ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 628
___________________________________________________________________________
Hur skiljer sig Sverige från England i planeringen av dagligvaruhandeln?
En studie av konsumenters tillgänglighet
Märta Brolinson
Uppsala, juni 2007 ISSN 0283-622X
FÖRORD
Att undersöka ett område som den samhälliga planeringen av dagligvaruhandel, speciellt nationella skillnader mellan Sverige och England, ger möjlighet till många olika infallsvinklar. Jag har under flera år varit intresserad av konsumenters tillgänglighet till dagligvarubutiker och hur det kommer sig att vissa upplever större hinder än andra i denna process. Professor Cliff Guy vid Cardiff Universitet var den person som först på allvar fick mig att öppna ögonen för problematiken som många grupper i samhället upplever vid inhandling av dagligvaror. Cliff Guy har genom föreläsningar vid Cardiff Universitet i kursen
’Geography of Retailing and Consumer Service’ under hösten 2003 och vidare genom kursen
’Retail Planning’ under hösten 2005 givit mig grundläggande information som varit nödvändig för genomförandet av denna studie.
Denna uppsats är delvis en fortsättning på C-uppsatsen, Matöknar – finns de?, i samarbete med Emelie Andén under hösten 2004. Perspektivet är i denna uppsats bredare och fokus ligger på planeringsriktlinjer i lokaliseringen av dagligvaruhandel snarare än på fallstudier i identifierandet av så kallade matöknar.
Genomgång av uppsatsens språk och struktur har varit mycket värdefullt samt utarbetandet av uppsatsens figurer, ett stort tack riktas därför till dem som tagit sig tid i detta avseende.
Vidare riktas min stora tacksam till Riksbyggen, vars stipendium genom Jubileumsfonden, möjliggjorde denna uppsats. Utan detta ekonomiska stöd hade denna jämförande studie mellan England och Sverige varit svår att genomföra.
Till sist men inte minst riktas ett stort tack till min handledare Thomas Niedomysl som har haft ett enormt tålamod under samtliga steg i denna process. Thomas har kommit med många goda råd och har på ett positivt sätt ifrågasatt varje del av denna uppsats.
Cardiff i juni 2007
Märta Brolinson
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1 Problemformulering ...4
1.2 Syfte och frågeställning...5
1.3 Material ...5
1.4 Metod och källkritik ...6
1.5 Avgränsning ...7
1.6 Definitioner ...8
1.7 Disposition ...9
2. BAKGRUNDSINFORMATION ... 10
2.1 Handelns planering och dess strukturomvandling...10
2.2 Social utsatthet och matöknar – fokus på England...12
2.3 Den missgynnade konsumenten ...14
3. TEORETISK FÖRDJUPNING ... 15
3.1 Centralortsteori...15
3.2 Hägerstrands tidsgeografi...16
3.3 Konsument- och inhandlingsbeteende...20
3.4 Inhandlingsplatsers egenskaper ...21
4. DETALJHANDELNS HISTORIA OCH DESS PLANERING ... 23
4.1 England...23
4.2 Sverige...26
5. SVENSKA KOMMUNERS SYN PÅ TILLGÄNGLIGHET... 32
5.1 Utveckling av dagligvarubutiker och planer för framtiden ...32
5.2 Inställning till dagligvaruhandelsetableringar ...32
5.3 Tillgänglighetsaspekten och verktyg inom planeringen...32
5.4 Fenomenet Matöknar – uppfattning och förekomst ...33
6. ANALYS... 35
7. SLUTSATSER ... 39
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 41
BILAGA 1 -
Faktorer som påverkar detaljhandels och konsumenters måluppfyllelse3
FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1. Kommuner i Sverige med en folkmängd över 70 000, september 2006. s. 7 Tabell 2. Externhandelns fördelar och nackdelar (egen sammanställning). s.12
Tabell 3. Antalet dagligvarubutiker och det genomsnittliga antalet invånare/butik 1951- 1998. s. 27
Tabell 4. Antal dagligvarubutiker i Sverige mellan 1950 och 2004. s. 27
Figur 1. Klassificeringsschema av aktiviteter enligt deras krav i tid och rum. s.19 Figur 2. Tillämpning av klassificeringschema: exempel på stationära aktiviteter. s.20 Figur 3. En modell av val av inhandlingsplats. s.22
Figur 4. Sveriges handelsutveckling 1960-2005. s. 28
4
1. INLEDNING
Bilen har givit oss människor allt större rörlighet och frihet samt tillgänglighet till en mängd olika platser och aktiviteter. Vi reser allt längre under kortare tid och avstånd är för många invånare inte längre ett problem. Lokalisering av handel har dessutom i alla tider följt människors rörelsemönster. Bilen har därför haft stor inverkan på konsumenters förutsättningar att ta sig till bland annat dagligvarubutiker vilken därmed även bidragit till utvecklingen av externlokaliserade stormarknader. Dessa stormarknader har en kombination av tillgång till parkering, ett stort utbud av varor, låga priser och ger konsumenter möjlighet att genomföra flera ärenden samtidigt. Dessa faktorer har kommit att bli allt mer betydande ur konsumentsynpunkt i utvecklingen av dagligvarubutiker och finns ofta tillgängliga i externa stormarknader. Detta mönster har kommit att skilja sig betydligt från vad som traditionellt var vanligt då specialiserade dagligvarubutiker lokaliserades bostadsnära inom gångavstånd från hemmet.
Allt fler lokala bostadsnära butiker där får allt svårare att överleva på grund av stora nyetableringar i trafiknära, externa lägen. Områden utan fullgoda dagligvarubutiker i bostadsområden där stor del av invånarna har begränsad ekonomi har därför kommit att bli allt vanligare i England. Dessa områden kallas för matöknar (eng. food deserts), vilka i England anses vara ett stort problem. Invånarna en matöken har ofta inte tillgång till bil och kan därmed inte ta del av externhandelns fördelar. Dessa invånare har kommit att kallas för de missgynnade konsumenterna, vilka måste förlita sig till inhandling nära hemmet på grund av sin begränsade ekonomi. Utvecklingen av matöknar och den missgynnade konsumentgruppen har förändrat planeringen av handel i England, där fokus sedan 1990-talet har kommit att ligga på konsumenters tillgänglighet. Även uppmärksammandet kring social utsatthet där vissa grupper exkluderas från olika typer av samhällsservice på grund av socioekonomisk status har ökat. I Sverige har uppmärksammandet av konsumenters tillgänglighet till dagligvaror varit mindre, trots att strukturomvandlingens konsekvenser till stor del liknar de i England. Många studier har istället inriktats på externhandelns inverkan på miljön på grund av oron för ett utökat trafikarbete.
Denna uppsats studerar dagligvaruhandelns strukturomvandling i Sverige och England och undersöker vilka skillnaderna är mellan ländernas riktlinjer i planeringen av dagligvarubutikers lokalisering. Vidare undersöks om konsumenters tillgänglighet till dagligvaruhandel, med fokus riktat på de missgynnade konsumentgrupperna, uppmärksammas inom detaljhandelsplaneringen i Sverige.
1.1 Problemformulering
Som ovan nämnts har detaljhandelns strukturomvandling bland annat inneburit en utveckling mot större och färre dagligvarubutiker som ofta har kommit att lokaliseras i externa lägen. Det finns mycket som talar för att denna utveckling medför negativa effekter som exempelvis utslagning av det befintliga butiksnätet och försvagade stadskärnor. Det finns även tecken på att konsumenter med begränsade ekonomiska resurser får allt svårare att nå ett brett utbud av
5
dagligvaror med låga priser. Detta beror till stor del på att externlokaliseringar är mindre tillgängliga för de konsumenter som inte har tillgång till egen bil samt att kollektivtrafikförbindelserna ofta är mycket begränsade till dessa inhandlingsplatser.
