Superhjältar och vardagsnormer

(1)

Superhjältar och vardagsnormer

Hur genus och traditionella könsmönster representeras i serien

Handbok för superhjältar

Superheroes and daily norms

How gender and traditional gender stereotypes are represented in Guide for superheroes

Emma Serrby

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska/lärarprogrammet

30 hp

Handledare: Alexander Kofod-Jensen Examinator: Alfred Sjödin

Datum: 2019-06-02

(2)

Abstract

The purpose of this study is to analyse a series of children’s literature from the perspective of gender. A holistic perspective is used to analyse the books in a wide way with text and pictures together.¹ A chart was constructed with male and female characteristics and associated words found in theoretical literature. The chart was then used to analyse the books with the help of several categories.

Guide for superheroes contains some characters that follow traditional gender stereotypes but also some characters that break these norms. The main character Lisa and her friends change and evolve during the progress of the story by breaking the stereotypical gender norms and become more self-certain. By following the structure of the teacher’s manual and adding questions about gender, these books can be used by working teachers to address and discuss gender and equality.

Keywords

Gender

Children’s literature Manual for superheroes Literature analysis

1 ”holism | Definition of holism in English by Oxford Dictionaries”.

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att analysera en barnboksserie utifrån genus. Ett holistiskt perspektiv används där böckerna analyseras i sin helhet med bilder och text.² En tabell med manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord konstrueras med stöd från teoretisk litteratur.

Tabellen används sedan för att analysera böckerna med hjälp av flera kategorier.

Handbok för superhjältar innehåller vissa karaktärer med de traditionella könsmönstren men också några som bryter mot dessa normer. Huvudkaraktären Lisa och hennes vänner förändras och utvecklas under böckernas gång till mer normbrytande och självsäkra individer.

Genom att utnyttja den tillhörande lärarhandledningen och lägga till diskussionsfrågor om genus kan böckerna användas av verksamma lärare i undervisning kring traditionella könsmönster och jämställdhet.

Nyckelord

Traditionella könsmönster barnlitteratur

handbok för superhjältar litteraturanalys

2 ”holism | Definition of holism in English by Oxford Dictionaries”.

(4)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

2. Syfte ... 3

2.1 Frågeställningar ... 3

3. Forsknings- och litteraturgenomgång ... 4

3.1 Bilderboken – bild och text i samspel... 4

3.2 Genus i barnlitteratur ... 5

3.3 Genus i förskola och skola ... 5

3.4 Genustänkande i samhället ... 6

3.5 Kläder som symboler ... 7

3.6 Karaktärer ... 7

3.7 Miljö ... 8

4. Teoretiska utgångspunkter ... 10

4.1 Normer ... 10

4.2 Normkritiskt perspektiv i skolan... 11

4.3 Litteraturen och verkligheten ... 12

5. Metodologisk ansats och val av metod ... 13

5.1 Bakgrund till metodval ... 13

5.2 Metod – steg för steg ... 14

5.3 Etiska ställningstaganden ... 15

5.4 Reliabilitet och validitet... 15

6. Resultat och analys... 16

6.1 Bok ett – Handboken ... 16

6.1.1 Handling ... 16

6.1.2 Hur karaktärerna porträtteras i bilderna ... 16

6.1.3 Personligheter och egenskaper ... 17

6.2 Bok två – Röda masken ... 18

6.2.1 Handling ... 18

6.3 Bok tre – Ensam ... 21

6.3.1 Handling ... 21

6.4 Bok fyra – Vargen kommer ... 23

6.4.1 Handling ... 23

6.5 Övrigt... 26

6.5.1 Bikaraktärer ... 26

6.5.2 Bakgrunds karaktärer ... 26

6.5.3 Miljö ... 27

7. Diskussion ... 29

7.1 Pedagogisk planering och hur böckerna kan användas i en tänkt undervisning ... 29

(5)

7.2 Slutsats... 30

7.3 Framtida forskning ... 31

Referenser ... 32

Bilaga 1: tabell med feminina och maskulina ord ... 35

Bilaga 2: tabell med feminina maskulina ord sorterade i kategorier ... 36

Bilaga 3: exempel på topplista ... 38

(6)

1

1. Bakgrund

Nästan alla människor föds med ett biologiskt kön; pojke eller flicka. Med biologiskt kön menas att kategorisera levande varelser beroende på vilken sorts könsceller de producerar.³ Det finns också ett så kallat socialt kön eller genus. Detta handlar snarare om vilket beteende som anses vara det normala eller normen i samhället. Normer är det godtagna beteendet i en social grupp, som bestämmer hur vi ska bete oss och se ut beroende på vårt kön.⁴ Dessa bestämmelser är socialt konstruerade och har inget att göra med individen i sig.⁵

I läroplanen står det att lärare ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Det ska göras för att eleverna ska ges chans att prova sig fram och finna nya intressen utan yttre tvång från samhällets normer.⁶ Att uppmuntra oliktänkande och hjälpa eleverna hitta sin unika egenart är sätt att fostra eleverna till självständiga och kunskapssökande samhällsmedborgare med en livslång lust att lära.⁷ Forskning visar dock att skolan inte bara skapar genus utan också upprätthåller det. På grund av detta dåliga forskningsresultat, trots tydliga riktlinjer från skolverket, finns ett stort behov av att utveckla en djupare förståelse för normkritiska perspektiv i skolan.⁸

Kåreland skriver att både pojkar och flickor redan i tidig ålder börjar att nedvärdera egenskaper och objekt som associeras med kvinnor eller flickor. Manliga egenskaper och sysslor anses ofta som viktigare och överordnade. Detta bygger på en hierarkisk genusordning som finns i alla samhällen, även om den kan se olika ut. Inom yrken och studieinriktning är det stora skillnader mellan könen. Medan män dominerar i teknik och hantverksyrken väljer kvinnor vårdande och undervisande yrken. Dessa normer formar hela vårt liv och begränsar våra tankar, drömmar och val.⁹

Något som påverkar eleverna i skolan är hur karaktärer framställs i litteraturen de möter.

Berättande och läsning kan påverka elevers värderingar om samhället. Litteraturen som läraren väljer kan påverka eleverna positivt, genom att motverka deras fördomar och därmed främja

3 ”kön - Uppslagsverk - NE.se”.

4 ”genus - Uppslagsverk - NE.se”; ”norm - Uppslagsverk - NE.se”.

5 Elmeroth, Normkritiska perspektiv, 29–30; Hellman, Kan Batman Vara Rosa?, 5.

6 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2016:8.

