Hållbarhetsredovisning 2019

(1)

Hållbarhetsredovisning 2019

Miljökontrollant:

Bengt Jonsson, RISE Datum för godkännande av redovisning: 2020-05-13 Diarienr: 2020/1917-1.2.3

(2)

Rektors förord

Under det gångna året har mer än tusen medarbetare engagerat sig och bidragit till att formulera en ny vision för Linnéuniversitetet. I den nya Vision 2030, som universitetsstyrelsen fastslog i december 2019, har hållbarhet en central och självklar plats. Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling lyder vår nya vision och detta ska vägleda oss i all vår verksamhet under de kommande tio åren. Under 2020 tar vi fram målsatta ambitioner som ska konkretisera den övergripande visionen.

Med utgångspunkt i FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 tar Linnéuniversitetet ett brett grepp om hållbarhetsfrågor.

Som kunskapsinstitution och därmed en viktig samhällsaktör, har universitetet en nyckelroll i den omställning som krävs för att möta samhälleliga utmaningar. Det vilar därmed ett stort ansvar på universitetet. Men det är även en unik möjlighet att sätta positiva avtryck. Vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom kunskap som genereras i vår forskning och får genomslag genom utbildningar och i samarbeten med andra aktörer i samhället. Lärosätet har redan placerat sig väl i Universitetskanslerämbetets utvärdering av hållbar utveckling i utbildning. I arbetet med ett att skapa ett European University med sex andra framstående europeiska universitet, EUniWell, utmärker sig Linnéuniversitetet med en hög andel forskning som är relevant för Agenda 2030.

Hållbarhetsutmaningar låter sig inte rymmas inom separata discipliner utan skär tvärs över traditionella ämnesgränser. Vid Linnéuniversitetet inrättades därför under 2019 tre fakultetsövergripande och tvärvetenskapliga Kunskapsmiljö Linné.

Kunskapsmiljöerna syftar till att tillvarata olika kompetenser för att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar och 2020 läggs fler kunskapsmiljöer till den växande listan.

Vi vill även vara ett föredöme och bidra genom att minska miljöpåverkan från vår egen verksamhet. Linnéuniversitetet är en studie- och arbetsplats som ska genomsyras av hållbarhet; i våra fysiska miljöer, i vår resursförbrukning och i vårt klimatarbete. I detta strävar vi mot ständig förbättring genom systematiskt arbete. Vårt miljöledningssystem granskas årligen externt, och 2018 blev vi miljöcertifierade enligt ISO 14001 och alldeles nyligen även enligt EMAS. Vår hållbarhetsredovisning vill synliggöra resultatet av det systematiska arbetet som bedrivits under det gångna året och lyfter konkreta exempel på aktiviteter. I en stor, dynamisk kunskapsorganisation som vår, dyker det ständigt upp nya initiativ, samarbeten och satsningar kring hållbarhet, såväl i det stora som i det lilla. Vi blickar därför med stor entusiasm och tillförsikt fram mot att ta våra hållbarhetsambitioner vidare. Framstegen bidrar till att attrahera engagerade studenter och medarbetare som sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

Peter Aronsson

Rektor

(3)

Inledning

Med våra drygt 2 100 anställda och 33 000 studenter vill Linnéuniversitetet vara ett modernt universitet med Småland som bas och världen som spelplats.

Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar och bildades 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Idag erbjuder universitetet över 150 utbildningsprogram och 1 300 fristående kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelsvetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi. På Linnéuniversitetet finns även en rad olika uppdragsutbildningar såsom rektorsutbildning och polisutbildning.

“Vår kreativa kunskapsmiljö genomsyras av globala värden – internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling – i forskning, utbildning och administration.

Linnéuniversitetet odlar en internationell miljö där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas, och där alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om lika villkor och hållbar utveckling”.

(Linnéuniversitetets vision och strategi, En resa in i framtiden 2015-2020)

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Detta understryks i policy för hållbar utveckling, genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för hållbarhetsarbetet och de globala målen integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Linnéuniversitetet ska vara en betydelsefull drivkraft och förebild i arbetet för ett hållbart samhälle genom vår utbildning, forskning och samverkan. Som producent av forskning och kunskap, utbildare och samhällsaktör har universitetet både en möjlighet och ett ansvar att bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar universitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete. Målsättningen är att personal och studenter har goda kunskaper om hållbar utveckling i kombination med förmåga att kritiskt granska principerna och kapacitet att på ett konkret sätt tillämpa dem.

