Validering Sampers, regional modell Sydost 2020 - maj

PM Region Syd

Validering Sampers, regional modell Sydost

2020 - maj

Trafikverket

E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Validering Sampers, regional modell Sydost Författare: Niklas Alvaeus och Christina Ripa

Dokumentdatum: 2020-05-28

Version: 1.0

Kontaktperson: Niklas Alvaeus och Christina Ripa, Planering Region Syd

TMALL 0004 Rapport generell v 2.0

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 4

BAKGRUND ... 5

FÖRUTSÄTTNINGAR ... 5

Valideringsunderlag ... 5

Områdesindelning ... 5

Vägnät ... 5

Kollnät ... 8

VALIDERING AV RESULTAT ... 9

Nuläge (2017) ... 9

Jämförelse med RVU ... 9

Väg, jämförelse mot trafikmätningar ... 13

Koll, jämförelse med biljettstatistik ... 22

Buss ... 22

Tåg ... 23

Prognosår 1 (2040)... 24

Totalt resande ... 24

Markanvändning ... 26

Väg ... 27

Jämförelse mot version 2018-04 ... 27

Utveckling 2017-2040 ... 32

Kollektivtrafik ... 34

Buss ... 34

Tåg ... 34

REKOMMENDATION VID ANVÄNDNING AV MODELL I UTREDNINGAR ... 35

VIDARE ARBETE ... 36

Sammanfattning

Validering av Sampers Sydost för Småland och Blekinge slutversion år 2020 maj, vilken kommer att användas för utredningar och analyser fram till ny version publiceras. Normalt sker uppdatering till ny version vart annat år.

De modellversioner som valideringen bygger på är nuläge (2017) version 9 och prognosår 1 (2040) version 4. Slutsatserna bör i allt väsentligt gälla även slutversionerna.

En översiktlig jämförelse med en regional RVU från 2012 har gjorts av antal genererade resor på kommunnivå och totalt är det cirka 10 procent fler resor i Sampers än i RVU. För rent kommuninterna resor är det 30 % fler resor i Sampers. Där är avvikelsen för

kollresandet särskilt stor med dubbelt så många resor i Sampers.

För stor del av det statliga vägnätet finns Trafikverkets ordinarie trafikmätningar att jämföra modellflöden med. Dessa länkar står för nästan 80 % av trafikarbetet i kärnområdet. På detta nät är det modellerade trafikarbetet 99 % av uppmätt flöde för personbil och 95 % för lastbil. Länkar med höga flöden är i högre grad underskattade än överskattade. Utvecklingen mellan 2017 och 2040 är kraftigast på de större vägarna. Några sträckor med extra stor ökning kan förklaras av inkodade åtgärder

En jämförelse mellan modellens genererande resor och biljettstatistiken visar att modellen generellt överskattar bussresandet, det är i storleksordning två till tre gånger högre resande i modellen för basåret än enligt biljettstatistiken. Sampers ser ut att överskatta antalet

påstigande per tågstation i Kalmar och Jönköping län, men det kan finnas ett visst bortfall i statistiken. I Kronoberg verkar Sampers däremot överskatta antalet påstigande per

tågstation.

När man skall göra objektanalyser behöver modellen valideras noggrannare i det aktuella området för att tillse att den ger rimliga resultat. Det kan gälla flöden, ruttval,

markanvändning och infrastruktur.

Bakgrund

Detta PM beskriver validering av Sampers regionala modell för Blekinge och Småland i Sydost. Östergötlands län som också ingår i Sydostmodellen valideras av Trafikverkets Region Öst. Syftet är att ge en generell bild av modellens kvalitet som stöd vid tillämpning.

De modellversioner som valideringen bygger på är nuläge (2017) version 9 och prognosår 1 (2040) version 4. Slutsatserna bör i allt väsentligt gälla även slutversionerna.

Valideringen har genomförts av trafikanalytikerna i Region Syd. Arbetet har skett löpande av flera olika versioner men detta PM beskriver bara status och brister i slutversionen.

Förutsättningar

Ett antal generella förutsättningar har förändrats sedan tidigare version, till exempel.

 Ny markanvändning (befolkning, arbetsplatser, bilinnehav med mera)

 Körkostnader

 Ekonomisk utveckling

För en beskrivning av dessa se PM om basprognoserna, RAPPORT Prognos för persontrafiken 2040, Trafikverkets Basprognoser 2020-06-15.

Valideringsunderlag

Statistik för påstigande per busslinje år 2017 har levererats av länstrafikbolag och Regionerna i Småland och Blekinge. Påstigande per tågstation har samlats in av Trafikverkets Expertcenter, enheten Statistikcenter.