7 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

8 Kåreland, Modig och stark, eller ligga lågt, 9.

9 Kåreland, 10–11; ”Yrken i Sverige”.

(7)

2

jämställdhet.¹⁰ Därför är det viktigt att som lärare, läsa igenom all litteratur som ska användas i klassrummet noga och därefter välja texter efter både innehåll, könsfördelning, karaktärer och teman för att inte ge eleverna värderingar som går emot styrdokumenten.¹¹ Med rätt litteratur kan eleverna få en inblick i andras tankar, handlingar och levnadsvillkor som skiljer sig från deras egna och kan därigenom utveckla sig själva som människor.¹²

Under min verksamhetsförlagda utbildning fick skolan ett bidrag för att köpa in böcker som skulle användas under ett läsprojekt i skolan. Bokserien, som köptes in för att användas av alla klasser på skolan, består av fyra böcker och heter Handbok för superhjältar, och är skriven av Elias och Agnes Våhlund. Bokserien har länge legat bland de mest köpta/lånade barnböckerna för barn i åldrarna sex till nio år.¹³

En del litteraturvetare menar att konst och litteratur speglar samhället och dess problem och därför förändras dess innehåll beroende på vilken historisk tid och vilken geografisk plats författaren och konstnären tillhör. Detta kallas för speglingsteori. Det är alltså samhällets världsåskådning som representeras i litterära verk och konstverk.¹⁴ Om man utgår ifrån denna teori när man analyserar Handbok för superhjältar kan man genom att endast titta på bokens framsida ana hur författarna varit påverkade av samhällets nuvarande diskussioner. På utsidan syns en kvinnlig superhjältinna som ser tuff och modig ut. Hon liknar inte andra lättklädda kvinnliga hjältar. Den jämställdhetsrörelse som började spridas på 1960 talet är nu en stor del av vårt samhälle.¹⁵ På grund av detta är det mycket intressant att undersöka böckerna utifrån ett genusperspektiv för att se vilka normer och idéer de förmedlar till läsarna. Därav kommer denna uppsats undersöka fyra böcker utifrån hur dessa förhåller sig till genus.

10 Lindö, Den meningsfulla språkväven, 52; ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”.

11 Lindö, Den meningsfulla språkväven, 52–53.

12 Kåreland, Barnboken i samhället, 160.

13 ”Köp barnböcker - topplistor, nyheter och tips för alla åldrar | Adlibris Bokhandel”; ”Barnböcker 6-9 år - Topplistor - Böcker | Bokus bokhandel”; ”Topplistan 2018: 6-9 år | Stockholms Stadsbibliotek”; ”Topplista”. Se bilaga…

14 Bergsten, Litteraturvetenskap, 13, 85.

15 Kåreland, Modig och stark, eller ligga lågt, 113–14; Nikolajeva, Barnbokens byggklossar., 136.

(8)

3 2. Syfte

Syftet med denna studie är att belysa hur serien Handbok för superhjältar förhåller sig till traditionella könsmönster, då den bland annat är avsedd att användas i läsundervisning.

2.1 Frågeställningar

För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts

• Hur gestaltas karaktärerna i barnboksserien handbok för superhjältar ur ett genus- perspektiv?

• Hur förändras och utvecklas karaktärerna under de fyra böckerna?

• Hur kan böckerna användas i mitt fortsatta arbete i skolan kring traditionella könsmönster?

(9)

4

3. Forsknings- och litteraturgenomgång

Det här avsnittet presenterar forskning och litteratur som har använts i analysen för arbetet.

3.1 Bilderboken – bild och text i samspel

En bilderbok är en bok där text och bilder samspelar mer än i andra fall. Det innebär att om vi läser texten för sig eller tittar på bilderna utan texten mister vi helheten och budskapet bakom.

Därför är det viktigt att vid en analys inte välja att endast undersöka det ena eller det andra utan att hela tiden se på helheten som de bildar.¹⁶

Något att tänka på är därför bildernas utrymme i böckerna. Bilderna har ett stort utrymme och man kan anta att de därför också har stor betydelse.¹⁷ Handbok för superhjältar kan då ses som en bilderbok, sidorna är täckta med bilder och små pratbubblor och textrutor.¹⁸ Bilderna förstärker och preciserar vad texten förmedlar.¹⁹ Bilderna kan i vissa fall vara kompletterande och fylla i luckor som texten lämnar.²⁰ Böckerna börjar som vardagshändelser och övergår sedan till en magisk och fantasifull tolkning av verkligheten.²¹

Nikolajeva menar att i bilderböcker kan texten vara mer eller mindre neutral, medan bilderna kan uppfattas som mer stereotypa. Dessa detaljer som syns i bilderna kan uppfattas som oväsentliga i helheten men är ändå tysta bevis på att konstnären medvetet eller omedvetet följt traditionella könsmönster.²²

Bilderböcker har på senare tid börjat att utvecklas allt mer. Under utvecklingens gång har bil- derböckerna fått mer estetiska former och teman som leder till eftertanke. Även teman och budskap har förändrats under åren och barnlitteratur och bilderböcker kan ta upp ämnen som kan verka mångbottnade med både simpla och komplexa ämnen. På grund av denna utveckling används inte bilderböcker endast för de yngsta barnen längre utan även för äldre barn och vuxna. ²³

16 Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar, 15–17.

17 Dahl, Göteborgs universitet, och Institutionen för litteratur, Litteraturstudiets legitimeringar analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskola.

18 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Handboken. del 1.

20 Nikolajeva, 22.

21 Nikolajeva, 52; Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Handboken. del 1.

23 Rhedin, Bilderbokens hemligheter, 11–13.

(10)

5 3.2 Genus i barnlitteratur

Lena Kåreland skriver i sin bok Modig och stark eller ligga lågt att genus och könsidentitet byggs upp redan från barndomen utifrån samhällets sätt att behandla barn olika beroende på kön. Detta kan även ses i barnlitteratur som hon tydligt visar exempel på när två ”pojkböcker”

och två ”flickböcker” jämförs. Hon menar att de vuxna karaktärernas beteende mot huvudka- raktärerna speglar den verkliga världen liksom språket som används i de olika böckerna. I flick- böckerna är språket mer utvecklat, det finns fler beskrivningar och teman som tas upp är komplexa och kräver en mer utvecklad förståelse av världen. Där finns också fler känslor och fler starka relationer beskrivna. I de så kallade pojkböckerna är meningarna kortare och mer kon- kreta, ofta markerade med utropstecken som om de vore order från de vuxna. Relationerna i pojkboken är nästintill omärkliga och karaktären är istället självständig. Därav bekräftas bar- nens tankar om samhällets normer när de kommer i kontakt med litteraturen.²⁴

3.3 Genus i förskola och skola

Vilka är vinnare i skolan? Olofsson menar att det beror på aktiviteten. Vid lärarstyrda aktiviteter får pojkar mer uppmärksamhet och flickor mindre. pojkar får hjälp först och flickor får vänta.

Vid fri lek är pojkarna däremot ”bortglömda” medan läraren sitter med de lugna flickorna.

Pojkar får mer negativa tillsägelser och mindre lärarkontakt och flickorna får hjälpa till med tråkiga sysslor. Båda grupper är vinnare och förlorare på olika sätt.²⁵

Vidare tas upp att barn utvecklar en medvetenhet för könsmönster redan vid två års ålder. Detta kan bero på många olika saker, till exempel, litteratur, media och relationer i hemmet. När barnen själva skulle leka eller beskriva en kvinna/man valde de oftare de mer traditionella beskrivningarna så som smink, smycken och kläder för kvinnor och skägg, muskler och hår för män.²⁶ Liksom nämnts tidigare konstaterades att även barn anser manliga egenskaper och aktiviteter högre ställda än kvinnliga. Till exempel associeras lönearbete med män och hushållssysslor med kvinnor. När det diskuteras med barnen i undersökningen framkommer att barnen anser vardagssysslorna mindre värda och att hushållssysslor därför inte är lika viktigt.

