ 2 ω ¯ 3 = 0

˙¯

ω 2I 3 I −I 1 1 ω ¯ 3 ω ¯ 1 = 0

˙¯

ω 3 = 0 Den sista av dessa ekvationer ger omedelbart att

¯

ω 3 = Ω || = konst.

Inf¨or nu f¨oljande konstant

Ω 0 = I 3 − I 1

I 1 ω ¯ 3

och vi kan skriva de f¨orsta tv˚ a av Eulers dynamiska ekvationer som

 ˙¯ω 1 = −Ω 0 ω ¯ 2

˙¯

ω 2 = Ω 0 ω ¯ 1 L¨osningen till dessa ekvationer ¨ar l¨att och finna och ges av

 ω ¯ 1 = Ω ⊥ cos(Ω 0 t + β)

¯

ω 2 = Ω ⊥ sin(Ω 0 t + β) Vinkelhastighetsvektorn uttryckt i ¯ K-systemet ges s˚ aledes av

¯

ω = Ω ⊥ cos(Ω 0 t + β), Ω ⊥ sin(Ω 0 t + β), Ω ||

 Uttryckt i ¯ K-systemet ges r¨orelsem¨angdsmomentet av

¯

L = I · ¯ ω = (I 1 ω ¯ 1 , I 2 ω ¯ 2 , I 3 ω ¯ 3 )

= I 1 Ω ⊥ cos(Ω 0 t + β), I 1 Ω ⊥ sin(Ω 0 t + β), I 3 Ω ||



Fr˚ an uttrycken f¨or ¯ L och ¯ ω ¨ ar det uppenbart att symmetriaxeln (¯ 3-axeln), ¯ L och ¯ ω ligger i

samma plan.

(6)

b) Eftersom inga externa kraftmoment verkar p˚ a frisbeen, m˚ aste L vara bevarad. Eftersom L roterar kring ¯ 3-axeln med vinkelhastigheten Ω 0 i ¯ K-systemet, m˚ aste ¯ 3-axeln rotera med vin- kelhastigheten Ω 0 kring L i ett icke-roterande system. Den s¨okta vinkelhastigheten ¨ar s˚ aledes

0 = I 3 − I 1 I 1

¯ ω 3

Om ω 0 ¨ ar vinkelhastigheten f¨or rotationen kring rotationsaxeln s˚ a ¨ar ¯ ω 3 = ω 0 cos α varf¨or vi f˚ ar att

0 = I 3 − I 1 I 1

ω 0 cos α

Om vi nu s¨atter in uttrycken f¨or I 3 och I 1 samt att ω 0 = 2πν f˚ ar vi slutligen den s¨okta vinkelhastigheten

Ω 0 = 2πν cos α

References

Related documents

Ange n˚ agon l¨ osning till

(Ledning: G¨ or ett l¨ ampligt variabelbyte, utnyttja sedan symmetri hos integranden med avseende p˚ a integrationsomr˚ adet och bilda en l¨ amplig utt¨ ommande f¨

Visa att det finns en och samma vektor (olika nollvektorn) som ligger i alla

[r]

[r]

När man räknar härleds detta samband relativt enkelt med implicit derivering och kedjeregeln som på följande

[r]

We realize that the problem has two degrees of freedom and choose x and y as generalized coordinates according to the figure. x is the position of mass 1 with respect to the