Förändringen inom dagligvaruhandeln är en väsentlig del i förståelsen för utvecklingen i och skillnaderna mellan Englands och Sveriges planeringsriktlinjer för handel. Vidare har inställningen till behovet av planering skiftat under olika perioder i de båda länderna sedan 1960-talet, vilket i sin tur också påverkat utvecklingen inom handeln. Handelns strukturomvandling och behovet av planering är således två viktiga områden för att förstå utvecklingen av dagligvarubutikers lokalisering och varför vissa konsumentgrupper upplever större inhandlingssvårigheter än andra.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är undersöka dagligvaruhandelns strukturomvandling i Sverige och England sedan 1960-talet samt att beskriva, analysera och jämföra de svenska och engelska planeringsriktlinjerna gällande handelslokaliseringar med fokus på dagligvarubutiker. Två av uppsatsens frågor är därför:
• Vad kännetecknar dagligvaruhandelns strukturomvandling i Sverige och Storbritannien?
• Hur skiljer sig planeringsriktlinjerna för lokalisering av dagligvarubutiker i Sverige och England?
Utvecklingen av externlokaliserade dagligvarubutiker och dess effekter på konsumenters tillgänglighet till dagligvaror har fått större uppmärksamhet i England än i Sverige. Många olika studier har genomförts vilket bidragit till ett stort utbud av litteratur inom ämnet i England där framförallt fenomenet matöknar har fått stor uppmärksamhet inom planeringen.
Vidare är syftet med denna studie att undersöka om konsumenters tillgänglighet till dagligvarubutiker uppmärksammas inom den kommunala planeringen i Sverige. Uppsatsens sista fråga är därför:
• Uppmärksammar Sveriges kommuner tillgänglighet till dagligvaruhandel inom planeringsprocessen?
1.3 Material
Denna studie baseras till stor del på litteratur i form av artiklar, böcker och rapporter som behandlar fenomenet matöknar och utsatta konsumentgrupper, teorier med fokus på Christallers centralorter, Hägerstrands tidsgeografi och konsumenters inhandlingsbeteende samt inhandlingsplatsers egenskaper. Vidare behandlar stor del av materialet dagligvaruhandelns strukturomvandling och dess konsekvenser i Sverige och England samt båda ländernas planeringsriktlinjer för lokalisering av dagligvarubutiker.
Dessutom har en fallstudie genomförts där planerare i elva av Sveriges kommuner blev intervjuade för att bidra med synpunkter kring konsumenters tillgänglighet till dagligvaror och om fenomenet matöknar uppmärksammas inom den kommunala planeringen.
6
1.4 Metod och källkritik
Genomförandet av denna studie har fokuserats på två metoder. Som ovan nämnts är den huvudsakliga metoden en litteraturstudie i form av artiklar, böcker och rapporter. Stor uppmärksamhet har i England riktats mot social utsatthet och matöknar, vilket var avgörande i valet av just detta land. I Sverige finns mycket litteratur inriktad på den svenska handelns strukturomvandling där dess orsaker och effekter beskrivs. Dock har konsumenters tillgänglighet till dagligvarubutiker inte fått lika stor uppmärksamhet som i England. Detta bidrog till valet av Sverige som jämförande land i denna undersökning.
En kvalitativ fallstudie valdes som kompletterande metod till litteraturstudien där svenska kommuner bidrog med aktuell information kring planeringsriktlinjer för lokaliseringen av dagligvarubutiker och tillgänglighet till dagligvaror bland olika konsumentgrupper. Denna metod användes för att få ett bredare perspektiv inom ämnet samt möjlighet att uppmärksamma skillnader och likheter mellan de intervjuade kommunerna.
Fallstudier passar framförallt för undersökningar vars mål är att ge svar på frågorna hur och varför.1 I detta fall har fallstudien använts för att beskriva fenomenet av planering av dagligvaror och konsumenters tillgänglighet, men fallstudier kan även användas för att testa eller generera en teori.2 Det finns flera olika typer av tekniker för genomförandet av en intervju. För denna studie valdes en tillämpning där intervjuerna utvecklades till relativt fria samtal. Dock fokuserades konversationen kring ett antal specifika frågor och teman som innan intervjuerna utformades till mall som användes under varje intervju. Denna tillämpning innebär en relativ öppen teknik där frågor och teman kan variera mellan intervjuerna.
Intervjuaren ges större frihet till flexibilitet och kan därmed ställa följdfrågor och ändra inriktning och den intervjuade kan ta upp vad som känns relevant utanför de specifika frågorna. Intervjutekniken kan liknas vid en diskussion där frågorna är ställda på ett naturligt sätt.
För denna studie intervjuades elva kommunala planerare i elva av Sveriges kommuner.
De intervjuade är sex planchefer, en stadsbyggnadsarkitekt, en planeringssekreterare, en fysisk planerare, en planarkitekt samt en programarkitekt. Intervjuerna genomfördes över telefon där högtalarfunktionen användes för att samtidigt ha möjlighet att spela in samtalen och ta anteckningar. Kontakt togs genom uppringning till kommunernas växel där plancheferna efterfrågades. I vissa fall var dessa inte tillgängliga, vilket bidrog till att övriga planerare inom kommunen slumpmässigt tillfrågades. Intervjuerna genomfördes under dagtid, tog i genomsnitt 15 minuter och de intervjuade fick själva välja tidpunkt för intervju.
Urvalet av kommuner gjordes slumpmässigt bland dem med en befolkning över 70 000 invånare. Detta på grund av att planering av dagligvaruhandel och framförallt etablering av stormarknader är mer påtaglig i större kommuner, som har tendens att växa, till skillnad från mindre kommuner som tenderar att minskar i invånarantal.
Frågorna som ställdes fokuserade på kommunens etableringar av handel med fokus på dagligvaror och om konsumenters tillgänglighet till dessa får utrymme i planeringsprocessen.
1Yin, R.K. (1994). Case study research. Design and methods. Thousand Oaks: Sage Publications, p.4-9.
2Eisenhardt, K.M. (1989). Building theories from case study research. Acad. Mgmt. Rev. vol.14, no. 4, p. 535.
7
Frågorna är översiktliga och fokuseras på kommunen som helhet. Det går dock inte att utesluta, i denna typ av intervju samt med inriktningen på de frågor som ställdes, att beskrivningarna är den intervjuades egna uppfattningar och synpunkter.
Urvalet i denna fallstudie är inte representativt. Tanken med intervjuerna var få en bred uppfattning inom det valda ämnet bland de medverkande kommunerna, där fokus riktas på varje enskild kommun. En översiktlig jämförelse har gjorts mellan kommunerna – dock var inte en detaljerad sammanställning det huvudsakliga syftet.
27 av Sveriges 290 kommuner har en folkmängd med över 70 000 invånare. I undersökningen är Luleå och Västerås de kommunerna med minst respektive flest antal invånare. De flesta kommunerna är lokaliserade i södra och mellersta Sverige med undantag för Luleå. Tabellen nedan redogör för samtliga av de intervjuade kommunerna och deras invånarantal.
Kommun Folkmängd Västerås 132,830
Örebro 128,689 Norrköping 125,261 Helsingborg 123,062
Lund 103,288 Borås 100,115 Eskilstuna 92,196
Karlstad 82,714 Växjö 78,339 Kristianstad 76,476
Luleå 73,174
Tabell 1. Kommuner i Sverige med en folkmängd över 70 000, september 2006.