Det visade sig också att flickor var mer villiga att göra saker som associerades med pojkar än

24 Kåreland, Modig och stark, eller ligga lågt, 26–51.

25 Olofsson, Kågström, och Lärarförbundet, Modiga prinsessor och ömsinta killar, 49–51.

(11)

6

tvärtom.²⁷ Olofsson menar att genusarbete med flickor ofta handlar om att stärka och bygga upp självförtroende och göra ”pojklekar” med äventyr. I genusarbete med pojkar behöver de inte leka ”flicklekar” som balett för det är ”fjompigt”. Både vuxna och barn i undersökningen reagerar på liknande sätt mot att pojkar skulle dansa balett, med en känsla av komedi och förundran till varför pojkarna skulle tvingas till något sådant.²⁸

I en undersökning där pedagoger blir intervjuade om genusmedveten undervisning menar de att traditionella sagor kan användas och ändras på, för att skapa diskussioner och låta barnen reflektera kring genus. De menar också att bilder ofta är mer könsstereotypt utformade än text och genom att inte få se bilderna ges eleverna en chans att med fantasin göra sig en egen uppfattning.²⁹

3.4 Genustänkande i samhället

På 60-talet började en jämställdhetssyn att sprida sig och med den även ifrågasättande av barnböckers utformning. På den tiden var pekböcker och barnlitteratur inriktade på att styra flickor och pojkar till deras framtida yrke. Rosa flickböcker hade bilder och teman om hemmet, familjen och kärleken medan de blå pojkböckerna hade maskiner, äventyr och samhället som teman. De nya tankarna har sedan påverkat författare och tecknare i sitt arbete att skapa barnlitteratur som är mer öppen och fri.³⁰ Trots det är det fortfarande en manlig dominans i både barn och ungdomslitteratur och det gör att flickor inte har lika många förebilder som pojkar har, inom litteraturen.³¹

Många beteenden och egenskaper som har med genus att göra har blivit normaliserade vilket lett till att vi inte längre ser när de inträffar. Exempelvis när en lärare behandlar elever olika beroende på kön. Detta leder till att eleverna inte har samma möjligheter till att lyckas i skolan. Elmeroth tar upp ett exempel där pojkar och flickor inte har samma krav och förväntningar på sig från läraren samt att de får olika mycket talutrymme och lärarkontakt.³²

27 Kåreland, 73–75; Olofsson, Kågström, och Lärarförbundet, Modiga prinsessor och ömsinta killar, 54–55.

28 Olofsson, Kågström, och Lärarförbundet, Modiga prinsessor och ömsinta killar, 93–95.

30 Kåreland, Modig och stark, eller ligga lågt, 113–14; Nikolajeva, Barnbokens byggklossar., 136.

32 Elmeroth, Normkritiska perspektiv, 15.

(12)

7

Normer och tankesätt som finns inom offentliga strukturer kan vara svåra att upptäcka och där- för riskerar vi att omedvetet följa, förstärka och fördjupa osynliga hierarkier och orättvisor.³³ I vårt samhälle är manligt normen och därför inom sport pratas det om fotboll och damfotboll.

Liknande kan ses inom många yrken som polisman, brandman och pilot där normen är män.

Vissa undantag finns som sjuksköterska där normen istället är kvinnor.³⁴

Även om det har blivit bättre i skolorna under de senaste åren kan fortfarande skillnader mellan könen urskiljas. Hur människor beter sig samt hur de väljer utbildning och jobb är andra exempel där kön påverkar oss mer. ³⁵

3.5 Kläder som symboler

Kläder är något som bidrar till hur vi kategoriserar människor efter genus. Kläder kan ses som ett eget språk. De kan ha olika betydelser både i det offentliga och i det enskilda rummet. Kläder har historiskt sett varit ett av de tydligaste sätten att symbolisera genus och tillhörighet på.³⁶ Färg och form på kläderna, samt material, är saker som kan påverka hur människor uppfattar varandra. Rosa anses som en flickfärg associeras med ”gullighet och behagfullhet”.³⁷ Pojkar tros oftare bära mörka kläder och flickor ljusa. flickor bör ha klänning och åtsittande kläder och pojkar löst sittande, funktionella kläder, som byxor eller shorts. Det har med vad som anses vara kvinnliga respektive manliga aktiviteter att göra. Olofsson ger exempel på hur pojkarna leker actionfyllda lekar och smutsar ner sig och flickorna sitter och pysslar eller leker med dockor.³⁸ Det är därför mer viktigt att flickorna är söta och vackra då deras lek är passiv. Poj- karna behöver tåliga och funktionella kläder, som inte blir förstörda av lite smuts.

3.6 Karaktärer

En karaktär kan beskrivas som en fiktiv person i ett fiktivt verk. Det kan vara en text eller en film eller liknande. En protagonist eller huvudperson är den karaktär som har den mest centrala rollen.³⁹ Det finns statiska och dynamiska karaktärer. En statisk karaktär är någon som inte förändras under berättelsen. De är ofta stereotypa och ensidiga. En dynamisk karaktär är istället

33 Elmeroth, 16,25.

34 Elmeroth, 36–37.

36 Andersson och Druker, Barnlitteraturanalyser, 27–28, 36–37.

37 Andersson och Druker, 36–37.

38 Olofsson, Kågström, och Lärarförbundet, Modiga prinsessor och ömsinta killar, 73.

39 ”protagonist | Definition of protagonist in English by Oxford Dictionaries”.

(13)

8

någon som förändras och utvecklas. De är komplexa personer med olika personligheter.⁴⁰ Tidigare i litteraturteorins historia ansågs det som tabu att analysera litterära karaktärer.

Speciellt att analysera dessa som om de vore riktiga människor.⁴¹ Detta stämmer inte längre då många menar att vi som läsare blir påverkade av och fästa vid speciella karaktärer.

Litteraturforskaren Blakey Vermeule menar att läsare ofta betraktar fiktiva karaktärer som om de vore verkliga människor. Läsare kan till och med skapa känslomässiga kontakter till karaktärer.⁴²

Studier visar att elever gärna läser om karaktärer av samma kön som sig själva då de lättare kan identifiera sig med huvudpersonen. Forskning visar att manliga karaktärer är överrepresenterade såsom manliga författare.⁴³ Dessa karaktärer porträtteras på olika sätt och de påverkas av de traditionella könsmönster och normer som styr vårt samhälle. Generellt sätt i barnböcker presenteras pojkar som handlingskraftiga och aktiva medan flickor inte gör det.⁴⁴ Detta skulle kunna tolkas som att flickor inte har lika många positiva förebilder i böcker om de inte läser om manliga karaktärer. På ett sätt kan detta ses som att normerna förs över till barnen i tidig ålder när de ser hur pojkar respektive flickor ska bete sig enligt litteraturen.⁴⁵

3.7 Miljö

Ordet miljö kan betyda många olika saker inom litteraturanalyser. Ingrid Elfberg som är författare skriver att miljön ofta kallas för ”setting” och att det är inte bara innebär miljön som historien utspelar sig i, utan också andra ramar som kan påverka historien.⁴⁶ I de flesta fall menas den direkta omgivningen till karaktären när man pratar om miljö.⁴⁷ Miljön kan vara beskriven i texten eller som i handbok för superhjältar i form av bakgrunder i bilder.

Bakgrunder och miljöer är viktigt att ta med i analysen. De kan säga något om handlingen.

Beskrivningar av miljö kan till exempel ge en mer komplex bild av en karaktär.

Genom att undersöka hur karaktärens eget rum ser ut, kan vi anta att det är på grund av olika egenskaper hos karaktären. Exempelvis kan ett prydligt rum, som är städat och snyggt, kan

40 ”Litteraturvetenskapliga begrepp - Svenska 3 (ALP)”.

41 Litteratur, 46.

42 Litteratur, 46–47.

44 Kåreland, 25.

45 Kåreland, 25.

46 ”Vad betyder miljön i en bok?”

