Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

(1)

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

FALKENBERGS KOMMUN VARBERGS

KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

2 + 9 9 ,4 1 + 9 9 ,4

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

Bebyggelse och infrastruktur

Kraftledningar stam- och regionnät Viskadalsbanan

Landvetters flygplats, hinderytor 2-banesystem med Z-höjd

Buller

Kalkade våtmarker Kalkade sjöar

Fördjupade översiktsplaner Riksvag 41

Vägar

Bebyggelse

Landvetters flygplats, preliminär kontrollzon

(2)

FÖRUTSÄTTNINGAR

Generellt om vindkraft

Vindkraften är en förnybar energikälla och har utnyttjats av människan sedan länge. Teknisk utveckling gjorde det möjligt att omvandla vindens kraft till elektricitet. Vindkraften är idag snabbast växande energiformen i världen och rätt använd kan den bidra till minskad miljöpåverkan.

Teknisk utformning och produktion

Dagens konventionella vindkraftverk består av ett torn förankrat i ett fundament i marken, en vanligen trebladig rotor och ett maskinhus. Axeln mellan rotor och generator är i de flesta vindkraftverk placerad horison- tellt, men det utvecklas även tekniken där axeln är placerad vertikalt.

Vindens rörelseenergi överförs från rotorn via axeln och växellådan till generatorn som alstrar elektricitet. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 3-4 och 25 meter per sekund och kan producera el upp till 6 000 av årets 8 760 timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan och vindkraftverkets tekniska förutsättningar. Den tekniska vindkraftsutvecklingen har lett fram till allt större, tystare och effektivare verk med allt lägre produktions- och driftskostnader. De vindkraftverk som idag allt oftare installeras i Sverige har ofta en effekt på 2-3 MW. Så- dana vindkraftverk har en totalhöjd på ca 150 m eller mer (tornets höjd på ca 100 m + halva rotorns diameter på ca 90-100 m). I Europa finns vindkraftverk på 5-6 MW i drift och ännu större verk planeras och utvecklas.

Generellt byggs större vindkraftverk med högre effekt ute till havs.

Ett vindkraftverk förväntas ha en teknisk livslängd om 20-25 år. Efter avslutad drift kan ett vindkraftverk bytas ut, eller demonteras och marken återstäl- las. På grund av stora etableringskostnader initialt, lönar det sig att bygga en vindkraftspark och på så sätt utnyttja infrastruktur i form av de vägar och elanslutningar som behövs.

Ytbehov

Vindkraftverkets grundläggning är ett litet ingrepp jämfört med de tillhörande vägarna och ledningarna. Ett gravitationsfundament för ett 90 meter högt torn kan vara ungefär 20 meter i diameter. Till detta kommer en transformatorstation, som antingen placeras bredvid tornet eller på vissa modeller byggs in i vindkraftverket. Via transformatorstationen kopp- las vindkraftverket till kraftledningsnätet. Tomtytan måste också rymma väg- och parkeringsutrymme.

För att vindenergin ska utnyttjas optimalt krävs

(3)

20 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS KOMMUN

dock en betydligt större yta kring varje vindkraftverk än den bebyggda ytan. När vindkraftverk utvinner energi så bromsas vinden. Vindkraftver- ken måste därför stå på ett visst avstånd från varandra för att vinden ska hinna ”återhämta sig” (den så kallade skuggningseffekten). Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1 till 0,2 km² per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. På land behövs det 4–6 rotordiameters avstånd mellan verken, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktning- en.

Infrastruktur

Tillgång till infrastruktur i form av vägar och elledningar, samt terrängför- hållanden är viktiga aspekter vid lokalisering av vindkraftverk och vägs in i den samlade bedömningen av utredningsområden för vindkraft.

Elnätet

Det svenska elnätet är uppdelat i ett nationellt stamnät samt regionala och lokala nät. Stamnätet ägs av staten genom affärsverket Svenska Kraftnät, som har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är också systeman- svarig myndighet enligt ellagen och har det övergripande ansvaret för att balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Stamnätet har spänningsnivåer mellan 220 och 400 kilovolt (kV) och täcker i princip hela Sverige. Till stamnätet hör även ca 150 transfor- mator- och kopplingsstationer som behövs för att knyta ihop nätet. Marks kommun genomkorsas av ett flertal 400 kV-ledningar från Ringhals ut till övriga Sverige. Vid kopplingsstationen i Öxnevalla delar sig ledningarna i ett öst-västlig och ett nord-sydligt stråk.

(4)

Regionnäten är en länk mellan stamnätet med sina höga spänningsni- våer och de lägre spänningsnivåer som tillämpas på lokalnäten. Spän- ningsnivån i regionnäten varierar mellan 30 och 130 kV. De lokala näten överför el till användarna inom ett visst område. Lokalnäten ägs främst av elnätsföretag inom de tre stora elkoncernerna E.ON, Fortum och Vatten- fall, kommunerna samt små privata företag och ekonomiska föreningar. I Mark ägs elnätet till största del av Vattenfall AB, förutom i området kring Storåns dalgång var elnätsägare är Fortum Power and Heat AB.

Förutsättningar för att ansluta nya vindkraftverk till det befintliga elnätet i kommunen har inte bedömts i denna utredning. De större kraftledning- arna (stam- och regionnät) finns redovisade i kartan Bebyggelse och infra- struktur på sidan 18.

Vägar

Goda vägförbindelser hör också till de tekniska och ekonomiska förut- sättningarna för byggande av vindkraftverk. Transporter av olika typer av vindkraftverk ställer varierande krav på vägkvaliteten, men vanligen räck- er det med en grusväg i normal kondition. Skogs- och traktorvägar måste dock oftast rätas ut, förstärkas och breddas. Transporter för byggande av fundament sker med lastbil, grävlastare och mobilkran. Maskinhus, nav och blad levereras på lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran.

Tornen transporteras i sektioner.