På vägsidan har befintliga trafikmätningar på det statliga vägnätet använts.

En regional resvaneundersökning från 2012 har använt för validering på övergripande nivå.

Områdesindelning

En mindre översyn av områdesindelningen har gjorts där den förfinats i vissa större tätorter och i övrigt har till exempel multipolygoner försökts eliminerats. I samband med detta har även skaftningen setts över.

Vägnät

Objekt Åtgärd

Rv 27 forbi Värnamo mötesseparering Rv 31 förbi Nässjö mötesseparering Rv 32 Tranås S - Tenbäcken mötesseparering Lv 842 förbi Barnarp 2 kf ny sträckning Rv 25 Länsgräns - Glamshult mötesseparering Rv 25 Annerstad - Ljungby mötesseparering Rv 23 Ljungstorp - Mölleryd mötesseparering Rv 27 Ronneby - Backaryd mötesseparering

Bergåsa, Karlskrona kommunalt projekt, bl a stängd järnvägskorsning

Hastigheter Förändrade hastighetsgränser

Nedan illustreras förändringarna på karta. Rött visar länkar som är nya eller som har fått förändrad VDF. Observera att i samband med ny markanvändning så har även skaftning setts över vilket kan ha medfört splittrade länkar och komplettering av vägnät i vissa tätorter vilket också syns här.

Objekt Status Åtgärd

Rv 32 Sunneränga - Marbäck öppnad 2018 MLV delvis ny sträckning Rv 32 Traneryd - Tranås öppnad 2018 mötesseparering

Rv 26 Månseryd - Mullsjö öppnad 2019 MML delvis ny sträckning

Rv 40 Nässjo - Eksjö mötesseparering

Rv 40 förbi Eksjö MLV ny sträckning

Rv 27 förbi Bor MLV ny sträckning

Rv 26 Mullsjö - Slattäng mötesseparering

E4 Ljungby - Toftanäs öppnar 2022 MV i bef sträckning Rv 23 Älmhult - Ljungstorp öppnad 2019 mötesseparering

E4 tpl Ljungarum ombyggd tpl + additionskörfält

Rv 26 Hedenstorp - Månseryd 2+2 i bef sträckning

Lv 842 förbi Tenhult 2 kf ny sträckning

Rv 25 Österleden Växjö tpl + MML i ny sträckning

Rv 23 Huseby - Marklanda mötesseparering

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta tpl + mötesseparering

Lv 126 förbi Alvesta 2 kf ny sträckning

Rv 27 Säljeryd - Växjö mötesseparering

Lv 834 Hovmantorp 2 kf ny str, stängd järnvägskorsning

Rv 25 Boasjön - Annerstad mötesseparering

E22 förbi Rinkabyholm öppnad 2017 ny sträckning

E22 Gladhammar - Verkebäck MLV ny sträckning

Rv 23 Målilla - Hultsfred mötesseparering

E22 förbi Bergkvara MLV ny sträckning

Lv 136 Algutsrum - Glömminge MLV delvis ny sträckning

Rv 37 Bockara - Oskarshamn mötesseparering

E22 Lösen - Jämjö MML ny sträckning

Rv 27 förbi Backaryd MLV ny sträckning

Rv 27 förbi Hallabro MLV ny sträckning

E22 Ronneby - Nättraby MV i bef korridor

E22 Nygård - Bälö mötesseparering

E22 Bälö - Gladhammar mötesseparering

Rv 15 Pukavik - Olofström mötesseparering

Rv 27 Bredaryd - Anderstorp mötesseparering

E4 Ryhov - A6 additionskörfält (trimning)

Nedan illustreras förändringarna på karta. Rött visar länkar som är nya eller som har fått förändrad VDF.

Kollnät

Helt nya bussnät har tagits fram med hjälp av GTFS utifrån faktisk trafikering 12 september 2017. Dessa har sedan manuellt sett över vad gäller skaftning, koppling till järnvägsnät och linjesträckning. Samma bussnät används 2040. Järnvägsnätet är kodat nationellt, se RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2040 utifrån fastställd plan beskrivning av trafikering, 2020-06-15.

Nya matriser med taxor har tagits fram som bedöms stämma bättre med verkligheten.

