Alla barn är unika… Utmaningar, undervisningsmiljöer och hur man kan hantera elevers behov av särskilt stöd i textilslöjd.

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010 ht4673 Institutionen för utbildning, kultur och media

Institutionen för konstvetenskap Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Alla barn är unika…

Utmaningar, undervisningsmiljöer och hur man kan hantera elevers behov av särskilt stöd i textilslöjd.

Författare: Handledare:

Helena Sandberg Siri Homlong

Sara Sebelius

Betygsättande lärare:

Katarina Gustafson

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter.

Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna. Att planera, visualisera och strukturera anser Thimon (2007) som viktigt för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. För att kunna hantera elever med särskilda behov krävs det att man jobbar med vad eleven kan och att ge mycket positiv uppmärksamhet. Vi har även valt att undersöka hur undervisningsmiljön ser ut i textilslöjden för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att undervisningsmiljön bör vara tydligt strukturerad, tydliga instruktioner och kortare arbetspass.

Nyckelord: Textilslöjd, specialpedagogik, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utmaningar, särskilt stöd

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ...3

Begreppsförtydligande ...4

Problemformulering ...5

Forskningsbakgrund och litteratur ...6

En skola för alla ...7

Beskrivning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ...8

Asperger Syndrom och Autism ...8

ADHD/DAMP ...9

Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter ...9

Tourettes syndrom ... 10

Diagnos eller inte diagnos ... 11

Handikappcentrum ... 12

Syfte och frågeställning ... 14

Metod ... 15

Intervjuprocessen ... 15

Urval av informanter ... 16

Intervjusituationen ... 18

Bearbetning och analys av data ... 19

Urval av litteratur ... 19

Analysmetod ... 20

Resultat ... 21

Utmaningar i textilslöjden enligt litteraturen ... 21

Utmaningar i textilslöjden enligt informant A, B och C ... 23

Utmaningar i textilslöjden enligt informant D och E ... 24

Undervisningsmiljön enligt litteraturen ... 24

Undervisningsmiljöns påverkan enligt informant A, B och C ... 26

Undervisningsmiljöns påverkan enligt informant D och E ... 27

Att hanterat elevers olika behov enligt litteraturen ... 28 Att hantera elevers olika behov i textilslöjden enligt informant A, B och C30 Att hantera elevers olika behov i textilslöjden enligt informant D och E 31

(4)

Sammanfattning av intervjuer och litteratursökningen ... 31

Intervju med handikappcentrum, habilitering ... 32

Slutsatser ... 34

Diskussion ... 36

Förslag på vidare forskning ... 40

Referenslista ... 41

Bilaga 1. ... 45

Bilaga 2. ... 46

(5)

Inledning ___________________________________________________________________________

3

Inledning

Bland skolans alla elever finns det elever med behov av särskilt stöd. Ett särskilt stöd kan vara att man behöver längre tid på sig för att slutföra en uppgift, man kan behöva en skriftlig beskrivning med steg för steg instruktioner eller en tyst miljö. Att som lärare försöka tillgodose alla elevers behov kan vara svårt men det är en rättighet eleverna har enligt 1 kap. 2§ och 4 kap. 1§ i skollagen:

I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet (www.riksdagen.se).

Som citat visar står det i skollagen och i Läroplanen från 94 (Lpo 94) att pedagoger i skolan skall ta hänsyn till elever med svårigheter och som är i behov av särskilt stöd, samt att undervisningen skall anpassas efter deras behov och förutsättningar. Där står även att alla som arbetar i verksamheten skall se till att miljön i skolan/klassrummet ger goda förutsättningar till lärande och utveckling (Lpo94).

I Brodin och Lindstrands (2004) bok ”Perspektiv på en skola för alla” läggs oroväckande siffror fram från läsåret 1995/96. De visar att kostnader för elever i behov av särskilt stöd har ökat kraftigt i olika kommuner. Den kraftiga ökningen beror på de minskade resurserna för specialundervisning och möjligheterna till undervisning i mindre klasser, som mer eller mindre försvunnit.

Det finns en uppsjö av olika, som man kallar det, bokstavskombinationer av diagnoser där var och en i stort kräver olika bemötanden och arbetssätt. Med den snabba framfarten att allt fler diagnoser ställs på barn, både på gott och ont, handlar den här studien om hur rustade textillärarna är idag för att möta elever med behov av särskilt stöd i textilslöjden, och hur man ska undervisa för att nå alla elever. En textilsal är oftast lite rörigare än övriga salar på skolan och lektionssituationen annorlunda vilket kan få förödande konsekvenser för en del av dessa barn.

Textilsalen kan vara inredd med mycket saker framme, många intryck och en annorlunda möblering. Slöjdlektionerna skiljer sig från andra ämne i skolan eftersom det är ett praktiskt ämne där eleverna ofta får möjlighet att själva välja sin arbetsuppgift.

Vår uppfattning efter VFU-kurser (Verksamhetsförlagd Utbildning) är at det är väldigt lätt att bara se till vad eleven med en diagnos inte klarar av, vilket gör att man glömmer bort att se till vad de verkligen klarar av och kan och sen utgå från det i undervisningen. Under utbildningen till textillärare har vi varit på VFU i olika omgångar och i olika årskurser. Under dessa perioder har det varierat med information om de elever som behöver extra stöd, och vi är därför frågande till hur vi, som studenter, ska kunna hjälpa dessa elever. Elever med behov av särskilt stöd kan behöva annorlunda instruktioner för att kunna utföra en uppgift men elevens problematik har inte informerats till oss studenter. Ofta framkommer det att den undervisande läraren inte vetat

(6)

Inledning ___________________________________________________________________________

4

om en eller flera elevers problematik, de har endast fått veta att det finns svårigheter med eleven/eleverna. Att sträva efter en skola för alla blir mycket svårare om man som lärare inte har rätt förutsättningar. För att kunna utforma anpassade undervisningsformer för elever med inlärningssvårigheter skriver Asmervik m. fl (1995) att en bred kartläggning av hur eleverna fungerar i olika situationer har en stor betydelse.

Våra erfarenheter från VFU-perioder är att det undervisas i stora grupper i slöjden och att man oftast är ensam lärare i gruppen. I andra ämnen, i matematik till exempel, finns det oftast en extra resurs och även nivågrupperade elever så att de med inlärningssvårigheter kan få möjlighet att få sina specifika behov tillfredsställda. Vi har ställt oss frågor som hur det kommer sig att det inte är nivågrupperat i slöjden och varför finns det inte mindre grupper för de elever som behöver det. Iglum Rønhovde (2006. s.17) skriver att lärarna måste erbjuda anpassad undervisning för alla elever och på deras nivå ”allt annat är att stjäla deras tid”. Vi ställer därför oss frågan hur man som lärare jobbar efter de förutsättningar som finns på skolan för att tillgodose alla elever, som det står i skollagen.

Begreppsförtydligande

Begreppet elever med behov av särskilt stöd som används i denna undersökning syftar till elever med eller utan diagnos som behöver extra stöd i sin skolgång. De diagnoser som studerats inför undersökningen är autism, ADHD, asperger syndrom, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och tourettes syndrom. Anledningen till de valda diagnoserna är att det inte syns utanpå barnet, de är speciellt utmärkande och dessa barn går ofta i den ”vanliga” skolan. De diagnoser som valts, dock inte dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, kallas för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och de är ofta medfödda (http://www.growingpeople.se, 2010-11- 24). Det menas att barnets beteende är stört på grund av brister i hjärnans sätt att arbeta.

Gemensamt för personer med NPF är att de har svårt för att planera, problem med sitt korttidsminne, att organisera och med sin kontroll av uppmärksamhet.I vår litteratursökning har vi använd oss av Attention-Riks hemsida för att finna svar och fakta, www.attention- riks.se/index.php/neuropsykiatriska-funktionshinder-npf.html. På denna sida får man klicka sig fram till vilken information man söker. I resultatet hänvisar vi till sidan och menar då speciellt innehåll som hittades just det datumet, då sökningen gjordes.

