Validering Sampers 2020

(1)

PM Region Väst

Validering Sampers

2020 – 25 maj

(2)

Trafikverket

Dokumenttitel: PM Region Väst Validering SAMPERS basprognos 2020 Författare: Kristina Schmidt m.fl.

Dokumentdatum: 2020-06-12 Version: 1.0

Kontaktperson: Jennie Danielsson, PLväst och Emmi Ebbesson, PLväst.

0004 Rapport generell v 2.0

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 5

Förbättringsarbetet 2018-2020 ... 5

Validering för 2017 ... 5

Validering för 2040 ... 6

BAKGRUND ... 7

FÖRUTSÄTTNINGAR ... 8

Nulägesprognosen ... 8

Förändringar i indata mellan 2014 och 2017 ... 8

Förbättringar i modellen... 8

Förändringar i markanvändning och demografi mellan 2014 och 2017 ... 9

Bilinnehav och körkort ... 9

Prognos till 2040 ... 9

Ökande befolkning... 9

Förändrad infrastruktur ... 12

JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT BP 2018 (2014) OCH BP 2020 (2017) . 15 Göteborg och Göteborgsregionen(GR), resande och färdmedelsandelar ... 15

Resande och färdmedelsandelar, hela modellen ... 16

Reslängdsfördelning ... 17

Resor över snitt ... 17

VALIDERING AV RESULTAT 2017 – JÄMFÖRELSE MOT MÄTNINGAR ... 19

Jämförelser mot räkningar – kollektivtrafik ... 19

Sammanfattande slutsatser:... 19

Påstigande på buss och spårvagn ... 19

Påstigande på tåg ... 23

Jämförelse mot mätningar - biltrafik... 26

Vägtrafikflöden i Göteborg ... 26

Vägtrafik i Storgöteborg – restider på pendelsträckor ... 32

Personbilsflöden länsvis ... 33

Lastbilsflöden länsvis ... 37

VALIDERING AV PROGNOSEN FÖR 2040 – BESKRIVNING AV UTVECKLING 40

(4)

Göteborg, Göteborgsregionen och infart ... 40

Älvsnitt, bil och kollektivtrafik ... 41

Infartslänkar, bil ... 42

Antal påstigande på buss och spårvagn... 43

Trafik på nya kollektivtrafiklinjer ... 44

Antal påstigande på tåg ... 44

Trafikarbete, restider och reslängder ... 47

Restider på pendelsträckor... 47

Trafikarbete ... 48

Reslängdsfördelning regionala resor ... 48

Marieholmstunneln, select link-analys ... 49

REKOMMENDATION VID ANVÄNDNING AV MODELL I UTREDNINGAR ... 51

Vägtrafikflöden ... 51

Kollektivtrafikflöden ... 51

Skaftning ... Fel! Bokmärket är inte definierat. ATT ARBETA VIDARE MED ... 52

Osäker kvalitet avseende yrkestrafiken i modellen ... 52

Riktningsfördelning över älven för personbilstrafik ... 52

Timtrafikandelar bör ses över för både bil- och kollektivtrafik ... 52

REFERENSER ... 53

BILAGA 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING PÅ KOMMUNNIVÅ ... 54

(5)

Sammanfattning

I denna rapport redovisas validering av Basprognosen 2020, dels av nulägesprognosen för 2017 (version 9), och dels av prognosen för 2040(version 4) för Trafikverket Region Väst.

För nulägesprognosen har data och resultat ur modellen plockats ut och jämförts med tillgänglig statistik. Bland annat har KRS-data gällande antal påstigande från Västtrafiks fordon och Trafikverkets egna mätningar av vägtrafik använts. Vissa jämförelser mot den tidigare nulägesprognosen för 2014 från BP2018 har också gjorts.

För att utvärdera prognosen för 2040 har data och resultat ur modellen jämförts med motsvarande värden ur modellen för 2017. De resultat som presenteras i rapporten kommer från slutversionerna av respektive modell, det vill säga version 9 av 2017-modellen och version 4 av 2040-modellen.

Förbättringsarbetet 2018-2020

En genomgripande kvalitetssäkring av föregående basprognos (BP2018) har genomförts och förbättringsarbetet ligger till grund för den nya basprognosen (BP2020). Förbättrings- arbetet redovisas i rapporten Sammanfattningsrapport - Förbättringar av Sampers Väst 2018–2020 (M4Traffic maj 2020).

Validering för 2017

Avseende biltrafik kan man konstatera att modellen visar en god överensstämmelse på större vägar och viktiga snitt i Göteborgsområdet. Med nya tilläggsmatriser och annat förbättringsarbete har man i stort sett kommit till rätta med tidigare underskattningar. En överskattning på E45 norr om Marieholm kvarstår.

Restider för bil återskapas väl på tre längre pendelsträckor som undersökts.

Överensstämmelsen mellan räkningar och modellutlagda flöden avseende tung trafik är inte sämre än i basprognosen 2018 och generellt inte dålig. Men med tanke på att matriserna delvis har tagits fram genom anpassning till flöden är avvikelserna ändå anmärkningsvärda.

Yrkestrafik med personbil har inte undersökts särskilt i arbetet. Denna typ av trafik utgör en stor del av trafiken i Göteborg och kvaliteten i denna tilläggsmatris bör stärkas.

Kodningen av kollektivtrafiksystemet bygger numera på en direktinläsning av gällande linjenät och tidtabeller en viss dag, tisdagen den 17 september 2017. Underliggande vägnät har uppdaterats i samband med inläsningen.

Under projektets gång har tillgång till räknedata för kollektivtrafikresande i Västtrafiks upptagningsområde förbättrats avsevärt. Jämförelser mellan modell och verklighet för

(6)

Valideringen visar att modellen relativt väl klarar att återskapa det verkliga resandet, även på linjenivå. Jämförelserna pekar på för lite påstigande i mer centrala delar då påstigande på spårvagnar och stombussar underskattas medan modellen överskattar regional

kollektivtrafik inklusive resandemängder på lokaltåg och expressbussar. Orsakerna har inte undersökts på något djupare sätt inom ramen för valideringen.