Förutom vägar fram till varje vindkraftverk och det faktiska ytan för fun- damentet och eventuell transformatorstation behövs även en större hård- gjord yta invid vindkraftverket för uppställning av kranar mm i anlägg- ningsskede samt vid underhåll. Ytan är i storleksordningen 25x50 m, men även beroende på verkens storlek.

Vindförhållanden

En grundförutsättning för etablering av vindkraftverk är att det blåser bra.

Vindstyrkan mäts i meter per sekund (m/s).

Vindkartering

Vindarna på höjder ovan mark som är lämpliga för vindkraftverk har kartlagts genom en så kallad vindkartering. Med vindkartering menas mo- dellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer och görs för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen.

Den första vindkarteringen för Sverige genomfördes av Uppsala universitet genom MIUU-modellen 2007 och uppdaterades 2009/2010. I denna

(5)

kartering bestod dataunderlaget av medelvindar på tre höjder som är intressanta för vindkraft, 49, 72 (71,54 m) och 103 meter ovan nollplansförskjutningen och har en rumslig upplösning på en kvadratkilometer.

Vid utpekandet av riksintressen (2008) för vindbruk var ett av Energimyndighetens huvudkriterier att områdena hade årsmedel- vindar på lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen.

Med nollplansförskjutning menas att vindarna är beräknade utifrån mark- användningen på platsen (skog, åkermark etc) och inte efter den verkliga markens höjd över havet. Man har lagt till ett avstånd på höjden för att få vindförhållanden bättre anpassade för förhållanden på platsen.

Illustration av nollplansförskjutningen, Energi- myndigheten

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000 0 2,5 5 7,5 10 km

°

Vindförhållanden 103 m över nollplan

5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3

6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2

7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8

Årsmedelvindar på 103 meters höjd över nollplansförskjutningen

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3

6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2

7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3

6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2

7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3

6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2

7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8

(6)

Normalt uppskattas nollplansförskjutningen (i bilden nedan markerat d) till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett som h). Detta innebär att för ett område med fullvuxen hög skog på 20 m ska tre fjärdedelar av höj- den, det vill säga 15 m, läggas till för att få höjd ovan mark.

Exempelvis så blir 103 meter över nollplansförskjutningen för en 20 meter hög skog (103 + 15) 118 meter ovan mark.

Uppsala universitet gjorde 2011 en mer detaljerad vindkartering på uppdrag av Energimyndigheten. Dataunderlaget består av medelvindar på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meters höjd ovan mark (till skillnad mot den tidigare vindkartering som visade medelvinden ovan nollplansför- skjutning) och har en rumslig upplösning på 0,25 kvadratkilometer.

Resultatet av den nya vindkarteringen ska användas av Energimyndighe- ten som underlag vid revidering av riksintressen för vindbruk.

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

0 2,5 5 7,5 10 km

°

Vindförhållanden 120 m över marken

5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7

6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7

7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7

8 8,1 8,2 8,3 8,4

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 167

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9

6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9

7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9

8 8,1 8,2 8,3 8,4

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 167

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9

6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9

7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9

8 8,1 8,2 8,3 8,4

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 167

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9

6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9

7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9

8 8,1 8,2 8,3 8,4

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 167

0 2,5 5 7,5 10 km

°

5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9

6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9

7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9

8 8,1 8,2 8,3 8,4

Årsmedelvindar på 120 meters höjd över marken

(7)

Hänsyn och skyddsavstånd

Närhet till bebyggelse

All etablering av vindkraftverk innebär en förändring av omgivningen, men behöver inte innebära att det blir en negativ påverkan. En upplevelse av förändringen kan också skilja sig mycket från person till person beroende på inställningen till vindkraft som energikälla. Men det finns en del faktorer som måste tillgodoses om ett vindkraftverk eller en vindkraftspark etableras i närheten av bebyggelse. Vid sådan etablering måste eventuella störningar i form av ljud/buller och skugga förebyggas. Det kräver noggranna beräkningar och/eller mätningar vid tillståndsprövning inför en etablering. I ett planeringsskede kan ett schablonavstånd användas så att man kan identifiera områden där möjliga störningar kan undvikas.

Ljud

Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frek- vensområdet är 63–4 000 Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Bakgrundsljud kan i visa fall maskera ljudet från vindkraftverket, men detta är mycket beroende på terrängen och väderförhållandena samt om vindkraftverk befinner sig i närheten av vatten.

Vindkraftverk avger även lågfrekventa ljud, C-vägd ljudtrycksnivå, (dBC), som kan vara mer störande för människor än ljudet med så kallad A-vägd ljudtrycksnivå (dBA). Dagens forskning om lågfrekvent ljud från vindkraftverk visar på att det inte ska inneha någon risk för närboende. Men eftersom verken blir allt högre och högre än de som forskningen bygger på (2-3 MW), behöver det lågfrekventa ljudet tas hänsyn till och kontrolleras.

Riktvärden för ljud från vindkraft

Ljudnivån från vindkraftverk bör inte vara högre än 40 dBA vid bostäder.

I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudet inte överstiga 35 dBA. Om vindkraftverk ger ifrån sig så kallade rena toner bör ljudnivån vara 5 dB lägre. Riktvärdena avser den totala ljudnivån från såväl den planerade anläggningen som närliggande befintliga vindkrafts- anläggningar.

(8)

Skuggor och reflexer

Om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen hänger samman med navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhål- landen, vindriktning och topografi.

Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost–

sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären.

Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggan syns på längre avstånd på en vertikal yta än på en horisontell.

Det minimiavstånd som är beroende av ljudutbredningen från verket brukar ligga på 6–10 rotordiametrars avstånd och då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfa- renheten visar att på tre kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt.

Vindkraftverken har idag en matt behandlad yta som förebygger att reflexer uppstår.

Riktvärden

Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland. Den

innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider.

Säkerhet

Olyckor i samband med vindkraft förekommer sällan. Det kan då handla om arbetsmiljörelaterade olyckor vid montage och service av vindkraftverk, eller om olyckor relaterade till att delar av vindkraftverk eller is som fastnat på bladen lossnar och kastas iväg.