(7)

Problemformulering ___________________________________________________________________________

5

Problemformulering

Många barn får en diagnos som inte alltid är rätt diagnostiserad och det finns även barn som befinner sig i en situation i livet som påverkar dem negativt utan att en diagnos ligger bakom. Vad behöver elever med behov av särskilt stöd för att de ska få samma förutsättningar som andra elever i textilslöjden? Hur kan man undervisa i textilslöjd för att tillgodose alla elevers behov?

Iglum Rønhovde (2006) menar att en stor det av lärarens undervisningsförberedelser kan handla om att kopiera, förstora, förenkla med mera för att en elev ska få bästa möjliga förutsättning för att klara av uppgiften. Detta är inte något som vi sett under våra VFU: perioder och finner det intressant att undersöka hur undervisande textillärare gör för att förenkla uppgifter för elever med eller utan behov av särskilt stöd. För att sedan kunna göra en jämförelse av hur de verksamma textillärare undervisar med vad som framkommer i litteraturen om vad elever i behov av särskilt stöd behöver.

Habilitering finns till som en specialpedagogisk hjälp för lärares undervisning med elever i behov av särskilt stöd. Vi har under vår utbildning, främst på VFU:n, inte fått höra av textillärarna att det fått hjälp eller ej av habiliteringen för att stötta elever i behov av särskilt stöd på rätt sätt.

Ett problem för textillärare kan vara att man ofta är ensam undervisande lärare i textilslöjd och vi undrar då hur man rent praktiskt gör i textilslöjden med undervisningen för att underlätta för alla elever, när det inte finns resurser som kan hjälpa till.

(8)

Forskningsbakgrund och litteratur ___________________________________________________________________________

6

Forskningsbakgrund och litteratur

Något av det första som gjordes inför vår undersökning var sökningar på Internet för att finna om det gjorts något liknande studier tidigare. Resultatet blev att en uppsats som kan liknas med vår hittades, men i ämnet trä- och metallslöjd. Den uppsatsen har till syfte att undersöka verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring barn med NPF.

Sökningar efter tidigare forskning har skett genom sökningar på nätet med sökord som slöjd, textilslöjd och specialpedagogisk undervisning. På Uppsatser.se hittades uppsatser i ämnet textilslöjd som berör skapandeprocessen och ämnet slöjd. Sökningar som specialpedagogik och textilslöjd resulterade inte i några funna uppsatser. Kniven flyger (Jakobsson Löfgren, Angelica, 2010) uppsatsen som liknar vår men i trä- och metallslöjd, hittades genom sökordet slöjd och då fanns även träffar på slöjdens plats i skolan, en kvalitativ studie som forskar kring elevers lärande i slöjden och slöjdens roll. Efter dessa sökningar, efter uppsatser med liknande inriktning som vår, har inte så mycket material funnits och vi anser att vår undersökning inom ämnet textilslöjd med ett specialpedagogiskt synsätt inte tidigare har undersökts.

Gillham (2008) skriver att en grundlig litteraturgenomgång bör göras så att forskaren inte är som i ett vakuum, som forskare måste man känna till vad som redan är känt. Den litteratur som är relevant för vår studie är litteratur som har en specialpedagogisk inriktning. Det är för att ge oss kunskap om vad de olika diagnoserna och vad det innebär, vad kan tänkas ligga bakom elevens beteende, och vilka förhållningssätt man bör beakta. Att förstå och veta vad elevers problem grundar sig på är en självklarhet för att man ska kunna hjälpa dem på bästa sätt. Att öka förståelsen om vilka problem som en pedagog kan tänkas stöta på ute i verksamheterna och hur man kan undvika dem på bästa sätt, så att pedagogen kan anpassa undervisningen för att underlätta för eleverna.

Forskningsbakgrund kommer att behandla en skola för alla, vad litteraturen säger att en skola för alla är och hur gör man för att nå dit. För att förstå hur elever fungerar som har en diagnos kommer en beskrivning av olika diagnoser, hur diagnoserna uttrycker sig, vad som krävs för att eleverna ska klara av skolan beroende på vilken diagnos de har och hur man som lärare underlättar för elever med en diagnos. Wrangsjö (1998) tar upp ett avsnitt som heter ”Diagnosens psykologi” vilket berör ämnen som, att vara den som märks, diagnos och identitet, att växa ur sin diagnos och att leva med sin diagnos. Dessa ämnen är med i förförståelse inför studiens intervjuer och resultat, vilka fördelar och nackdelar en diagnos kan tänkas ha för eleven och dess omgivning. Vilka förutsättningar finns för slöjden och kan slöjden utveckla och hjälpa elever i behov av särskilt stöd?

(9)

7 En skola för alla

Av: Sara Sebelius

Lagen om stöd och service för elever med funktionshinder infördes 1994 och är en rättighetslag. Lagen ger stöd till alla med omfattande funktionshinder i deras livsmiljö som är hem, skola, fritid och arbetsliv (Brodin & Lindstrand, 2010). Börjesson & Palmblad (2003) skriver att det är skolan som har satt upp normer som även visar vilka elever som är avvikande i sin arbetsförmåga, tempo, kunskapsnivå eller social anpassning. Elever med behov av särskilt stöd placerades tidigare i hjälpklass eller observationsklass där alla elever hade liknande eller helt olika svårigheter (ibid.). Begreppet särskilda behov används inte längre eftersom barn med funktionsnedsättning har samma behov som alla andra barn men behöver extra stöd för att klara en svårighet. Stödet kan medföra att svårigheterna i vissa situationer minskas eller helt försvinner (ibid.). Brodin & Lindstrand (2010) menar att det är en självklarhet att elever med behov av särskilt stöd ska få det, och om alla sträva efter det skulle en elevs diagnos inte vara så central i undervisningen som den ibland är. I skollagen (1985:1100) står det att all undervisning i skolan ska verka för att eleverna får de kunskaper som de behöver för att delta i samhällslivet. I Lpo 94 och Lpf 94 står det att läsa att utbildningen ska bara anpassad efter varje elevs enskilda förutsättningar och behov. Brodin & Lindstrand (2010) skriver att

Skolan har således ett särskilt ansvar för de elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen (s.130).

Skolan har alltså en skyldighet att för de elever som är i behov av särskilt stöd ge dem det så att de kan tillgodogöra sig undervisningen (Brodin & Lindstrand, 2010). 1994 undertecknade Sverige Salamancadeklarationen, deklarationen binder länderna till att arbeta för alla elever oavsett kön, funktionsnedsättningar, ras eller etnicitet undervisas gemensamt (Assarson, 2009).

Assarson (2009) skriver att pedagoger kan känna att det är svårt att anpassa sig efter elevers olikheter och menar därför att det krävs en annan skola, de menar att de är samma skola idag som för hundra år. Pedagogerna, som Assarson (2009) beskriver, menar att skolan är den samma men ska undervisa elever som lever i en helt annan och ständigt föränderlig värld. Det finns ett hot mot en skola för alla, lärosäten som tävlar mot varandra för att få de ”bästa” eleverna, vilket kan göra att elever som behöver extra resurser drar ner skolan medelbetyg (Assarson, 2009).

Privatiseringen av skolor och även att föräldrar kan välja skola för sina barn riskerar att öka klasskillnader och att eleverna som är mindre lönsamma hamnar i en grupp (ibid.).

