Lundberg, S.: De svenska Xyletinus-artema (Coleoptera, Anobiidae). [The Swedish species of Xyletinus Latreille(Coleoptera,Anobiidae).I -Ent.Tidskr. ll2: l0l-l05.UmeA,Sweden

De svenska Xyletinus-arterna (Coleoptera, Anobiidae)

STIG LUNDBERG

Lundberg, S.: De svenska Xyletinus-artema (Coleoptera, Anobiidae). [The ^Swedish species of Xyletinus Latreille(Coleoptera,Anobiidae).I -Ent.Tidskr. ll2: l0l-l05.UmeA,Sweden

I 99 I . ISSN 00 I 3-886x.

Nine species of Xyletinus Latreille have been recorded from Sweden. X . tremulit ola Y. Kangas and X. vaederoeen.si.s Lundberg are in North Europe only known from Sweden. Most Xyletinus species are collected rarely and usually in low numbers. An indentification key is presented for the Swedish species. The known Swedish records are listed for each species together with information on their biology. Larval development takes place in the following habitats: (l)

deciduous softwood decay - ^{X. ater} (Creutzer), X. pe<'tinatu.r (Fabr.), X.'t,aederoeensis and X. longitarsis Jansson; (2) droppings, chiefly of hare -X.laticollis (Duft.),X. hanseni Jansson andX. planicol/is Lohse; (3) aspen bark -X. tremulicola;(4) dying hard wood of aspen -

X. fibyensis ^Lundblad.

S. Lundberg, Skeppsbrog,atan 9, S-951 35 Luled, Su'eden.

Inledning

Bland tragnagama(Anob五 dac)utgё

′

rJ′

ンs Latreille en grupp som for flertalet skal―

baggssamlarc hё r till de samst representerade och samtidigt besvarligaste att artbestamma.orsaken ar dels att man oftast bara far cnstaka exemplar, vanligen vid slaghavning,OCh dels de till det yttre stora likhetema rnellan artcma l kombination ined avsaknanden av bestamningstabener for de nor―

diska artema.Flera av artema erhans i stё re antal

fё

rst nar inan kanner till biologin,vilken har varit Okand fё

Dessa faktorer har bidragit till att nagra arter varit sammanblandade och till att nagra arter ny―

beskrivits relativt sent vilket ocksa fOrsvarat be_

stamningen.

Fё

r naⅣ arande ar 9ス

`ri′

ンS―

arter kanda i Norden och i Svcrige:′

rFcο

`′

・_,ρ

`CrJ77α

S,

ソα′

^dセ

``″

SFS,ノわッ

`″

Sブs,″・

`″

cο

gJ燿

Fs,

たαη

′′och ρ′ α

`0′

′ ′ s lnte nlindre an 5 av dcssa ar beskrivna efter svcnskt material(ッ α′ de′ ・ο

``71- SFS,′

わッ′″ ^Sis,r′ ・′″′′′

`・

ο″

ο″ gF忽 ′

s ochた α′ s′ ―

′プ ).De tva artema vα

`′

η′′″

OCh″ ・′″ノたヽ ο′ θ ar dessutOm hittills i Norden bara kanda fran sve_

rigc.

I modem tid har slaktet xッ ′ ′

′s behandlats av bl a Lohse(1969), Koflcr(1970)och Gottwald (1977).Da nagon salnlad bestamningstaben fё

svenska artcma saknats och fOrhoppningsvis ana arter nu ar kanda lamnar jag har cn sadan tabell

tillsammans med uppgifter om biologi och utbred- ning.

Historik

Thomson ⁽ 1862) fcrrde upp de tvA arterna ater och pectinatus fcir Sverige. Diirefter drdjde det niira

70 ir ^innan Jansson (1930) behandlade sliiktet samt beskrev X. longitarsis (1942) och senare liven X. hanseni (1947). Dessfdrinnan hade Jans- son & Sjdberg ⁽ l93a) anmelt X. laticollis som ny fcir landet. Lundblad (1949) beskrev X. fihyensis, medan jag sjiilv 1956 upptiickte X. tremulicola i Norrbotten, vilken senare beskrevs av Y. Kangas (1958). Utifrfln svenskt material har jag senare beskrivit X. vaederoeensis Lundberg, 1969, och

X . suecie'us Lundberg, 1972. Den senare har ddref- ter (Gottwald 1977) synonymiserats med plani- col/is Lohse.