Att delar av ett vindkraftverk lossnar och kastas iväg är sällsynt eftersom vindkraftverkens drift bevakas kontinuerligt. I Vindkraftshandboken nämns att det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som loss- nat är 500 meter.

Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhets- risken främst i kallt klimat på högre höjd. Det kan inträffa även längre söderut i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög

(9)

luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Där sådana risker befaras krävs tekniska lösningar så som issensorer och nedisningsutrustning.

Elforsks rapport 04:13 anger att ett lämpligt riskavstånd avseende inkast- ning från roterande blad beräknas enligt följande: avstånd = (rotordiameter + navhöjd)x1,5. Om man utgår ifrån ett av dagens största vindkraftverk på marknaden (ENERCON E-126/7.5 MW) kan ett sådant avstånd uppgå till ca 400 m.

Lämpligt avstånd till bebyggelse

I analysdelen av denna utredning kommer en analys med GIS-verktyg att göras för att kunna identifiera utredningsområden för vindkraft i kommunen. I analysen kommer flera kriterier att användas med avsikt att värna om kommuninvånarnas hälsa och säkerhet och att minimera konflikter.

Störningen för boende kan bestå av buller, skugga och risk för iskastning vilka kan undvikas med tillämpning av visst avstånd mellan bostäder och vindkraftverk. Den visuella påverkan kan inte bestämmas med ett generellt avstånd från bostäder, eftersom påverkan inte bara styrs av hur bebyggelse och vindkraft är placerade i landskapet, utan också av hur be- rörda personer upplever vindkraftverk.

Energimyndigheten har vid utpekande av riksintressen för vindbruk an- vänt ett skyddsavstånd på 400 m från bostäder. I denna utredning har ett skyddsavstånd på 500 m använts mellan bostäder och eventuella områ- den för vindkraft, för att identifiera områden i kommunen som med hän- syn till närhet till bostäder skulle kunna vara lämpliga för vindkraft.

Avstånd på 500 m är i de flesta fall även ett rymligt avstånd för att klara riktvärdet på buller på 40 dBA vid bostäder, men det exakta avståndet kan både vara mindre eller större beroende på terrängförhållanden, faktisk höjd på vindkraftverk antal verk per grupp osv. Detta måste konstateras i tillståndsprövningen för varje enskilt fall.

Skyddsavstånd till infrastruktur

Enligt plan- och bygglagen 2 kap 6 § ska bebyggelse och byggnadsverk, bl.a. vindkraftverk, vid planläggning utformas och placeras på den av- sedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Detta kan innebära att ett visst avstånd kan behövas mellan vindkraftverk och bl.a. vägar, järnvägar och ledningar. Vid tillståndsprövning måste samråd mellan berörda ske och skydds- eller säkerhetsavstånd preciseras. Vid översiktsplanering kontaktar i regel Länsstyrelsen andra berörda myndigheter för samråd.

(10)

Väg och järnväg

Avståndet från vindkraftverk till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp.

Avstånd mellan vindkraftverk och järnvägsbank/kontaktled-ning bör vara minst verkets totalhöjd. Trafikverket rekommenderar att avståndet mäts från spårmitt på järnvägen vilken innebär en ökning av totalhöjden med ca 20 m på. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 m.

I denna utredning avses ett skyddsavstånd på 200 m mellan vindkraftverk och allmän väg/järnväg vara rymlig och används för att kunna noggran- nare avgränsa utredningsområden för vindkraft. För att fastställa lämpligt avstånd vid tillståndsprövning och etablering måste samråd ske med Tra- fikverket och andra berörda i varje enskilt fall.

Ledningar

Ett vindkraftverk får inte placeras så nära en kraftledning att det skulle kunna falla över ledningen vid ev. haveri och orsaka permanent skada.

Avståndet behöver vara tillräckligt mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om den aktuella kraftledningen besiktigas med hjälp av helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesikt- ning. Det finns inga generella riktlinjer, men vindkraftverk som överstiger 50 m bör placeras minst 200 m från kraftledningen, avstånd som också används i denna utredning för de större ledningarna i kommunen. Det faktiska avståndet måste fastställas vid tillståndsprövning i samråd med berörda.

Telekommunikation och väderradar

Vid utbyggnad av vindkraftverk kan det finnas risk för störningar i mot- tagandet av radiosignaler. Det kan handla om civila radiolänkförbindelser, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem, järn- vägens radio– och trafikstyrningssystem. Några generella riktlinjer eller skyddsavstånd finns inte och eventuell påverkan vid en etablering måste prövas från fall till fall.

På www.vindlov.se finns information om remissförfarandet med Tra- fikverket, Försvarsmakten, samt Post- och telestyrelsen (PTS) vid utbyggnad av vindkraftverk. Vid översiktsplanering kontaktar berörd Länssty- relse dessa myndigheter för samråd.

Väderradarsystemen ägs delvis av SMHI och delvis av Försvarsmakten och utnyttjas dagligen i samband med bl.a. analys av väderläget. Marks kommun påverkas inte av någon samrådsradie på mellan 5 och 20 km från någon av de tolv väderradarer som idag finns i Sverige.

(11)

Luftfart

Luftfarten har intressen som omfattar områdena kring flygplatser där det av flygsäkerhetsskäl finns höjdbegränsningar för byggnader samt säker- hetszoner för utrustning som radiostationer, radarstationer mm. Därför är det viktigt att samråda med berörd instans vid planering och etablering av vindkraftverk.

Marks kommun berörs av olika influensområden kring Göteborg/Land- vetter flygplats, som också är av riksintresse. Nordvästra spetsen av kommunen berörs av en hinderfri yta och av en kontrollzon, som har höjdbegränsningar. Dessa områden är känsliga för vindkraftsetablering och redovisas i kartan Bebyggelse och infrastruktur på sidan 18. Det finns även en proceduryta som påverkar kommunen och behöver beaktas vid vindkraftsetableringar.