Validering för 2040

Mellan 2017 och 2040 beräknas befolkningen i Västra Götalands Län öka med drygt 250000 personer, i Halland med ca 65000 och i Värmlands län med 7000. Befolkningsökningen sker till största delen i de större städerna. I Göteborg, som står för närmare hälften av Västra Götalands ökning, ökar befolkningen mest i de centrala stadsdelarna.

I Göteborg tillkommer Marieholmstunneln på vägsidan och flera stora kollektivtrafikprojekt genomförs. Förutom Västlänken och Götalandsbanans utbyggnad mellan Göteborg och Borås tillkommer bl a en ny spårvagnsförbindelse över Göta Älv i centrala Göteborg.

Realinkomsterna beräknas fortsätta öka och bilarna blir mer energieffektiva vilket gör körkostnaderna något lägre än i dagsläget.

Med dessa förutsättningar säger prognosen att antalet resor ökar något mer än befolkningen och resorna blir längre. Bilandelen beräknas sjunka marginellt och kollektivtrafikandelen ökar. Fritidsresandet ökar mer än resor till och från arbete.

(7)

Bakgrund

Trafikverket tar vartannat år fram nya basprognoser, detta i syfte att beskriva nuläge och framtid i transportsystemet.

Basprognosen används dels som underlag för strategiska analyser och för att bedöma hur trafiken och framkomligheten i vägtrafiksystemet kommer att utvecklas, dels för att analysera effekten av enskilda infrastrukturåtgärder. För Region Väst är basprognosen ett viktigt verktyg i det löpande arbetet.

En genomgripande kvalitetssäkring av föregående basprognos (BP2018) har genomförts och förbättringsarbetet ligger till grund för den nya basprognosen (BP2020). Förbättrings- arbetet redovisas i rapporten Sammanfattningsrapport - Förbättringar av Sampers Väst 2018–2020 (M4Traffic maj 2020).

Den föreliggande rapporten avser redovisning av arbetet med validering av Basprognosen 2020, dels av nulägesprognosen för 2017, och dels av prognosen för 2040.

För nulägesprognosen har data och resultat ur modellen plockats ut och jämförts med tillgänglig statistik. Bland annat har KRS-data avseende antal påstigande från Västtrafiks fordon och Trafikverkets egna mätningar av vägtrafik använts. Vissa jämförelser mot den tidigare nulägesprognosen för 2014 från BP2018 har också gjorts.

För att utvärdera prognosen för 2040 har data och resultat ur modellen jämförts med motsvarande värden ur modellen för 2017. De resultat som presenteras i rapporten kommer från slutversionerna av respektive modell, det vill säga version 9 av 2017-modellen och version 4 av 2040-modellen.

Såväl förbättringsarbetet som valideringen av den nya basprognosen har utförts av M4Traffic AB på uppdrag av Trafikverket Region Väst

(8)

Förutsättningar

Nulägesprognosen

Nulägesprognosen avser i BP2020 år 2017 medan BP2018 avsåg 2014. Nedan listas de förändringar och förbättringar som leder till skillnader i resultat

Förändringar i indata mellan 2014 och 2017

Markanvändning och demografi avser 2017 stället för 2014. Några mindre justeringar i områdesindelning har genomförts.

Realinkomstutveckling och körkostnad är viktiga indata till prognosen och båda har blivit högre än tidigare.

Några nya objekt har färdigställts och lagts till i modellen:

• Dållebo-Hester

• Klätten-Åmotfors

• Skene-Skoghem

• Förbifart Torp

• E20 Alingsås-Vårgårda, delen Kristineholm-Bälinge

• Viared-Kråkered, del 1

Förbättringar i modellen

Flera åtgärder som skall förbättra modellens återskapande av trafik för nuläget har implementerats. I nedanstående punkter sammanfattas de viktigaste.

 Kollektivtrafiknätet har kodats om. Linjer och trafikering lästs in direkt från tidtabellsdata som den såg ut en tisdag i september 2017.

 Taxematriserna har uppdaterats.

 Anslutningsresor Landvetter har tagits fram och lagts in för koll och bil.

 En genomgripande justering av kapacitetsparametern @jukap har genomförts för Göteborgs vägnät, detta för att erhålla bättre överensstämmelse med restider och därmed flöden. Förutom justeringar på östra delen av Lundbyleden har det införts en generell förskjutning av kapacitetsbrytpunkten i vd-funktionerna för att minska restiden på leder och öka den i centrala Göteborg.

 Gång- och cykelavstånd räknas på kortaste väg (istället för på den som är snabbast för en bil)

(9)

 En matris för bil till köpcentrum med handel har lagts till i riggningen.

Förbättringsarbetet som redovisas närmare i Förbättringsarbete, Sampers Västmodellen 2018-2020 - sammanfattningsrapport-slutversion-maj2020.

Förändringar i markanvändning och demografi mellan 2014 och 2017 Mellan 2014 och 2017 har antalet boende och arbetsplatser ökat i alla tre länen.

Tabell 1 Antal boende och arbetande totalt i varje län i modellerna för 2014 och 2017

2014 2017 Ökning

boende arbetsplats boende arbetsplats boende arbetsplats

Hallands län 306 500 123 600 320 000 128 600 4,4% 4,0%

Värmlands län 273 500 110 800 279 100 113 600 2,0% 2,5%

Västra Götalands län

1 612 200 734 100 1 669 000 770 600 3,5% 5,0%

Bilinnehav och körkort

En sammanställning av biltäthet, andel bildisponerare och andel med körkort per län för 2017 ses i tabellen nedan. Biltätheten i 2014 års markanvändning visas inom parantes.

Biltätheten tycks ha minskat något i Halland och Värmland medan den har ökat i Västra Götaland.