Validering av resultat

Nuläge (2017)

Jämförelse med RVU

En översiktlig jämförelse med en regional RVU från 2012 har gjorts av antal genererade resor på kommunnivå. En uppdelning har också gjorts på färdmedel samt på resor som är kommuninterna. För bil ingår modellerade regionala och långväga bilresor samt Pby. För koll ingår buss och tåg (regionala + långväga), ej flyg. Totalt är det cirka 10 % fler resor i Sampers än i RVU. För bil är skillnaden lite större. För rent kommuninterna resor är det 30

% fler resor i Sampers. Där är avvikelsen för kollresandet särskilt stor med dubbelt så många resor i Sampers. Det är svårt att se någon systematisk skillnad som att storleken på

kommunen skulle påverka avvikelsen.

Antal genererade resor i Sampers (2017) respektive enligt RVU (2012)

Transponerade resor, Sampers, 1000-tal Transponerade resor, RVU, 1000-tal

Knr Kommun Tot Bil Koll Tot_kn Bil_kn Koll_kn Tot Bil Koll Tot_kn Bil_kn Koll_kn

604 Aneby 14,9 10,7 0,8 8,0 4,5 0,1 15,3 11,2 1,3 6,1 4,2 0,1

617 Gnosjö 23,5 16,6 1,3 14,4 8,2 0,7 25,3 17,5 1,1 14,3 8,8 0,4

642 Mullsjö 17,1 12,7 0,9 9,6 5,9 0,1 14,9 10,6 1,2 7,8 5,6 0,0

643 Habo 27,7 20,4 1,4 15,1 8,8 0,4 23,7 17,8 1,8 9,5 6,7 0,1

662 Gislaved 71,9 52,5 4,3 52,9 34,5 3,3 64,4 46,4 2,8 46,4 32,9 1,3

665 Vaggeryd 32,8 23,8 1,6 20,9 12,8 0,6 30,3 21,4 2,2 16,6 11,0 0,5

680 Jönköping 363,9 239,9 38,3 327,6 206,3 35,6 293,7 187,7 29,9 241,8 148,8 21,4

682 Nässjö 75,0 51,9 5,4 56,1 35,0 3,4 69,1 46,0 5,0 41,7 25,9 1,5

683 Värnamo 88,0 64,4 5,5 70,2 47,9 4,2 84,1 58,6 3,6 54,8 35,3 1,1

684 Sävsjö 25,5 17,5 1,3 16,6 9,5 0,5 25,8 19,0 1,0 15,4 10,6 0,3

685 Vetlanda 66,7 49,0 3,5 53,5 36,7 2,5 63,5 45,4 2,0 44,3 30,4 0,9

686 Eksjö 41,5 29,7 2,1 31,2 20,2 1,2 43,1 29,3 3,5 24,1 15,2 0,5

687 Tranås 45,4 31,2 1,6 37,0 23,9 0,5 40,0 24,4 2,5 27,8 15,8 0,4

760 Uppvidinge 21,0 14,4 0,9 13,8 7,7 0,4 21,6 15,3 1,5 10,8 6,8 0,3

761 Lessebo 18,1 12,1 1,1 11,3 5,9 0,4 17,1 9,7 2,5 7,4 3,3 0,1

763 Tingsryd 27,5 19,3 1,3 18,2 10,6 0,8 25,8 19,9 1,2 15,0 10,8 0,5

764 Alvesta 45,2 32,3 3,0 28,9 17,9 1,3 40,4 29,1 4,0 16,6 10,7 0,1

765 Älmhult 40,5 29,4 1,7 31,0 20,7 0,9 31,3 21,4 1,1 23,2 15,1 0,3