Källa: Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____167883.asp
1.5 Avgränsning
Uppsatsen fokuserar på handelns strukturomvandling i England och Sverige samt skillnaderna mellan Sveriges och Englands planeringsriktlinjer i lokaliseringen av dagligvarubutiker.
Sveriges planering inriktas på Plan- och bygglagen och i England på tre planeringsdirektiv (Planning Policy Guidance = PPG) PPG6, PPG13 och (Planning Policy Statement = PPS) PPS6. Tillgänglighetsaspekten koncentreras på de konsumenter som upplever begränsningar i tillgänglighet på grund av sin begränsade ekonomiska situation. Vidare är uppsatsens perspektiv snarare historiskt än inriktat på vad som kan komma att ske i framtiden vad det gäller handelns och dagligvarubutikers utveckling.
Teoretiskt har uppsatsens fokus inriktats på dagligvarubutikers lokalisering i form a Christallers centralortsteori samt på människors rumsliga organisering och tidsanvändning genom Hägerstrands tidsgeografi. Vidare ges utrymme för konsumenters och inhandlingsplatsers egenskaper.
8
De intervjuer som har genomförts har inriktats på elva planerare vid elva av Sveriges kommuner med en befolkning över 70 000 invånare.
1.6 Definitioner
Nedan beskrivs begrepp som är av central betydelse för uppsatsen.
Planning Policy Guidance (PPG) är Englands ramverk för samhällsplanering vilka grundar sig på nationella riktlinjer och innehåller regleringar för bland annat detaljhandelslokaliseringar. Dessa blir nu gradvis ersatta av så kallade Planning Policy Statements (PPS).3
Plan- och bygglagen är ramverket för samhällsplanering i Sverige och innehåller nationella allmänna råd som ska tas hänsyn till inom den kommunala planeringen. Denna lag reglerar planläggningen för mark, vatten och byggande och täcker därmed etableringsfrågor och detaljhandelsplanering.
Externhandel är inget entydigt begrepp, vare sig det gäller var handeln äger rum, vilken storlek på handel eller vad själva externhandelskomplexet innehåller. Dess betydelse och effekt skiljer sig mellan olika orter beroende på deras storlek.4 Externhandel, enligt Boverkets definition, är att hämta kunder från ett stor geografiskt omland, ofta utanför områden där människor bor och arbetar.5 Enligt Vägverket (2003) innebär externa affärsetableringar mer än 2000 kvm för dagligvaror eller sällanköpshandel som ligger utanför tätorten, i biltrafikorienterat läge. Halvexterna affärsetableringar ligger däremot i anslutning till samlad bebyggelse, i ett tätortsnära men biltrafikorienterat läge men med möjlighet till alternativt transportmedel som gång-, cykel- och kollektivtrafik.6
Stormarknader är vanligen stora butiker med minst 2500 kvadratmeter butiksyta som säljer dagligvaror och oftast sällanköpsvaror. Dessa kan, men behöver inte vara, lokaliserade i externa lägen.7 Exempel på butiker i Sverige är Coop Forum och Maxi ICA Stormarknad. I England är Tesco Extra ett exempel.
Dagligvaror är varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel inkl. drycker samt specialvaror som kemiska produkter, tidningar, tobak, blommor, sjukvårdsartiklar mm.8
Tillgänglighet är, i denna uppsats, individers möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt genom fysisk rörlighet och geografisk närhet till det eftersökta. Begreppet kan delas in i fysisk och ekonomisk tillgänglighet, vilket innebär individers geografiska närhet till en dagligvarubutik respektive tillgänglighet genom ekonomiska medel som exempelvis tillgång till bil.9
3 http://en.wikipedia.org/wiki/Planning_Policy_Guidance_Notes 2006-12-03
4 Hagson, A. (2003), Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på trafikarbete och miljö - En kunskapsöversikt, Tema Stad & Trafik, Chalmers Tekniska Högskola. s. 17f, Norra Bohuslan s.46
5 Svedström, Stellan & Holm, Helena (2004). Dags att handla nu – detaljhandeln och en hållbar utveckling.
Karlskrona: Boverket. s. 8.
6 Vägverket (2003), Externa och halvexterna affärsetableringar. Publikation 2003:148, Ramprojekt PV 13. s. 4.
7 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003), Betydelsen av lokalisering av handel for inköps- och resmönster. Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå Universitet. s. 1., rapport s. 47
8 Svedström, Stellan, (1999). Handeln i planeringen. Karlskrona: Boverket.
9 www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=327745 2004-11-21
9
1.7 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer bakgrundsinformation till handelns planering och dess strukturomvandling, social utsatthet och matöknar samt den missgynnade konsumenten.
Därefter följer den teoretiska fördjupningen med inriktning på Christallers centralortsteori, Hägerstrands tidsgeografi, konsumenters inhandlingsbeteende samt inhandlingsplatsers egenskaper. Därefter behandlas strukturomvandlingen i England respektive Sverige samt en beskrivning av planeringsriktlinjerna för handel i de båda länderna. Detta följs av en sammanställning av de intervjuer som genomförts med kommunala planerare i Sverige. Till sist analyseras den teoretiska fördjupningen tillsammans med uppsatsens empiriska delar.
Uppsatsen avslutas med slutsatser.
10
2. BAKGRUNDSINFORMATION
Detta kapitel ger en bred redogörelse för handelns planering och strukturomvandling. Vidare beskrivs social utsatthet, matöknar och den missgynnade konsumenten med fokus på England.
2.1 Handelns planering och dess strukturomvandling
De flesta länder i världen har någon form av planeringssystem.10 Detta varierar från land till land och grundar sig på dess normer och förordningar som i sin tur påverkas av bland annat kulturella, rättsliga och grundlagsenliga orsaker. Planering kan vara ett inflytelserikt verktyg för utvecklingen av olika typer av aktiviteter.11 Graden av planering påverkar förekomsten, hastigheten och riktningen av olika verksamheter inom ett land.12 Bryan Wade (1979) sammanfattar detaljhandelsplanering som planerad tillhandahållning av inhandlingsplatser där frågorna hur mycket/hur många, vilken typ, när och var är viktiga att besvara.13
Planeringsdirektiv för handel varierar mellan länder och det har funnits stora variationer i graden av reglering och kontroll globalt. I de västliga industrialiserade länderna är statlig inblandning inom detaljhandelssektorn inte ovanlig men varierar betydligt.14 Många länder har haft perioder av låt-gå-inställning till butiksetableringar och handelscentrum i externa lägen. Efter miljökonferensen i Rio De Janeiro 1992 har decentralisering av handel och tillgänglighetsaspekten fått allt mer uppmärksamhet inom planering där tonvikten har legat på att begränsa handelns decentralisering.15
Decentralisering av handel, där handel har gått från att i huvudsak vara etablerad i stadskärnor till att slås ihop i större enheter i externa lokaliseringar, är inget nytt fenomen.16 Trenden började redan efter andra världskriget. Trots att decentralisering av handel har inträffat under olika tid i olika länder är variationerna små och orsakerna till stor del liknande, dock har intensiteten varit olika.17 Utvecklingen av decentraliserad handel har förändrats gradvis och kan inte enbart förklaras av faktorer inom detaljhandelsindustrin utan även av politiska beslut samt konsumenters förändrade beteende och förutsättningar.18 Huvudorsakerna till decentralisering av handel kan sammanfattas som följer: 19
10 Harris, F., O’Brian, L. (1991), Retailing - Shopping, Society, Space, Great Britain, David Fulton Publisher Ltd.
11 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). Shopping Choices with Public Transport Options – An agenda for the 21st century. England: Ashgate Publishing Limited. s. 21, Harris, F., O’Brian, L. (1991), Davies, R., L.