I en skola för alla kan elever med behov av särskilt stöd få specialpedagogisk undervisning, där man som pedagog har de rätta verktygen för att eleverna ska få rätt undervisning. Tyvärr kan det i vissa fall vara att specialpedagogik som används för elever i behov av särskilt stöd kan verka negativt. Specialpedagogiken betonar det avvikande hos ett barn istället för att se dennes resurser,

(10)

8

när man jobbar med elevernas svagheter måste man vara uppmärksam så att de inte döljer deras möjligheter (Asmervik, 1995). För anpassad undervisning efter varje elevs förutsättningar och behov krävs det att man erkänner och accepterar en funktionsnedsättning. (Brodin & Lindstrand, 2010) skriver

Det finns således ingenting i överenskommelsen som leder till att elever i behov av särskilt stöd ska få hjälp, utan det handlar snarare om att eleverna ska få det stöd de har behov av utifrån sina förutsättningar. Lika möjligheter betonas och det innebär för en del elever att de behöver mer stöd än andra för att få lika mycket (s.148).

Alla elever har olika förutsättningar för att klara en uppgift och det är lärarens uppgift att ge alla elever lika förutsättningar för att slutföra en uppgift. Widerlöv (2003) menar lika som Brodin &

Lindstrand (2010) att:

Så länge skolan inte fått möjlighet att verkligen förstå de psykologiska konsekvenserna av neuropsykiatriska diagnoser, kommer de att misslyckas med att fullfölja det som de har förutsatt sig att ge alla elever (Brodin & Lindström, s.93).

Det menar vi nästan talar för sig själv, att som lärare måste man vara väl förberedda och pålästa på olika elevers diagnoser eller behov för att på rätt sätt kunna hjälpa dem och ge dem en rättvis undervisningsform.

Beskrivning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Asperger Syndrom och Autism Av: Helena Sandberg

Beckman & Fernell (2004) skriver att autism kan förklaras med total egocentricitet, bristande flexibilitet och empatibrist. Personer med autism har sin största svårighet i kommunikationen, en svårighet att tolka språklig och icke-språklig kommunikation, även svårt att förstå innebörden i ett ord. Barn med autism har ofta tolkningssvårigheter vilket gör att ironi inte lämpar sig bra i tal med barn med autism. Eriksson (2003) skriver att barn med autism har en grav försening eller total brist i utvecklingen av språk. En människa med autism har en störning som gör att ömsesidigt samspel med andra människor och social interaktion inte kan byggas upp som hos vanliga människor, de utvecklar ett samspel på egna villkor (Beckman & Fernell, 2004). Alla människor behöver ett eget revir men människor med autism har inte det reviret och de har även svårt att förstå andra människors revir. Barn med autism har även svårt för att sortera intryck av vad som är viktigt och oviktigt (ibid.). Avsaknad eller störning av ögonkontakt är vanligt för små barn med autism (Powell & Jordan, 1998). Barn med autism kan vara helt omedvetna om att man försöker få kontakt med dem och hela deras uppmärksamhet riktas åt självvald uppgift menar Powell & Jordan (1998).

(11)

9

Asperger syndrom (AS) förklaras enklast som en lindrig form av autism (Eriksson, 2003). Barn med AS är ofta normalbegåvade och ibland även överbegåvade, de använder ofta fina ord som de egentligen inte förstår innebörden av (ibid.). Specialintresse är mycket typiskt för barn med AS vilket menas med att de kan väldigt mycket om en speciell sak/område. Barn med AS och autism har svårt att förstå ironi och ordspråk, ett exempel på frågan om eleven kan öppna fönstret, frågan besvaras med ett JA men sen händer inget, de kan inte lägga ihop att man önskar öppna fönstret.

ADHD/DAMP Av: Sara Sebelius

ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och menas med framförallt uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulsivitet. Det är endast i Sverige som begreppet DAMP används och det är en snarlik diagnos med ADHD men i en mildare form. Gillberg var den som lanserade begreppet DAMP och menar att personer med DAMP även har svårigheter med perception och motorik till skillnad från barn med ADHD. I boken ADHD/DAMP: en uppdatering (2004) kan man läsa så här om diagnoserna:

I Norden har forskare sedan många år uppmärksammat att personer med ADHD också ofta har svårt att kontrollera sin motorik och/eller att tolka sinnesintryck (perception). För denna grupp har termen DAMP använts (Dysfunktion vad gäller Attention, Motor control and Perception) (s.22).

Symtom hos barn med ADHD i skolålder är enligt Beckman & Fernell (2004) att de har svårt att göra uppgifter som är mentalt ansträngande. De har svårt att hålla kvar uppmärksamheten på uppgiften ett längre tag, svårt för att vänta på sin tur och att de ofta avbryter andra i sina uppgifter. Elever med ADHD är ofta idérika, påhittiga och orädda (Beckman & Fernell, 2004).

Tyvärr är det så att flickor ofta lyckas dölja sitt handikapp och får därför mindre hjälp än pojkar Flickorna gömmer sig bakom en god allmän begåvning eller stenhård yttre disciplin. Bristande känsla för tid är vanligt förekommande hos personer med ADHD, följden av detta blir ofta att en uppgift måste göras fort och blir därmed slarvigt gjord (Beckman & Fernell, 2004). Barn med DAMP har svårigheter att planera och samordna sina rörelser vilket resulterar i att barnet har svårt att avgöra sin kraft, vilket bidrar till att saker lätt går sönder (ibid.). Äldre barn med ADHD verkar ofta rastlösa, trummar med händer och fötter och har ofta en hög ljudnivå runt omkring sig (Eriksson, 2003).

Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter Av: Helena Sandberg

Uttrycket Läs- och skrivsvårigheter används då elever inte uppnår de färdigheter i skriftspråket som möjligen förväntas av dem i en viss ålder, (Rygvold, 1995). Just läs- och skrivsvårigheter kan

(12)

10

kopplas ihop med koncentrationssvårigheter och är vanligt hos individer med ADHD och Tourettes syndrom (Attention-riks, 2010-12-06).

Dyslexi är ett snävare begrepp som definierar specifika läs- och skrivsvårigheter och som förekommer inom samtliga intelligensnivåer (Häggström, 2003). Begreppet dyslexi innebär att eleven har fonologiska svårigheter, och med det menas att eleven har svårt att uppfatta och hantera de minsta byggstenar och fenomen som språket är uppbyggt av. Att kunna se kopplingen mellan hur bokstäverna låter och ser ut är svårt för dessa elever och kan därför skriva orden som de låter, ordet genom skrivs som jenom tillexempel.

Dubbelskrivningar av konsonanter och utelämnar av vissa bokstäver i ord är också vanligt förekommande vid skrivsvårigheter såsom kombinationen av olika feltyper där självklart istället skrivs skelvklat (Rygvold, 1995. Häggström, 2003. fmls.nu, 2010-11-28).

Lässvårigheter hos eleven kan yttra sig genom att man har svårt att få ihop bokstäver, stavelser, läsa längre ord, läsa med normal hastighet och att förstå en text. Problemen kan bero på att elever som har dyslexi ofta har problem med korttidsminnet, något som innebär att eleven inte minns vad som stod i början av meningen då den har läst klart och måste därför läsa om hela meningen en gång till (Rygvold, 1995. fmls.nu, 2010-11-28).

Ytterligare några tecken vid själva läsproblematiken är att eleven ibland gissar sig till vad det står och gör tillägg i texten, samt att eleven stannar upp och läser om meningar. Det finns också sekundära tecken att uppmärksamma vid dyslexi, till exempel att eleven ofta har ett begränsat ordförråd, bristande förståelse, minskad motivation och uthållighet samt ett sänkt självförtroende som följd. Det är viktigt att komma ihåg att detta kan vara en konsekvens av att eleven inte fått de verktyg de behöver för att tillgodogöra sig språket (Attention-riks, 2010-12-06. fmls.nu, 2010- 11-28).