767 Markaryd 23,6 17,3 1,0 14,6 8,8 0,5 17,6 11,4 0,7 13,2 7,6 0,5

780 Växjö 229,3 148,5 22,5 204,0 125,4 20,4 224,3 137,3 20,0 161,1 94,2 7,3

781 Ljungby 70,5 51,8 2,9 56,3 38,5 2,0 57,4 37,4 2,7 41,7 25,9 0,7

821 Högsby 12,3 8,3 0,7 8,0 4,3 0,4 11,6 9,3 0,9 5,0 3,8 0,1

834 Torsås 15,5 11,2 0,8 10,1 6,2 0,4 14,9 11,2 1,2 6,8 4,8 0,0

840 Mörbylånga 35,0 26,5 1,9 24,5 16,7 1,1 30,6 23,6 1,9 12,4 8,9 0,3

860 Hultsfred 31,7 22,4 1,2 23,3 14,5 0,8 30,1 21,0 1,4 17,4 11,5 0,2

861 Mönsterås 30,7 22,8 1,8 21,9 14,8 1,0 28,6 20,4 2,3 15,2 10,1 0,6

862 Emmaboda 21,4 15,2 1,0 14,8 9,3 0,3 22,3 15,8 1,5 12,4 8,5 0,0

880 Kalmar 172,9 115,6 16,5 152,7 97,1 14,8 179,6 106,7 14,9 120,0 64,2 5,4

881 Nybro 47,2 34,5 2,3 35,3 24,0 0,9 40,9 28,2 2,5 25,5 16,0 0,6

882 Oskarshamn 69,5 51,3 3,2 62,6 45,0 2,6 56,3 38,1 3,3 41,7 26,9 1,5

883 Västervik 88,1 63,0 4,1 80,6 56,1 3,5 70,6 43,7 3,2 58,6 35,6 1,6

884 Vimmerby 37,9 27,7 1,2 30,3 20,5 0,8 31,6 23,8 1,4 20,7 15,3 0,3

885 Borgholm 24,8 17,5 1,0 21,2 14,3 0,7 20,0 14,1 1,2 11,1 7,3 0,2

1060 Olofström 32,3 23,9 1,3 22,3 14,3 0,8 26,7 19,6 0,9 18,4 13,2 0,2

1080 Karlskrona 161,7 105,4 16,0 144,7 89,7 14,7 150,5 99,9 14,6 113,4 73,1 9,1

1081 Ronneby 70,6 52,6 4,0 55,3 38,8 2,5 59,1 44,5 3,6 35,4 26,5 0,7

1082 Karlshamn 81,1 59,9 5,4 63,8 43,7 4,4 68,4 48,2 4,0 45,7 31,8 1,1

1083 Sölvesborg 42,2 31,8 1,9 27,4 17,8 1,1 26,2 18,0 1,5 17,5 11,5 0,4

summa 2 345 1 635 167 1 890 1 217 131 2 097 1 403 152 1 417 895 60

Sampers/RVU 1,12 1,17 1,10 1,33 1,36 2,16

Kvot antal resor Sampers/RVU.

Vidare har en jämförelse av reslängdsfördelning gjorts. Såväl längdintervall som ärendeuppdelning skiljer sig lite mellan Sampers och RVUn. För att göra jämförelsen så rättvisande som möjligt har bara resor <50 km inkluderats, vissa längdintervall har slagits ihop och bara ett urval av ärenden redovisas. Jämförelsen avser vardagsmedeldygn.

För det totala resandet har Sampers en högre andel i intervallet 2,5-5 km men lägre andel i intervallen 15-50 km. Uppdelat på ärenden ser det lite olika ut. Arbetsresor har liknande tendens som totalt medan Sampers för tjänsteresorna har lite högre andelar i de kortaste och längsta intervallen men har lite lägre andelar i mellanintervallen.