Frfln Sverige har ytterligare en art rapporterats (Palm 1959: 280) niimligen X. subrotundatus Lac.

fr6n Viirmland. Aktuella exemplar har dock visat

sig tillhdra longitarsis (Lundberg 1973a). Den frfln Finland beskrivna X. gronblomi Y. Kangas, 1955, har synonymiserats med fibyensis ^(Lund- berg 1968).

Biologi och utbredning

I dag iir biologin fcir samtliga kdtnda Xyletinus-

arter i huvudsak utredd 6ven om ytterligare upp-

102 Stig Lutrdbcrg

gifter iir viirdefulla. Flera arter utvecklas i vitrdtad ved (ater, pe(tinatus, t'aederoeensis och longitar- sis), nAgra i spillning (laticollis, hanseni och pla- nicollis), en art i ^aspbark (tremulicola) och en i

hlrd d<jende aspved (fibyensis). Genomgiende tycks utvecklingen normalt vara tv6-6rig.

Xylerinus laric'ollis (Duftschmid, 1825) Utbredning: Ha, Sm, Vg och Bo.

Arten iir endast kiind i enstaka exemplar frAn scidra Sverige, friimst liings Vastkusten. Den anges i ut- landet leva i torkande spillning (Lohse 1969: 5l)

och iir i Danmark bl a tagen i anslutning till fflr- spillning (Hansen 1964). Detta 6r den enda av vAra arter som mig veterligt inte kliickts i Sverige.

X;letinus ater (Creulzer, 1796) Utbredning: Sk-Bo, Nii-Vs, Dr, Me och Jii.

Trots att denna art dr den som vanligast erhAlles genom slaghflvning i ^scidra och mellersta Sverige har n6gra sflkra uppgiftger om biologin tidigare

mig veterligt inte publicerats. Arten har dock kliickts av Biirje Andersson (in litt.) ur vitrdtad aspved fr&n Eldgarn i Uppland 1979. Dessutom har Andersson tagit nAgra exemplar genom bank- ning pA torr rdnn och Palm (1959:279) skakat ned den frin svampiga ekgrenar. Uppenbarligen lever arten i vitrdtad ved av flera olika lcivtriid.

Xyletinus pectinatus (Fabricius, 1792) Utbredning: Sk, Sm, Ot, og, Stj-vr, Jii och Nb.

Arten iir vid flera tillfiillen kliickt ur vitrtitad ekved (Palm 1959 och fcirf.), bl a fr&n stiingselstolpar och grenved. Di arten ocksA tagits i ^Norrbotten

dels sittande pi en husviigg (Palm

95

:

86), dels slagh6vats vid VitA 1617-47 (Bengt Vidgren in litt.) mAste arten ocksA utvecklas i andra radslag.

Xyletinus vaederoeensis (Lundberg, ₁₉₆₉₎ Utbredning: Sk, Sm, Ol, Bo och Up.

Arten beskrevs efter material som Olov Lundblad insamlat pA Hallands Viiderri, Sk6ne, genom bank- ning av ekgrenar i ett omrAde med starkt aspinslag i juni 1951 . Diirefter har jag slaghivat den i Hall- torps Hage ^pA Oland l9l7-75 och vid Abbetorp i SmAland 716-79 d5l ytterligare exemplar tagits av Folke Olsson. Den iir iiven kltickt ur barkfallna

aspgrenar liggande p[ backen i ett litet aspbestind pA Eldgam i Uppland 1974 (Leiler &Prntz 1977).

Xyletinus fibyensis (Lundblad, ¹⁹⁴⁹⁾ Utbredning: Sm, Og, Bo, Nii-Up och Nb.

Arten iir ndstan genomgiende tagen i anslutning

till asp. Ursprungligen beskrevs den efter material frfln Fiby urskog som slaghavats av Olov Lund- blad. Arten beskrevs senare frAn Finland under namnet X. gronblomi Y. Kangas, 1955, vilket sy- nonymiserats med fibyensis av Lundberg (1968).