Tabell 2 bilinnehav och körkort

2017 Antal bilar/1000

invånare 2017(2014)

Andel bil- disponerare

Andel med körkort

Halland 477(487) 0,93 0,67

Värmland 483(510) 0,90 0,67

Västra Götaland 426(415) 0,85 0,63

Prognos till 2040 Ökande befolkning

(10)

Befolkningen i modellområdet (Region Väst – Västra Götaland, Halland och Värmland) beräknas öka med 322 000 personer från ca 2,3 miljoner 2017 till 2,6 miljoner 2040. Det är en ökning med 14% men ökningen är ojämnt fördelad över regionen.

Nedanstående diagram visar den procentuella ökningen av nattbefolkning, dagbefolkning och antal bilar i regionens olika län.

Figur 1 Procentuell ökning av befolkning och bilar i Halland, Västra Götaland och Värmland. I Värmland ses en marginell minskning av dagbefolkningen.

Antalet ej förvärvsarbetande nattbefolkning ökar mer än antalet förvärvsarbetande, och dagbefolkning, dvs antalet arbetsplatser, ökar något mindre än nattbefolkningen totalt.

vilket är en följd av förändrad ålderssammansättning. Bilinnehavet antas öka i samma takt som nattbefolkningen, vilket är en medveten förenkling av hur det kan bli i verkligheten.

Samma information men i absoluta tal illustreras i figuren nedan för regionens olika län.

Län 13 avser Hallands län, län 14 Västra Götalands län och län 17 Värmlands län.

Halland ökar procentuellt mest; med 65 000 personer från 320 000 till 385 000.

Västra Götaland ökar mest i antal; med 251 000 från 1 669 000 till 1 920 000.

Värmland beräknas få en modest befolkningsökning med 7000 personer från 279 000 till 286 000.

-5,0%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

Befolkning Dagbefolkning Bilar

Procentuell ökning

Halland Västra Götalandsregionen Värmland

(11)

Figur 2 Befolkning och bilar år 2017 och 2040

Befolkningsutvecklingen på kommunnivå finns i bilaga till denna rapport. En mer detaljerad beskrivning av Göteborgsområdet och Göteborgs kommun följer nedan.

Göteborgsområdet

Figur 3 Ökning av dag och nattbefolkning i Göteborgsregion med omnejd.

Särskilt hög befolkningsutvecklingstakt syns förutom i Göteborg i Ale, Varberg och 0

500000 1000000 1500000 2000000 2500000

2017 2040 2017 2040 2017 2040

13 14 17

Summa av BefSum Summa av Dagbefolkning Summa av BilAntal

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Befolkning, arbetsplatser Göteborgsregionen+, 2017-2040

befolkning Dagbefolkning

(12)

Figur 4 Nattbefolkning 2017 och 2040 per kommunområde

I Göteborgsområdet ses relativt stora ökningar i redan tätbefolkade delar av staden, t ex i Lundby och Centrum-Linné.

Förändrad infrastruktur

Påbörjade objekt och objekt som finns med i nationell plan till 2029 och som beräknas vara klara 2040 har kodats in i nätet. De visas översiktligt på kartan nedan och finns beskrivna i PM kodning vägnät 2040 inför BP 2020 – Region Väst (M4Traffic september 2019)

(13)

Figur 5 Förändrade vägobjekt, översikt

I Göteborgs vägnät tillkommer Marieholmstunneln. Dessutom tillkommer flera utbyggnader med lite mindre trafikmässig betydelse, åtminstone på övergripande nivå. På det

kommunala vägnätet ersätter den nya Hisingsbron Göta Älvbron. Bangårdsviadukten förutsätts byggas. En direktramp från E6 söder mot rv40 är med och en ny anslutning från Eriksbergsmotet till Inlandsgatan som ersätter den signalkorsning som finns idag.

Hastigheterna i samtliga län kommer att genomgå en revidering där många 90-vägar får 80 km/h men även andra förändringar görs. Förändringarna är inkodade i modellen.

När det gäller kollektivtrafikobjekt finns nationellt finansierade infrastrukturutbyggnader med.

Ny järnväg

 Västlänken/Olskroken med nya stationer vid Haga och Korsvägen i centrala Göteborg

(14)

 Götalandsbana Göteborg - Borås med stationer i Mölndal och vid Landvetter flygplats

 Järnvägstunnel genom centrala Varberg Objekt i Göteborg

Spårväg över älven mellan Stigbergstorget och Lindholmen samt följande kompletterande sträckor

 Mellan Brunnsbo och Hjalmar Brantingsplatsen (där det blir en korsning med befintlig spårväg) och vid Lindholmsallén.

 Mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Pumpgatan, så att de ovannämnda sträckorna knyts ihop.

 Mellan Frihamnen och Pumpgatan.

 Över älven mellan Lindholmen och Stigbergstorget (planerad bro- eller tunnelförbindelse).

 Mellan Stigbergstorget och Linnéplatsen (tunnelförbindelse).

Tre linjer tänks trafikera den nya älvförbindelsen: Brunnsbo–Kortedala, Brunnsbo–

Bergsjön samt en ringlinje Lindholmen–Stigberget–Chalmers–Frihamnen–Pumpgatan.

Figur 6 Ringlinje via Lindholmen och Chalmers

Dessutom har en ny busslinje med sträckning Länsmansgården–Forsåker kodats in.

(15)

Jämförelse mellan resultat BP 2018 (2014) och BP 2020 (2017)

Göteborg och Göteborgsregionen(GR), resande och färdmedelsandelar

Information om det totala antalet resor i Göteborg och Storgöteborg, med motsvarande värden från 2014-modellen och procentuell förändring, ges i figuren nedan.

Figur 7 Antal modellberäknade resor inom Göteborg BP2018 och BP2020

Man kan konstatera att resandet ökar med alla färdmedel och att ökningen är markant på bilsidan, vilket är ett resultat av de förbättringsarbeten som genomförts. Antalet bilresor inom Göteborg är 38% högre i den nya prognosen än i basprognosen för 2014.