(1995) Retail Planning Policies in Western Europe, London: Routeledge. s. 273.
12 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 21, Harris, F., O’Brian, L. (1991), Davies, R. L. (1995). s. 273.
13 Wade, Brian (1979), Retail planning in Britain in Davies, R.L. (ed.) Retail Planning in the European Community, Farnborough: Saxon House. s.51
14 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 21, Harris, F., O’Brian, L. (1991), Davies, R. L. (1995). s. 273.
15 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 21.
16 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s3, Guy, C. (1995), ‘Retail Store Development at the Margin’, Journal of Retailing and consumer Services, Forsberg, H. (1998). Case Study - Institutions, consumer habits and retail change in Sweden. Journal of Retailing and Consumer Services, Vol. 5, No. 3, s. 185-193., Vägverket (2003) s. 28
17 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003) s. 1, 14f, Wrigley, Neil & Lowe, Michelle (2002) Reading Retail – A geographical perspective on retailing and consumption spaces. Great Britain: London: Arnold s. 21f, 70, Dawson, A., John & Shaw A. Susan (1988) The Challenge of Edge and Out-of-Town Retailing: seminar proceedings. Working Paper 8702. s. 6.
18 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s3, Forsberg, H. (1998) s. 185.
19 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 1, Handelsutredning Norra Bohuslän, s. 26
11
• Förändrade planeringsdirektiv
• Minskad uppmärksamhet till stadskärnor
• Befolkningsutflyttning till städers utkanter/förorter
• Ökad mobilitet
• Ökad disponibel inkomst
• Möjlighet till billigare mark för externa handelsetableringar samt skalfördelar
• Närhet till stora distributionskanaler/lager för handel
• Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden
• Förbättrade förvaringsmöjligheter i hemmen
• Bilismens utveckling
• Ökad internationalisering
Effekterna av handelsdecentralisering har varit många med varierade ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.20 Innan bilismen var det i stort sett nödvändigt att ha gångavstånd till en butik.21 Istället för en struktur där majoriteten av befolkningen relativt enkelt, via gång eller buss, kunde inhandla varor på olika nivåer inom butikshierarkin har handelsetableringar allt mer kommit att lokaliseras i bilorienterade lägen.22 Med hjälp av bilen kan nu den enskilde konsumenten förflytta sig väsentligt längre sträckor än tidigare, vilket har förändrat hushållens inköpsbeteende när det gäller dagligvaror.23 Många menar att handelns strukturomvandling har resulterat i förbättrad tillgänglighet och ett större utbud av varor och butiker för en stor del av konsumenterna.24
Förändring från små till stora butiker samt från centrumnära till mer externa och biltrafikorienterade lägen medför ett flertal effekter, både på handelsmönster och tillgänglighet.25 Enligt Garvill et al. (2003) kan externhandelns fördelar och nackdelar sammanfattas till två effekter; utträngnings- och överspillningseffekter.
Utträngningseffekterna innebär att de externlokaliserade butikerna därmed tränger ut de befintliga butikerna, vilket ger svaga konsumentgrupper sämre tillgänglighet till detaljhandel.
Överspillningseffekterna bidrar till att redan etablerade butiker kan dra nytta av externa butiker lokaliserade i närheten eftersom denna handel kan attrahera konsumenter från kringliggande områden som väljer att inte bara handla i det externa köpcentret utan även handla i den närliggande staden.26
20 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 34.
21 Jacobsson, Lars (2002). Personbilsprognos 2002-2015. s.1
22 Bromley, R.D.F. and Thomas, C.J. (1993) s. 223
23 Jacobsson, Lars (2002). s. 1
24 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 39.
25 Vägverket (2003). s. 1.
26 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s. 1.
12
Tabellen nedan sammanställer i grova drag externhandelns fördelar och nackdelar.
Externhandelns fördelar Externhandelns nackdelar Ökat utbud
Mindre lättillgängliga för konsumenter utan tillgång till bil
Lägre priser Ökad konkurrens för existerande butiker Lokaliserade längs med lättillgängliga
vägnätverk Färre butiker i lokala bostadsområden Mer effektiv inhandling i form av t.ex.
stor parkering
Övrig service omstruktureras till externa lokaliseringar
Avlastning av biltrafik från stadskärnan Ökad biltrafik Tabell 2. Externhandelns fördelar och nackdelar
Källa: (egen sammanställning)
2.2 Social utsatthet och matöknar – fokus på England
I England varierar konsumtion av dagligvaror signifikant mellan socioekonomisk status, ålder, kön och var människor bor, vilket har blivit allt mer tydligt sedan mitten av 1990-talet En av anledningarna är konsumenters varierade tillgänglighet till dagligvaror.27 Den grundläggande servicen (offentlig och privat) är ofta som svagast i områden där den mest behövs.28
I samband med att Labour vann valet 1997 fick problematiken kring social utsatthet och tillgänglighet till dagligvaror i Storbritannien en betydande roll i den politiska debatten.29 Social utsatthet fokuserar på länken mellan människors sociala problem där möjligheten att förbättra sin sociala och ekonomiska situation är begränsad, framförallt beroende på bostadsområde.30 Under sent 1990-tal infördes nya riktlinjer för att hjälpa missgynnade grupper.31 De negativa hälsokonsekvenserna på grund av begränsad tillgänglighet till dagligvaror i fattiga områden blev fokus inom forskning och planering. 32
För att beskriva bostadsområden där dagligvaror är svåra att nå användes uttrycket
”matöken” första gången under tidigt 1990-tal.33 1996 uppmärksammades matöknar nationellt
27 Wrigley, N. (2002), ‘Food Deserts’ in British Cities: Policy Context and Research Priorities, Urban Studies, Vol. 39, No. 11. s. 2029f, Acheson, D. (1998) Independent Inquiry Into Inequalities in Health. London: The Stationery Office (TSO), London. s. 65-66.
28 Social Exclusion Unit (2001), Preventing Social Exclusion. (www.cabinet-office.gov.uk/seu/index.htm). s.5ff, Guy, Clifford & David, Gemma (2004). Measuring physical access to”healthy foods” in areas of social
deprivation: a case study in Cardiff. International Journal of Consumer Studies, nr 28, 3., s. 223, Acheson, D.
(1998), s. 65.
29 Wrigley, N. (2002) s. 2030, Shaw, J., Hillary (2006) Food Deserts: towards the development of a
classification, Geografiska Annaler 88 B (2). S. 233, Social Exclusion Unit (2001). s. 6f., Guy, Clifford & David, Gemma (2004). s. 223
30 Social Exclusion Unit (2001) s.5ff, Guy, Clifford & David, Gemma (2004), s 223, Acheson, D. (1998) s. 65, Guy, C. (2007). s. 15
31 Wrigley, N. (2002). s 2030, Shaw, J., Hillary (2006). s. 233, Social Exclusion Unit (2001). s. 6f, Guy, Clifford
& David, Gemma (2004) s. 223, Guy, C. (2007), s. 20
32 Wrigley, N. (2002), s. 2031.
33Cummins, S. & Macintyre, S. (2002b), Food deserts – evidence and assumption in health policy making.