Jag har plockat den krypande pA en Trypoph- loeus-angripen asp i Scidermanland men mest slagh6vat den pi sm6aspar, fr6mst sidana som hArt betats av iilg (s k krattasp). Siirskilt fr6n slutet av juni till mitten av juli har den tagits vid hAvning pA sAdana aspar med vissnande lciv (Baranowski

t975).

Larver har ocksA hittats i Smiland och Uppland

i torkande toppkvistar pfl s6dana aspar i hflrd ved (Ambj<irn Carlsson respektive Bengt Ehnstrdm in

litt). Ehnstr6m (in litt.) har vid flera tillfiillen pi-

triiffat larver i ca 3-5 mm tjocka iilgbetade asp-

Fig. l. Xyletinus, habitus. Skalstreck I mrn. Omritad fr6n

Lohse (1969: 50).

De syenska Xyletinus-arterna 103

Fig.2-10. Xyletinus,genitalbAgensutskotthoshanen.-2.X.ater(Creulz.).-3.X.laticollis (Duft.).-4.Xpectinatus (Fabr.). -5. ^X. t'aederoeensis Lundberg. 4. X. u'emulicola Y. Kangas. -7. X. longitarsis ^Jansson. -8. ^X. fibyensis Lundblad. -9. X. ^{hanseni Jansson.} -10. X. planicol/is ^Lohse.

Process of male genital bow.

skott pa ca l,5 m hOga buskar. Larvcma sitter antingen i margcn nara bettstanet cncr cn bit ner i anslutning till sidogrenar dな dc ofta legat lncra under barkcn.

狗 ′ ′

″′S″・

`″ ″′ たο′ α (Y Kallgas,1958) UtbК dning:Up,Hs,J五 ,Nb och Pi

Artens biologi klarladcs i samband med att inate―

rialet som ut』 ordC underlagお r bcskr市 ningcn in―

samlades utanお r Kalix i Norrbotten 1956(Lund―

berg 1961). Artcn lcver i lock, dё d OCh ofta svampig,aspbark pa saval stacndc solll liggande oftast grova aspar.Dcn aterflnns rncst i krondelen men avcn i grcnar, vanligcn tillsammans mcd barkborren T7ゞ pο ′

ο

`ン

s わブ _,′ ′ ″′′ ν s Eggers, 1927. Framst inns dcn pa sOlcxponcrade frista―

endc trad men aven itata bcstand.Endast cnstaka iinagines har tagits i dct fria,springandc i solskcn pa asp rcsp Sanats ur angripcn aspbark ilnittcn av juni Flyghalcn ar ungcfar dubbclt sa grova i dia_

meter som dc av 7′ ^・ ゞ

)P力 ′ ο′ frs och artcn ar latt att fa tag pa genom att man tar in angripcn bark och klacker.

Sydligast ar artcn kand fran cn lokal utanfOr Uppsala(Lundberg 1967),mcn anmarkningsvart

nOg ar den hittins bara kand fran svcrigC. I)en maste annas atininstonc i Finland

Artcn anscs p g a kravet pa specien konsistens pa utvecklingsbarken och fa fynd tillhё ra gruppen

"sarbara"artcr,dvs aier vars Overlevnad intc ar sakcrstand pa langrc sikt(EhnstrOm &Wald6n 1986:261).

イメ′′^J″″S′ο″gノ″^7・Sプ

S(Jansson,1942) Utbredning:Sk,Bl,Sm,01,Og― Bo och Sё ― Vr Arten leverliksom _ρ

`ε

′ ′ ′α′ lrs i torr vitrё tad ekved framst i dё da delar av stammar och grova grcnar mcn ocksa i stangSclst。 lpar(Palm 1959 och brf.).