Uppskattningsvis 25 av dessa 38 procentenheter kan härledas till de nyinförda tilläggsmatriser. Matriserna avser resor till köpcentrum samt anslutningsresor till

Landvetter flygplats och har tagits fram för att ge en bättre anpassning till uppmätta flöden.

Färdmedelsandelar för resor inom Göteborg, inom GR och från GR till Göteborg visas i nedanstående diagram.

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000

bilresor cykelresor gångresor koll

Inom Göteborg

inom Göteborg 2014 2017 ver 9

(16)

Figur 8 Färdmedelsandelar för resor i Göteborgsregionen.

Färdmedelsandelen för bil ligger på 43% inom Göteborg, 54% inom Göteborgsregionen och på 72% för resor från övriga Göteborgsregionen till Göteborg.

Resande och färdmedelsandelar, hela modellen

Det kan också vara intressant att veta hur färdmedelsandelarna har förändrats mellan den tidigare nulägesmodellen för 2014 och innevarande modell för 2017. I Tabell 3 och Tabell 4 visas hur antalet resor, respektive antalet personkilometer, för varje kombination av ärende och färdmedel har förändrats procentuellt.

Tabell 3 Förändring i antal resor per ärende och färdmedel mellan 2014-modellen och 2017-modellen

BIL, förareBIL, pass KOLL CYKEL GÅNG Totalt

Arbete 14% 19% -9% -3% -4% 7%

Övrigt 14% 17% 1% -1% -3% 9%

Fritid 14% 17% 2% -1% -2% 9%

Besök 12% 16% 7% 0% -2% 7%

Skola -2% 13% 1% -1% 6% 3%

Tjänste 15% 16% -20% -15% 8%

Totalt 14% 17% -3% -2% -1% 7%

Antalet bilresor ökar mycket mellan modellerna vilket också innebär att bilflödena stämmer mycket bättre med de mätningar som finns. Som nämnts beror en hel del av detta på

införandet av tilläggsmatriser som avser Göteborgsområdet. Ökningen sker för alla ärenden.

Antalet kollektivresor för arbets- och tjänsteresor går ner.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2014 2017 ver 9 2014 2017 ver 9 2014 2017 ver 9

inom Göteborg inom GR Från GR till Gbg

Färdmedelsandelar

bilresor cykelresor gångresor koll

(17)

Transportarbetet för bil ökar inte lika mycket som antalet resor vilket betyder att bilresorna i genomsnitt blir kortare.

Tabell 4 Förändring i antal personkilometer per ärende och färdmedel mellan 2014-modellen och 2017- modellen

pkm BIL, förareBIL, pass KOLL CYKEL GÅNG Totalt

Arbete 9% 14% -7% 3% 9% 6%

Övrigt 8% 12% -3% 1% 9% 8%

Fritid 10% 12% 9% 2% 8% 10%

Besök 8% 10% 8% 6% 4% 8%

Skola -6% 8% -4% 5% 8% -3%

Tjänste 11% 11% -24% -10% 6%

Totalt 9% 12% -2% 4% 8% 7%

Reslängdsfördelning

Ett uttag för reslängdsfördelning görs automatiskt när modellen körs. I figuren nedan jämförs siffrorna för 2017-modellen med motsvarande från 2014-modellen från BP2018. I kombination med den tidigare givna informationen om färdmedelsandelar och antal resor fås en bild av att betydligt fler kortare resor med bil görs medan gång- och cykelresorna blir längre. Att korta resor med bil blir fler kan förklaras av att tilläggsmatrisen för handel innehåller många korta resor. Varför gång- och cykelresorna har blivit längre är svårare att se orsaken till.

Figur 9 Reslängdsfördelning totalt i västmodellen för 2017 och 2014

Resor över snitt

0 200000 400000 600000 800000 1000000

Reslängdsfördelning totalt

Totalt 2014 Totalt 2017 v9

(18)

Kollektivtrafikresandet över älvsnittet sjunker något mellan modellversionerna, även om man ser en ökning på Älvsborgsbron och Angeredsbron

Figur 10 Modellberäknat kollektivtrafikresande över älvsnittet 2014 och 2017

Motsvarande snitt för bil har inte tagits ut. Men resandet över trängselskattesnittet ökade med 117 000 fordon motsvarande 18 %. Det nya värdet underskattar nu antalet bilar med endast 1%.

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000

Älvsborgsbron Färja Göta

Älvbron,buss

Göta Älvbron, spårvagn

Tingstadstunneln Marieholmsbron Angeredsbron

Kollektivtrafik dygn, älvsnitt

2014 dygn tot 2017 v9 dygn tot

(19)

Validering av resultat 2017 – jämförelse mot mätningar

Jämförelser mot räkningar – kollektivtrafik

Sammanfattande slutsatser:

 Antalet påstigande på de tyngsta busslinjerna underskattas av modellen, men god följsamhet i linjevalet. Likaså underskattar modellen antalet påstigande på spårvagnar.

 Antal påstigande på expressbussarna överskattas i modellen

 Bra överensstämmelse på lågtrafikerade linjer (högtrafiklinjer)

 Överskattning på bussar till ytterområden

 Antalet påstigande på regionalbuss överskattas

 Överskattning på busslinjer i Borås och Trollhättan

 Antalet påstigande på tåg överskattas genomgående på samtliga linjer.

Sammanfattningsvis finns en tendens till för få påstigande på Göteborgsområdets

spårvagnar och tunga busslinjer medan resandet på regionala linjer och tåg överskattas en del. Resandet i Göteborg dominerar starkt i kollektivtrafiken och lägger man ihop antalet påstigande för alla linjer där det finns räkningar så underskattar antalet med 10-15%.

Påstigande på buss och spårvagn

För bussar och spårvagnar har statistik över antal påstigande på ett urval av olika linjer runtom i Västra Götalandsregionen tillhandahållits av Västtrafik. Siffrorna är baserade på så kallade KRS-mätningar från sensorer som är installerade på vissa fordon, insamlade under några veckor i april 2017. Här jämförs denna statistik med uttag ur dygnsscenariot för vintervardagsmedeldygn ur modellen.