Vårt arbete med hållbar utveckling utgår ifrån människors delaktighet, kunskap och förståelse, och tar hänsyn till de naturgivna begränsningarna.

Under de senaste åren har Linnéuniversitetet fått flera goda omdömen som bevis på att vi är på rätt väg i vårt hållbarhetsarbete. Universitetskanslerämbetet genomförde 2017 en tematisk utvärdering av landets lärosäten där Linnéuniversitetet fick det högre omdömet: att vi har väl utvecklade processer för arbetet med hållbar utveckling i undervisningen. Linnéuniversitetet blev 2018, som tionde lärosäte i Sverige, miljöcertifierat enligt ISO 14001-standarden.

I februari 2020 blev Linnéuniversitetet också registrerat enligt EMAS. Miljöcertifieringen (ISO 14001 och EMAS) visar att det finns en systematik i arbetet och för lärosätet innebär certifieringen en inspiration för att ta nya steg.

Som en del i det systematiska arbetet med miljö- och hållbar utveckling följs våra hållbarhetsmål upp årligen. Denna redovisning utgår från våra åtta målområden och redovisar resultat samt exempel på genomförda aktiviteter under 2019 för respektive målområde.

(4)

Policy för hållbar utveckling

Dagens och framtidens samhällsutmaningar efterfrågar holistiska perspektiv och nya sätt att tänka. Som kunskapsorganisation möter Linnéuniversitetet dessa utmaningar genom utbildning av nutida och kommande generationer och genom vår forskning som genererar kunskap för en förbättrad samhällsutveckling. Med utgångspunkt i vår vision ”Linnéuniversitetet – en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet” samt i FN:s hållbarhetsmål, vill vi delta i den samtida globala debatten för framtidsutveckling. En hållbar utveckling innebär att behoven hos människor som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. En sådan utveckling kräver hänsyn till såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter.

Linnéuniversitetet - ett hållbart universitet

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015-2020, En resa in i framtiden, fastslås att alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i vår verksamhet bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som skapar en kreativ kunskapsmiljö. I ett hållbarhetsperspektiv betyder det:

Utmanande utbildningar

Studenter vid Linnéuniversitetet ska ha en god bildning vad gäller samhällsutmaningar samt den egna utbildningens betydelse i att möta dessa. Sådana kunskaper ger dem verktyg att anta samhällsutmaningar med ett hållbarhetsperspektiv.

Framstående forskning

Linnéuniversitetet ska ha en framstående forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling.

Samhällelig drivkraft

Linnéuniversitetet ska vara drivande i samverkan med det omgivande samhället för en hållbar utveckling från lokal till global nivå.

Globala värden

I Linnéuniversitets arbete med hållbar utveckling integreras värden inom internationalisering och lika villkor till en helhet i undervisning, forskning, samverkan och stödverksamhet.

Förutsättningar för ett hållbart universitet är att; Det finns en socialt hållbar miljö med aktiv medverkan hos studenter och medarbetare. Vi verkar i en hållbar fysisk miljö på våra campusområden och har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt internationell standard. Vi verkar för en

effektivare resursanvändning. Vi följer tillämpliga lagar och förordningar.

Universitetets hållbarhetsarbete konkretiseras i våra gemensamma hållbarhetsmål och handlingsplaner samt praktiseras i den dagliga verksamheten. Genom regelbundna revisioner ska arbetet fortlöpande utvärderas och ständigt förbättras.

Miljöaspekter

Linnéuniversitetet har miljöaspekter i verksamheten med både direkt och indirekt miljöpåverkan. De miljöaspekter med betydande direkt miljöpåverkan är användning av energi till el, värme och kyla, vattenanvändning, resor och övriga transporter, användningen av kemiska produkter, materialanvändning samt restprodukter och avfall. De aspekter med betydande indirekt påverkan är utbildning, forskning, samverkan och upphandling/inköp.

Hållbarhetsmål och måluppfyllelse

Syftet med Linnéuniversitetets hållbarhetsmål är att uppnå ambitionerna i Vision och strategi 2015-2020 samt i Policy för hållbar utveckling. Detta görs bland annat genom att arbeta med de betydande miljöaspekterna, det vill säga de aktiviteter och verksamheter inom universitetet som har identifierats som de mest miljöpåverkande. Hållbarhetsmålen delas in i åtta områden med övergripande mål samt uppdrag åt fakulteter (inklusive Nämnden för Lärarutbildning) och förvaltning.