Marks kommun berörs i sin helhet av ett område med höjdbegränsningar kring Göteborg/Landvetter flygplats. Det kallas för MSA-ytan och har en radie på 55 km från respektive flygplats. Kommunen berörs även delvis av MSA-ytor från andra närliggande flygplatser.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Luftfartsverket utrett påverkan av vindkraftsetableringar på MSA-höjder för flygplatser inom Västra Götalands län. I utredningen skulle förutsättningar och eventuella hinder för etablering av vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter identifieras. Vid behov skulle man även utreda hur anflygningshöjder- na till länets instrumentflygplatser skulle kunna förändras. Utredningen visade att det är möjligt att justera MSA-ytorna så att vindkraftverk med en totalhöjd upp till 250 meter kan etableras. Berörda flygplatser ska alltid tillfrågas innan en etablering inom en MSA-yta sker.

För Göteborg/Landvetter och Göteborg/Säve flygplatser gäller hinderbe- gränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:134.

För Örestens flygplats sydväst om Örby i Marks kommun gäller hinderbe- gränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:123.

MSA-ytor, procedurytor, kontrollytor kring instrumentflygplatser i Västra Götaland, illustration från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns hemsida

(12)

Hinderbelysning

Vindkraftverk med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vat- tenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftverk under skymning, gryning och mörker ska markeras med medelintensivt rött blinkande ljus vid en total- höjd 45-150 m och med högintensivt vitt blinkande ljus vid en totalhöjd över 150 m. Ljuset ska vara placerat på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Ljuset ska skärmas så att direkt ljus inte träffar markytan närmare än 5 km från vindkraftverket om det finns bostadsbebyggelse inom denna radie.

Påverkan på växt- och djurliv

De största och mest uppenbara konflikterna mellan vindkraftsetableringar och djur- och växtlivet är de för fåglar och fladdermöss. Det kan även upp- stå risker för andra arter som är känsliga för att deras livsmiljö påverkas.

En del påverkas direkt genom att deras livsmiljö försvinner och andra genom att spridningsvägar eller förflyttningsstråk begränsas. Förutom själva verket och den plats det upptar så är det också viktigt att anpassa anläg- gandet av nya vägar och ledningsdragningar på bästa sätt så att påverkan på växt- och djurlivet blir så liten som möjligt.

Lämpliga skyddsavstånd för olika fågelarter vid etablering av vindkraft, Svenska Ornitologiska Föreningens rekommendationer

Fågelgrupp/Art Typ av lokal Buffertzon (km)

Havsörn Boplatser 2-3

Havsörn Naturliga koncentrationer (>10 ex) 2-3

Kungsörn Boplatser 2-3

Kungsörn Naturliga koncentrationer (>5 ex) 2-3

Jaktfalk Boplatser 3

Pilgrimsfalk Boplatser 2

Övriga stora och

medelstora rovfåglar Boplatser 1

Måsar Häckningskolonier 1

Tärnor Häckningskolonier 1

Berguv Boplatser 2

Vadare Häckningslokaler* 0,5

Vadare Rastningslokaler** 0,5

Andfåglar Rastningslokaler*** 0,5

Tjäder Spelplatser (>5 tuppar) 1

Orre Spelplatser (>10 tuppar) 1

(13)

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

Höga naturvärden (ur Naturdatabasen) Naturvärden (ur Naturdatabasen) Förordnanden (ur Naturdatabasen) Flyttfågelsträck

Flyttfågelsträck

(14)

Fåglar

Fåglar kan påverkas negativt vid flera olika situationer kring vindkraftverk. Dels finns kollisionsrisken vid flyttning och rastning för längre flygningar. För vissa arter kan också områdens termik vara gynnsam och vindkraftverk kan då störa. Dessa är rovfåglar, tärnor och andra fåglar som nyttjar termikplatser i landskapet, vilka ger uppåtgående luftströmmar.

För de fågelarter som lever i områden aktuella för vindkraftverk är häck- ningsplats, spelplats och födosöksplats samt flygstråken däremellan viktiga att identifiera och undvika. Förutom att vindkraftverk ökar själva kollisionsrisken kan de också minska livsmiljöerna arterna är beroende av, eller göra dem mer svåråtkomliga.

Vissa fågelarter är rödlistade, dvs nationellt hotade, och kräver därför särskild hänsyn. Utöver svensk lagstiftning med fridlysning och artskydd finns också ett strikt skydd enligt EU:s artskyddsförordning, s.k. bilaga 4-arter. Om en etablering av vindkraftverk riskerar att påverka bilaga 4-arter negativt kan det krävas en dispens från artskyddsförordningen.

Dispensgivning för artskyddsförordningen är väldigt restriktiv, därför blir det ofta definitivt stopp om dessa arter kommer i konflikt med vindkraftsetableringar.

Flyttfågelsträck

För att få bättre överblick hur fåglar rör sig genom Marks kommun an- litade kommunen Marks Fågelklubb. Klubben inventerade vår- och höstflyttande fåglar under 2011. Inventeringen befäste till stor del redan kända sträcklokaler, men även nya lokaler har identifierats. Inventeringen visar också vilka arter som nyttjar de olika flyttstråken, vilket tidigare inte fanns sammanställt.

Slutsatsen av inventeringen är att uppskattningsvis 2,2 miljoner fåglar av totalt 500 miljoner i Sverige sträcker genom Mark. Sträcket sker företrä- desvis genom dalgångarna och längs sjöarna men koncentreras delvis olika under vår och höst både till geografiskt område och till antalet fåglar.

Som man kan förvänta sig är höststräcket större än vårsträcket beroende på ungfågelproduktionen under sommaren.

Trots att sannolikheten är relativt låg att fåglar dödas av vindkraftverk (2,3 per verk och år i medeltal) så ökar risken i områden där många fåglar rör sig. Undersökningen visar att etablering av vindkraftverk kan vara mycket negativt i eller i nära anslutning till Viskans, Häggåns, Storåns och Sur- tans dalgångar. Inte heller i nära anslutning till Öresjön, Lygnern, Tolken och Fävren. Skogsområdena kring Öxabäck - Spjutås, Torestorp och Äle- kulla hyser känsliga bestånd av tjäder, orre, storlom, smålom och fiskgjuse

(15)

som lokalt kan drabbas hårt om vindkraftverk reses. I området kring Skep- hult bör sträcket i riktning Frisjön beaktas. Speciell hänsyn måste tas i områden där pilgrimsfalkar och berguvar ofta förekommer.