Siffrorna som erhållits från Västtrafik avser medel för en hel arbetsvecka och har därför delats med 5.

En kategorisering i olika grupper av linjer har gjorts för att man ska kunna summera och få en bättre överblick, se figuren nedan.

(20)

Figur 11 Påstigande på buss och spårvagn

Av diagrammet kan man se en tendens till underskattning av stadstrafiken i Göteborg – busslinjerna 16—50 och 52—99 och spårvagnslinjerna medan övriga linjekategorier över- skattas. Den procentuella felskattningen visas i nästa figur.

Figur 12 Procentuell felskattning per linjekategori

Valideringsresultat per linje visas också för några av de olika linjekategorierna. Det finns också ett diagram över busslinjer med speciellt många resenärer.

En god följsamhet kan noteras när det gäller inbördes förhållanden mellan olika linjer, speciellt för stadstrafiken i Göteborg.

0 100000 200000 300000 400000 500000

Trafikkategorier

Summerat per trafikkategori

Påstigande per dag (Sampers) Påstigande per dag (validering)

Buss 121- 197 Göteborg

Buss 16-50 Göteborg Buss 501-605 Göteborg/Partille/Mölnly

cke

Buss 52-99 Göteborg Buss 751-767 Göteborg/Kållered

Buss Borås

Buss Trollhättan

Expressbuss

Regionalbuss

Spårvagn

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60% Felskattning

(21)

Figur 13 Antal påstigande på spårvagnslinjerna

Antalet påstigande på spårvagnar underskattas generellt. Linje 8 är dock undantag.

Figur 14 Antal påstigande på tyngre busslinjer i Göteborg

Liksom på spårvagnarna ser man stora underskattningar på stombusslinjerna 16, 18 och 19.

På övriga tunga busslinjer är överenstämmelsen mycket eller ganska god.

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 13

Linje

Spårvagn

-5000 5000 15000 25000 35000

16 18 19 25 50 52 58 99

Linje

Bussar i Göteborg med många resenärer (exkl. Express)

(22)

Figur 15 Antal påstigande på expressbussar i Göteborgsområdet. Linjenumret 114 tillhör Ösnabben medan 176 och 177 är de två olika varianterna av Angeredsnabben.

När det gäller expressbussarna så fördelas överskattningen på de flesta tyngre linjerna. Gul och i viss mån svart är undantagen. Den största överskattningen ses på Röd Express.

Figur 16 Antal påstigande på linjer som (något löst) kan kategoriseras som regionalbuss

Överskattning på regionalbuss. Det är relativt stora överskattningar för alla tunga busslinjer.

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

114 176 177 SVART GUL ROSA RÖD BLÅ LILA GRÖN

Linje

Expressbuss

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

100 670 679 680 681 810 840 841 860 870 871 GRÅS 525 LERS Linje

Regionalbuss

(23)

Figur 17 Antal påstigande på busslinjerna 121–197 i Göteborg. Dessa är högtrafiklinjer som bara trafikeras på morgon och eftermiddag under vardagarna.

För högtrafikbussarna ger modellen både överskattningar och underskattningar.

Påstigande på tåg

Avseende tågtrafik kan modellen valideras mot statistik över antal påstigande per station från ett par olika källor. Det finns dels siffror från Västtågen som avser påstigande på deras fordon, dels en sammanställning från Statistikcenter över totalt antal påstigande under 2017 på stationer runtom i Sverige. Den senare är baserad på siffror som rapporterats in från nästan alla tågbolag som var verksamma under motsvarande period. Eftersom materialet från Statistikcenter avser samtligt tågresande i Sverige har även uttag ur den nationella tågmodellen gjorts så att man kan jämföra mot summan av långväga och kortväga tågresor i hela Sampers.

De siffror som tagits ut ur modellen avser vintervardagsmedeldygn. Siffrorna från

Statistikcenter avser som sagt hela 2017, och den konversionsfaktor som använts för att få jämförbarhet med vintervardagsmedeldygn är 1,15/365. I verkligheten kan variationen mellan dagar skilja väldigt mycket mellan olika sträckor och linje. Att faktorn mellan årsmedeldygn och vintervardag i genomsnitt skulle vara 1,15 är närmast att betrakta som ett antagande. Siffrorna från Västtrafik avser hela insamlingsperioden på 20 dagar (vardagar i april) och är därför delade med 20.

I Figur 18 visas antal påstigande på de olika stationerna i Västmodellen, summerat per bana.

Här är det alltså tänkt att siffrorna från Statistikcenter ska jämföras med summan av resultaten från västmodellen och den nationella modellen, det vill säga den kombinerade stapeln längst till vänster. Siffrorna från Västtågen ska jämföras med enbart resultaten från västmodellen, alltså den understa delen av stapeln till vänster, då de bara gäller kortare

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

121 128 136 141 145 148 158 159 167 173 178 179 184 185 190 194 197 Linje

Buss 121-197 Göteborg

(24)

resor. Överlag ser modellen ut att överskatta antal påstigande ganska kraftigt då de i modellen är ungefär dubbelt så många som enligt statistiken.

Figur 18 Antal påstigande på tågstationer per dygn, summerat per bana. Göteborgs centralstation ingår inte i någon av summeringarna.

I diagrammet nedan visas samma siffror för enbart Centralstationen i Göteborg, som ju ingår på de flesta av banorna ovan men inte inkluderades i den tidigare summeringen. Även här ses en viss överskattning, dock inte lika kraftig.

Figur 19 Antal påstigande på Göteborgs Centralstation

Nedan visas diagram som visar hur modellen återskapat påstigande per station för de mest belastade banorna; Västra Stambanan, Västkustbanan samt Vänerbanan. Tendensen till överskattning syns nästan överallt. Man ska komma ihåg att jämfört med resandet med buss och spårvagn i Göteborg så är resandemängderna på tåg förhållandevis små.