Utbildning

MålUniversitetet ska öka integrering av hållbar utveckling i utbildningen.

Varje fakultet/NLU ska:

• Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten;

• Integrera perspektiv av hållbar utveckling i kurser och program;

(5)

• Stimulera till fakultetsövergripande samarbeten för att utveckla kurser/program inom hållbar utveckling.

Universitetsförvaltningen ska:

• Utreda förutsättningarna för ett system med hållbarhetsmärkning av kurser;

• Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom grundutbildningen;

• Följa upp huruvida programstudenter har mött hållbar utveckling i sin utbildning;

• Genomföra årliga mätningar för att inventera andelen examensarbeten med frågeställningar inom hållbar utveckling.

Resultat

Som indikator används bibliometriska mått, vilket innebär att vi tittar på hur många examensarbeten som publicerats i DIVA under 2019 utifrån specifika sökord såsom ”hållbarhet”

och ”sustainability”.

3,4 % av studentuppsatserna behandlar hållbarhet enligt utsökningen, vilket är i princip oförändrat mot föregående år (3,3 % 2018). Med detta sätt att mäta kan vi därför inte med säkerhet säga att målet om ökad integrering av hållbar utveckling i utbildningen har uppfyllts.

Exempel på aktiviteter

• Linnéuniversitetet ger sedan 2014 kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor. Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen och gavs 2019 som en poänggivande kurs. 2019 hade kursen 8 kursdeltagare.

• Under 2019 utvecklades och inrättades flera tvärvetenskapliga s.k. ”kunskapsmiljöer” med syfte att stimulera kunskapsbildning för att möta samhällsutmaningar, ex inom områdena vatten och grön hållbar utveckling.

• Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet är på väg att bli en ackrediterad Business School av Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB). I detta arbete ingår att utveckla influenser av hållbarhet i undervisningen som del av en undervisningsstrategi, för att profilera utbildningarna vid Linnéuniversitetet.

• En institution har utarbetat strategi och verksamhet inom området hållbar produktion som ska genomsyra utbildning och forskning.

• Hösten 2019 startade en masterutbildning inom Hälsovetenskap (120 hp) med ett tvärvetenskapligt hållbarhetsperspektiv.

• Hösten 2019 startade masterutbildning (120 hp) inom miljövetenskap och hållbar utveckling.

• Hösten 2019 startade masterutbildning (120 hp) inom förnyelsebara elkraftsystem.

• Inom ramen för EU-projektet CIRTOINNO har det tagits fram en uppdragsutbildning i cirkulär ekonomi för turismbranschen.

• Linnéuniversitetet har 2019 gått in i ett tioårigt samarbete (motsvarande 300 milj. kronor) med Södra och IKEA för strategisk satsning på forskning och utbildning inom det skogliga området.

Forskning

MålUniversitetet ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling

• Utveckla fakultetsövergripande forskarutbildningskurser inom hållbar utveckling.

(6)

• Inventera och beskriva forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet;

• Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom forskningen;

• Inventera och synliggöra sökbara stipendier och forskningsmedel inom området hållbar utveckling;

• Genomföra mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling.

Resultat

När det gäller forskning används bibliometriska mått som indikator vilket innebär att vi tittar på hur många forskningspublikationer som publicerats i DIVA under 2019 utifrån specifika sökord såsom ”hållbarhet” och

”sustainability”.

4,4 % av forskningspublikationerna behandlar hållbarhet enligt denna utsökning, vilket är en ökning från föregående år (3,7 % 2018). Med detta sätt att mäta tycks det som om målet med ökad andel forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling uppfylls.

• Vid Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom en rad ämnen som kopplar till hållbar utveckling, t ex inom Design, Litteraturvetenskap, Socialt arbete, Sociologi, Fred och utveckling, Turism, Entreprenörskap, Skog och Trä, Ekologi, Akvatisk ekologi, Geokemi, Sjöfart och Byggteknik.

• Under 2019 utvecklades och inrättades flera tvärvetenskapliga s.k. ”kunskapsmiljöer” med syfte att stimulera kunskapsbildning för att möta samhällsutmaningar, ex inom områdena vatten och grön hållbar utveckling.