British Medical Journal, 325, s. 436, Cummins, Steven, Macintyre, Sally (2002a), A Systematic Study of an
13
och politiskt efter att den statliga gruppen Low Income Project Team of Nutrition Task Force (1996) definierade matöknar som områden där människor upplever fysiska och ekonomiska barriärer i tillgängligheten till hälsosam mat.34 Matöknar bidrog till en stor debatt under sent 1990-tal där frågor kring social utsatthet och ojämlikheter i hälsa sammankopplades.35 Varierad forskning har gjorts på matöknar i bland annat Leeds, Cardiff, London och Manchester samt i ett flertal mindre städer.36 Trots många studier är begreppet matöken till viss del fortfarande svårt att definiera.37 Shaw (2006) menar att ekonomiska, geografiska, psykologiska och sociologiska faktorer gemensamt kan bidra till olika typer av matöknar.38 Enligt Guy och David (2004) är de främsta kännetecknen som karaktäriserar en matöken och befolkningen som lever i dessa att de boende är ekonomiskt och geografiskt missgynnade, vilket innebär svårigheten att betala för hälsosam mat och bristen på val av dagligvarubutiker i bostadsområdet.39 Det är dock viktigt att klargöra att alla människor som lever i utsatta områden inte alltid är missgynnade eller har begränsad tillgänglighet till olika typer av service. Likaså är inte alla människor med begränsad tillgänglighet socialt utsatta.40
Tillgängligheten till dagligvaror inom en matöken varierar beroende på hur stort området är och var de boende bor i förhållande till olika dagligvarubutiker samt om de har tillgång till bil.41 Geografisk tillgänglighet behöver inte betyda att dagligvarubutiken är attraktiv, har billiga priser eller rätt utbud av varor.42 Studier visar att beteendet bland boende varierar mellan olika matöknar. I vissa områden väljer befolkningen en fullgod stormarknad längre bort medan individer i andra områden handlar i de lokala, mindre butikerna. Etablering av en ny butik kan dock erbjuda kvalité och ett brett utbud av dagligvaror i en matöken. En studie av området Seacroft, Leeds, i England (2002) har visat att de boende med den mest begränsade kosthållningen ökade konsumtionen av grönsaker och frukt efter att en ny stormarknad etablerats i området.43 Samtidigt anser vissa att en ny butik kan konkurrera ut de existerande vilket ytterligare kan försvåra inhandlingen för dem vars fysiska tillgänglighet redan är ytterst begränsad.44
Urban Foodscape: The Price and Availability of Food in Greater Glasgow, Urban Studies, Vol. 39, No. 11,s.
2115, Cannings et al (2002). Life in a ‘Food Desert’. Urban Studies, nr 11, s. 2083
34 Reisig, V. och Hobbiss, A. (2000), Food deserts and how to tackle item: a study of one city’s approach. Health Education Journal, 59. s. 138., Social Exclusion Unit (1998) Bringing Britain Together: A National Strategy for Neighbourhood Renewal. Cm 4045. London: HMSO s. 72, Cummins, Steven, Macintyre, Sally (2002a). s. 2116, http://www.fooddeserts.org/images/fdesresch.htm
35 Cannings et al (2002). s. 2083.
36 Shaw, J., Hillary (2006) s. 231, http://www.fooddeserts.org/images/fdesresch.htm 2006-10-09
37 Shaw, J., Hillary (2006). s. 231
38 Shaw, J., Hillary (2006). s. 231
39 Guy, Clifford & David, Gemma (2004). s 223, Guy, C. (2007). s. 32
40 Guy, C. (2007) s. 64
41 Wrigley, N., Warm, D., Margetts, B. and Whelan, A. (2002) Assessing the impact of improved retail access on diet in a ‘food desert’: a preliminary report, Urban Studies, 39. s. 2078.
42 Shaw (2006) s. 232, Wrigley, N., Warm, D., Margetts, B. and Whelan, A. (2002). s. 2064, 2078.
43 Wrigley, N., Warm, D., Margetts, B. and Whelan, A. (2002). s. 2064, 2078.
44 Guy, Cliff, Clarke, Graham, Eyre, Heather and (2002), Deriving Indicators of Access to Food Retail Provision in British Cities: Studies of Cardiff, Leeds and Bradford, Urban Studies, Vol. 39, No. 11. s.2059
14
2.3 Den missgynnade konsumenten
Begreppet missgynnad konsument (eng. disadvantaged consumer) har använts i den akademiska och politiska debatten i England under många år. Missgynnade konsumenter är i England framförallt kvinnor, äldre, handikappade och låginkomstfamiljer utan tillgång till bil och boende i fattiga områden med dåliga kollektivtrafikförbindelser. Detta beror till stor del på deras begränsade ekonomi och begränsade geografiska tillgänglighet.45
Välbärgade konsumenter tenderar att handla mer sällan och tar oftast bilen medan den missgynnade konsumenten gör sina inköp oftare och reser till dagligvarubutiker med buss eller till fots.46 Problemet för den missgynnade konsumenten är inte enbart att många butiker nu byggs i externa lägen utan snarare att butiker stängts ner närmare stadskärnorna. Detta innebär att människor som inte har möjlighet att ta sig till de större butikerna måste förlita sig till de små lokala butikerna för inhandling av mat.47 Konsumenter med olika rörlighet delas in i tre huvudgrupper:48
• Den rörliga majoriteten som har bil och kan ta sig till butiker i externa lägen
• Den marginellt rörliga konsumenten som kan ta sig till en butik med hjälp av till exempel vänner som har bil, men som annars måste använda den lokala butiken
• Den lokalt begränsade konsumenten som är helt beroende av de närliggande butikerna
45 Cannings et al (2002). s. 2083, Piachaud, D., Webb, J. (1996). s 16ff, Cummins, S. & Macintyre, S. (2002a) s.
2117, www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=327745 2004-11-21
46 Henson, S. (1992), From High Street to Hypermarket: food retailing in the 1990’s, in National Consumer Council (eds.), Your food, whose choice? London: HSMO. s 112-113.
47 Lewis, J. (1985), Technical change in retailing: its impact on employment and access, Environment and Planning B: Planning and Design, Vol. 12. s. 183, Piachaud, D., Webb, J. (1996). s 8.
48 Piachaud, D., Webb, J. (1996). s. 26.
15
3. TEORETISK FÖRDJUPNING
Detta kapitel omfattar teorier med fokus på handelns lokalisering samt människors rörelsemönster i tid och rum. Vidare beskrivs konsument- och inhandlingsbeteende samt inhandlingsplatsers egenskaper.
3.1 Centralortsteori
Centralortsteorin utvecklades under 1930-talet och var det första försöket att förklara hur handel fördelar sig rumsligt. Den är en teoretisk tillämpning av storleken och distributionen av orter och deras hierarkiska ordning inom ett urbant system där utbudet av handel och övrig service varierar beroende på var i hierarkin orten befinner sig. Teorin beskriver även de ekonomiska krafter som leder till ett hierarkiskt utbud av butiker inom urbana områden och hur handel lokaliseras vid en given befolkningsfördelning. De orter som befinner sig högst i hierarkin är relativt få och har ett brett utbud.De lägre centralorterna är många men små i storlek och riktar sig till det lokala upptagningsområdet. Dessa har ett mer begränsat utbud av butiker, vilka ofta är lokaliserade inom gångavstånd från hemmet.49 Det hierarkiska systemet av centralorter uppstår naturligt utan planering.50
Teorin bygger på att handelns lokalisering bestäms av två förhållanden; varje enskild varas räckvidd och tröskelvärde.51 Räckvidd är det maximala avstånd som konsumenten är villig att resa för att nå ett visst utbud och tröskelvärde avser det minsta kundunderlag eller minsta säljvolym en vara behöver för att nå lönsamhet.52 Marknadsområden definieras därmed genom en kombination av en varas räckvidd och tröskelvärde. Produkter som inhandlas sällan kräver höga tröskelvärden med en stor räckvidd medan varor som inhandlas relativt ofta, som till exempel dagligvaror, är mer tillgängliga lokalt och har därmed lägre tröskelvärde och mindre räckvidd.53 Vid en given befolkningsfördelning placeras handel så att kundunderlaget är tillräckligt inom det maximala avstånd som konsumenterna är villiga att resa.54 Med ökad resekostnad minskar efterfrågan för en vara ju längre bort butiken ligger och bortom en viss punkt är efterfrågan noll. Teorin förutspår att det finns ett stort antal butiker med varor som har låg räckvidd och lågt tröskelvärde och relativt få med högt tröskelvärde och hög räckvidd. Ett hierarkiskt system av centrum uppstår således av olika marknadsområden med varierande utbud och centralitet.55
49 Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M. (eds) (2000). s 72, Harris, F. O’Brian (1991), s. 71, Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s. 7, Guy, M. Clifford, (2003-10-09) föreläsningsanteckningar från kursen Geography of Retailing and Consumer Services, Cardiff University, Wales, Storbritannien.