Kvot Sampers/RVU

Knr Kommun Tot Bil Koll Tot_kn Bil_kn Koll_kn

604 Aneby 1,0 1,0 0,6 1,3 1,1 1,2

617 Gnosjö 0,9 0,9 1,2 1,0 0,9 2,0

642 Mullsjö 1,1 1,2 0,7 1,2 1,1 5,1

643 Habo 1,2 1,1 0,8 1,6 1,3 3,1

662 Gislaved 1,1 1,1 1,6 1,1 1,1 2,6

665 Vaggeryd 1,1 1,1 0,7 1,3 1,2 1,3

680 Jönköping 1,2 1,3 1,3 1,4 1,4 1,7

682 Nässjö 1,1 1,1 1,1 1,3 1,4 2,3

683 Värnamo 1,0 1,1 1,5 1,3 1,4 3,9

684 Sävsjö 1,0 0,9 1,3 1,1 0,9 1,6

685 Vetlanda 1,1 1,1 1,7 1,2 1,2 2,7

686 Eksjö 1,0 1,0 0,6 1,3 1,3 2,7

687 Tranås 1,1 1,3 0,6 1,3 1,5 1,3

760 Uppvidinge 1,0 0,9 0,6 1,3 1,1 1,3

761 Lessebo 1,1 1,2 0,4 1,5 1,8 3,9

763 Tingsryd 1,1 1,0 1,1 1,2 1,0 1,5

764 Alvesta 1,1 1,1 0,8 1,7 1,7 17,2

765 Älmhult 1,3 1,4 1,7 1,3 1,4 3,3

767 Markaryd 1,3 1,5 1,4 1,1 1,1 1,1

780 Växjö 1,0 1,1 1,1 1,3 1,3 2,8

781 Ljungby 1,2 1,4 1,1 1,4 1,5 2,9

821 Högsby 1,1 0,9 0,9 1,6 1,1 2,8

834 Torsås 1,0 1,0 0,6 1,5 1,3#######

840 Mörbylånga 1,1 1,1 1,0 2,0 1,9 3,4

860 Hultsfred 1,1 1,1 0,9 1,3 1,3 4,0

861 Mönsterås 1,1 1,1 0,8 1,4 1,5 1,7

862 Emmaboda 1,0 1,0 0,7 1,2 1,1 15,1

880 Kalmar 1,0 1,1 1,1 1,3 1,5 2,7

881 Nybro 1,2 1,2 0,9 1,4 1,5 1,5

882 Oskarshamn 1,2 1,3 0,9 1,5 1,7 1,7

883 Västervik 1,2 1,4 1,3 1,4 1,6 2,2

884 Vimmerby 1,2 1,2 0,9 1,5 1,3 2,4

885 Borgholm 1,2 1,2 0,9 1,9 2,0 4,0

1060 Olofström 1,2 1,2 1,4 1,2 1,1 4,3

1080 Karlskrona 1,1 1,1 1,1 1,3 1,2 1,6

1081 Ronneby 1,2 1,2 1,1 1,6 1,5 3,8

1082 Karlshamn 1,2 1,2 1,3 1,4 1,4 4,0

1083 Sölvesborg 1,6 1,8 1,3 1,6 1,5 2,6

summa 1,12 1,17 1,10 1,33 1,36 2,16

Väg, jämförelse mot trafikmätningar

För stor del av det statliga vägnätet finns Trafikverkets ordinarie trafikmätningar att jämföra modellflöden med. Dessa länkar står för nästan 80 % av trafikarbetet i kärnområdet. På detta nät är det modellerade trafikarbetet 99 % av uppmätt flöde för personbil och 95 % för lastbil. Nedan är modellflöde plottat mot uppmätt flöde. Länkar med höga flöden är i högre grad underskattade än överskattade. Det gäller såväl personbil som lastbil. I övrigt är det svårt att se några systematiska mönster.

Modellerad trafik plottad mot mätt trafik (f/d), personbilar. Rött=överskattning, grönt=underskattning.

Modellerad trafik plottad mot mätt trafik (f/d), lastbilar. Rött=överskattning, grönt=underskattning.

Om man tittar på länknivå är det ganska blandat med över-/underskattning. För personbil kan man dock göra några iakttagelser.

• I öst är E22, rv 25 (Nybro – Kalmar) och lv 136 (Öland) underskattade utan att det går att se några tydliga övergripande ruttvalsproblem.

Kanske är turisttrafiken till/på Öland underskattad. Arbetspendling Nybro – Kalmar kan också vara underskattad.

• I väst är E4 underskattad men många av de andra vägarna är

överskattade. Delvis kan det vara ruttvalsproblem men det skulle också kunna vara att långväga trafik underskattas.

• Flera av de större vägarna är ganska kraftigt överskattade i gränsen Skåne- och Västmodellen. Det gäller främst E22 och rv 23 mot Skåne och rv 27, rv 40 och rv 47 mor Väst. Undantaget är E4 mot Skåne som är underskattad.

Differens modellerad-mätt trafik (pb/d). Rött=överskattning, grönt=underskattning.

Kvot modellerad/mätt trafik (pb/d) för huvudvägnät. Rött=överskattning, blått=underskattning. Bredd visar modellerat flöde.

Dessutom finns ett antal lokala ruttvalsproblem med några exempel nedan.

Rv 26 -> lv 656/666 vid anslutning till rv 40.

Rv 26/lv653 -> lv 685

(Björnebergsv.) från Jönköping

norrut.

Rv 28/lv 122 -> lv 674 norrut från Karlskrona.

Skillnad i personbilstrafik mellan modell och mätning. Rött=överskattning, grönt=underskattning. Blå siffror visar vägnummer.

För lastbilstrafiken är det svårare att se några mer generella avvikelser. Öland/E22-

problematiken ses delvis även här men i mindre omfattning norr om Oskarshamn. Rv 26, lv 120 samt kanske ett stråk Älmhult – Nässjö verkar överskattat.

Differens modellerad-mätt trafik (lb/d). Rött=överskattning, grönt=underskattning.

Kvot modellerad/mätt trafik (lb/d) för huvudvägnät. Rött=överskattning, blått=underskattning. Bredd visar modellerat flöde.

För lastbilstrafiken finns delvis andra lokala ruttvalsproblem. Några exempel nedan där det gemensamma är att trafiken i modellen väljer mindre vägar i högre grad än vad

mätningarna indikerar.