• Linnéuniversitetet har 2019 gått in i ett tioårigt samarbete (motsvarande 300 milj. kr.) med Södra och IKEA för strategisk satsning på forskning och utbildning inom det skogliga området.

• Under 2019 startade ett antal forskningsprojekt vilka bidrar till att öka andelen hållbarhetrelaterad forskning vid Linnéuniversitetet, exempelvis:

– Klimatneutrala Växjö 2030, tillsammans med Växjö kommun och VKAB. Projektet undersöker hur digitala verktyg kan leda till Växjös klimatmål.

– Digital accelaration for medium sized cities (Diaccess).

Projektet syftar till att, tillsammans med kommunal förvaltning och bolag samt näringsliv, utveckla digitala lösningar för att möta samhällsutmaningar.

– Contra – EU-projekt kring hur man omvandlar strandavfall vid baltiska stränder till resurser och tillgångar.

– BSAM – EU-projekt kring smart tillgångsförvaltning för fjärrvärmesystem i Östersjöregionen.

– BAPR – EU-projekt kring sanering med hjälp av växter i östersjöregionen. Projektet syftar till att

öka användningen av grön teknik för att minska föroreningar och utsläpp i Östersjön.

– Kombinerande effekter av torka och bete på biodiversitet i jordbrukslandskapet. Projektet syftar till att studera extremväders konsekvenser för biologisk mångfald och pollinerande insekter i jordbrukslandskap.

– Cirkulära ekoprenörer. Forskare vid Ekonomihögskolan har under året tilldelats forskningsstipendium för att studera ”ekoprenörer” –entreprenörer som föregår med gott exempel ur miljösynpunkt.

• 2019 års Linnéstipendium från Växjö och Kalmar kommun tilldelades Yahya Jani för sin forskning kring återvinning av glas och metaller från glasbruk i Småland.

• Forskning inom hållbar utveckling har under 2019

synliggjorts löpande på lnu.se samt på digitala anslagstavlor runtom på universitetet.

Samverkan

MålUniversitetet ska bidra till ett ökat antal samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet Varje fakultet/NLU ska:

• Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten.

• Utveckla mötesplatser som främjar tankeutbyte kring hållbar utveckling.

• Stödja och stimulera internationellt utbyte och samverkan kring hållbar utveckling;

• Stödja och stimulera integrationen av hållbar utveckling i universitetets externa relationer;

• Ta initiativ till att utveckla ett Regional Center of Expertise.

Resultat

Måluppfyllelsen för samverkan är i dagsläget svår att mäta på ett adekvat sätt. Under 2020 kommer det att tas fram nya hållbarhetsmål och indikatorerna kommer då att ses över och en del sannolikt bytas ut.

• Linnéuniversitetet deltog aktivt i Kalmarsundsveckan i september – en vecka kring hållbarhet i Kalmarregionen – med eget samlat program innehållande seminarier, utställningar, hållbarhetssafari med mera.

• Linnéuniversitetet har under 2019 påbörjat ett treårigt EU-finansierat projekt tillsammans med Kalmar kommun kring hållbart resande till och från universitetet (HÅREKA). Projektet pågår 2019-2021.

• Linnéuniversitetet har 2019 deltagit i EU-projektet Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg, för att underlätta för hållbara resor till och från universitetet.

(7)

• Linnéuniversitetet deltar i ett antal nationella och regionala nätverk för hållbar utveckling, bla MLUH (Miljöledning i universitet och högskolor) GreenAct Kronoberg (Linnéuniversitetet är representerat i styrgrupp) och Klimatsamverkan Kalmar län.

• Linnéuniversitetet medverkar i Smart Housing Småland – en innovationsmiljö som ska främja energieffektivt och hållbart boende.

• Linnéuniversitetet har under våren 2019 skrivit under ett nationellt klimatramverk för universitet och högskolor.

• Linnéuniversitetet har 2019 gått in i ett tioårigt samarbete (motsvarande 300 milj. kr.) med Södra och IKEA för strategisk satsning på forskning och utbildning inom det skogliga området.

Studentmedverkan

MålUniversitetet ska skapa förutsättningar för studenter att bli delaktiga i hållbarhetsarbetet.

• I samverkan med studenter arrangera en årligt

återkommande temadag för hållbar utveckling, riktad mot studenter;

• Stödja studenternas arbete med hållbar utveckling vid universitetet;

• Utlysa medel för studentprojekt inom hållbar utveckling;

• Främja studenternas delaktighet i grundutbildningen med avseende på hållbar utveckling;

• Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenter.