X、

′ ′

″ lrs/1α ′ ,s`″ ′ (Jansson, 1947)

Utbrcdning:Sk― Og,S6,Vr、 Dr,An― Nb.Ly,Lu och To Denna art har konstatcrats lcva i flamst tOr har―

spillning mcn avcn i alg_ Och troligcn avcn bl a farspillning(Lundbcrg 1973b)Den finns sakcrli_

gen i hcla landct fran Skanc upp till Abisko natio―

nalpark Artcns narvaro kan konstatcras pa nyghal och larvcri gammal spilining och dcn kan klackas i stort antal genom insanlling av harpar!Or framst pa tOrra sandiga lokalcr

︲︲み ８

104 Stig Lundberg,

Xyletinus planicollis (Lohse, 1957) Utbredning: S6-Vs, Jii, Vb och Nb.

Denna art uppfficktes ursprungligen i Sverige pA Haparanda Sandskiir i Norrbotten 1968, varifrAn den beskrevs under namnet X. suecicus Lundberg, 1972. Arten har senare konstaterats vara identisk med den frtn Tyskland 1957 beskrivnaplanicollis (Gottwald 1977).

Arten iir i huvudsak slag- eller bilhtvad. Jag kunde dock 1987 konstatera att aven denna art utvecklas i ton harspillning genom undersdkning av sidan i ett grustag vid Giilld i Jiimtland diir flera exemplar slaghlvats av Alan Dufberg och Jean-Robert Bergvall. Exemplar har kliickts ur in- samlad spillning siviil 1987 som 1989.

Bestiimning

De nordiska Xyletinus-arterna dr genomgflende svarta - mcirkbruna och storleken varierar frAn ca 2,5 till nflra 5 mm. Habitus framgAr av Fig. l. Vid fAngst ligger de ofta med ben och antenner in- dragna ett tag i slaghlven varfdr de llitt fdrbises.

Hanama kiinns igen pA starkare kammade anten- ner. En mycket viktig artkaraktar ar formen pA genitalbAgens utskott hos hanama (Fig. 2-10), som liimpligen prepareras fram. Likasfl bdr under- sidan pi frambrtjstet mellan mellanbenen kontrol- leras. X. ater har niimligen en tydlig kril diir som visserligen gAr att se iiven frin sidan men liittast ses pi opreparerade djur. Anteckningar om bioto- pen frir fynden kan ocksi vara viirdefulla.

Besttimningstabell

I Frambr6st med tydlig kril. Halsskdld starkt "klock- formig", matt med tatt fjallig skulptur. Tiickvingar matta med raspig punktur. Skutell med ^parallella sidor. GenitalbAgens utskott smalt tillspetsat ^(Fig.

D.L1ngd2.64mm.. ..: ... ^dter - Frambrdst utan sedan kdl. Ovriga karaktdrer va-

rierande ...2

2 Mellanrum mellan tiickvingestrimmor med raspig punktur. Halssktjld utpriiglat kullbrmig, gliinsande lint och tatt punkterad med inblandade negot grdvre punkter vilka sitter tiitare mot sidorna. Skutell brett avrundad. Cenitalbigens utskotl kort (Fig.3). Van- ligcn sandiga marker. ....laticollis - Mellanrum mellan tiickvingestrimmor cj med raspig

punktur. Ovriga karaktiirci varicrande... ³ 3 Skulptur pr1 mittcn av halsskiilden bestir av linare

och tiitarc punkter, cj ljiillig. .... .. ..4 - Halsskiild mcd l'iitllig skulptur. .... ... ⁵ 4 Liingd 3,5-5 mm. Ovcrsida mdrkbrun, tydligt l'ett-

gl:insandc. aldrig nrattsvart. Antenncr och ben r(id-

Fig. I 1-12. Xyletinus, hangenitalier. -l ^{L Penis och pa-} fiI:l:. ^-12.X. hanseni Jansson, spetsen av hcigra para- gula. Ben relativt lAnga och slanka. Skutell ofta lju-

sare iin de relativt lAnga och parallella tiickvingama.

Genitalbage utan eller med mycket kort utskott (Fig.