Rv 31 -> lv 860/852 förbi

Nässjö

Rv 31 – genomfart Vetlanda. Vi har ingen mätning på de kommunala gatorna men det verkar troligt att trafik kör genom Vetlanda i modellen.

E4 -> Lv 557/568/582 Ljungby – Toftanäs (del av sträckan).

Skillnad i lastbilstrafik mellan modell och mätning. Rött=överskattning, grönt=underskattning. Blå siffror visar vägnummer.

En bidragande orsak till ruttvalsproblem vid lastbilsutläggning är att VD-funktionerna bygger på 12 % lastbilar. Om den modellerade andelen är större kommer hastigheten

km/h. Ändå blir hastigheten på E4 mycket lägre trots att ganska mycket trafik tryckt ut på lv 568. Uppmätt lastbilsandel är på denna sträcka runt 30 %.

Svarta siffror visar modellerad hastighet för lastbilar.

Koll, jämförelse med biljettstatistik

En jämförelse mellan modellens generande resor och biljettstatistiken visar att modellen generellt överskattar bussresandet. I de fyra länen har närmare hälften av busslinjerna (230) validerats. De linjer som exkluderats är sådana där vi saknar resandestatistik, där linjerna inte återfinns i Sampers (kan exempelvis bero på att det är skolskjutslinjer öppna för allmänheten) eller är länsöverskridande. Antalet påstigande för de validerade busslinjerna har två till tre gånger högre resande i modellen för basåret än enligt biljettstatistiken.

I Blekinge har 45 av 65 linjer validerats och antalet påstigande på dessa linjer uppgår till närmare 17 000 påstigande/åmd. I Sampers genereras närmare 32 000 påstigande/åmd och överskattningen verkar vara störst för stadstrafiken i Karlskrona som också står bakom en stor del av antalet påstigande i biljettstatistiken. Fem linjer har både en absolut och relativ stor överskattning i förhållande till statistiken, men endast ett fåtal linjer underskattas i Sampers.

I Kalmar län har 85 linjer av 240 validerats, men många av linjerna är skolskjutslinjer.

Antalet resor enligt biljettstatistiken uppgår till närmare 15 000 påstigande/åmd för 2017, medan antalet resor genererade i Sampers uppgår till närmare 39 000 påstigande/åmd på

första dagarna i statistiken. Åtta linjer har både en absolut och relativt stor överskattning i modellen, medan ett fåtal linjer underskattas.

I Kronoberg valideras 52 av 75 busslinjer och antalet påstigande på dessa linjer uppgår till drygt 15 000 påstigande/åmd. Antalet påstigande i Sampers är närmare 36 000

påstigande/åmd. Överskattningen i Sampers per linjer är större för Kronoberg än för de andra länen.

I Jönköping län ingår 48 av 119 linjer i valideringen och på dessa linjer är det drygt 11 000 påstigande/åmd. Enligt Sampers uppgår antalet påstigande till drygt 30 000

påstigande/åmd 2017. För tolv linjer är överskattningen i Sampers förhållandevis stor både i relativa och absoluta tal och några linjer underskattas.

Län

Antal validerade

linjer

Antal linjer totalt

Påstigande/

åmd år 2017

Påstigande/

åmd i Sampers

år 2017

Blekinge 45 65 16 852 31 776

Kalmar 85 240 14 834 38 718

Kronoberg 52 75 15 035 35 839

Jönköping 48 119 11 184 30 188

Småland/

Blekinge totalt

230 57 905 136 521

Tåg

För tågresandet har valideringen genomförts för påstigande per tågstation (2017) gentemot Sampers. Sampers ser ut att överskatta antalet påstigande per station i Kalmar och

Jönköping län, men det kan finnas ett visst bortfall i statistiken. I Kronoberg verkar Sampers däremot överskatta antalet påstigande per station.

Prognosår 1 (2040)

Totalt resande

Följande är beräknat från R138-filerna. Förändring från 2040 version 2018-04 respektive 2017 version 2020-06.

RESOR

BIL, förare BIL, pass KOLL CYKEL GÅNG Totalt

Arbete 14% 21% 5% 5% 1% 11%

Övrigt 13% 14% 34% 4% -5% 9%

Fritid 11% 12% 21% 2% -2% 8%

Besök 13% 14% 11% 4% -2% 8%

Skola 5% 17% 7% 4% 14% 9%

Tjänste 14% 16% -6% -6% 11%

Totalt 13% 14% 11% 4% 0% 9%

Differens mot 2040 version 2018-04

Totalt är antal resor 9 % fler i nya versionen. Bilresorna har ökat lite mer medan gång och cykel ökat mindre.