Riksförbundet Attention-riks (2010-12-06) nämner ytterligare en vanlig nedsättning hos dyslektiker är begreppet ordmobilisering som innebär att man med all säkerhet vet vilket ord man har i minnet men det träder inte fram då det behövs. Dessa problem ökar drastiskt under pressade och stressad situationer som vid prov och läxförhör.

Tourettes syndrom Av: Sara Sebelius

Det mest karakteristiska draget för en person med Tourettes syndrom (TS) är tics, ofrivilliga, plötsligt påkommande, snabba, återkommande, motoriska rörelser eller röstuttryck (Gillberg, 1999). TS består inte bara utav ticks utan uppträder oftast med ett tilläggsproblem vilket gör att elever med samma diagnos uppträder mycket olika (Iglum Rønhovde, 1999). Tilläggsproblemen som en elev med TS har kan vara tvångsmässiga problem, impulsivitet, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och ADHD. TS är en kombination av motoriska och vokala tics och är inte övergående till skillnad från övergående tics som ligger inom spektrumet för ticssyndrom.

Hos en person med TS kan ticsen variera från dag till dag och ibland kan det gå längre helt utan

(13)

11

tics, symtomen kan även växla med åldern (Gillberg, 1999. Iglum Rønhovde, 2006). För diagnosen TS krävs flera motoriska och ett eller flera vokala tics. Oftast är det den bristande impulskontrollen, uppmärksamhetsbristen och tvångsmässigheten som är jobbigast för en person med TS (Gillberg, 1999). Personer med TS uppvisar ofta överaktivitet innan diagnosen TS ställts men betraktas som måttlig i jämförelse med ADHD/DAMP. Personer med TS lider ofta av sömnbrist och många med TS har även tics under sin sömn (ibid.). Tvångstankar och tvångshandlingar är nästan som regler för TS och medför att personen känner sig tvingad att göra speciella saker. Barn med TS som även har ångestproblem och nedstämdhet kan leda till många upplevda misslyckanden (Gillberg, 1999). Barn med TS uppvisar vanligen en normal begåvningsnivå men ticsen gör vardagen besvärlig. Gillberg (1999) menar även att barn med TS oftast är hög begåvade, särskilt på det verbala planet för att kompensera de svårigheter som de har.

Diagnos eller inte diagnos Av: Sara Sebelius

Alla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ställs alltid av läkare/expert och psykolog som har ingående kännedom om ungdomars normala utveckling efter noggranna undersökningar av barnet i hemmet och i skolan (Wrangsjö, 1998. Gillberg, 2004). I en undersökning inför en möjlig diagnostisering görs en beskrivning av barnets aktuella beteende, anpassning och psykiska funktioner. Hur barnet har utvecklats fram till tidpunkten då undersökningen görs, möjliga trauma och sjukdomar som barnet upplevt i undersökningen måste släkthistorian gås igenom i detalj (ibid.).

Att ett barn är utagerande och inte följer en viss ”norm”, betyder inte att en diagnos står bakom beteendet. Tillfälliga svårigheter kan möjligen bero på miljön barnet växer upp i, någon annan brist eller olika stressfaktorer (Kadesjö, 2008). Ett barn kan inte, ju yngre det är ännu mindre, få en bild av sina egna problem men de kan förstå att deras beteende innebär svårigheter för dem själva. Därför är det viktigt att man som förälder ser och hjälper barnet om man misstänker att det kan röra sig om NPF. Brodin & Lindstrand (2010) skriver:

… att en medicinsk diagnos inte får sätta gränserna utan man måste använda ett positivt och globalt synsätt och väga samman olika aspekter, det vill säga arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på barn och familj. Genom fokuseringen på varje enskild elev kan hänsyn tas till intressen, önskningar och behov hos barnet och hans/hennes närmaste (s.150).

Det är alltså viktigt att se barnet med ett funktionshinder som ett barn, ett barn med samma behov, möjligheter, önskningar och tankar som andra barn. Wrangsjö (1998) påstår att en diagnos kan ses som en organisatör mot upplevelserna av kaos, inre vånda och osäkerhet vilket resulterar i att diagnosen är frigörande. En diagnos kan användas som en förklaring till ett okontrollerat och mindre önskvärt beteende. Goldinger (1999) menar att en diagnostisering är viktig, man identifierar och får reda på barnets svårigheter.

(14)

12

Under hösten 2010 har det talats mycket på tv och i radio om diagnoser och om att diagnostisera ett barn. Forskaren Svenny Kopp, Göteborgs Universitet, disputerade i september 2010 i ämnet "Girls with social and/or attention impairments", som handlar om flickor med autism och ADHD. I en intervju som är publicerad på Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida menar Kopp att det saknas information i ämnet och att flickor med ADHD upptäcks mycket senare än hos pojkar, någon gång i tonåren eller ännu senare i livet (Kopp, 2010). Kopps (2010) resultat visade att nittiotvå procent av de hundra flickor som ingick i studien var odiagnostiserade, och att hälften av dessa tidigt sökt hjälp men inte fått någon korrekt diagnos, hur har dessa flickors skolsituation sett ut? (ibid.). För att barn ska få rätt stöd krävs idag att barnen har någon form av funktionshinder eller en diagnos för att få ta del av skolpengen till de stöd som barnet har rätt till (Brodin & Lindstrand, 2004). En diagnos är viktig för att den ger en förklaring till symtomen och barnet får ett namn på sina svårigheter (Wrangsjö, 1998). Med en diagnos försvinner inte problemen men man kan lära sig vilka verktyg man kan använda för att minska sina problem.

För de elever som inte har någon diagnos men inlärningssvårigheter, kognitiva och motoriska problem är det viktigt att man gör en kartläggning av problemen (Birkemo, 1995). Kartläggningen består till huvudsakligen av tre områden, elevens kognitiva förutsättningar för lärande, fysiska funktioner och psykosociala funktionssätt. Vid kartläggningen får man fram elevens egna upplevelser och hur de ser på sitt lärande.

Handikappcentrum Av: Helena Sandberg

Handikappcentrum (HC) arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL) vars insatser är att utreda och medicinskt förebygga individens skador eller sjukdomar. I uppdraget ingår även Lagen om särskilt stöd (LSS) där de ger råd och stöd till individer med autism eller autismliknade beteende samt individer med utvecklingsstörning, förärvd hjärnskada, synnedsättning, samt även de med omfattande rörelsehinder (www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19820763.HTM, 2010-12- 30), (www.ltv.se/upload/Filarkiv/Egna_filer/Handikappcentrum/behandling/Asperger.pdf, 2010-11-28).

HC`s syfte är att ge alla människor med dessa funktionsnedsättningar den bästa förutsättningen för att klara ett liv ute i samhället. HC ser till alla människors lika värde, respekterar individens självbestämmande och deras integritet.

För att få hjälp av HC krävs en diagnos och en remiss som behandlats av respektive enhetschef som därefter utser en kontaktansvarig terapeut som bjuder in till ett första möte.

HC arbetar i nära samråd med individen själv och dennes familj. Man har även kontinuerlig kontakt med övriga samhällsresurser som förskola, skola, sjukvård, familjeläkare, och psykiatrin.

Ett nära arbete med dessa instanser är mycket viktiga för att kunna ge de bästa förutsättningar för den berörde. De som kommer till handikappcentrum får möta experter inom olika kategorier, det

(15)

13

kan vara kuratorer, psykologer, specialpedagoger, logopeder, sjukgymnaster och/eller arbetsterapeuter (ibid).

Habilitering

Habilitering tillfaller barn och ungdomar som har medfödda funktionshinder och sätter in medicinska och sociala insatser för att individen skall kunna leva ett så aktivt och normalt liv det bara går.