47 ”Setting Examples and Definition”.

(14)

9

tillhöra en ordningsam och noggrann person, medan ett stökigt rum kan tillhöra en slarvig karaktär.⁴⁸ Att jämföra miljön mellan ett pojkrum och ett flickrum kan alltså visa skillnader mellan genus.

Något som kan vara intressant att undersöka är personernas fysiska plats i miljön eller i rummet de befinner sig i. Genom att jämföra dessa med varandra kan olika relationer och maktspel i bilderna uppfattas, som annars hade förbisetts.⁴⁹ Karaktärerna kan exempelvis vara målade ur olika perspektiv. Med ett perspektiv snett ovanifrån skapas en vinkel som får det att se ut som att man tittar nedåt på en karaktär. Det gör så att läsaren tolkar denna karaktär som mindre, yngre och svagare. En karaktär som istället är målad underifrån kan uppfattas som längre, starkare och äldre.⁵⁰

49 Nikolajeva, 141.

50 ”Elements of Cinematography”.

(15)

10

4. Teoretiska utgångspunkter

4.1 Normer

Normer är de osynliga regler som styr vårt samhälle. De kan vara både positiva eller negativa.

De styr hur vi människor ska vara och se ut för att passa in. Normer kan skapa trygghet och en känsla av samhörighet. De är i vissa fall nödvändiga för att vi ska fungera tillsammans. Negativa effekter av normer kan vara diskriminerande eller skapa utanförskap.

Hur uppkommer normer? En del forskare menar att genus precis som kön är biologiskt och kommer ifrån våra gener. Anledningen till att vissa har mer manliga eller kvinnliga egenskaper handlar då om vilka ens föräldrar är. Andra forskare menar att könsmönster kommer från så kallad socialisation. Det innebär att genus skapas av de människor som finns runt omkring oss.

Kompisgruppen, föräldrar, lärare och skolan är alla påverkansfaktorer som bygger upp och förstärker könsstereotyper.⁵¹ Detta bygger på det sociala perspektiv på lärande som bland annat Vygotskij och John Dewey förespråkat. Det sociokulturella perspektivet bygger på att vi lär oss genom vår socialisation med andra människor. Det kan vara vad som är rätt och fel, som i detta fall, med normer eller fakta i skolan genom diskussioner.⁵² Det finns många andra teorier om lärande men detta är den teori som utgås ifrån under denna uppsats.

Samhällets normer kan därför tolkas som att flickor och pojkar besitter olika egenskaper.

Flickor betraktas i regel som söta, snälla och hjälpsamma. Flickor är passiva, osynliga och lyder andra istället för att bestämma själva. Pojkar beskrivs oftast som den raka motsatsen till flickor.

Aktiva, dominanta, starka och tuffa. Flickor som har egenskaper som tillskrivs pojkar blir kategoriserade som ”pojkflickor” ett liknande ord för pojkar som har könsöverskridande egenskaper finns inte. Oftast ses det som något positivt med flickor som tar för sig och agerar som pojkar medan pojkar med feminina egenskaper anses som någonting dåligt.⁵³

Enligt Coleman finns två sorters normer. Den ena sorten är skapad av den grupp som påverkas av den. Exempel som nämns är att det är fel att stjäla från andra. Den andra sortens norm är skapad av en grupp, för en annan. Det innebär att gruppen som skapar normen kan kontrollera

51 Kåreland, 181–83; Bergsten, Litteraturvetenskap, 125.

52 Phillips, Soltis, och Linde, Perspektiv på lärande, 84–103.

(16)

11

den andra gruppen och styra deras beteende. Detta skapar maktförhållanden mellan grupperna då den ena gruppen ofta gynnas av dessa normer.⁵⁴

Det finns två olika sätt som normer kan skapas på. Det ena sättet innebär en biologisk förklaring där våra gener och vårt dna är det som skapar vår könsidentitet. Den andra förklaringen är att normer är socialt konstruerade. Många anser att det är en blandning av de två alternativen.

Elmeroth har dock valt att bortse från det biologiska helt i sin bok.

När ett barn föds börjar den sociala konstruktionen av kön direkt. Namn väljs med hänsyn till könet och hur relationen till barnet byggs upp påverkas också.⁵⁵ Pojkbebisar tilltalas med höga röster, förses med leksaker och lyfts högt upp i luften. Flickbebisar får istället mjuka dockor och tilltalas med lugn, mjuk röst medan de vaggas för att de ska somna. När barnen börjar krypa har pojkar större rörelsefrihet än flickor. Om de skulle ramla och skada sig tar mamman flickan i famnen och tröstar medan en pojke istället uppmuntras att springa iväg och göra något annat för att avledas. ⁵⁶

Språket är en också viktig del i skapandet av normer då det styr handlingar och kan ge positiva eller negativa effekter. Om en person rättar sig efter normen belönas denne med bekräftelse från gruppen. Om någon väljer att gå emot normen och inte anpassa sig kan negativa effekter uppkomma och personen ifråga kan uteslutas från gruppen. Individer som inte följer normen kan bestraffas och skuldbeläggas på olika sätt för att få dem att ändra sig.⁵⁷

4.2 Normkritiskt perspektiv i skolan

Att jobba normkritiskt handlar om att skapa trygghet för alla i skolan. Oavsett vilken bakgrund man har. Det handlar om allas lika värde och rättigheter till stöd och möjligheter i skolan.⁵⁸ Klassrummet är den mötesplats där elever spenderar mycket av sin vakna tid. De har många behov som behöver uppfyllas för att de ska kunna utvecklas och ta till sig de kunskaper de behöver. De behöver få känna att de tillhör gruppen och känna att de är värdefulla.

54 Elmeroth, Normkritiska perspektiv, 19, 60.

55 Elmeroth, 30–31, 36.

56 Olofsson, Kågström, och Lärarförbundet, Modiga prinsessor och ömsinta killar, 25–26; Elmeroth, Normkri- tiska perspektiv, 31.

57 Elmeroth, Normkritiska perspektiv, 20–21.

58 Elmeroth, 121.

(17)

12

I Sverige finns diskrimineringslagen, som betyder att all kränkande behandling eller diskriminering är förbjuden. Ändå sker det dagligen i skolan.⁵⁹ ”Diskriminering föds ur föreställningar om vad som kan betraktas som normalt.”⁶⁰ Genom att arbeta normkritiskt kan man medvetandegöra både elever och personal.⁶¹

4.3 Litteraturen och verkligheten

Som tidigare nämnt anser många litteraturvetare att konst och litteratur ofta har någon koppling till verkligheten. Innehållet varierar därför efter rådande världsåskådning.Speglingsteorin, som denna teori kan kallas, innebär alltså att verkligheten speglas i litteraturen.⁶² Kåreland skriver att även karaktärernas egenskaper och agerande kan spegla verkligheten och följa samhällets normer.⁶³

Lars-Göran Malmgren menar att litteraturläsning kan ha en erfarenhetsbaserad grund, vilket innebär att läsaren utvecklas som människa.⁶⁴ Vidare menar Ingrid Mossberg Schüllerqvist att litteraturläsning kan ge ”kunskaper om livet och människan”.⁶⁵

Kåreland menar att män och kvinnor har olika sorters egenskaper. Till exempel anses kvinnor vara mer vårdande, lättpåverkade, pratsamma, intuitiva, emotionella och lojala. Män beskrivs som aggressiva, orubbliga, fåordiga, analytiska och rationella.I litteraturen kan dessa roller speglas. Det kan påverka eleverna i deras identitetsutveckling.⁶⁶ Deras tankar om normer kan då bekräftas eller förändras.