RESLÄNGDSFÖRDELNING, avståndsandelar

Arbete Övrigt Fritid Besök Skola Tjänste Totalt 0-2.5km -2,05% -1,47% -2,08% -6,25% 0,54% 0,49% -1,95%

2.5-5km 1,60% 1,83% 1,38% 6,01% 0,62% 0,06% 1,91%

5-10km 1,39% 1,02% 0,03% -0,27% -0,33% 0,02% 0,61%

10-15km 0,38% 0,10% 0,18% 0,61% -0,28% 0,08% 0,19%

15-20km -0,30% -0,35% 0,51% -0,10% -0,16% 0,03% -0,11%

20-25km 0,11% -0,03% 0,10% 0,31% -0,40% -0,11% 0,02%

25-30km -0,44% -0,21% -0,20% -0,28% -0,08% -0,17% -0,25%

30-35km -0,10% -0,16% 0,03% -0,09% -0,06% -0,03% -0,09%

35-40km -0,09% 0,09% -0,03% 0,19% 0,04% 0,06% 0,03%

40-45km -0,09% -0,08% 0,01% 0,02% 0,01% -0,01% -0,04%

45-50km -0,10% -0,12% 0,01% -0,09% -0,01% -0,03% -0,07%

50-km -0,31% -0,61% 0,05% -0,06% 0,11% -0,39% -0,27%

Totalt 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%

Differens mot 2040 version 2018-04

Generellt är skillnaderna små men en viss överflyttning från den kortaste klassen till den näst kortaste har skett, framförallt för besöksresor.

RESOR

BIL, förare BIL, pass KOLL CYKEL GÅNG Totalt

Arbete 10% 10% 20% 7% 7% 10%

Övrigt 13% 16% 23% 11% 14% 13%

Fritid 20% 22% 33% 18% 18% 21%

Besök 22% 23% 29% 19% 19% 21%

Skola 20% 12% 16% 10% 11% 13%

Tjänste 9% 8% 14% 9% 10%

Totalt 14% 18% 21% 11% 14% 15%

Differens mot 2017 version 2020-06

Antalet resor ökar totalt med 15 % fram till 2040. Kollresandet ökar lite mer. Vad gäller ärenden ökar fritid och besök lite mer.

RESLÄNGDSFÖRDELNING, avståndsandelar

Arbete Övrigt Fritid Besök Skola Tjänste Totalt 0-2.5km -1,55% -1,67% -1,81% -1,72% -1,04% -1,13% -1,54%

2.5-5km -0,23% -0,46% -0,41% -0,60% -0,26% 0,19% -0,35%

5-10km 0,35% -0,09% -0,12% -0,05% -0,05% 0,34% -0,05%

10-15km -0,15% -0,05% -0,11% -0,19% 0,26% 0,02% -0,08%

15-20km -0,07% 0,04% 0,02% -0,04% 0,16% -0,08% 0,02%

20-25km -0,15% -0,01% 0,00% -0,16% 0,12% -0,21% -0,06%

25-30km 0,08% 0,07% 0,13% 0,03% 0,13% -0,11% 0,07%

30-35km 0,13% 0,08% 0,14% 0,02% 0,07% -0,16% 0,08%

35-40km 0,17% 0,18% 0,17% 0,07% 0,07% -0,06% 0,14%

40-45km 0,20% 0,18% 0,19% 0,11% 0,05% 0,04% 0,16%

45-50km 0,19% 0,18% 0,19% 0,18% 0,04% 0,12% 0,17%

50-km 1,04% 1,54% 1,58% 2,35% 0,44% 1,02% 1,44%

Totalt 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%

Differens mot 2017 version 2020-06

Här kan man se en förskjutning mot längre resor. Den kortaste klassen minskar medan den längsta ökar.

Markanvändning

Relativ förändring i befolkning och dagbefolkning (2040/2017-1).

De flesta kommunerna ökar både befolkning och dagbefolkning. Några kommuner får minskad befolkning och de känns igen som kommuner med svag utveckling. Flera av dessa får dock ökad dagbefolkning vilket kanske inte är lika förväntat.

Väg

Jämförelse mot version 2018-04

Om man jämför flöden 2040 i version 2020-06 och 2018-04 på en aggregerad nivå så är skillnaderna små (lutningen är nära 1). För personbil och för lastbil utan släp ger dock den nya versionen generellt lite högre flöden. Viss spridning finns dessutom om man tittar på enskilda länkar. Till viss del kan det bero på skillnader i vilka åtgärder som ingår i plan samt förändrade hastighetsgränser.