Habiliteringens utgångspunkt är att fånga upp de behov som eventuellt individen har på grund av sin funktionsnedsättning. För att kunna sätta in rätt hjälp är därför informationen som framkommer mycket viktiga, det ger en helhetssyn på var de olika resurserna behövs mest. En första åtgärd är att en habiliteringsplan görs och skrivs ned tillsammans med den berörda och dennes familj, där man tittar på vilka insatser som behöver sättas in och vem som skall göra vad.

Syftet är att alla skall känna sig delaktiga i arbetet med att nå de mål som satts upp i planen. Detta följs upp efter överenskommelse för att se hur habiliteringsplanen fungerat över tid.

Det kan till exempel vara att individen behöver olika tekniska hjälpmedel eller en struktur att följa för att underlätta sin vardag. Man ser även över familjens och skolornas behov och ger dem stöd i deras dagliga arbete. Det arbetet som utförs har byggts upp efter erfarenheter utifrån verksamheten (ibid).

Handikappcentrum erbjuder barn och ungdomar att träffa andra personer med samma funktionsnedsättning. Syftet med träffen är att de skall slippa jämföra sig med andra som inte har dessa svårigheter, även se att man inte är ensam och att det finns fler i samma situation.

Verksamheten anordnar även föräldrar och syskongrupper där de får möjlighet att dela erfarenheter och ge varandra stöd. Detta är en viktig länk i habiliteringsarbetet för en vidare förståelse för individens funktionsnedsättning (ibid).

Med denna bakgrundredovisning önskade vi i undersökningen försöka få reda på hur textillärare undervisar textilslöjd i grundskolan. Hänger skolorna med i den snabba utvecklingen med elever som är i behov av särskilt stöd och har vi verkligen en skola för alla, med slöjd för alla?

(16)

Syfte och frågeställning ___________________________________________________________________________

14

Syfte och frågeställning

I dagens skola finns det många elever med behov av särskilt stöd i skolan och i undervisningen, men hur ser egentligen textilslöjdens undervisning ut för att ge särskilt stöd, att se alla elever och deras speciella behov? Vilka pedagogiska redskap är och har lärarna utrustats med för att tillgodose alla elever som har rätt till anpassad undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer.

 Vilka utmaningar finns när man undervisar elever med behov av särskilt stöd i textilslöjd?

 Vilken syn har textillärare på undervisningsmiljön för elever med behov av särskilt stöd?

 Hur kan textillärarna hantera elevernas olika behov i sitt pedagogiska arbete?

Utmaningarna i textilslöjden kan se annorlunda ut än i andra ämnen med tanke på att textilslöjden är ett praktiskt ämne. Vår fundering är vilka utmaningar de intervjuade textillärare anser är de största utmaningarna i slöjden, och om de tycker lika i något avseende vad det gäller just utmaningar. Lika så går funderingarna kring hur undervisningsmiljön påverkar dessa elever.

Undervisningsmiljön i textilsalen ser annorlunda ut än i andra ämne och möjligen då kräver andra former av undervisning för elever i behov av särskilt stöd.

(17)

Metod ___________________________________________________________________________

15

Metod

För att få svar på våra frågor är intervju och litteratursökning de metoder som använts i undersökningsprocessen. För att nå textillärarnas erfarenheter och förstå deras livsvärld var det en kvalitativ intervju som lämpade sig bäst, ansåg vi. En kvalitativ intervju gav oss möjlighet till att möta lärarna ansikte mot ansikte och lyssna till deras egna berättelser som ett försök till att få svar på våra forskningsfrågor (Esaiasson m.fl, 2007). Dalen (2008) skriver att en intervju är en utväxling av synpunkter och menar att intervju kan användas som en huvudmetod för att samla in kunskap. För att få en större bild av vad elever i behov av särskilt stöd kan behöva för undervisning i skolan, för att underlätta sin inlärning, gjordes även litteratursökningar. Den litteratur som studerades syftade till att ge konkreta förslag på hur man kan gå till väga för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. För att få ytterligare en inblick på hur man kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd i undersökningen intervjuades personal som jobbar på handikappcentrum (HC). Personalen, på HC, jobbar med habilitering av elever med en specifik diagnos, men vi vill veta och undrar hur habiliteringen jobbar mot textillärare och textilslöjden.

Habiliteringens övergripande mål är att bidra till att barn och ungdomar med funktionshinder kan leva ett så normalt liv som möjligt.

Nedan följer en närmare beskrivning av hur de olika metoderna användes för att finna svar till frågeställningarna.

Intervjuprocessen

För vår metodinsamling var det viktigt att ha en tydlig och problemformulering, det bidrog till att genomförandet av intervjun blev mer fokuserat något som Dalen (2008) skriver är viktigt.

Problemformuleringen nämns även i Metodpraktikan (Esaiasson m.fl 2007), för att få en bättre grund att stå på måste problemformuleringen visa vad som är utmärkande för undersökningen.

Strukturerade frågor var det som användes i våra intervjuer och det var förutbestämda frågor som ställdes till alla informanter som medverkade i undersökning, det gjorde det lättare att jämföra och analysera svaren som gavs. Esaiasson m.fl (2007) menar att som forskare måste man fundera och skriva ner sin förförståelse för ämnet

En god förförståelse skapas (i) genom att man med hjälp av tidigare forskning identifierar kunskapsluckan och (ii) man utifrån den inhämtade kunskapen predicerar ett resultat (Esaiasson m. fl 2007, s.290).

(18)

Metod ___________________________________________________________________________

16

Studien är en informantundersökning där svarspersonerna användes som sanningssägare för att få svar på hur verkligheten ser ut och hur arbetet fungerar i verksamheterna för textillärarna, samtidigt som vi sökte om det fanns ett mönster, olikheter eller likheter i svaren beroende på hur länge man jobbat som lärare (Esaiasson m.fl, 2007). Vid förberedandet av vår intervju skapades en intervjuguide, där extra vikt lades vid innehåll och form, något som Esaiasson m.fl (2007)betonar vikten av. Intervjuguiden, bilaga 1, kan ses likt en tratt, ett timglas som Kylén (2004) beskriver med en bred öppnings/uppvärmningsdel där våra frågor presenterar avsikten med intervjun. Sedan smalnar tratten av och frågorna blir mer predicerade och kontrollerande för att sedan gå till sammanfattning av intervjun och sist avslutning med om de har något att tillägga och svarspersonerna blir informerade om vad som kommer att hända efter avslutad intervju. Vår guide innehåller centrala begrepp och teman inför studiens resultat och har till syfte att alla intervjupersoner fick relevanta och likartade frågor (Krag Jacobsen, 1993). Guiden förklarar hur vi gick tillväga under våra intervjuer för att få ett jämförbart resultat. Våra samtalsintervjuer formades efter olika teman av öppen karaktär med plats för uppföljnings frågor, där innehållet band samman studiens problemställningar, något som nämns av både Esaiasson m. fl (2007) och Lantz (2007) som viktigt. Frågorna som användes i intervjun, se bilaga 1, var väl utvalda för att passa vår undersökning. Wärneryd m.fl (1990) skriver att man som forskare inte ska ta med frågor ”bara för att de kan vara bra att ha med”. Frågorna i intervjun ska vara väl avvägda och ge svar till undersökningens syfte.

Tematiska frågor kallas ofta de viktigaste frågorna i intervjun, anledningen till att intervjun görs skulle man kunna säga. Grundregeln enligt Esaiasson m.fl (2007) är att frågorna är lätta att förstå, korta och utan akademisk jargong, som intervjuare ska man inte behöva förklara vilket svar man önskar på frågan. En strukturering av frågorna gjordes för att intervjun skulle vara standardiserad, där standardiseringen förhoppningsvis gav jämförbara svar (Wärneryd m.fl 1990).