59 Elmeroth, 121–22.

60 Elmeroth, 125.

61 Elmeroth, 125.

62 Bergsten, Litteraturvetenskap, 13, 85.

64 Boglind och Nordenstam, Från fabler till manga, 308.

65 Boglind och Nordenstam, 308.

(18)

13

5. Metodologisk ansats och val av metod

5.1 Bakgrund till metodval

Då undersökningen utgår ifrån barnlitteratur används textanalys som metod. En textanalys innebär att avslöja texters dolda sidor. Det är ett sätt att hitta de avsiktliga eller oavsiktliga budskap som finns i texter och som därmed kommuniceras till läsaren.⁶⁷

En litteraturanalys kan göras på olika sätt och kallas många olika saker. I Forskningshandboken beskrivs innehållsanalys, vilket innebär att texten bryts ner i mindre delar för att sedan utarbeta relevanta kategorier och dela upp textens enheter efter dessa kategorier. Genom att sedan räkna antalet förekomster kan texten analysera.⁶⁸

I boken Forskningsmetodik beskrivs hur en delanalys genomförs på liknande sätt. Där delas texten in i kategorier för att struktureras i en tabell och sedan analyseras.⁶⁹ Ytterligare en analysmodell är Amadeo Georgis modell som är beskriven i Lära till lärare.⁷⁰ Denna metod liknar de tidigare nämnda metoderna men innehåller fler steg. Den går ut på att i första steget fånga textens helhetsbild genom att läsa igenom texten från börjat till slut. Steg två innebär att texten delas in i betydande enheter som viktiga meningar. I steg tre avgränsas texten ytterligare genom att ta bort överflödiga delar och hitta centrala teman. I steg fyra skrivs dessa teman om till vetenskapliga begrepp utifrån vald teori för att finna kärnan i texten. Till sist skriver forskaren rent och sammanställer resultatet.⁷¹

Dessa analysmodeller är alla skapade för en generell textanalys och är därför inte specifikt an- passade till barnlitteratur. I den här undersökningen används därför delar av dessa metoder för att passa undersökningens syfte. Metoderna som är beskrivna ovan kombinerades och anpassa- des därför för att öka validiteten på uppsatsen och säkerställa resultatet.

Genom att följa ett holistiskt perspektiv under arbetets gång betraktas därför verken som en helhet.⁷²

67 Denscombe, Forskningshandboken, 200.

68 Denscombe, 199–200.

69 Holme, Solvang, och Nilsson, Forskningsmetodik, 143–44.

70 Dimenäs och Björkdahl Ordell, Lära till lärare, 74–75.

71 Dimenäs och Björkdahl Ordell, 74–75.

72 Bergsten, Litteraturvetenskap, 55.

(19)

14 5.2 Metod – steg för steg

• Steg ett var att läsa igenom alla fyra böckerna innan analysen tog form för att få en helhetsbild av innehållet och skapa en uppfattning kring möjliga teman. Anled- ningen till att alla fyra böckerna undersöktes var för att ta reda på hur karaktärerna utvecklas och förändras igenom berättelsen.

• Steg två var att få en bättre förståelse för vad traditionella könsmönster är, detta gjordes genom att plocka ut exempel ur litteraturen och sedan skapa en tabell med manliga och kvinnliga könsmönster. (Se bilaga 1)

• Steg tre var att utforma kategorier och teman. Detta gjordes genom att sortera tabellen utifrån olika kategorier. (se bilaga 2) Den första kategorin var färg och utseende, till exempel hur karaktärerna var beskrivna i texten eller hur de såg ut och klädde sig i bilderna. Men även miljö som till exempel hur det såg ut i deras rum.

Den andra kategorin var egenskaper, hur personerna agerade och betedde sig mot varandra i olika situationer. Den sista kategorin som valdes var Samhälls- syn/jobb/aktivitet. Det var en svårdefinierad kategori. Med den menas de sam- hällsnormer som finns och som inte direkt var kopplade till en specifik karaktär. Det var för att få med de bakgrundskaraktärer som inte kan analyseras utifrån egenskaper då de är platta och statiska. Många arbeten som finns med i böckerna, till exempel polis, har stark koppling till traditionella könsmönster men även andra aktiviteter som att vara sportintresserad.

• Endast de karaktärer i böckerna som ansågs relevanta har behandlats i denna under- sökning. De karaktärer som har mycket utrymme i alla fyra böckerna har analyserats genomgående för att kunna besvara frågan om karaktärerna utvecklas.

Andra karaktärer som endast finns med i en mindre del har kategoriserats som bika- raktärer och analyseras separat för att se hur böckerna i sin helhet förhåller sig till genus. Även miljön har analyserats separat då den är liknande i de fyra böckerna och inte förändras nämnvärt.

• I steg fyra lästes de fyra böckerna om för att nu kategoriseras med hjälp av tabellen.

Under läsningens gång sorterades text och bilder efter de fasta kategorierna i en överskådlig tabell, en kort beskrivning och sidnummer för att enkelt komma ihåg vid analysen.

(20)

15

• Steg fem innebar sammanställning av data, genom att gå igenom tabellen och analysera den utifrån de teoretiska utgångspunkter som nämnts tidigare.

5.3 Etiska ställningstaganden

Den här undersökningen utgår ifrån fiktiva karaktärer och hur de framställs. Analysen i sig har inget att göra med de författare och konstnärer som ritat och skrivit böckerna. Därav bedöms riskerna som minimala att undersökningen skulle skada någon ur ett direkt perspektiv. Det kan dock uppfattas som en risk, beroende på analysens resultat, att böckernas rykte förbättras/försämras vilket i ett indirekt perspektiv skulle kunna skada författarna eller skolorna som använder sig av böckerna. Denna risk bedöms dock som liten. Undersökningens resultat bedöms inte kunna skada någon heller i framtiden då den inte tar upp känsliga ämnen eller etiskt problematiska teman.

5.4 Reliabilitet och validitet

Att uppnå god reliabilitet och validitet vid en dokumentanalys handlar om att på ett noggrant och systematiskt sätt redogöra för hur undersökningen gått tillväga samt att vidta åtgärder. De åtgärder som vidtas under arbetets gång är självreflektion. På detta sätt minskas risken för att egna åsikter påverkar utfallet. Detta går naturligtvis inte att undvika helt men att reflektera kring egna erfarenheter och värderingar och vara mer öppen och ärlig med sina åsikter öppnar för en bättre förståelse för ens tankar om ett visst ämne.⁷³ När litteratur tolkas och analyseras skapar den mening i förhållande till sin kontext och därför kan resultat bli annorlunda beroende på vem som gör undersökningen.⁷⁴

73 Bie, Reflektionshandboken för pedagoger, 31–36.

74 Bergsten, Litteraturvetenskap, 195.

(21)

16

6. Resultat och analys

Detta kapitel kommer att ta upp resultat och analys från den data som samlats in under undersökningens gång. De referenser i följande avsnitt gällande manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord är alla hämtande från den tabell som skapades med de kategorier och ord. (Se bilaga 2)

6.1 Bok ett – Handboken 6.1.1 Handling

Lisa är 9 år och har flyttat till en ny stad för att bo hos sin mormor. Hon trivs inte i sin nya skola.