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

Antal påstigande per dygn summerat per bana

Sampers väst Sampers nationell Västtågen mätning Statistikcenter

(25)

Figur 20 Påstigande per dygn längs Västra stambanan

Figur 21 Påstigande per dygn längs Västkustbanan 0

500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Antal påstigande per dygn, Västra stambanan

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

Liseberg Anneberg Hede Kungsbacka Kållered Lindome Mölndal Varberg Åsa

Antal påstigande per dygn, Västkustbanan

(26)

Figur 22 Påstigande per dygn längs Vänerbanan

Jämförelse mot mätningar - biltrafik

Vägtrafikflöden i Göteborg

För drygt 70 olika vägsträckor i Göteborgsområdet, som är relativt hårt belastade och bedöms som extra intressanta att titta på, har uttag för förmiddagstrafik och dygnstrafik gjorts och jämförts med trafikräkningar. Olika urval av dessa sträckor visas i figurerna som följer.

Älvsnittet

Figur 23 Vägtrafik över älvsnittet, dygn

Modellen överskattar biltrafiken över älvsnittet med 3 % (6600 fordon). Överskattningen sker i Tingstadstunneln samt på Jordfallsbron medan man ser en ganska kraftig

underskattning på Älvsborgsbron.

0 1000 2000 3000 4000 5000

Antal påstigande per dygn, Vänerbanan

18380 23901 31862 123801 53997

18165 21516 23364 115213 67039

A N G E R E D S B R O N G Ö T A Ä L V B R O N J O R D F A L L S B R O N T I N G S T A D S T U N N E L N Ä L V S B O R G S B R O N

Älvsnittet dygn

Sampers dygn Räkning dygn

(27)

Figur 24 Vägtrafik över älvsnittet, förmiddag

I maxtimmen (fm) överskattas biltrafiken över älven med 11 %. Det är trafik som lämnar Hisingen som överskattas.

Figur 25 Vägtrafik över älvsnittet totalt

I verkligheten går det betydligt fler resor till Hisingen än därifrån under morgonens

rusningstid. Modellen återskapar antalet resor till Hisingen på ett bra sätt. Däremot blir det för många resor som lämnar Hisingen. Detta är en känd modellbrist som bland annat kan förklaras av kalibreringsparametrar och/eller de timandelar för olika ärenden som antas när maxtimmen skapas.

Trängselskattesnittet

Biltrafiken på trängselskattesnittet underskattas med mindre än 1%

1082 739 651 1208 1197 1136 5197 5220 2948 2161

810 617 638 609 868 1184 4703 3893 3797 2353

F R Å N C I T Y

M O T C I T Y F R Å N C I T Y

M O T C I T Y

A N G E R E D S B R O N G Ö T A Ä L V B R O N J O R D F A L L S B R O N T I N G S T A D S T U N N E L N Ä L V S B O R G S B R O N

Älvsnittet förmiddag

Sampers fm Räkning fm

11075 10464

10816 8655

M O T H I S I N G E N F R Å N H I S I N G E N

Fördelning till/från Hisingen

Sampers fm Räkning fm

(28)

Figur 26 Trafik över trängselskattesnitt, vintervardag

753995 758954

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000

2017 v9 2017,uppmätt

Trafik över trängselskattesnitt dygn

(29)

Infartsleder och större vägar

Figur 27 Flöden på infartsleder, dygn

Modellen verkar överskatta biltrafiken något på samtliga infartsleder. På E45 är

överskattningen större, vilket är problem som funnits med även i tidigare modellversioner.

Överskattningen sker både väster och öster om Tingstadstunneln.

Figur 28 Flöden på E6 och E20 i och runt Göteborg, dygn -

10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

Infartsleder

Sampers dygn Räkningar dygn

- 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

Gnistängstunneln Hisingsleden Söderleden Västerleden Älvsborgsbron

E6 och E20

(30)

Figur 29 Flöden på övriga leder i Göteborg, dygn

En annan sammanställning på lederna visar en relativt god överensstämmelse mellan mätningar och flöden. Överskattningen på E45 sticker ut.

Centrala vägar och gator

Figur 30 Flöden på vägar och gator i centrala Göteborg, del 1

Det är svårt att få exakt överensstämmelse på mindre vägar, bl a eftersom läget på

parkeringsplatser och angöring kräver en mer exakt kodning än vad som normalt behövs i denna typ av modell.

- 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000

Övriga leder

- 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

Centrum del 1

(31)

Figur 31 Flöden på vägar och gator i centrala Göteborg, del 2

Man kan ändå konstatera att för de flesta gator är den modellerade trafiken i samma storleksordning som den uppmätta.

Lastbilar och yrkestrafik

Tabellen nedan visar en jämförelse av mätningar och modellutlagt flöde av lastbilar på några utvalda snitt. Observera att såväl mätning som modellresultat avser en riktning och att enheten här är årsdygnstrafik.

En riktning 2017 (ådt) Räkning (2017)

Lundbytunneln 2500 2100

Älvsborgsbron 2000 2850

Lundbyleden Hj. Branting-Lindholmen 2900 2400

Götaleden, Fiskhamnen 1800 2300

Väg 40, Kallebäck 2300 3200

Söderleden, Åbro 1200 2200

E20, Partille Ö 1400 1600

E6, Lindome 2600 3100

E6, Kungälv 3100 3100

- 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

Centrum del 2

(32)

Sammanfattningsvis kan man konstatera att medan man ser en god överensstämmelse på E20 och E6 kan man notera en viss överskattning på Lundbyleden. På Söder/Västerleden och väg 40 underskattas antalet lastbilar.

Överensstämmelsen mellan räkningar och modellutlagda flöden avseende tung trafik är inte sämre än i basprognosen 2018 och generellt inte dålig. Men med tanke på att matriserna delvis har tagits fram genom anpassning till flöden är avvikelserna ändå anmärkningsvärda.