Öppna frågor användes och sammanfattningar gjordes efter varje fråga för att veta att svaret tolkats rätt. En kvalitativ intervjus syfte är att i huvudsak få reda på informantens synpunkter och erfarenheter där forskarens egna uppfattningar och synpunkter inte ska framkomma. I en kvalitativ intervju där informantens uppfattningar och föreställningar är vikigast måste man vara medveten om att svaren varken är sanna eller falska, svaren är en del av informantens tankevärld genom erfarenhet. Inför intervjun gavs speciell information till informanten, så som en presentation av oss själv som forskare, vad som önskades med intervjun, vad informationen som kom fram användes till och hur materialet bearbetades. Efter intervju avsattes tid där informanten kunde få möjlighet att ställa frågor om det var något de undrade över.

Urval av informanter

Studien genomfördes på olika grundskolor i två städer. Vid urval av informanterna måste man se till vem det är som ska intervjuas, hur många är det som ska intervjuas och efter vilka kriterier

(19)

Metod ___________________________________________________________________________

17

väljer man ut dessa personer. Vid urvalet av våra informanter är där vi, som forskare, anser att informantens information kan vara viktigast för undersökningen (Esaiasson m. fl, 2007). I vår undersökning intervjuades textillärare utifrån sina erfarenheter och kunskaper, eftersom undersökningen syftar till att besvara vilken undervisning elever med behov av särskilt stöd får i skolan och då i textilslöjden. Urvalet var begränsat till en viss sorts lärare och i ett visst ämne. Vid valet av informanter var det viktigt att säga att det är informationen som informanten gav som var det viktiga och inte informanten som person. Men det är informanten som har informationen som ville ha med i undersökningen, därför var just de informanterna viktiga. Fem av våra informanter är textillärare som vi träffat under våra VFU utbildningar och de valdes på grund av att de har jobbat med elever i behov av särkskilt stöd. För att få en så stor bred på undersökningen som möjligt valdes informanter med olika långa arbetslivserfarenhet. De har arbetat som textillärare alltifrån sex år till trettiofem år. Den sjätte informanten var personal från handikappcentrum, habiliteringen i en utav städerna, där de samarbetar tätt med de diagnostiserade barnen, hem och skolan. Valet av denna informant är vetskapen om att personen har arbetat och arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd. Intervjun samt transkriberingen med habiliteringen gjordes tillsammans. De övriga intervjuerna skedde individuellt av oss på två olika orter, tre stycken intervjuer genomfördes av Helena Sandberg och två stycken genomfördes av Sara Sebelius.

I undersökningen utgick vi från de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet nämner.

Det finns fyra huvudkrav, informationskravet som säger att som forskare är man skyldig att informera de berörda om undersökningens syfte. Samtyckeskravet som säger att informanten själv bestämmer över sin medverkan och när som helst kan säga nej till en fråga eller sin medverkan. Konfidentialitetskravet menas med att all information i undersökningen förvaras så att ingen obehörig kan ta del av den. Sista kravet är nyttjandekravet som säger att informationen som kommit fram under intervjuerna (i undersökningen) endast får användas för forskningsändamålet. Informanterna i undersökningen är anonyma och deras svar i intervjuerna har behandlats på ett sätt där man inte kan ta reda på vem som sagt vad. Vid val av informanter som ska medverka i undersökningen reserverades antal informanter till hur mycket tid som fanns till att genomföra och bearbeta intervjuerna.

Studien bygger, som beskrevs ovan, på sex intervjuer sammanlagt. Fem stycken intervjuer med textillärare som jobbat olika länge och en intervju på habiliteringen. Valet av sex intervjuer grundar sig på den tid som fanns till förfogande då de skall räcka till både intervjuerna, transkriberingen och slutligen analyserna av resultaten. Tanken med dessa få antal intervjuer är att materialet granskas väl för bästa möjliga resultat.

(20)

Metod ___________________________________________________________________________

18 Intervjusituationen

När intervjun ska äga rum måste man som forskare ha tänkt på var intervjun ska göras, viktigt att tänka på är att informanten känner sig bekväm med platsen som valts. Genom att låta informanten välja plats för intervjun kan den välja ett rum där det är avskilt från annan verksamhet, tanken är att lärarna skall kunna känna sig bekväma i intervjusituationen (Lantz, 2007). Därför valde vi att låta informanterna välja plats och tid då de själva kunde, för att skapa en bra intervju och möte. Kontakten med informanterna togs genom mail där undersökningen presenterades och vad syftet var med intervjun. I mailet förklarades varför vi ansåg att just de som informanter var viktig i vår undersökning och att det är deras erfarenheter som är viktiga att få höra. Esaiasson m. fl, (2007) skriver att det klart och tydligt ska framgå vilka det är som skriver och varför just de har blivit utvalda.

Genom att vi hade en intervjuguide kunde frågorna koncentreras och hålla sig inom ramen för frågeställningen. Intervjun blev kortare, men innehållet och informationen inte sämre. Vid intervju A, B, C (av Helena Sandberg), D och E (av Sara Sebelius) användes inte någon form av inspelningsapparat. Endast vid intervjun med informanten från habiliteringen användes bandspelare för att inte missa värdefull information som vi inte stött på tidigare. Att endast anteckna vid intervjun bidrog till att det uppstod naturliga pauser när anteckningarna gjordes, vilket vi båda kände som något positivt. Vid intervjun med personen från habiliteringen användes bandspelare, något som Esaiasson m. fl (2007) rekommenderar. Då kan man i efterhand lyssna på intervjun igen och komplettera svaren om det är så att man missat information vid intervjun. Att endast använda bandspelare vid intervjun med habiliteringen var att det vid de andra intervjuerna inte fanns en bandspelare att tillgå. Trost (2005) menar att de nackdelar som finns med att banda är att svarspersonerna kan bli nervösa, känna obehag så att det påverkar deras svar. Detta var inget vi märkte av vid intervjun med habiliteringen utan intervjun kändes bekväm och avslappnad.

Under intervjuerna fördes anteckningar, vilket är för att fånga upp det väsentliga och man får bevis på att man lyssnar, vilket var viktigt att visa för informanten. Innan intervjun började informerades informanten ungefär hur lång tid det kommer att ta och även hur man tänkte föra anteckningar, detta menar Kylén (1994) är bra för informanten att veta. Anteckningarna som fördes under intervjun var som en sammanfattning och som grund för bearbetningen efter intervjun. Direkt efter intervjun kompletterades det som skrivit och det fylldes även i om man glömt något. Under våra sex intervjuer fick informanterna samma frågor. Detta för att få möjlighet att se om det fanns några skillnader eller likheter beträffande svaren beroende på hur länge textillärarna har jobbat och hur de jobbar.

(21)

Metod ___________________________________________________________________________

19 Bearbetning och analys av data

Efter att intervjuerna genomförts och avslutats gjordes en bearbetning och analys av materialet.

Analyseringen av intervjuerna man gjort skedde enskilt, detta för att inte få fler än en persons tolkningar av svaren. Intervjusvaren från intervjuerna renskrevs efter intervjun och mejlades till informanten så att de kunde kommentera om det hade blivit något fel i tolkning eller svar. Endast en av informanterna hörde av sig och ville förtydliga ett svar som tolkats på ett felaktigt sätt.

Intervjun med informanten från habiliteringen transkriberades, fördes över från tal till skrift, för att få ett material som liknar de andra intervjuernas sammanfattning. Gillham (2008) skriver att ju längre man väntar med att transkribera sitt material desto svårare blir det. En transkribering är inget som går snabbt och man kan gärna dela upp transkriberingen i olika omgångar, ca en timme åt gången (Gillham, 2008). Våra transkriberingar gjordes direkt efter att intervjun avslutats, detta för att repetera vad som sagts men även för att kunna lägga till stödord om var något som missades under intervjun. Esaiasson m.fl (2007) skriver att:

…analyser går ut på att belägga vad som hänt i en viss situation eller vad som gäller i en viss organisation (s.303).