Fladdermöss

På senare tid har upptäckts hur vindkraftverk även kan utgöra ett hot mot fladdermöss. Under vissa vädersituationer samlas insekter kring vindkraftverken, vilket lockar till sig födosökande fladdermöss och en del fågelarter. Fladdermössen riskerar då att krocka med verkets vingar men också att deras lungor kollapsar på grund av de ryckskillnader som upp- står kring verken. När fladdermöss dödas av vindkraftverk sker det nästan uteslutande på sensommaren. Eftersom man vet under vilka vädersitua- tioner som fladdermössen samlas kring verken så kan man stänga av dem vid dessa förhållanden för att undvika kollisioner. Höjden på vindkraftverken påverkar hur många fladdermöss som riskerar att dödas. Högre verk ger större risk för kollisioner, detta gäller dock inte för fåglar.

Samtliga fladdermusarter i Sverige är fridlysta. Av de 18 arter som före- kommer i Sverige har 15 st av dem ett strikt EU- skydd enligt habitatdi- rektivets bilaga 4, vilket ställer krav som bl a innebär att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. På grund av att fladdermöss har långsam reproduktionstid är de extra känsli- ga för yttre hot. Liksom flyttfåglar flyttar en del arter fladdermöss söderut under den kallare delen av året, medan andra övervintrar.

Kunskapen om var fladdermöss finns i kommunen är inte lika god som för fåglar, därför ställs det ofta högre krav vid varje vindkraftsetablering att utreda om det kan finnas fladdermöss i närheten av den tänkta platsen.

Vid etablering av nya vindkraftverk ställs generella krav med skyddsav- stånd på 1 km från kända fladdermuslokaler.

(16)

Totalförsvaret

Totalförsvaret kan ha intressen som står i konflikt med vindkraftsanlägg- ningar. Det kan handla om konflikter med verksamheten vid övnings- och skjutfält, militär luftfart, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystemen. Vid etablering av vindkraft ska samråd ske med totalförsvaret i ett så tidigt skede som möjligt.

Marks kommun berörs inte av stoppområdet kring någon av de närmaste militära flygplatserna.

I en tidig kontakt med totalförsvaret har synpunkter inhämtats och tagits hänsyn till i denna utredning. Ytterligare samråd med totalförsvaret kommer att ske senare i planeringsprocessen.

Samhällsutveckling

Kommunens långsiktiga utveckling och användning av mark- och vatten visas i en översiktsplan. Det kan handla om var och hur man ska bygga i och utanför orterna, hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas, var vindkraftverk är lämpliga och vilka stora opåverkade områden som långsiktigt ska bevaras. En ny översiktsplan för Marks kommun är under framtagande och vindkraftsutredningen utgör ett planeringsunderlag. Vindkraftsområden kommer att arbetas in i planförslaget, konsekvensbeskrivas och ställas ut på samråd.

En del frågeställningar som den nya översiktsplanen berör som exempelvis bebyggelseutveckling, kan komma att påverka de preliminära utred- ningsområden för vindkraft som denna utredning pekar ut. Därför kan slutligt ställningstagande om vindkraftsområdena tas först när ställnings- taganden kring övriga relevanta frågorna i översiktsplanen är gjorda.

(17)

HÄRRYDA KOMMUN

BOLLEBYGDS KOMMUN

BORÅS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

MÖLNDALS KOMMUN

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

Riksintressen och bevarandevärden

Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Kulturmiljövärden

Natura 2000-områden Naturreservat

Kulturreservat Strandskydd

Stora opåverkade områden

(18)

Allmänna bevarandeintressen

Riksintressen

Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmil- jövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap 6 § miljöbalken). Dessa s.k. hushållnings- bestämmelser har emellertid direkt verkan enbart via prövning enligt mil- jöbalken och plan och bygglagen. Om ett riksintresse står i konflikt med ett annat allmänt intresse ska generellt riksintresset ges företräde eftersom det väger tyngre än allmänna lokala intressen. Kommunen ska i sin fysiska planering visa på vilket sätt riksintressena kan tillgodoses och att det inte uppstår påtaglig skada på riksintresset vid ny planläggning.

I Mark finns flera områden som är utpekade som riksintressen för kul- turmiljövård, naturvård och friluftsliv. En generell princip som föreslås i denna utredning är att alla dessa riksintresseområden undantas från vindkraftsetableringar eftersom de oftast hyser höga värden som är oförenliga med vindkraft. Dessutom är de riksintressanta områdena förhållandevis små till ytan och oftast belägna i de bebyggda dalgångarna, där det även finns andra motstående intressen för vindkraft.

Många riksintresseområden berör odlingslandskapet och vår historia som jordbruksbygd. I dessa områden är upplevelsen av odlingslandskapet och dess anknytning till omgivningarna viktiga delar i vad som gör området till ett riksintresse. I de områden av riksintresse för kultur- och naturvård, som berör odlingslandkapet, föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns tas särskild hänsyn till hur riksintresset påver- kas av en eventuell vindkraftsetablering.

Riksintresse naturvård

Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen.

Områden som är av riksintresse för naturvård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar.

För områden av riksintresse för naturvård som hyser värdefull natur anses inte några influensområden behövas i detta planeringsskede. Områdena är Uttermossen, Fävren-Valasjön och Gode mosse. Vid tillståndsprövning behöver det visas att djur och växter inom och utanför de riksintressanta områdena för naturvård inte påverkas negativt av vindkraftverk eller de vägar, kraftledningsgator och andra anläggningar som hör till vindkrafts- etableringen.

(19)

För de områdena av riksintresse för naturvård som även är värdefulla odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Det handlar om dalgångarna vid våra större åar och vattendrag, Lygnern och Storåns dalgång, Viskans och Surtans dalgång med Assbergsravinerna, odlingslandskap med naturbe- tesängar och äldre jordbrukslandskap Lunden – Älekulla, Nockakulla, Vallsås, Skephult och Abborrås, samt Ubbhultsdrumlinen, som är en geo- logisk formation och ett område med odlingslandskap.