50 Berry, J.L. Brian (1970). Geographic perspectives on urban systems – with integrate readings. New Jersey:
Prentice – Hall, Inc. s.171f, Potter, B. Robert (1982). The Urban Retailing System-location, cognition and behaviour, Hants: Gower Publishing Company Limited. s. 29ff
51 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s.7.
52 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s.7, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M.
(eds) (2000) s. 72, Harris, F. O’Brian (1991). s. 71.
53 Harris, F. O’Brian (1991). s. 71
54 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s.7, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M.
(eds) (2000) s. 72, Harris, F. O’Brian (1991). s. 71.
55 Brown, Stephen (1992), Retail Location: A Micro-Scale Perspective. England: Ashgate Publishing Limited. s.
40ff.
16
Teorin visar vad som kan uppstå under idealiserade omständigheter och grundas på ett flertal antaganden där konsumenterna har samma ekonomiska förutsättningar och information, samt är enhetligt spridda i ett homogent landskap och att resekostnaderna är desamma för alla, liksom möjligheten att ta sig till inhandlingsplatsen. Kundernas beteende förutsätts dessutom vara uniformt och ekonomiskt rationellt, vilket innebär att inhandling görs i den närmaste butiken som erbjuder varan. Detaljhandlarna har alla lika kostnader, fritt inträde på marknaden och beter sig på ett rationellt konkurrensmässigt och vinstmaximerande sätt.56
Dagens butiksstruktur och dess rangordning kan till viss del jämföras med Christallers hierarkiska system av centralorter. Ett exempel är dagligvaruhandelns minsta service- och trafikbutiker som sedan övergår till att bli större närbutiker för att avslutas med stormarknaden som befinner sig inom hierarkins högsta nivå.57 Centralortsteorin har dock kritiserats av många.
Bland annat Dawson (1979) menar att teorin utvecklades under en period av specialiserad detaljhandel där utbudet var begränsat och kan därför endast till viss del förklara de lokaliseringsmönster som utvecklades innan 1960. Teorin anses därför inte applicerbar på dagens eller framtida mönster av handelslokaliseringar.58 Detta beror enligt Harris och O’Brian (1991) på att den moderna detaljhandeln är betydligt mer komplex än de traditionella mönstren.59 Centralortsteorin har även kritiserats för att den gör underförstådda antaganden angående konsumentbeteende.60 Kritikerna hävdar att konsumenter inte försöker minimera resandet utan istället maximera utdelningen av en resa genom att väga samman resekostnad, sannolikheten att finna vad som efterfrågas och att inhandla olika typer av varor på samma plats.61
3.2 Hägerstrands tidsgeografi
Individers tillgänglighet har ökat betydligt under århundraden där den ökade tillgången till bil har gjort människor mer rörliga.62 Aktiviteter blir därför allt mer flexibla i tid och rum.63 Tidigare var befolkningen nästan homogen i daglig räckvidd till skillnad från dagens samhälle där olikheter mellan grupper kan vara stora.64 Idag förväntas människor ha möjlighet att närvara överallt och att ta del av allting.65 Den sociala och rumsliga organisationen i samhället anpassas successivt till ökad rörlighetsstandard bland befolkningen och behovet av rörlighet är därför inbyggt i samhällsutvecklingen. Upptagningsområden för alla typer av aktiviteter
56 Haggett, Peter (1983). Geography: a modern Synthesis. New York: Harper & Row. s. 369f, Potter, B. Robert (1982). s.28ff, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M. (eds), (2000). S. 72, Harris, F. O’Brian (1991).
s. 71, Jones, K., Simmons, J. (1990), Location Location Location – Analyzing the Retail Environment. Ontario, Nelson Canada – A Division of International Thomson Limited. s. 138ff, Brown, Stephen (1992). s. 40ff.
57 Potter, B. Robert (1982) s. 19-24
58 Dawson, J. A. (1979) The Marketing Environment, Croom Helm, London. s. 189f
59 Harris, F O’Brian (1991). s. 74
60 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s.7, Harris, F. O’Brian (1991). s. 76f.
61 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s. 7.
62 Vilhelmson, B (1999). s. 178
63 Ellegård och Vilhelmsson (2004), s. 282
64 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 15.
65 Vilhelmson, B. (1999). s. 182f.
17
ökar när människor blir mer rörliga och behovet av att vara rörlig tilltar, framförallt när resande är obligatoriskt i det dagliga livet för de flesta medborgare.66 Enligt Ellegård och Vilhelmson (2004) kan människor i framtiden komma att spendera mer tid resande och kommunicerande över större geografiska områden, vilket i sin tur förändrar mönstren av dagliga aktiviteter och den geografiska strukturen i samhället.67
Tidsgeografi och rumslig spridning är en infallsvinkel i kulturgeografi som behandlar tid och rum som resurser vilka direkt påverkar människors sociala liv.68 Det vill säga tid och rum formar ramverket för den plats där det mänskliga livet breder ut sig. De grundläggande idéerna utvecklades av den svenska geografen Torsten Hägerstrand från tidigt 1960-tal.
Olika omgivningar och deras speciella särdrag påverkar hur vi beter oss, vilka val vi gör och hur vi sprider oss i rummet. Det finns ofta flera valmöjligheter till vilka aktiviteter vi väljer att genomföra och hur vi tar oss till dessa.69 Rummet ses i samband med tid och är därför inte stillastående utan består av en mängd olika aktiviteter med statiska inslag som till exempel vägar och byggnader. Varje aktivitet tar en viss tid att genomföra och har därför en så kallad inneboende tid. Ett exempel kan vara inhandling av dagligvaror men också tiden det tar att resa till butiken, vilket påverkas av bland annat vilket transportmedel som används.70
Livet kan ses som en linje där olika hinder ständigt uppstår. Tid och rum kan delas in längs en stig med start och slut, vilket kan handla om en dag, vecka, månad och så vidare.71 Varje individ har en individbana som innefattar dess positioner och rörelser mellan olika aktiviteter i rummet.72 Aktiviteter genomförs för att tillfredsställa psykologiska behov (äta, sova), institutionella krav (arbete, skola) och personliga åtaganden (barnomsorg, inhandling) samt andra personliga preferenser (fritidsaktiviteter).73 Dessa aktiviteter följer en förbestämd tidtabell som ofta är den samma dag efter dag och definierar när och var något måste genomföras samt vilka som deltar och hur lång tid aktiviteten tar. Människors olika banor fångas därmed inom ett nät av olika hinder som ges en fysisk form genom rumslig lokalisering och varaktighet i tid.74 Aktiviteterna grundas på begränsningar och möjligheter vilka påverkas av:
• Kapacitetsrestriktioner som är de biologiska begränsningar som kräver att vi till exempel måste sova och äta regelbundet.75 Individers kapacitet och tillgänglighet påverkas också av de redskap som finns att tillgå som till exempel olika transportmedel.76
66 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 15, Vilhelmson, B. (1999). s. 178
67 Ellegård och Vilhelmsson (2004), s. 281
68 Haggett, P. (2001). s. 13-15, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M. (eds) (2000). s. 830
69 Haggett, P. (2001). s. 13-15, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M. (eds) (2000). s. 830, Åquist, Ann-Cathrine (2002) Tidsgeografi – en introduktion. Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet. s.