Flöde personbil 2040 i kommande version 2020-06-15 (x-axel) mot version 2018-04-01 (y- axel)

Flöde personbil yrkestrafik 2040 i kommande version 2020-06-15 (x-axel) mot version 2018-04-01 (y-axel)

Flöde lastbil utan släp 2040 i kommande version 2020-06-15 (x-axel) mot version 2018- 04-01 (y-axel)

Flöde lastbil med släp 2040 i kommande version 2020-06-15 (x-axel) mot version 2018- 04-01 (y-axel)

På kartan nedan ser man att det är små skillnader på många av de mest trafikerade vägarna.

På några sträckor är dock flödena lite högre i den nya prognosen. Det gäller stora delar av E22 genom Blekinge samt norra delen av Kalmar län, rv 40 Jönköping – Eksjö, Ölandsbron samt delar av rv 27. För att även se förändringar på det lågtrafikerade vägnätet visas även motsvarande bild med alla vägar lika breda. Det är där svårt att se några systematiska skillnader.

Jämförelse av flöde personbil i version 2020-06-15 i förhållande till version 2018-04-01.

Färg visar kvot enligt teckenförklaring. Bandbredd visar flöde i version 2020-06-15.

Jämförelse av flöde personbil i version 2020-06-15 i förhållande till version 2018-04-01.

Färg visar kvot enligt teckenförklaring.

På kartan nedan ser man att det är små skillnader på många av de mest trafikerade vägarna.

Några områden är dock flödena lite högre i den nya prognosen. Det gäller stora delar av E22 genom Blekinge samt norra delen av Kalmar län, rv 40 Jönköping – Eksjö, Ölandsbron samt delar av rv 27. För att även se förändringar på det lågtrafikerade vägnätet visas även

motsvarande bild med alla vägar lika breda. Det är där svårt att se några systematiska skillnader.

Utveckling 2017-2040

Utvecklingen mellan 2017 och 2040 är kraftigast på de större vägarna. Några sträckor med extra stor ökning kan förklaras av inkodade åtgärder. Utbyggnad till motorväg på E4 Ljungby – Toftanäs kan dra till sig trafik till rv 25 och E4 från rv 26 som kan vara ett alternativ i vissa relationer. Flera åtgärder på rv 27 mellan Ronneby och Växjö kan leda till överflyttning från lv 122 (Karlskrona – Växjö).

Färg visar kvot mellan flöde personbil 2040 och 2017 enligt teckenförklaring. Bandbredd visar flöde 2040.

Kollektivtrafik

Fram till prognosåret 2040 väntas en ökning med 20 procent i påstigande/åmd. I Kalmar ökar antalet påstigande med 18 procent, i Blekinge med 19 procent på utvalda linjer, Jönköping län 20 procent och Kronoberg 23 procent.

Tåg

Antalet påstigande per station i de fyra länen väntas öka med 43 procent mellan basåret 2017 och prognosåret 2040. Störst är ökningen i Kronoberg (64 procent) och Blekinge (51 procent). Ökningen av antalet påstigande förväntas bli lite lägre för Kalmar (39 procent) och Jönköping (34 procent). Det finns dock stora skillnader mellan stationerna, framförallt i länen Jönköping och Kronoberg.

Rekommendation vid användning av modell i utredningar

När man skall göra objektanalyser behöver modellen valideras noggrannare i det aktuella området för att tillse att den ger rimliga resultat. Det kan gälla flöden, ruttval,

markanvändning och infrastruktur. Vid behov kan man behöva justera till exempel skaftning, justeringsfaktorer för VDF (@jukap, @juhas) och områdesindelning. Det kan också behövas kalibrering.

Kollektivtrafikresor överskattar bussresandet medan det varierar för tågresandet. Det kan vara bra att uppdatera sig med statistikuppgifter för tågresandet från berörda

länstrafikbolag och regioner.

Vidare arbete

Problem med för lite biltrafik till och på Öland är troligen kopplat till turisttrafik. Här kanske det skulle behövas någon form av tilläggsmatris eller om funktionen för extra attraktion kan aktiveras.

Även inne i vissa tätorter och till handelsområden har låga bilflöden noterats vilket skulle behöva utredas vidare.

Om man har problem med ruttval för lastbilstrafik kan det alternativa ruttutläggningsmakrot som finns i riggningen prövas.

Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före om det behövs.