Yrkestrafik med personbil har inte undersökts särskilt i arbetet. Denna typ av trafik utgör en stor del av trafiken i Göteborg och kvaliteten i denna tilläggsmatris bör stärkas.

Vägtrafik i Storgöteborg – restider på pendelsträckor

Restidsdata från Trafikverkets Stress-databas har erhållits för validering. Siffrorna gäller vissa pendlingssträckor inom Göteborgsområdet under 13–15 december 2016. Data finns för var 15:e minut under dessa dagar. Motsvarande restider har tagits ut ur modellen genom summering av restider för ingående länkar. De kan jämföras med medelvärden över mätningar från det tidsintervall under dygnet som modellen är tänkt att spegla. En friflödesutläggning gjordes också, och de resulterande restiderna kan jämföras med ett medelvärde över de uppmätta restiderna under natten. Vid friflöde ser överensstämmelsen ut att vara god. En viss avvikelse vid högtrafik (förmiddag) kan dock noteras för sträckan Lindome–Bäckebol, se Figur 32.

Figur 32 Restid vid högtrafik under förmiddagen för några pendlingssträckor 0,0

5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

1. Partille-Bräcke 2. Hjuvik-Ullevi 3. Lindome-Bäckebol

Restid högtrafik

Restid, 2017 v9, fm (scen. 11) Ref. restid morgon (06:30-08:30)

(33)

Figur 33 Restid vid friflöde för pendlingssträckorna

Personbilsflöden länsvis

För de sträckor där räkningar finns tillgängliga i Västmodellen har trafikflöden tagits ut och jämförts mot räkningar. Räkningarna gäller årsmedeldygn och motsvarande flöden (@adpb med flera) ur dygnsscenariot har tagits ut. Här presenteras kartbilder som, län för län, visar det absoluta felet med röd eller grön färgmarkering beroende på om flödet under- eller överskattas. Det har också skapats bilder med färgmarkering baserad på det relativa felet.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Restid friflöde

Restid, 2017 v9, friflöde Ref. restid friflöde (00:00-04:30)

(34)

Halland

Generellt kan man se en överskattning på E6 och en underskattning på övrigt vägnät. Det relativa felet är i de flesta fall litet

Figur 34 Absolut fel i flöde för personbil i Halland

Figur 35 Procentuellt fel (utan tecken) i flöde för personbil, Halland. Bredden på staplarna avser uppmätt volym.

(35)

Västra Götaland

I Västra Götaland ser man en relativ stor underskattning i Bohuslän medan trafiken tenderar att överskattas något i Västergötland.

Figur 36 Absolut fel i flöde för personbil, Västra Götalandsregionen

(36)

Värmland

Modellen tenderar att underskatta personbilstrafiken i Värmland.

Figur 38 Absolut fel i flöde för personbil, Värmland

Figur 39 Procentuellt fel i flöde för personbil, Värmland

(37)

Lastbilsflöden länsvis Halland

Det finns en tendens till underskattning men relativt god överensstämmelse avseende lastbilsflöden i Halland.

Figur 40 Absolut fel i flöde för lastbil, Halland

(38)

Västra Götaland

För Västra Götaland kan man konstatera en generell tendens till underskattning. Ofta är denna relativt liten eller måttlig, men i Göteborgsområdet är underskattningen ganska stor

Figur 42 Absolut fel i flöde för lastbil, Västra Götaland

Figur 43 Relativt fel i flöde för lastbil, Västra Götaland

(39)

Värmland

I Värmland har vi en tendens till underskattning. Det relativa felet är mindre på större vägar.

Figur 44 Absolut fel i flöde för lastbil, Värmland

Figur 45 Relativt fel i flöde för lastbil, Värmland

(40)

Validering av prognosen för 2040 – beskrivning av utveckling

Utveckling antal resor och färdmedelsandelar

Totalt

Tabell 5 Skillnad i antal resor mellan 2017 och 2040, hela modellen

Antal resor BIL, förare BIL, pass KOLL CYKEL GÅNG Totalt

Arbete 10% 11% 25% 9% 7% 12%

Övrigt 17% 17% 31% 17% 17% 18%

Fritid 25% 25% 42% 23% 22% 26%

Besök 25% 24% 38% 23% 22% 25%

Skola 12% 9% 14% 10% 11% 12%

Tjänste 11% 9% 20% 13% 0% 12%

Totalt 15% 19% 24% 16% 16% 18%

Totalt i hela modellen ökar antalet resor med 18%. Det är något mer än

befolkningsökningen som är drygt 14% i hela området. Vidare kan man konstatera att kollektivtrafikresandet ökar mer än bilresandet samt att fritidsresandet ökar mer än resandet till arbete och skola.

Göteborg, Göteborgsregionen och infart

Tabell 6 Ökningen av antalet resor i Göteborgsregionen

Ökning av antal resor

inom Göteborg

inom GR från gr t gbg

bilresor 21% 20% 23%

cykelresor 22% 21% 18%

gangresor 26% 23% 19%

koll 26% 26% 34%

totalt 23% 21% 25%

Resandet i Göteborgsområdet följer befolkningsutvecklingen och antalet resor ökar mer här än övriga regionen. Kollektivresandet ökar mer än bil och i figuren nedan kan man se att färdmedelsandelen för kollektivtrafiken ökar, särskilt för resor från övriga

Göteborgsregionen till Göteborg.

(41)

Figur 46 Färdmedelsandelar i Göteborgsområdet 2017 och 2040

Älvsnitt, bil och kollektivtrafik

Kollektivtrafik över älven ökar med 29%. Se Figur 47.