1-6. http://www.abo.fi/fc/opu/amne/geogr/Tidsgeografi_introduktion.pdf
70 Åquist, Ann-Cathrine (2002) s. 1-6
71 Hägerstrand, Torsten (1970) s. 10f.
72 Åquist, Ann-Cathrine (2002) s. 1-6.
73 Vilhelmson, B. (1999), s. 178.
74 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 10, 14, 15.
75 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 10f, Vilhelmson, B. (1999). s. 179.
76 Åquist, Ann-Cathrine (2002). s. 4
18
• Kopplingsrestriktioner som uppkommer på grund av behov av samordning, dels mellan individer men också mellan individer och olika typer av redskap. Individer och redskap måste finnas på plats under en viss tid för att aktiviteten ska kunna genomföras.77 Begränsning av tillgänglighet, vilket avgör hur långt och vart vi kan ta oss i rummet påverkas av dessa kopplingsrestriktioner vilket i sin tur påverkar restiden och vilka platser som anses värda och möjliga att resa till.78
• Styrningsrestriktioner vilket innebär formen av maktutövning i samhället, det vill säga möjligheter för tillträde till olika delar av rummet. Detta innebär dels det konkreta rummet som kontrolleras av olika individer eller organisationer, men också kontroll av individens tidsanvändning som till exempel arbetstider och dagligvarubutikers öppettider.79
Enligt Hägerstrand (1970) är stora delar av människors tid associerade med transportbehov och rörlighet är en viktig faktor som påverkar hur människor utformar sina dagliga aktivitetsmönster.80 Många hinder är distansorienterade och den tidsrumsliga omgivningen för en individ delas upp i serier av ringar av tillgänglighet. Detta resulterar i en radie som grundas på individers möjlighet att röra sig och kommunicera. Det finns alltid en definitiv gränslinje i avståndet till platser och aktiviteter om planen är att vara tillbaka inom en viss tid, vilket i sin tur beror på de tillgängliga transportmedlen.81 De geografiska och tidsmässiga begränsningarna påverkar därför möjligheten att nå olika aktiviteter. Dagarnas mönster förändras beroende på var aktiviteterna är lokaliserade och hur länge de varar. Ett exempel kan vara inhandling av dagligvaror vilket tar längre tid för dem som inte har bil och tiden för andra sysselsättningar minskar därför till skillnad från dem som kan genomföra inhandlingen mer effektivt. 82 Samtidigt påverkas val av aktiviteter och ressätt av sociodemografiska variabler som till exempel antal individer i hushållet, kön och ålder, men influeras också av faktorer som utbildning, tillgång till bil, tidsuppfattning och bostadsområde.83 Tillgången till olika transportmedel påverkar hur mycket tid som används för varje aktivitet och var de utförs. Tillgängligheten beror således på var aktiviteterna är lokaliserade i rummet och möjligheten att ta sig till dessa. Bilägare har större frihet att kombinera avlägsna aktiviteter än personer som måste gå eller resa med kollektivtrafik. Att inte ha råd med en bil kan leda till långa restider men också till mer dolda efterverkningar som minskad tid för andra aktiviteter.84
Vissa aktiviteter är absolut bundna till en speciell plats medan andra har alternativa lokaliseringar. Olika aktiviteter är också kopplade till olika transportmedel där resorsakerna är
77 Åquist, Ann-Cathrine (2002). s. 4, Hägerstrand, Torsten (1970). s. 10f.
78 Åquist, Ann-Cathrine (2002). s. 4, Haggett, P. (2001). s. 13-15, Johnston, R., Gregory, D., Pratt, G. and Watts, M. (eds) (2000). s. 830
79 Åquist, Ann-Cathrine (2002). s. 4
80 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 15.
81 Vilhelmson, B. (1999). s. 178
82 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 15.
83 Vilhelmson, B. (1999). s. 182.
84 Hägerstrand, Torsten (1970). s. 15, 17.
19
relaterade till jobbet, hushållet (till exempel inhandling) och i anslutning till fritid. Schemat i figur 1 nedan visar hur aktiviteters flexibilitet kan delas in i tid och rum. En grundläggande skillnad är gjord mellan aktivitetens plats och tiden för genomförandet. Vissa aktiviteter som till exempel skola och jobb som måste genomföras på en viss plats under en viss tid. Andra aktiviteter som exempelvis inhandling av dagligvaror behöver inte genomföras vid en exakt tidpunkt och kan bland många människor oftast göras på ett flertal olika platser. De konsumenter som inte har tillgång till bil har ett begränsat utbud av inhandlingsplatser vilket även begränsar deras möjlighet att utföra inhandlingen när de själva vill. Inhandling kan för bilburna konsumenter placeras inom de nedre rutorna av tabellen där denna aktivitet är flexibel både i tid och rum till skillnad från dem som måste förlita sig till övriga transportmedel. För dessa är platsen för aktiviteten mer fastställd. För de konsumenter med allra mest begränsad tillgänglighet kan inhandling var fastställd både i tid och rum för genomförandet och aktiviteten passar därför i den översta vänstra rutan. Detta på grund av att inhandlingen enbart kan göras på en specifik plats som till exempel en närbutik, vilken har mer begränsade öppettider till skillnad från en stormarknad. Detta påverkas av den sociala och rumsliga organisationen av omgivningen. Tid och plats för inhandling av dagligvaror kan förändras på grund av till exempel byte av inhandlingsplats, bostadsområde eller transportmedel. 85
Plats for aktivitet
Fixerad Flexibel
Fixerad
Nödvändig aktivitet;
Specifik plats (1)
Nödvändig aktivitet;
Valfri plats (2)
Tid for aktivitet
Flexibel
Valfri aktivitet;
Specifik plats (3)
Valfri aktivitet;
Valfri plats (4)
Figur1. Klassificeringsschema av aktiviteter enligt deras krav i tid och rum Källa: Vilhelmson, Bertil (1999). s. 181.
85 Vilhelmson, B. (1999) s. 179, 182.
20
Figur 2 visar i mer detalj, konkreta exempel på olika aktiviteter i förhållande till deras plats och tid. Vissa aktiviteter måste, som beskrivits ovan, genomföras på specifika platser medan andra är mer flexibla både i tid och rum.86
Fixerad
plats
Skola Städa huset
Arbete
Besöka vänner
Fixerad (nödvändig) tidsanvändning
Flexibel (valfri) tidsanvändning
Lunch
Titta på tv
Jogga
Flexibel
plats
Figur 2. Tillämpning av klassificeringschema: exempel på stationära aktiviteter.
Källa: Vilhelmson, Bertil (1999). s. 181.