Hon har inga vänner och tre pojkar i skolan mobbar henne för hennes stora öron. En dag hittar hon en bok på biblioteket när hon gömmer sig från pojkarna. Det är en handbok om hur man blir en superhjälte. Lisa lånar med boken och börjar träna på att bli en superhjälte. Hon lär sig flyga och slåss. Hon får en röd pyjamas av sin mormor som blir hennes superhjältedräkt. Hennes första superhjälteuppdrag är att ta tillbaka en myntsamling som blivit stulen, vilket hon lyckas med.⁷⁵

6.1.2 Hur karaktärerna porträtteras i bilderna

I de fyra böckerna avbildas Lisa många gånger på samma sätt. Hon har då skoluniform på sig;

blå, pressveckad kjol, ljusblå skjorta, vita knästrumpor och röd slips. Hon har långt hår uppsatt i en prydlig hästsvans. De gånger hon inte är i skolan har hon ofta shorts och t-shirt/magtröja med röda eller rosa toner. Hennes pyjamas är också rosa. När Lisa förvandlas till ”Röda masken” har hon på sig en röd pyjamas. Färgerna och kläderna som Lisa bär kan associeras med det traditionellt kvinnliga.⁷⁶

Till skillnad från Lisa har pojkarna i boken, Max, Nick och Robert endast skoluniform på sig.

Den ser nästan likadan ut som Lisas, men pojkarna har byxor istället för kjol. Ett tydligt sätt att visa att pojkar och flickor inte är likadana och att följa de traditionella könsmönster som tidigare tagits upp.⁷⁷ Som tidigare nämnts är kjol och klänning inte lika praktiskt som byxor och tyder på passivitet och vikten av att vara söt, vilket stämmer överens med traditionella könsmönster.

Pojkarna framställs i bilderna som större och muskulösare än Lisa. Oftast är de sedda

75 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Handboken. del 1.

76 Våhlund och Våhlund, 11,16,32,45,55.

77 Våhlund och Våhlund, 12.

(22)

17

underifrån, från Lisas perspektiv, för att de ska se extra stora och farliga ut. De har stora tufsiga ögonbryn, ilskna miner eller hånskratt när de jagar henne.⁷⁸

6.1.3 Personligheter och egenskaper

Lisa är en dynamisk karaktär och hennes personlighet har två sidor. Hon är ledsen och mobbad.

På flera av bilderna syns att hon gråter och kurar ihop sig till en liten boll. Därmed uppfattas hon som emotionell och sårbar vilket stämmer överens med de traditionella könsmönstren för flickor. Det framgår att hon blir mobbad just för sitt utseende och att hon bryr sig om vad de andra tycker. Hon försöker ändra på sina utstickande öron genom att trycka fast dem mot huvudet för att bli finare och se ut som de andra. Denna osäkerhet, dåliga självkänsla och fokus på utseende är något som associeras med de kvinnliga könsmönstren.⁷⁹

Lisa är dock inte bara sårbar och ängslig. Hon kan även uppfattas som planerad, organiserad och ambitiös. Hennes andra personlighet märks tydligt när hon bestämmer sig för att träna för att bli en superhjälte. Hon gör scheman och skriver listor. Hon går upp tidigt på morgonen för att hinna med allt.⁸⁰ Där finns tydliga exempel hur hon istället agerar emot de traditionella könsmönstren; Hon är modig när hon hejdlöst kastar sig från ett tak för att lära sig flyga.⁸¹ Hon är aggressiv och våldsam när hon lär sig att slåss och att stå upp mot pojkarna.⁸² Då visar Lisa istället egenskaper som associeras med pojkar och män. Detta sker dock endast i korta sekvenser då Lisa lite senare går tillbaka till att vara ängslig.⁸³

När Lisa för första gången får frågan om hon är en superhjälte, svarar hon generat ”Ja det kan man säga. […] Fast jag har precis börjat så jag är inte så där superbra. Inte än i alla fall.”⁸⁴ Ett tydligt exempel som visar hennes osäkerhet och dåliga självförtroende trots att hon tränat mycket och till och med kan flyga. Det kan också tolkas som en tro på framtiden om att hon kommer att bli mycket bättre. Både osäkerheten men också ambitionen om att bli bättre kan associeras med kvinnliga könsmönster. Hennes självuppoffrande attityd får henne att ge sig vidare in på de mörka gatorna i hamnen trots hennes rädsla. När Lisa sedan blir konfronterad av tjuvar då hon försöker ta tillbaka stöldgodset, blir hon så rädd att hon ser ut att svimma.

78 Våhlund och Våhlund, 13; Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar, 141.

79 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Handboken. del 1, 12–23.

80 Våhlund och Våhlund, 27–48.

(23)

18

Istället vänder det och hon slår ner tjuvarna.⁸⁵ Det är ett exempel på Lisas tvåsidiga personlighet.

Från att i ena stunden framstå som ynklig, liten och rädd till att i nästa ögonblick bli modig, stark och självsäker.

Pojkarna har inte någon stor roll i den första delen av serien. Det som uppmärksammas är typiska egenskaper associerade med pojkar. Deras karaktärer är aggressiva, våldsamma och verkar inte bry sig om hur de uppfattas av andra. De jagar och trakasserar Lisa utan någon riktig anledning. De kan uppfattas som nästintill hänsynslösa. Texten antyder också att pojkarna ofta får kvarsittning vilket ytterligare tyder på att de är busiga och ansvarslösa.⁸⁶ Till skillnad från Lisa tar de stor plats, är högljudda och självsäkra.

6.2 Bok två – Röda masken 6.2.1 Handling

Lisa är nu superhjälte, hon räddar alla som behöver hjälp, stora som små. Hon räddar även pojkarna som mobbar henne. Hon börjar lita mer på sig själv och utvecklar sina krafter mer och mer.⁸⁷

6.2.2 Hur karaktärerna porträtteras i bilderna

Lisa får nya skor. Röda, höga skinnstövlar.⁸⁸ Här visas pojkgänget utanför skolan där de inte har skoluniform på sig. Max har gul och vit-randig t-shirt och bruna shorts som går nedanför knäna till skillnad från Lisas som slutar nedanför baken. Robert har helt blå kläder, långbyxor och t-shirt medan Nick har mörklila byxor och keps samt mörkgrön huvtröja. Både gult och lila kan ses som feminina färger men den lila är mörk vilket gör den till en svårdefinierbar färg i genussammanhang då den hamnar någonstans mittemellan. I övrigt följer kläderna de traditionellt maskulina färgerna och formerna.⁸⁹

6.2.3 Personligheter och egenskaper

Lisas självkänsla börjar att växa. Hon har lyckats med ett uppdrag och alla i skolan pratar om superhjälten som alla tror är en pojke.⁹⁰ Ett exempel på att normen för häftiga, farliga yrken och

86 Våhlund och Våhlund, 11-14,19,51-52.

87 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Röda masken. del 2.

89 Våhlund och Våhlund, 31,77.

(24)

19

aktiviteter är manlig.⁹¹ Hennes nyvunna självkänsla försvinner snabbt när hennes mobbare återigen tar ton. Hon fortsätter att försöka ändra på sig själv för att de andra ska tycka om henne.

Hon längtar efter att bli räddad och gråter när de är elaka mot henne.⁹²

När Lisa plötsligt måste rädda en pilot vars plan håller på att krascha får hon återigen mod. Med masken på är hon som en helt annan person som vågar ta för sig. Masken skulle kunna tolkas som en symbol för hennes chans att träda över de gränser som normerna skapar. Med masken behöver hon inte vara en flicka utan endast en superhjälte. Dessa maskulina egenskaper börjar komma fram allt mer hos Lisa.