Riksintresse för kulturmiljövård

Områden som är av riksintresse för kulturmiljövård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar.

För de områdena av riksintresse för kulturmiljövård som även är värdeful- la odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utan- för områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påver- kas av en eventuell vindkraftsetablering. Detta gäller en bymiljö med ett välbevarat odlingslandskap kring Bottnen, Häggåns dalgång som utmär- ker sig för sina förläggargårdar insprängda i dalgångens odlingslandskap och kyrko- och bymiljö med sammanhållen oskiftad bebyggelse i Hyssna.

I Marks kommun är även Viskastigen - kommunikationstråk sedan fornti- den, bruks- och industrimiljön kring Rydals bomullsspinner och Örestens borganläggning av riksintresse för kulturmiljövård. För dessa föreslås det inget särskilt influensområde, men vid en ev. tillståndsprövning i närhe- ten av riksintresset bör visas att vindkraftsetablering inte skadar riksintresset eller upplevelsen av det.

(20)

Riksintresse för friluftsliv

Förutom riksintresse för naturvård, så är Lygnern och Storåns dalgång även av riksintresse för friluftslivet. Lygnern är av riksintresse för friluftsliv och naturvård även i Kungsbacka kommun och Storåns dalgång av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård i Härryda kommun.

Landskapet inom och intill riksintresset består av ett tydligt och öppet landskapsrum med långsträckta siktlinjer inom och från de angränsande samhällen, utsiktspunkter och vägar. Området är ett värdefullt rekrea- tionsområde med höga och tillgängliga naturvärden.

Riksintresset föreslås undantas från vindkraftsetableringar. Inom ett in- fluensområde på ca 2 km från riksintresseområdets gräns behöver särskilt hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en vindkraftsetablering.

Natura 2000-områden och naturreservat

Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i ett europeiskt perspektiv. De flesta Natura 2000-områden är också naturreservat. Natura 2000 är en ytterligare förstärkning av skyddet. Natura 2000-områdena har valts ut för att de innehåller naturtyper och arter som är listade i EU:s fågeldirektiv (fågelarter) och EU:s habitatdirektiv (naturtyper och övriga arter). Bestämmelser om Natura 2000-områden finns i miljöbalken bland annat 7 kap 27 och 28 § och för naturreservat i miljöbalken 7 kap 4-8 §.

För verksamheter eller åtgärder som på ett bety dande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000- område krävs tillstånd. Tillstånd hanteras i för- sta hand av länsstyrelsen. Inom Marks kommun finns sex stycken Natura 2000-områden och 9 st naturreservat.

Alla Natura 2000-områden och naturreservat i Marks kommun undantas i denna utredning från vindkraftsetablering.

(21)

Strandskydd

Strandskyddslagen ska trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsmil- jöer på land och i vatten för växt- och djurliv. Inom strandskyddat område råder förbud att uppföra, vä- sentligen ändra eller förbereda för nybyggnad. Det är också förbjudet att uppföra anläggningar eller utföra åtgärder som hindrar allmänhetens tillträde eller försämrar livsvillkoren för växt- och djurlivet.

För att få dispens från förbuden krävs särskilda skäl. En vindkraftsetablering i ett strandskyddat område kräver inte bara dispens för själva verket;

tillfartsvägar och ledningsdragningar utgör troligen minst lika stor påverkan på strandskyddsområdet.

Bestämmelser om strandskydd finns i miljöbalken 7 kap 13–18 §.

I denna utredning undantas sjöar och andra vat- tenytor samt strandskyddade områden från vindkraftsetablering.

Områden med friluftslivsvärden

Förutom riksintresset för friluftslivet Lygnern och Storåns dalgång finns många värdefulla och välbesökta rekreationsområden som är viktiga för det rörliga friluftslivet. Det handlar om vandrings-, cykel- och kanotleder, motionsspår och strövområden intill våra orter, utflyktsplatser och andra fina platser som är välbeskrivna bland annat i Guide till naturen i Mark.

Förutom riksintresset för friluftslivet föreslås inga andra rekreationsom- råden uteslutas från vindkraftsetableringar. Det behöver visas i varje fall i tillståndsprövningen att vindkraftsetablering inte utgör en negativ påver- kan.

Många motionsspår, strövområden och utflyktsplatser ligger i närheten av våra orter och omfattas inte av de preliminära utredningsområdena för vindkraft. I inventeringstabellen noteras om dessa sammanfaller för att kunna göra en samlad avvägning av motstående intressen inom varje pre- liminärt utredningsområde.

Några skogsområden i Mark är fortfarande relativt opåverkade, tysta och har en vildmarkskänsla. Dessa kan vara värda att freda från vindkraftsetableringar. Frågan kommer att behandlas i det fortsätta översiktsplanearbe- tet.

(22)

Många kommuninvånare har deltagit och bidragit med sin kunskap i en vardagslivskartläggning. Den kompletterar kunskapen om värdefulla plat- ser och mötesplatser, stråk och strövområden i och kring våra orter och utgör ett underlag till denna utredning.

Stora opåverkade områden

Enligt 3 kap 2 § miljöbalken ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtag- ligt påverka områdenas karaktär.

I gällande översiktsplan ÖP 90 för Mark finns ett antal områden som är utpekade som stora och relativt opåverkade områden, främst i den syd- östra delen av kommunen. Några av de preliminära utredningsområdena för vindkraft sammanfaller med de utpekade stora opåverkade områdena i gällande översiktsplan.

I det fortsatta arbetet med den nya översiktsplanen kommer både de nu gällande stora opåverkade områdena och de preliminära utredningsområ- dena för vindkraft att omprövas.

Områden med naturvärden

Naturvårdsarbetet i kommunen utgår ifrån kommunens Naturvårdspro- gram för Marks kommun antagen av kommunfullmäktige i september 2009. Programmet delar bland annat in naturvärden i två kategorier, ”na- turvärden” eller ”höga naturvärden”.