I denna undersökning önskade vi att analysen skulle ge svar på hur textillärare undervisar eleverna med särskilda behov och varför man undervisar på ett speciellt sätt, med andra ord vad som gäller i en viss organisation/undervisning. Resultatet av intervjuerna sammanställdes tillsammans och likheter/skillnader sammanfattades.

Urval av litteratur

I vår undersökning fann vi det intressant att jämföra vad olika författare skriver i litteraturen att elever med behov av särskilt stöd behöver och hur lärare (kan) undervisa i textilslöjd i skolan.

Litteratursökning innebär att man ser till vad litteraturen som man använder sig av säger, kommer det fram liknande svar eller skiljer sig böckerna. Den litteratur som använts i undersökningen har en bred utgångspunkt. Litteraturen är skriven på olika sätt och är tänkt att användas på olika sätt, antingen inom utbildningssyfte, som information eller som undervisningshjälp. Någon utav böckerna vill visa på elevers (med ADHD) styrka istället för att se deras funktionsnedsättning som något hämmande. Litteraturen har hittats på olika bibliotek, där tillvägagångssättet har varit att se vad som finns i hyllan där böcker som riktar in sig på undervisningsformer (Eu), nervsystemet (Vef) och kurslitteratur. Sökningar på DISA, Uppsala universitetsbibliotek, gjordes för att finna böcker som har ord som skola för alla, diagnos, ADHD, autism, asperger syndrom, tourettes syndrom, dyslexi och liknande i titeln eller innehåll i boken som rör ämnet. Begränsningar i sökningar efter böcker gjordes på grund av tiden som fanns till förfogande och bearbetning av information som framkom i intervjuer och genom litteratursökningen. Val av de böcker som

(22)

Metod ___________________________________________________________________________

20

använts i undersökningen är personligt valda av oss där vi ansåg att det kunde finnas information som svarar på frågan – Vad elever med en funktionsnedsättning/med behov av särskilt stöd behöver?

Litteraturen som valdes var faktaböcker som beskrev hur man ska hantera elever med behov av särskilt stöd. Valet av dessa böcker var för att de på ett konkret och enkelt sätt visade på fakta som besvarade våra frågeställningar. Iglum Rønhovde (2006) och Gillberg (1999) skriver om tourettes syndrom i sina böcker och skriver hur diagnosens problematik visar sig: Vad man ska tänka på i sitt arbete med elever som har TS, vad ticsen gör för elevernas vardag och hur de kan uttrycka sig. Honos-Webb (2008) skriver om styrkorna hos elever med ADHD och menar i sin bok att det viktiga är att se till vad eleverna kan och deras möjligheter. Jackson (2005) skriver i sin bok Miffon, nördar och Asperger syndrom om egna erfarenheter av att ha diagnosen AS. Även Widerlöv (2003) skriver om egna erfarenheter, men egen diagnos och sina barns kombination av många diagnoser. Dessa böcker ger en annan bild av hur man kan behandla eleverna och hur man kan gå tillväga för att hjälpa.

Det som ansetts som mest intressant, av oss, i litteraturen har skrivits ned och visas i resultatdelen och bildar en bas för problematiken och hur man kan förhålla sig till detta som lärare.

Analysmetod

Jämförelseanalys är den metod som används i denna undersökning. Jämförelser mellan textillärares erfarenheter att undervisa elever i behov av särskilt stöd, hur står det i den litteratur vi läst att elever i behov av särskilt stöd behöver och vad experter (habiliteringen) säger att eleverna behöver. Att välja dessa två metoder gjorde att undersökningen får en större bredd än om endast en metod använts. Valet av metoderna är att resultaten av intervjuer och litteratursökningen går att jämföra och se skillnader i innehållet. Stämmer det som står i böckerna med verkligheten och hur jobbar textillärare för att tillgodose alla elevers behov? Att använda sig av en kvalitativ intervju resulterar i att resultatet blir jämförbart mellan de olika intervjuerna, och även jämförbart med litteraturen. Intervjuernas jämförelse visar hur olika man kan jobba som textillärare och varför man använder sig av en viss form av undervisning.

(23)

Resultat ___________________________________________________________________________

21

Resultat

För att försöka få ett övergripande svar till varje frågeställning har redovisningen av resultatet delats upp i olika delar. Varje fråga (1: Utmaningar, 2: Undervisningsmiljön och 3: Att hantera elevers olika behov) har ett eget resultatavsnitt som ser ut som följande:

 Vad står i litteraturen om fråga 1,2 och 3?

 Vad säger lärarna? Vilka utmaningar finns i textilslöjden, hur ser undervisningsmiljön ut och hur hanterar lärarna elevernas olika behov? Resultatet av vad lärarna svarat är delat i två delar, Helena Sandbergs intervjuer, se bilaga 3, och Sara Sebelius intervjuer, se bilaga 4.

Efter att alla tre resultat redovisats följer en sammanfattning där gemensamma svar från informanterna och litteraturen visas. Näst sista resultatdelen svarat för hur handikappcentrum jobbar med elever i behov av särskilt stöd, hur de jobbar med lärare och vilka råd de brukar ge.

Sista delen är en sammanfattning av hela resultatet.

Figur: 1 Modell över hur resultatet av undersökningen presenteras i detta kapitel.

Utmaningar i textilslöjden enligt litteraturen

Den främsta utmaningen för lärare som undervisar elever i behov av särskilt stöd är enligt den litteratur vi läst att förstå eleverna.

Grunden är förståelse. Att vara aktiv och tydlig som lärare. Förväntningar och krav på barnet ska vara realistiska. Det handlar också om att tillåta sig en positiv särbehandling av barnet, att låta barnet vara annorlunda (Hellström, 1998. s. 31).

Elever med behov av särskilt stöd är annorlunda och som Hellström (1998) skriver med behov av speciell undervisning. Det är lärarna som kan göra undervisningen speciell och se till att alla elever får rätt undervisning. Både Asmervik (1999) och Attention-riks (2010-12-06) beskriver hur viktigt det är att tydliggöra vilka svårigheter barnen har så att man undviker onödiga

(24)

Resultat ___________________________________________________________________________

22

konflikter, samtidigt som det är angeläget att se vilka resurser eleverna har och som går att bygga vidare på. Utmaningen för läraren ligger i att se elevens positiva sidor, styrkor och intressen, istället för att fokusera på vad som är svårt. När det gäller läs- och skrivsvårigheter och dyslexi så önskar Davis (1999) förändra synen på problematiken genom att vända handikappet till en gåva.

Davis (1999) talar här om ett paradigmskifte.

I klassrummet finns det många sorters elever och en utmaning är att inte enbart fokusera på elever i behov av särskilt stöd utan göra undervisningen så bra som möjligt för alla elever.

Thimon (1998) menar för att elever med AS ska förstå en text eller instruktion måste man göra texten mer lättläst, markera de viktigaste orden i texten och göra enkla skisser på vad texten vill säga.

Framförallt krävs det ett, hos varje pedagog, medvetet och kreativt synsätt i valet av läromedel eller pedagogiskt material (Thimon, 1998. s.109).

Att göra lätta instruktioner till alla elever kan underlätta för läraren som då enbart har en instruktion att undervisa efter. Duvner (1999) menar att för elever med ADHD är förståelsen en central punkt. Utmaningen ligger i att anpassa sitt förhållningssätt till barnet, använda det på ett annorlunda sätt och använda en annan pedagogik. Duvner (1998) påpekar även viktiga principer som man kan jobba efter i skolan, intresseväckande uppgifter, ge stöd att genomföra uppgiften och att minska störningsmomenten. En utmaning är att hitta elevernas motivation till en uppgift, att hitta deras eget intresse och anpassa uppgiften så att man kan förändra och skapa sin egen produkt utifrån sitt intresse.