4). Vanligen skogsmark. ^pectinatus - Liingd 2,5-3,4 mm. Oversida svart gliinsande med

mrirkt brungrA behAring. Halssktildens mittparti med en mer eller mindre tydlig mittfAra. ^Genital- bAge med brett, btijt utskott (Fig. 5). Vanligen

skogsmarkmedaspinslag. ...vaederoeensis

5 Baktarsens frirsta led mer iin dubbelt sA lAng som

vid spetsen bred; andra leden viisentligt langre an

bred... ...6

- Baktarsens fcirsta led ej dubbelt sfl lAng som bred;

andra leden knappt liingre iin vid spetsen bred.. . . 7

6 ^Kropp slankare och mer parallell. FtirhAllande liingd

till bredd: 2,6-2,8. Halsskiild kortare, bredare och mer tillplattad med tydlig punktur mellan fjiillen och liksom tiickvingama med tydlig glans. Tiickvinge- mellanrum plana. Genitalbigens utskott mycket kraftigt (Fig. 6). Langd 3,0-4,0 mm. Skogsmark men aven i anslutning till fristflende d6ende

aspar... ... tremulicola

- ^{Kropp bredare} och robustare. FtirhAllande liingd till

bredd: 2,2-2,5. Mattsvart med mellanrum pA tack- vingar svagt viilvda frhmst baktill och framtill. Tyd- lig punktur saknas pfr den mer klockformade hals- skrilden. GenitalbAge med ett ganska kraftigt tillspetsat utskott (Fig. 7). LAngd 3,9-5,0 mm.

Ekmarker men :iven i stiingselstolpar o d av

ek... longitursis

7 Kroppsliingd 2.3-2,9 mm. Halsskrild matt med starkt fjiil

g-rynkig skulptur. Tiickv ingar bekllidda med m6rkbrun behAring. Genitalb6ge med ett karak- teristiskt s-lbrmat utskott (Fig. 8). Aspkratt- markcr.

- Kroppsliingd dvcr 3,2 mm

. . . ..fibyensis

...8

■

日

8 Fё ttcr och ben rё

dbruna Halsskё

mcd in punktur i bottcn mcllan ttallCn.Tack宙 ngar mcd tat vitgri beharing Antenner brunsvarta Spet―

scn pa hancns paramcrcr hakformig(Fig 12),vilkCt

sat utskott(Fig 9)Langd:3,44,Omm O■ ast san―

diga ё ppna marker inen aven skogsmark /1“ ″ゞ′″′

―

cr inindrc svartade Antenner

rkt svartbruna Halssk01d med matt, tat grё

punktur Tackvingar inatta rned rynkig struktur och fln grasvart beharing (3cnitalbagc mcd korl aVrun_

dat utskott(Fig 10)Langd 3,24,O mm Oppna sandiga marker, grustag planicollis Jag vill tacka Bcirje Andersson, Ambjcim Carlsson och Bengt Ehnstrcim fcir bl a kliickningsuppgifter samt Anders Nilsson frir hjiilp med figurerna.

Litteratur

Baranowski, R. 1975. NAgra bidrag till kiinnedomen om coleopterfaunan vid nedre Daliilven. l. - Ent. Tidskr.

96:97-115.

Ehnstrrim, B. & ^{Wald6n, H.} W. 1986. Faunavlrd i skogsbruket - ^{den liigre faunan.} Jtinktiping (Skogssty- relsen).

Gottwald, J. 1977. Die paliiarktischen Xyletinus-Arten (Coleoptera, Anobiidae). - Acta ent. bohemoslov. 74:

158-t'77.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller (Co- leoptera). - Ent. Meddr. 33: l-507.

Jansson, A. 1930. Coleopterologiska bidrag. 2l-22.22.

Vflra Xyletinus-arter. - ^{Ent. Tidskr. 5l: 17l-172.}

- ^{1942. De} skandinaviska artema inom Xyletinus ater- komplexet (Col., Anobiidae). Nebst Beschreibung des

X. longitarsis nov. sp. - ^{Opusc. Ent.7: 22-27.}

- ^{& Sjdberg, O. 1934. Frir Sverige nya} Coleoptera. -

Notulae ent. l4: 87-98.