3.3 Konsument- och inhandlingsbeteende
Inhandlingsbeteende har studerats på många olika sätt och ett stort antal empiriska undersökningar har genomförts av många olika forskare. Dessa undersökningar grundas på olika teorier, modeller, koncept, metoder och statistiska tekniker.87
Forskning vad det gäller konsumentbeteende har länge blivit kritiserat för att vara allt för skiljd från konsumenter och deras verklighet. Andra åsikter är att det har fokuserats alldeles för mycket på individen istället på gruppbeteende och att den större kontexten har ignorerats.88 Till skillnad från centralortsteorin där konsumenter behandlas på ett schematiskt sätt läggs det idag mer fokus på hur konsumenters olika egenskaper och förutsättningar samt hur olika situationsfaktorer påverkar konsumenters val av inhandlingsställe. Dessutom har intresset ökat betydligt för köpcentras egenskaper och hur dessa påverkar konsumenters val av butik.89
86 Vilhelmson, B. (1999) s. 179, 182.
87 Raijas, Anu (1997). The consumer’s choice of grocer’s shop – a Comparison between Two Metropolitan Areas in Finland and Norway. Kuluttajatutkimuskeskus..s. 7, Holmberg, Carina (1996) Stores and Consumers – Two perspectives on Food Purchasing. Stockholm School of Economics, Stockholm. s. 96.
88 Holmberg, Carina (1996). s. 99-100
89 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003).
21
Konsumenter är en heterogen grupp av individer som har många olika förutsättningar, preferenser och intressen. Konsumenters val av dagligvarubutik påverkas av socioekonomiska faktorer som till exempel inkomst, ålder och ursprung men också av situationsfaktorer (eng.
buying situations) som refererar till olika omständigheter kring själva inhandlingstillfället.90 Dessa inkluderar allt från väderförhållanden, konsumentens behov och humör till vilken tid på dagen inhandling genomförs.
Enligt Engel et al. (1995) kan konsumentens beteende definieras som:
”de aktiviteter som direkt är involverade i att skaffa, konsumera och att förfoga över produkter och service, inkluderat beslutsprocesser som föregår och följer dessa handlingar”.91
3.4 Inhandlingsplatsers egenskaper
Konsumenters val av inhandlingsplats beror också på butikers egenskaper. Det finns i huvudsak två faktorer som är viktiga för konsumenten i val av butik. Dels är image i form av till exempel kundservice, pris, utbud och öppettider väsentligt men även tillgänglighet som bekvämlighet i lokalisering och tillgång till parkering. Dessa kvaliteter har olika betydelse för olika individer och förändras efter olika situationer.92
I ett flertal studier har lokalisering framkommit som en viktig variabel för val av inköpsställe men detta är ett löst begrepp som kan innebära avstånd i kilometer, tid eller konsumenters upplevda avstånd. Tillgänglighet har blivit ett allt vanligare begrepp på grund av utbredningen av bostäder och handel och ett ökat bilinnehav. Konsumenters tillgänglighet påverkas av den geografiska strukturen och socioekonomiska faktorer och kan innefatta möjligheten att nå en plats eller ett utbud i form avstånd, restid och reskostnad.93
Konsumenters val av transportmedel för inhandlingsresor påverkas av attributen hos respektive transportmedel och konsumenternas socioekonomiska bakgrund.
Transportmöjligheter varierar i form av privat transport eller kollektivtrafikförbindelser.
Utökade möjligheter innebär förbättrad tillgänglighet, vilket i sin tur ökar samspelet med övriga variabler som påverkar valet av inhandlingsplats. Valet av butik påverkas således av konsumenters egenskaper och förutsättningar samt butikers egenskaper och lokalisering.
Figur 3 visar de olika elementen i en inhandlingssituation, vilket sammanfattar de faktorer som nämnts ovan.94 Detta utvecklas i mer detalj i bilaga 1 (Falk & Julander (1983)).95
90 Forsberg, H. (1998). s.189, Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003).
91 Engel, J., F., Blackwell, R., D., Miniard, P., W. (1995) Consumer Behaviour, 8th ed., U.S.A.: The Dryden Press. s. 4.
92 Forsberg, H. (1998). s.190, Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003).
93 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003), Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 155, 206
94 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 7, 131.
95 Garvill, J., Knutsson, E., Marell, A., Westin, K. (2003). s. 8
22
Situationsfaktorer Socioekonomiska
kännetecken
Val av
inhandlingsplats
Tillgängliga kännetecken för inhandlingsplatsen
Möjliga transportmedel/
resekännetecken
Figur 3. En modell av val i inhandlingsplats.
Källa: Ibrahim och McGoldrick (2003). s. 131.
23
4. DETALJHANDELNS HISTORIA OCH DESS PLANERING ENGLAND OCH SVERIGE
Detta kapitel beskriver handelns utveckling i England och Sverige sedan 1960-talet, med fokus på de båda ländernas planeringssystem samt deras riktlinjer för lokaliseringen av dagligvarubutiker.
4.1 England
Enligt Bromley och Thomas (1993) har detaljhandeln i Storbritannien som helhet sedan 1960- talet genomgått en fundamental rumslig omstrukturering där lokala och nationella planeringsmyndigheter delvis har påverkat denna utveckling.96 Under större delen av 1990- talet har upprätthållande av handel fokuserats på stadskärnan. Detta beror framförallt på att planerare har haft stark tilltro till Christallers hierarkiska koncept av handelslokaliseringar och för att skydda stadskärnor från externhandelns konkurrens. Riktlinjerna gynnade därför tidigt stadskärnorna.97 Trots detta har lokalisering av handel periodvis fokuserats till stora, med bil, lättillängliga externa handelsplatser på billig mark. Under de senaste 40 åren har därför Englands riktlinjer skiftat i attityd vad det gäller handel i stadskärnan och i externa lägen.98 Inom dagligvaruhandeln har utvecklingen inneburit färre men större butiker och en koncentration av ett fåtal stora kedjor.99
Det har i England utvecklats nationella riktlinjer för handelsetableringar, så kallade Planning Policy Guidance (PPG) (vissa av dessa har nyligen börjat kallas för Planning Policy Statement (PPS)). Ett av målen är i dagsläget bland annat att ge konsumenter god tillgänglighet till ett brett serviceutbud genom flera olika transportmedel. Vidare finns obligatoriska moment som bland annat omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvensanalyser.100
England har upplevt olika vågor av decentralisering av olika funktioner.101 Enligt Guy (2006) var 1960-talets planering okontroversiell och begränsad i sin påverkan på detaljhandelns utveckling och förändring. Nästan alla stora etableringar tog plats i stadscentrum. Inhandling i förorterna var småskalig och inriktades på att tillgodose kringliggande bostadsområden med dagligvaror.102 Handel etablerades därmed i enighet med Christallers handelshierarki.103 Tonvikten låg på aktiv planering där planerare tog initiativ och planerade för förbättringar i centrala områden.104
Under 1970-talet stöttades de redan existerande centrumen och inställningen var restriktiv gentemot utvecklingen av externa och fristående butiker.105 Detta följdes av en betydligt
96 Commission on Social Justice (1994), Social Justice: Strategies for National Renewal. London: Vintage. s. 37.
97 Ibid.
98 Guy, C. (1994), The Retail Development Process. London: Routledge.
99 Bromley, R.D.F. and Thomas, C.J. (1993). s. 222f.
100 Hellberg, Caroline (2000), De externa handelsetableringarnas framtid - en samhällsekonomisk analys av behov och möjlighet till politisk styrning och planering. Linköpings Universitet. s.44, 53
101 Guy, C. (1994), s.45, Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 18.
102 Guy, C. (2007). s.70
103 Guy, C. (1994), s. 159, Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003).). s. 18.
104 Davies, R. L. (1984) Retail and Commercial Planning. Beckenham: Croom Helm. s. 75f
105 Ibrahim, F., M., McGoldrick, J., P. (2003). s. 25.