Figur 47 Totala passagerarflöden per dygn i kollektivtrafiken på de olika älvpassagerna, jämförelse mellan 2017 och 2040

Personbilstrafiken över älven ökar med 30%, se Figur 48. Den nya Marieholmstunneln får ca 40000 personbilar och trafiken i Tingstadstunneln minskar.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

inom Göteborg

2017

inom Göteborg

2040

inom GR 2017

inom GR 2040

från gr t gbg 2017

från gr t gbg 2040

Färdmedelsandelar

koll gangresor cykelresor bilresor

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000

2017 v9 dygn tot 2040 dygn tot

(42)

Figur 48 Personbilsflöden per dygn över de olika älvpassagerna ur 2017- och 2040-modellerna Lastbilsflöden över älven ökar med 20%, se Figur 49. 5000 lastbilar kör i Marieholmstunneln.

Figur 49 Lastbilsflöden per dygn över de olika älvpassagerna ur 2017- och 2040-modellerna

Infartslänkar, bil

Trafiken på infartslederna ökar med i genomsnitt 19%, men ökningen varierar på de olika vägarna.

0 20000 40000 60000 80000 100000

Älvsborgsbron Hisingsbron Tingstadstunneln Angeredsbron Marieholmstunneln

Personbilstrafik älvsnittet dygn

Summa dygn 2017 Summa dygn 2040

0 5000 10000 15000 20000

Älvsborgsbron Hisingsbron Tingstadstunneln Angeredsbron Marieholmstunneln

Lastbilstrafik älvsnittet dygn

Summa dygn 2017 Summa dygn 2040

(43)

Figur 50 Flöden på infartsleder

Kungsbackaleden och Boråsleden får de största ökningarna med 27% och 29% medan trafikökningen på Torslandavägen stannar på 10%.

Antal påstigande på buss och spårvagn

Ett uttag av antal påstigande på ett urval av kollektivtrafiklinjer har gjorts. Urvalet är samma som för valideringen av nulägesprognosen, det vill säga de linjer det finns data för från Västtrafik. En summering med jämförelsevärden från 2017-modellen syns i Figur 51. På befintliga linjer ökar trafiken med 10%. Ökningen är jämnt fördelad över de olika

kategorierna av bussar och spårvagn. På regionalbussarna som har en mycket liten del av resandet ser man dock en liten minskning.

- 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Infartsleder [fordon/dygn]

2017 nulägesprognos, dygn 2040 prognos, dygn

(44)

Figur 51 Antal påstigande på kollektivtrafiklinjer, summerat per linjekategori

Trafik på nya kollektivtrafiklinjer

På de nya kollektivtrafiklinjerna i Göteborg tillkommer 110 000 resenärer, se Figur 52. Det motsvarar ytterligare nästa 13% ökning utöver ökningen på de befintliga linjerna där krs- data för dagens trafik finns. Sammanlagt blir ökningen 23%.

Figur 52 Antal påstigande på de nya kollektivtrafiklinjerna i 2040-modellen

Antal påstigande på tåg

Antal påstigande på tågstationer har tagits ut och jämförts mellan modellerna för 2017 och 2040. Stationerna, utom Göteborg C, har grupperats på bantillhörighet och värdena summerats. Se Figur 53, där även resultat från nationell modell har lagts till, och Figur 54 med enbart regional trafik.

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000

Kollektivtrafik, antal påstigande per kategori

Påstigande, 2017-v9 Påstigande, 2040-v4

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000

Spårvagn Brunnsbo-Kortedala- (Bergsjön)

Spårvagn ringlinje Chalmers- Lindholmen

Buss Forsåker-Vårväder

Antal påstigande/dygn

Nya kollektivtrafiklinjer 2040

(45)

Figur 53 Totalt antal påstigande (väst- samt nationell modell) summerat banvis, exklusive Göteborg C

Figur 54 Antal påstigande i västmodellen summerat banvis, exklusive Göteborg C

I figurerna syns en uppseendeväckande ökning på Kust till kust-banan, men detta är missvisande och beror på att Borås centralstation får ett stort tillskott på grund av den nya Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås. Den kraftiga ökningen på Västkustbanan beror likaledes på att Mölndals station, av samma orsak, får en stor ökning.

Antal påstigande på Göteborgs centralstation ökar från 29 100 till cirka 38 000. Figur 55 visar passagerarflöden via Centralstationen och de nya Västlänkenstationerna i Göteborg.

Stationen på Landvetter Flygplats är inte med i redovisningen ovan utan redovisas separat nedan. Det gäller även Västlänkens stationer i Haga och Korsvägen.

0 10000 20000 30000 40000 50000

Antal påstigande per dygn summerat per bana, totalt

Nat+väst 2017 Nat+väst 40-v4

0 10000 20000 30000 40000 50000

Antal påstigande per dygn summerat per bana, väst

Väst 17-v9 Väst 40-v4

(46)

Figur 55 Påstigande på Västlänkenstationerna och Centralstationen samt passagerarflöden på anslutande tåglänkar i 2040-modellen

Flöden på den nya höghastighetsbanan, Götalandsbanan, visas i Figur 56. Antal påstigande på de ingående stationerna syns också i bilden, men för Mölndals station och Borås C inkluderar antalet också påstigande på andra korsande banor.

Figur 56 Påstigande på stationer längs Götalandsbanan (Mölndal C, Landvetter och Borås C) och flöden på banan

(47)

Trafikarbete, restider och reslängder

Restider på pendelsträckor

Restider för samma pendelsträckor som tidigare har tagits ut för förmiddag och lågtrafik, se Figur 57 respektive Figur 58. En viss ökning ses på grund av det ökande bilresandet.

Restiden ser ut att öka mer under det som är lågtrafik idag än vad det gör i rusningstrafik.

Detta kan vara logiskt eftersom vi sett att fritidsresandet ökar mer än arbetsresandet med bil.

Figur 57 Restid förmiddag på pendelsträckor, 2017-modell och 2040-modell

Figur 58 Restid lågtrafik på pendelsträckor, 2017-modell och 2040-modell 0,0

5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Restid högtrafik

Restid, 2017 v9, fm Restid, 2040 v4, fm

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Restid lågtrafik

Restid, 2017 v9, lågtrafik Restid, 2040 v4, lågtrafik