Dθ

″

α

′

`r′

″″

α′ ・

″θ

Kangas,Y 1955 Bcschrcibung eincr finnischen Xylcti―

nus― Art ― Ann Ent Fcnn 21:3-5

- 1958 ヽ Veitere Beitrage zur Kcnntnis dcr nordischcn

Artcn.― Ann Ent Fenn 24:28-34 Kofler,A 1970.Zur Systcmatik und Vcrbreltung euro―

Paischcr xyletinus―

Arten(COl,Anobiidac)一 Mlt―

tcllungen der Abteilung ftlr Zoologi und botanik am Landesmuseum''Joanncum"in Graz 35:61-74

Leiler,T.―

E.&Prutz,P 1977 Nya landskapsサ nd av skalbaggar(ColeOptera)― Ent Tidskr 98:95-96 Lohse,G A 1969 Familic:Anobiidac ― Dic Kafer

Mittelcur 8:27-59

Lundbcrg, S 1961 Bidrag ti1l kannedOm Om svcnska Coleoptera 4 -Ent Tidskr 82:64-68

- 1967 Bidrag tll kannedOm Om svcnska skalbaggar

10.―

Ent Tidskr 88:80-81

- 1968 Stenus receptus Bck synonynl till S proditor Er och Xyletinus grё nblomi Y Kangas synonym till X fibyensis Lundbl ― Ent Tidskr 89:69-70 - 1969 Xyletinus vaederoeensis nov sp (COI Anob五 ―

dac)― Ent Tidskr 90:211-212

- 1972. Xylctinus succicus nov sp (C01 Anob五 dae)

― Ent Tidskr 93:57-59

- 1973a Bidrag till kanncdOm Onl svcnska skalbaggar 14(ColeOptera)― Ent Tidskr 94:28-33

- 1973b.Tragnagare klhckt ur harspilining Nagot om biologin hos Xyletinus hanscni A Jns(COl,Anobii―

dac).―

Ent.Tidskr 94:37-38

Lundblad,0 1949 Die schwcdischen Xylctinus― Artcn

― Ent Tidskr 70:1-5

Palm,T 1951 Dic Holz― und Rinden―

sch、 vedischen Laubbaume _ Mcdd Statcns Skogs―

forskningsinst 40(2): 1-242

- 1959.Dic Holz― und Rinden― Kafer der sid und Mit

tel―

schwedischcn Laubbaume _opusc Ent Suppl 16: 1-374+93 flgs

Thomson,C G 1862 Skandinavicns Colcoptcra Vol 4 Lund

Nytt europeiskt standardverk

Fibigcr, M 1990 Ⅳοて′ 〃メ グα′

′ ο′α′´ど ｀

′ ノ Ⅳο

′ ″′ ″α′′ Entomological Prcss Sor￠

planschcr i fonnat 280×

210 mm ISBN 87-89430-01-8 Pris 680 DKK cxkl postavgiftcr Bokcn kan bestanas gcnom Apollo Books,Lundbyv可 36,DK-5700 Svcnd―

borg,Danmalk som erttuder lo%rabatt for abonne―

mang pa''Noctuidae Europacac"plancrad til1 12 voly―

mcr cnligtお り andc:V011&2 Noctuinae I&II av

Michael Fibigcr,vo1 3 Gcnitalier― Noctuinac av

∼

chacl Fibigcr & BalTy Goatcr, vo1 4 Hcliothinae av

Ⅳlichael Fibigcr, Hadcninac l av Hellllan Hackcr, vol 5 Hadcninac II av Herman Hackcr,vo1 6&7 Cucuninae av Gabor Ronkay&Laszlo Ronkay,vo1 8&9 Amphi―

pyrinac I&II av Hcnnan Hackcr,vo1 10 Bryophilinac, Acronictinac, Pantheinae, Plus五

olll nattflyn

Chloephorinae,Nolinac och Euteliinae av olika forfat―

tare,vol ll Acontiinae,Catocalinac,Hypcninac,Hype―

nodinae,Rivulinae och Henlliniinac av olika forfattare,

vol 12 Supplement till vol l-1l Checklist ёvcr dc curopelska artema

Efter divcrsc initiala svarighctcr har nu antligen den fё rsta volymen av Noctuidac Europacae ut―

kollarnit.Det har scdan lange saknats ctt Standard―

verk som kan ersatta spulcr(1910)OCh Culot (1909-1917).Noctuidac Europacae kommer utan tvekan att bli detta nya standardvcrk som sam―

manstaner dcn cnorllla kunskapsbas som sanllats