När hon ser en klasskamrat bli mobbad av pojkarna blir hon arg för att ingen gör något. Då gör hon det själv. Hon smäller igen sitt skåp och skriker åt dem att sluta. Hon går bestämt fram och säger precis vad hon tycker. Hon struntar i vad alla andra tycker. Hon är högljudd, våldsam och aggressiv. Här visar Lisa bestämt på egenskaper som representerar det manliga könet. Hon är både beskyddande och stark. Hennes beteende vänder dock när hon vänder ryggen mot pojkarna. På bilden syns tårar i ögonvrån och av texten framgår att hon är både rädd och känner sig som ett offer.⁹³

När pojkarna senare är i fara får Lisa återigen visa prov på sin beskyddande sida. Modig ställer hon sig emellan sina mobbare och en livsfarlig, gigantisk gorilla för att rädda dem. Men istället för att slåss försöker hon prata med den väldiga varelsen och lyckas kompromissa sig till en lösning. Här är det istället feminina egenskaper som god kommunikatör och problemlösare som Lisa visar.⁹⁴ Lisas självkänsla växer ytterligare och när pojkarna ber om ursäkt och Max säger att hon nog skulle kunna hänga med i deras gäng ler hon och säger ”Varför tror du att jag skulle vilja vara med er?”. En kaxig kommentar som visar att hon vågar tro på sig själv. När hon ska sova gör hon det numera utan att försöka platta till sina öron. Hon accepterar slutligen sitt utseende.⁹⁵ Lisa visar positiva egenskaper som är associerade med både manliga och kvinnliga könsstereotyper.

Till skillnad från förra boken får pojkarna lite mer plats i del två. Med ett typiskt traditionellt beteende fortsätter de att retas med Lisa och hennes klasskamrater. De är aggressiva,

91 Elmeroth, Normkritiska perspektiv, 36–37.

92 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Röda masken. del 2, 36–37.

(25)

20

våldsamma och högljudda. De tar mer plats. På bilderna sitter de med benen brett isär, går alla tre i bredd.⁹⁶ När pojkarna går på cirkus är Max iklädd en t-shirt med den feminina färgen gul och han beter sig inte som de andra pojkarna. Han avviker från normen genom att istället för att vara negativ och spela tuff, skratta och applådera. Han frågar de andra om de inte tycker det är fantastiskt häftigt. De å andra sidan fortsätter följa normen som tuffa, busiga och aggressiva pojkar och skrattar bara hånfullt. De tre pojkarna visar ytterligare manliga egenskaper när de tar en farlig risk och smyger sig in till djuren efter cirkusen. De börjar retas med den stora gorillan. De verkar njuta av att gorillan blir störd. De skrattar åt det farliga i situationen.

När Nick hittar en försvarslös kanin som han håller i öronen skojar pojkarna om att de ska göra kaninstuvning av den. Pojkarna verkar vara helt egoistiska och handlar utan en tanke på varken människor eller djur.⁹⁷ När gorillan bryter sig lös förändras pojkarnas beteende drastiskt. Här visar de istället kvinnliga egenskaper. Rädda springer de för att söka skydd från den ilskna apan.

När en av pojkarna ramlar stannar hans kompisar trots faran och hjälper honom, vilket visar både osjälviskhet samt empati. Pojkarna börjar gråta, får svårt att andas och kissar på sig för att de blir rädda. De kramas för att trösta varandra i den hemska situationen.⁹⁸

Händelsen får pojkarna att be Lisa om ursäkt. Det märks att de känner sig obekväma med situationen. De är fåordiga och undviker ögonkontakt, Max som tidigare visat sig lite annorlunda, ger Lisa en komplimang och säger att hon nog ändå är helt okej.⁹⁹ Här börjar en splittring i gruppen. Max är inte helt som de andra. Han följer dock grupptrycket för att passa in, men verkar vilja bryta de könsnormer hans vänner följer. Möjligen är valet av namn på karaktärerna också ett sätt att visa deras tillhörighet. Lisa, Robert och Nick har namn som är associerade med respektive kön medan Max, som tydligt avviker från mönstren, har ett mer könsneutralt namn.

96 Våhlund och Våhlund, 22–24, 35–37, 52–56, 62–63, 67–71.

(26)

21 6.3 Bok tre – Ensam

6.3.1 Handling

Lisa fångar alla bovar i staden men Wolfgang, chefen över alla brottslingar, börjar bli arg. När Lisa för andra gången hindrar Wolfgangs gäng att stjäla myntsamlingen, bestämmer han sig för att göra slut på henne. Under ett möte med borgmästaren, blir de attackerade med gas och nät av Wolfgang och hans vargar. Lisa lyckas fly men borgmästaren blir kidnappad. Hon skäms och börjar tvivla på sin förmåga. Hon inser att hon inte kommer att klara detta ensam. När Max, en av mobbarna dyker upp, erbjuder han sig att hjälpa till. Han ber om ursäkt och tillsammans börjar de träna superkrafter för att rädda borgmästaren.¹⁰⁰

6.3.2 Hur karaktärerna porträtteras i bilderna

Det är inte mycket som ändras i den tredje delen av serien för Lisa. I de fysiska representationerna ser allt ut som tidigare. Men i denna del får pojkarna mer plats, speciellt en av pojkarna.

6.3.3 Personligheter och egenskaper

Max har tidigare visat att han inte är riktigt som de andra pojkarna och nu visar det sig ännu tydligare. När pojkarna sitter och spelar visar det sig att Max är smartare än de andra två och det tycker de inte om. De säger att det är töntigt att vara smart. De börjar håna honom för att han inte är som de är. De är bättre på fotboll, bättre på att klättra. De springer fortare och de kan göra volter på studsmattan. Max blir ledsen och går därifrån.¹⁰¹ Detta är ett tydligt exempel på vad som händer om inte normerna följs. Vid ett senare tillfälle är Max återigen ensam. Han har gråtit och det visar sig att han ännu en gång har blivit utfryst av de andra pojkarna. Han möter Lisa och visar henne ett hemligt ställe. Han frågar om hon är höjdrädd vilket kan tolkas som att han bryr sig om henne och inte vill utsätta henne för något som får henne att känna sig rädd.¹⁰² Det kan ses som både maskulina och feminina egenskaper beroende på vad hans motiv är.

Empati kan vara en kvinnlig egenskap, men viljan att beskydda är snarare sedd som maskulin.

Skulle Max endast fråga för att hon är flicka och flickor traditionellt sett ses som rädda och ogillandes av faror, är det för att han generaliserar henne efter normen ”rädd flicka”. Max börjar bryta sig ifrån de traditionella könsmönstren, precis som Lisa gjort tidigare. Likt henne möter

100 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Ensam. del 3.

(27)

22

han dock motstånd. När de andra pojkarna ser honom med Lisa, tar han avstånd från henne.

Han säger att han inte vet varför hon är där och visar med kroppsspråk och miner att han inte tycker om henne. Han får då gillande miner tillbaka från gruppens ledare Robert.¹⁰³ Detta är ett tillfälle när han belönas för att han följer gängets normer att inte umgås med töntiga flickor.