Resultat

Det har skapats förutsättningar för studenters delaktighet genom ett flertal aktiviteter, se nedan. Det övergripande målet kan därför anses vara uppfyllt även om det går att skapa fler förutsättningar framöver.

• Representanter från Linnéstudenterna har deltagit i Kommittén för hållbar framtids arbete.

• Universitetet erbjöd under 2019 möjlighet för studenter att söka medel för att genomföra projekt inom hållbar utveckling. Två projekt beviljades medel under 2019.

• Studenter har drivit odlingsprojekt i nära anslutning till campus Växjö.

• Studenter har drivit projekt kring återbruk i form av en återbrukslounge på campus Växjö.

• Under 2019 påbörjades arbetet med framtagandet av nya universitetsgemensamma hålbarhetsmål, där studeranderepresentant ingick i arbetsgruppen.

• Information om universitetets hållbarhetsarbete delges studenter via digitala kursrum.

• Lokal och serviceavdelningen har under året bjudit in universitetets studentföreningar för att informera dessa om avfallshantering.

(8)

Kompetensutveckling

MålUniversitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling.

• Säkerställa att universitetslärare som ges möjlighet till kompetensutveckling inom hållbar utveckling också får tid i tjänsteplaneringen för detta;

• Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling.

• Regelbundet återkommande ge kursen Lärande för hållbar utveckling;

• Säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en utbildning i hållbar utveckling;

• Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling.

Resultat

Universitetet har erbjudit en rad olika kompetenshöjande insatser och aktiviteter under 2019, på olika organisatoriska nivåer och i olika skepnad. Det övergripande målet kan därmed anses vara uppfyllt.

• Linnéuniversitetet ger sedan 2014 kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor. Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen. 2019 hade kursen 8 kursdeltagare.

• Under 2019 har ledningens genomgång av miljöledningssystemet genomförts två gånger i ledningsgruppen.

• Workshops/seminarier har genomförts av koordinatorerna för hållbar utveckling vid en rad institutioner och

avdelningar, då personalen har fått reflektera över sin enhets miljöpåverkan samt hur de kan bidra till att uppfylla universitetets hållbarhetsmål.

• Intern miljörevision har genomförts vid ett 15-tal enheter under 2019. Miljörevisionerna ska utvärdera, och i förlängningen säkerställa, att chefer och de anställda har tillräcklig kunskap avseende miljöhänsyn i arbetet.

• Extern miljörevision har ägt rum under året, i form av en ordinarie årlig revision på hösten. Inför den externa revisionen erbjöds berörda chefer genomgång av miljöledningssystemet.

• I samband med klimattoppmötet i september, erbjöds under en vecka öppna, webbsända lunchföreläsningar på klimattema, av forskare vid Linnéuniversitetet.

Resor och transporter

MålUniversitetet ska minska sina totala koldioxidutsläpp från resor jämfört med 2015.

• Utreda förutsättningar för minskat resande med egen bil i tjänsten.

• Underlätta och stimulera till resfria möten;

• Synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy;

• Underlätta för cykelresor till och från arbetsplatsen;

• I samverkan med fastighetsägare utveckla ett system för laddning av elbilar;

• I samverkan med Kalmar och Växjö kommun genomföra förstudie gällande mobility management;

• I dialog med tågbolagen verka för minskade driftstörningar i tågtrafiken.

Resultat

Målet är uppfyllt, då koldioxidutsläpp från resor och

transporter 2019 hade minskat med 10 % jämfört med 2015 års nivå. Vi ser även en minskning jämfört med 2018. Utsläppen minskar för såväl flyg över 50 mil, flyg under 50 mil samt för bilresor, vilka tillsammans står för ca 95 % av universitetets koldioxidutsläpp från resor och transporter.

• Linnéuniversitetet driver EU-projektet Hållbara resval Kalmar Linnéuniversitetet, kring hållbart resande, tillsammans med Kalmar kommun. Projektet pågår 2019-2021.

• Linnéuniversitetet deltar i EU-projektet Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg, kring hållbart resande. Inom

projektet har kurs i sparsam körning för anställda samt en kollektivtrafikkampanj genomförts.

• Arbete med att ta fram en ny mötes- och resepolicy för universitetet har under 2019 inletts.

• Arbetet med att främja resfria möten genom utvecklad support och tekniska hjälpmedel utvecklas kontinuerligt.