(23)

Kategorin ”höga naturvärden” utgörs av t ex naturreservat, skyddsvärda betesmarker eller hotade arter. Gemensamt för kategorin höga naturvärden är att de utgörs av naturvärden som är svåra eller omöjliga att få tillbaks om de försvinner.

Kategorin ”naturvärde” utgörs av miljöer som är viktiga att bevara för den biologiska mångfalden.

Våtmarker

I näringsrika översvämmande våtmarker hittar man en mycket art- och individrik fågelfauna. Här stan- nar både häckande och flyttande fåglar. Idag har många tidigare betade eller slåttrade mader vuxit igen, men på några ställen finns dessa värdefulla miljöer kvar, till exempel maderna vid Veselången, Ramslätt och Tyngryd.

Grunda vattenområden och små dammar är viktiga leklokaler för grodor och salamandrar. Dessa djur är fridlysta och känsliga för utdikning av våtmarker.

I Sverige har vi många vidsträckta myrar och mossar och de kan tyckas triviala för oss, men denna naturtyp finns endast i norra Europa och är ur ett globalt perspektiv unik. De representerar det när- maste ”riktig vildmark” vi kan komma idag. Detta kan upplevas vid till exempel Uttermossen och Godemosse.

Kulturmiljövärden

Kulturmiljöprogram för Marks kommun från 1991 pekar ut värdefulla miljöer och objekt som är värde- fulla fornlämningsmiljöer, bebyggelsemiljöer och/

eller kulturlandskap. I ett åtgärdsprogram från1995 (uppdaterad 1999) föreslås ett flertal åtgärder för att skydda kulturhistoriskt intressanta miljöer.

Alla de värdefulla miljöer som nämns i kulturmil- jöprogrammet föreslås i denna utredning undantas i sin helhet frånvindkraftsetableringar.

Några kulturmiljöer utpekade i Kulturmiljöpro- grammet är även av riksintresse för kulturmiljö- vård, t.ex. Rydals bruksmiljö, Viskastigen – kom-

(24)

munikationsväg, fästningsmiljö Öresten, men även Bottnen, Melltorp och Häggåns dalgång, som i denna utredning omfattas av ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns där särskilt hänsyn behöver tas vid vindkraftsetableringar.

Några andra kulturmiljöer med en stark anknytning till odlingslandskapet ligger inom ett känsligt landskapsrum och föreslås också omfattas av ett influensområde på ca 1 km. Dessa är Attared, Svänasjö, Skephults kyrkby, Ginkalunda och Stämmemad.

Kulturmiljöprogrammet lyfter också fram odlingslandskap och förläg- gargårdar, Kinna Sanden, Olsagården i Assberg, Hede by kulturlandskap, gårds- och jordbruksmiljöer Strömma gård, Björkesbacka, Lundabo, Kalvshult, Käringeliden, kyrkomiljöer och kyrkbyar Öxabäcks kyrkby, Örby kyrkomiljö, Istorps kyrka, Fritsla kyrka och Thorssons backe, samt Tingshuset i Skene och bymiljön Getabo.

(25)

Vindkraftsutredning

Skala

Vardagslivskartläggning

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

! Platser, stråk och områden utpekade i vardagslivskartläggningen.

(26)

Vardagslivskartläggningens bidrag

De 20 grupper som har arbetat med vardagslivskartläggningen har tagit fram ett gediget material om de fysiska och sociala förutsättningarna i kommunen. Grupperna är ofta samstämmiga kring vilka värden som prio- riteras och vad som är viktigt för ett fungerande och meningsfullt vardags- liv. Eftersom kommunens orter och områden har specifika förutsättningar beroende på strukturen, läget, historien, naturen och omgivningen be- höver den framtida utvecklingen bygga på och bejaka just varje områdes styrka och karaktär.

I rapporten Vardagslivskartläggning – en kunskapande process med med- borgarsamverkan, Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun har gruppernas inlämnade material sammanställts och det som är tongivande och viktigt för varje område har lyfts fram. Det inlämnade materialet är en del av underlaget för landskapsanalysen, framförallt i beskrivningen av landskapets bruksvärde. I denna vindkraftsutredning är vardagslivskartläggningen ytterligare ett skikt som tillsammans med den dokumenterade kunskapen om kommunens landskap, natur-, kultur- och friluftslivsvärden ligger till grund för bedömning om var vindkraftsetableringar kan stå i konflikt med dessa allmänna intressen.

Synpunkter om vindkraftsetableringar och konkreta förslag som områden lämpliga för vindkraftverk har vägts in i denna utredning.

Vindkraft och landskapet

Utbyggnad av vindkraftverk innebär fysiska ingrepp i landskapet i form av ytan kring själva verket, tillfartsväggar och annan infrastruktur. Dessa ingrepp är förhållandevis små och kan utföras så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Det är vindkraftverkets höjd och vingarnas rörelse som gör ett vindkraftverk till ett nytt och tydlig inslag i landskapet, avvikande från andra landskapselement. Det innebär lokala intrång i landskapet, vinster i ett större perspektiv och minskad klimatpå- verkan eftersom man utnyttjar vindens förnybara energi.

Genom att förstå landskapet och varsamt planera, lokalisera och utforma vindkraftsanläggningar kan man undvika negativ påverkan på känsligt och värdefullt landskap, bevara landskapets olika värden och tillföra nya karaktärsskapande drag i vissa landskap.

Landskapsanalys för Marks kommun

I arbetet med den nya översiktsplanen och vindkraftsutredningen har en landskapsanalys tagits fram i den europeiska landskapskonventionens anda. Landskapsanalysen belyser landskapet på en övergripande nivå

(27)

utifrån ett helhetsperspektiv samt identifierar kommunens olika landskapstyper och karak- tärsområden. En mer ingående beskrivning av metoden finns i rapporten Landskapsanalys - en kommunövergripande beskrivning av land- skapet, Underlagsrapport 2011:2 till översikts- planen för Marks kommun, som bifogas denna vindkraftsutredning.