Max tar dock mod till sig och går hem till Lisa för att be om ursäkt. Till skillnad från förra gången när de skulle be om ursäkt, där alla pojkarna var med, så är Max själv. Då hade de svårt att hitta ord och var kortfattade. Nu överrumplar han Lisa med ”det krångligaste förlåt hon någonsin hört.”¹⁰⁴ Som tidigare nämnts är pojkar inte bra på kommunikation och de är ofta kortfattade och rakt på sak när de pratar. Här visar Max dock precis det omvända. När Max konfronterar Lisa om hennes superkrafter och hon inte vill erkänna tar han dock till våld istället för att prata. Han försöker slå henne i ryggen med hopp om att hon ska avslöja sina superkrafter då och stoppa honom. Han följer ytterligare normer när han logiskt och rationellt radar upp bevis för att Lisa är en superhjälte. Det har inte ens mormor förstått som bor med Lisa.¹⁰⁵ När Lisa möter Max på stan uppmärksammar hon att han har gråtit. Trots att hon inte har tid bestämmer hon sig för att ta hand om mobbaren som är ledsen och har gråtit och de spenderar eftermiddagen tillsammans. När Max frågar om hon är höjdrädd svarar hon ”Det beror på hur högt det är” men hon är egentligen inte alls rädd.¹⁰⁶ Hon ljuger för att upprätthålla illusionen och följa normen att flickor ska vara rädda. Lisa blir inbjuden till en intervju med borgmästaren.

Hon måste gå dit fast hon inte vill, ett exempel på Lisas självuppoffrande sida. Hon tycker också att det känns konstigt att vara i centrum med alla kameror.¹⁰⁷ Lisa är van att vara både osynlig och tyst när hon bara är Lisa. Under intervjun blir de attackerade och Lisa blir rädd och flyr därifrån. Hon får lugna sig under en lång stund. Hon vill hem till mormor där hon kan känna sig trygg.¹⁰⁸ Medan hon hade övertaget var det lätt att vara modig. Då var det inte farligt. Hon hade krafter och tjuvarna hade inte en chans. Men när tjuvarna skaffar hemska vapen blir det plötsligt annorlunda. Trots hennes beslut att rädda andra flyr hon från faran och gömmer sig.

Men hon skäms otroligt mycket. Både rädsla och längtan efter trygghet associeras med flickor

(28)

23

men Lisa försöker bryta stereotyperna och vill vara modig och stark. Därför blir hon ledsen och besviken på sig själv när hon inte lyckas.

6.4 Bok fyra – Vargen kommer 6.4.1 Handling

Mormor syr en superhjältedräkt åt Max och tillsammans tränar han med Lisa varje dag.

De har en plan men blir upptäckta av de två andra mobbarna Robert och Nick. När Lisa inte vill träna dem blir Nick arg och försöker frita borgmästaren på egen hand. Nick blir tillfångatagen.

Lisa och Max får hjälp av Robert och Lisas två hamstrar Olga och Oskar. Tillsammans tänker de ut en mästerplan för att ta hand om Wolfgangs gäng och rädda både borgmästaren och Nick.

Lisa leder sitt team mot seger men när de nästan lyckats vinna blir Max tillfångatagen. Lisa försöker skydda sina nya vänner och ställer sig ensam mot den fruktansvärda Wolfgang. Hon lyckas transportera sig och honom till fängelset och räddar staden. Därefter bestämmer hon sig för att träna alla tre pojkarna till superhjältar, för de är starkare tillsammans.¹⁰⁹

6.4.2 Hur karaktärerna porträtteras i bilderna

Utseendemässigt har alla karaktärerna liknande kläder och färger som de haft i de andra böckerna. Därför kan antas att det inte sker någon större förändring i just denna kategori. Något annat som dock har ändrats är hur maktpositionerna förändrats i bilderna. I den första boken ritades pojkgänget ovanför Lisa för att visa att de var starkare än henne. Nu ritas pojkarna som att de ses ned på. Det är för att visa Lisas nya krafter som de nu vet om, eller för att Lisa själv har både mera självförtroende och mod än tidigare och att hon nu vågar stå upp emot pojkarna när de hotar henne.¹¹⁰

6.4.3 Personligheter och egenskaper

I den här boken får Robert och Nick mer plats än tidigare. Robert skäller ut de andra eleverna som inte verkar förstå hur svårt det är för Röda Masken. Han beskriver precis det som Lisa känner. Känslan av ensamhet och att hela världens öde ligger i hennes händer. Han förklarar för de andra eleverna hur farligt det är. ”Om ni var Röda Masken…” säger han och verkar nästan

109 Våhlund och Våhlund, Handbok för superhjältar. Vargen kommer. del 4.

(29)

24

kunna leva sig in i det som om det vore han själv.¹¹¹ Hela situationen visar att Robert också kan känna empati och bry sig om andra. Han verkar både orolig och upprörd över hur farligt händelseförloppet blivit. Nick och de andra pojkarna tycker bara att det är häftigt. De menar att Röda Masken kommer vinna hur lätt som helst. Robert och Nick får reda på Lisas och Max hemlighet och ber om att få bli superhjältar de också. När Lisa vägrar blir Nick arg och hotar henne. Nick är arg och säger att hon är dum i huvudet. Robert avbryter honom. Återigen visar Robert att han kan förstå hur Lisa känner sig. Han verkar också arg men mer på Nick och sig själv än på Lisa och Max. Nick står själv kvar och är inte längre arg utan ensam och övergiven.

Nick följer de traditionella stereotyperna men Robert börjar långsamt förändras precis som Max gjorde i den förra boken. Han kanse fördelar med att ha en superhjältekompis.¹¹²

Nick bestämmer sig för att han inte behöver några vänner. Han kan rädda borgmästaren själv.

Han är stark och modig och kan slåss jättebra. Han vet att det kommer bli farligt, men han känner att han är redo. Med krigsmålat ansikte och mask för ögonen ger han sig av.¹¹³ Fastän Lisa har flera krafter och har tränat på dem i flera veckor, samt fångat flera bovar så tvivlar hon på sin förmåga att rädda borgmästaren på egen hand. Nick, som bara är en vanlig pojke, har ett sådant övermod och självkänsla att han är redo efter bara några timmar. Här syns en stor skillnad mellan de båda karaktärerna, hur de möter svårigheter och hur de uppfattar sig själva. Båda två följer normen för respektive kön, även om Lisa avviker mer och mer. Nick agerar ansvarslöst och blir tillfångatagen när han misslyckas med sitt uppdrag. När han sedan blivit räddad, erkänner han sitt misstag, och visar därför att även han utvecklats och kan ta ansvar. Han erkänner att de är starkare tillsammans och att han därmed är beroende av de andra.¹¹⁴ Dessa egenskaper avviker från den manliga normen om att vara ansvarslös, självständig och oberoende.

Lisa börjar nu att ta över som ledare för pojkarna. Hon utvecklar planen och bestämmer hur de andra ska göra. Hon visar både feminina och maskulina egenskaper fast endast de positiva från bägge normerna. Hon är ansvarig, beskyddande och självständig men arbetar bra i grupp. Den största skillnaden är att hon nu har mer självförtroende än tidigare. ¹¹⁵ Liksom tidigare ställer

113 Våhlund och Våhlund, 54, 63–64.

(30)

25

hon sig själv mellan pojkarna och den hotande faran. Det är hennes värsta mardröm som blivit sann men ändå gör hon det. Hon vet nu att hon är redo och att allt kommer att bli bra. Hon tror på sig själv och litar på sina förmågor. ¹¹⁶ I den här boken får läsaren också reda på att Max pappa är polischef. Pappan som förebild åt Max kan vara en anledning till att Max är den första att bryta ifrån gruppen och göra det som är rätt och viktigt.