• Pilotprojektet Hållbart VFU har påbörjats på

sjuksköterskeprogrammet (med bedömning av studenter genom webbmöten).

• Linnéuniversitetet har under våren 2019 skrivit under ett nationellt klimatramverk för universitet och högskolor.

(9)

Figur 1: Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton, uppdelat per färdsätt samt totalt.

Resursanvändning

MålUniversitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen.

• Genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler;

• Verka för att ny- och ombyggnationer leder till effektivare energianvändning;

• Utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning;

• Upprätta en avfallsplan som årligen uppdateras;

• Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras;

• Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt;

• Ställa hållbarhetskrav på såväl leverantören som på upphandlade produkter;

• Verka för en tydlig miljömärkning i inköpssystemet;

• Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med miljö- och sociala krav;

• I dialog med restaurangföretagen i universitetets lokaler upprätta en plan för att öka andelen ekologiska råvaror och vegetariska rätter;

• Synliggöra och implementera universitetets

Hållbarhetsprogram för det stadsintegrerade universitetet i Kalmar (Dnr: LNU 2011/316).

Resultat

Total energianvändning har minskat med 19 % jämfört med föregående år. Detta motsvarar en minskning med 7,5 % per m2. Avseende energianvändning är målet uppfyllt.

(10)

Andel upphandlingar där miljökrav har ställts har ökat med 3 procentenheter jämfört med föregående år (64 % 2019 jämfört med 61 % 2018)

Avseende materialanvändning samt restprodukter och avfall är det svårt att göra en jämförelse mot föregående år på grund av pågående flytt till nya lokaler i Kalmar. Med hjälp av tillgängliga indikatorer är det därför svårt att göra en samlad bedömning om det övergripande målet har uppfyllts eller ej.

• Nyttjande av IT- och telecomutrustning, tex

mobiltelefoner, har förlängts utöver garantitiden i flera delar av verksamheten.

• Återbruk av teknisk utrustning vid exempelvis nyanställning har ökat.

• I och med flytt till nya lokaler i Kalmar har avfallshanteringen effektiviserats.

• I samband med flytt till nya lokaler i Kalmar har återbruk av möbler genomförts.

• I delar av lokalerna i Växjö har belysningen bytts ut till

• Solcellsanläggning har installerats på de nya byggnaderna LED.

i Kalmar.

• Nya hus har färdigställts i Kalmar med klassning Miljöbyggnad guld.

• Delar av organisationen har infört vegetarisk kost som norm när Linnéuniversitetet bekostar måltider.

Riskhantering

MålUniversitetet ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering inom hållbarhetsområdet

• Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ;

• Arbeta aktivt för att ersätta farliga kemikalier vid universitetet;

• Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem utnyttjas för riskbedömningar

Resultat

Indikatorer är inte tillräckligt etablerade och därför blir måluppfyllnad svår att mäta. Införandet av KLARA kemikaliehanteringssystem är dock en del i förbättringsåtgärder för en systematisering av riskhantering.

Det övergripande målet kan därför anses vara delvis uppfyllt.

• Implementering av kemikaliehanteringssystemet KLARA har fortsatt. Samtliga kemikalier i Växjö samt de som används inom grundutbildning i Kalmar har införts i systemet.

(11)

Bilaga 1 Kärnindikatorer

Indikator

1) Energieffektivitet

a: Total direkt och indirekt energianvändning b: Total förnybar energianvändning

a) 20 754 MWh totalt 11,5 MWh/årsarbetskraft b) 100 % förnybar

2) Materialeffektivitet Redovisas ej. Linnéuniversitetet är ett tjänsteföretag och har därmed inga materialflöden som har någon väsentlig miljöpåverkan.

3) Vattenförbrukning Totalt 25 490 m3

14,1 m3/årsarbetskraft

4) Avfallsmängder Typ

Sorterat avfall för återvinning 153 228 kg

84,7 kg/årsarbetskraft

Matavfall för biogasproduktion 11 563 kg

Farligt avfall 12 069 kg

Övrigt brännbart avfall 140 653 kg

5) Biologisk mångfald LOA: 169 200 m2

93,5 m2/årsarbetskraft

6) Utsläpp i luften Resor och transporter samt energianvändning:

Totalt 1993,4 ton CO2ekv 1,1 ton CO2ekv/årsarbetskraft

(12)