Davis (1999) menar att dyslektiker har en grundläggande talang, en förmåga att förändra och skapa sinnesintryck, att de oftast tänker i bilder i stället för ord, uppfattar och tänker flerdimensionellt där alla sinnena är inblandade. Med dessa grundläggande talanger menar Davis (1999) att kreativiteten ökar markant hos individer med dyslexi i jämförelse med de andra eleverna som inte har samma problematik och att detta bör ta till vara för elevens studieutveckling. Enligt Häggström (2003) och Asmervik (2001) är det är viktigt att, som tidigare nämnt, uppmärksamma det som eleven är bra på och utgå från elevens intressen och bygga på elevens starka sidor för att öka motivation till läs- och skrivaktiviteter och självkänslan.

Stadler (1994) skriver att elever med dyslexi kräver flexibilitet och en oavbruten uppmärksamhet vid läs- och skrivövningar för att klara av dem bättre. Stadler (1994) påstår även att den vanligaste formen av behandling för elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är individuell undervisning några timmar i veckan, vilket är en stor utmaning för en lärare.

Dyslektiker kan ofta ha svårt att ta in information/instruktion som förmedlas i grupp därför bör man som lärare tänka på hur man informerar elever. En gruppinstruktion får konsekvenserna att eleven direkt efter en instruktion frågar vad som ska göras. Myrberg (2007) menar lika som Stadler (1994) att det är viktigt att upprätthålla struktur och ordning i klassrummet och att alla elever har gemensamma mål. Att som lärare kunna erbjuda välstrukturerad och klar undervisning som är anpassad efter eleverna och deras behov (ibid.). I en rapport skolverket gett ut, Att läsa

(25)

Resultat ___________________________________________________________________________

23

och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, skriver Frykholm att det är viktigt att se till varje individs speciella förutsättningar, en utmaning som säger att man måste jobba med att vara lyhörd, aktiv och ansvarstagande som lärare.

Utmaningen för en bra inlärningsprocess när det gäller läs- och skrivsvårigheter är att eleverna behöver en förtroendefull relation till sin lärare skriver Frykholm (2007). Frykholm (2007) menar även att de åtgärdsplaner som sätts i för en elev måste vara väl beprövade och bygga på kunskap om elevens svårigheter/kunskaper. Goldinger (1999) menar att lärarens förhållningssätt är avgörande och att klasslärare/speciallärare måste ha en nära kontakt med skolpsykolog och kurator för att kunna hjälpa eleverna med ADHD.

Utmaningar i textilslöjden enligt informant A, B och C

Av: Helena Sandberg

En stor utmaning enligt alla tre lärare A, B och C är att man som pedagog ständigt måste vara kreativ och hitta lösningar som fungerar för varje enskild elev då samma metod inte fungerar för alla. Lärare A menar att utmaningen också är att kunna läsa av elever hur de mår, vilket kan variera från dag till dag. Lärare A och C upplever att respektive skola är dålig på att informera om elevernas problematik och kommer sällan fram till berörda lärare. Detta försvårar arbetet avsevärt, och det blir en utmaning med att ge eleven rätt metod för att underlätta för dem från början. Medan lärare B däremot har ett gott samarbete med specialpedagogen på skolan som informerar samtliga undervisande lärare om elevernas problematik. Lärare A, B och C känner sig ofta otillräckliga med att ge eleverna vad de behöver. Lärare B nämner i samband med otillräckligheten, bristen på assistenter. Lärare B upplever att det ligger en viss förväntan på elever med behov av särskilt stöd att de skall klara av textilslöjden i fulltalig grupp då de annars går i en liten klass med assistent i andra ämnen. Lärare B nämner också sina erfarenheter av elever som medicinerar för en fungerande vardag och har vid några tillfällen glömt att ta sin medicin, vilket resulterar i att eleven inte kan hantera situationen i textilsalen. Utmaningen är då att se till att det fungera för samtliga elever i klassen och inte bara för eleven med behov av särskilt stöd menar lärare B. Både lärare A, B och C upplever är att antalet elever med social ohälsa har ökat, elever med traumatiska upplevelser och trasiga familjeförhållanden som de känner en osäkerhet i hur de skall hantera. Lärare A nämner även att eleverna är mer stressade nu, att elevernas tålamod och brist på respekt för varandra har ökat. Lärare A tycker det är en större utmaning att tillgodose dessa elevers behov än elever med NPF. Över lag instämde lärare A, B och C att det ändå fungerade bra att arbeta med elever med behov av särskilt stöd. Men lärare B oroar sig för framtiden för dessa elever med den nya läroplanen som ställer hårdare krav på eleverna i slöjd, vilket kommer slå hårt för eleverna att nå de nya målen.

(26)

Resultat ___________________________________________________________________________

24 Utmaningar i textilslöjden enligt informant D och E

Av: Sara Sebelius

Den största utmaningen som lärare D ser det i textilslöjden är att ha extra mycket tålamod, eftersom eleverna med behov av särskilt stöd inte själva har det. Att hitta motivationen hos eleverna med behov av särskilt stöd är det som E ser som en stor utmaning. Att försöka hitta varje enskild elev intresse och motivation som leder till att undervisningen blir givande. Lärare E försöker att inte skapa problem innan de uppstår och då är framförallt elevernas intresse viktigt.

E har under sin tid som lärare stött på en pojke som hade tics i händerna och utmaningen där låg i att försöka finna ett arbetsområde som gjorde att uppgiften inte förstördes på grund av ryckningarna. En stor utmaning som lärare E ser det är att man som textillärare inte får veta elevers svårigheter, om de har en diagnos eller andra sociala problem. Att undervisa på ett sätt som passar tillgodoser alla elever med eller utan behov av särskilt stöd är extra svårt om man inte vet om problematiken utan får gissa sig till vad som fungerar. Det är vanligt förekommande på skolan som lärare E jobbar på att de elever som går i liten grupp ska klara av att gå i stor klass på slöjdlektionerna. Att inte få rätt förutsättningar för att kunna hantera elevers behov av särskilt stöd ser lärare E som en utmaning som är svår att hantera. Lärare D menar att det är väldigt svårt att veta vad olika elever med behov av särskilt stöd behöver när man inte har någon större utbildning, man får försöka jobba efter de arbetssätt som brukar fungera. En stor utmaning som lärare D ser är elever som inte har svenska språket som sitt första språk, det kombinerat med behov av särskilt stöd försvårar slöjden. Lärare E ser de utagerande eleverna som en stor utmaning i slöjden, först och främst på grund av att slöjden är annorlunda än andra ämne.

Undervisningsmiljön enligt litteraturen

De genomgående nyckelorden i litteraturen för hur arbetet kan se ut för elever med AS är planera, visualisera och strukturera. Elever behöver struktur och en noggrann planering över det dagliga arbetet för att kunna få ut så mycket som möjligt av undervisningen (Thimon, 2007). Om man ser till yngre barn med AS är TEACCH (Treatment and Education of Autistics and related Communication handicapped Children) ett program som med fördel kan användas. De inför struktur, samarbete med föräldrar och individuella schema för eleverna (Thimon, 2007). Thimon (2007) skriver att elever med AS varje gång de byter miljö (klassrum, skola, klass) bör lokaliseras en första gång för att inte lägga för mycket energi på att hitta platsen de ska till. Vid planeringen av undervisningssalar ska man tänka på att elever med AS lätt blir distraherade av ljud- och synintryck (Thimon, 2007).

Att skapa tydliga gränser i rummet där man i varje del har specifika aktiviteter hjälper eleverna med AS att få struktur. Tydliga instruktioner om vad som finns i de olika skåpen, på hyllorna och i lådorna hjälper mycket (Thimon, 2007). I högstadiet kan ett litet rum i anslutning till salen vara