I landskapsanalysen har fyra olika landskapstyper identifierats och beskrivits. En landskapstyp är ett område med relativt enhetlig karaktär, som kan finnas på flera platser i en kommun.

Sammanlagt har 15 olika karaktärsområden avgränsats. Ett karaktärsområde består av flera landskapstyper, som tillsammans bildar ett mönster som präglar området och som skiljer sig från angränsande områden. Varje karaktärs- område har sin unika och platsspecifika karak- tär och kan därför namnges. Gränserna mellan karaktärsområden är inte alltid tydliga i landskapet. Det innebär att man kan behöva ta till information från flera angränsande karaktärsområden när man använder landskapsanalysen.

För att beskriva, tolka och karakterisera landskap har man i landskapsanalysen bland annat studerat landskapets skala, rumslighet och komplexitet, orienterbarhet, riktningar, siktlängder och landmärken, tidssamband, bruksvärde och grad av mänskligt påverkan.

Nedan följer en sammanfattning av rapportens beskrivningar och analyser av landskapet med betoning på landskapsbilden samt en övergripande tålighetsbedömning av landskapets olika delar för vindkraftsetablering.

Övergripande beskrivning av landskapet i Mark

Marks kommun ligger i övergången mellan sprickdalslandskapet längs västkusten och det sydsvenska höglandet. Gränsen mellan de olika land- skapsområdena går öster om Viskans dalgång och sammanfaller i stort med den högsta kustlinjen, som är så högt som havsnivån har nått. Detta ger ett spännande landskap med stor variation som tydligt särskiljer sig från övriga landskap i västra Sverige. I kommunens västra del växlar landskapet mellan frodiga uppodlade dalgångar och skogsklädda höjder, landskapet i den östra delen är tätare med mycket barrskog, sjöar, mossar och mindre odlade öppna områden.

Landskaps- analys

Underlagsrapport 2011:2 till översiktsplanen för Marks kommun

- en kommunövergripande beskrivning av landskapet

(28)

Karaktärsmässigt är landskapet omväxlande med öppna odlingslandskap och med långa perspektiv, trängre passager mellan branta klippväggar, böljande kullar med ädellövskog och stora barrskogsområden med vild- markskaraktär.

Topografi

Lägre dalgångar vindlar fram mellan höjderna och skapar tydliga lång- sträckta landskapsrum. De tre större vattendragen i kommunen Storån, Surtan samt Häggån och Viskan har grävt sig ner i dalarnas lerjordar. Från höjdernas randzoner har man vida utblickar över dalarna och de kringliggande höjderna.

Jordarter

I dalarna, där havet har avsatt finkorniga partiklar, finns de bästa odlings- jordarna. De tunnare jordtäckena och fattigare moränerna, som inlandsis- arna lämnade efter sig, återfinns på de högre partierna. Dessa är i mindre grad uppodlade och i första hand täckta av barrskog som inte ställer så höga krav på goda och näringsrika jordar.

Bebyggelse

Kommunens befolkning är i huvudsak koncentrerad till dalgångarna men mindre samhällen återfinns i hela kommunen. I dalgångarna ligger sam- hällena generellt högt placerade, mot skogsbrynen.

Landskapet i Mark - landskapstyper

Skogsklädda höjder

Landskapstypen Skogsklädda höjder utgörs av större sammanhängande områden som ibland är tydligt kuperade, på relativt hög höjd och begrän- sade av dalgångar. Det finns både i östra delen av kommunen samt i västra delen på höjderna mellan dalgångarna. Landskapstypen som återfinns i den östra delen, ligger på landskapets högsta nivå och är skogsbevuxen, vanligtvis med barrträd, och har mindre öppna ytor, våtmarker, ängsmark och gammal jordbruksmark. Kalhyggen och mossar bildar större öppna ytor. Samhällena bildar öppningar i skogen men områdena är förhållan- devis glest befolkade. Byarna ligger utspridda över ett stort område och vägnätet riktar sig i första hand mot intilliggande dalgångar.

De mindre landskapsrummen upplevs i första hand inifrån rummet, medan den visuella exponeringen från kringliggande områden oftast är liten.

Från toppar och höjdernas randzoner är siktlinjerna ofta mycket långa över dalgångarna och kringliggande höjdområden.

(29)

Generell tålighet

Generellt har den här landskapstypen relativt hög tålighet ur landskapsbildsperspektiv. Skogen hindrar sikten av stora och höga etableringar, som exempelvis vindkraftsparker. Siktlinjerna är korta och landskapsrummen slutna.

Skogsklädda höjder är glest befolkat jämfört med övriga landskapstyper och färre människor rör sig här. Områdena består ofta av relativt likartade skogsmiljöer och stora arealer produktionsskog. Inom landskapstypen återfinns mindre öppna landskapsrum, så som sjöar, mossar och bebyggelse, som är mer känsliga.

Eftersom skogsklädda höjder ofta ligger högt i landskapet, kan stora och höga etableringar på topparna synas över vidsträckta områden. Om man betraktar etableringen från ett anslutande känsligt landskapsrum kan det upplevas dominerande, men effekten avtar med avståndet. Likaså kan den sammanlagda effekten av flera olika etableringar vara större även från långt håll, vilket kräver varsam placering inom och sinsemellan etableringar om man har stora ytor som möjliggör etablering.

Inom landskapstypen finns det en del större sammanhängande skogsom- råden som inte till synes påverkas negativt av etablering av vindkraft.

Dessa gäller främst karaktärsområdena 7 och 8 i kommunens östra delar, karaktärsområde 5 i västra samt karaktärsområde 2 i norra delen av kommunen. Alla ovan nämnda områden gränsar till andra kommuner. Det är viktigt att samråda om denna mellankommunala fråga med de berörda kommunerna.

Dalgångar

Landskapstypen Dalgångar är ett vindlande odlingslandskap längs olika vattendrag med bördiga jordar som fortfarande brukas. Vattendragen har grävt sig ner och skapat ytterligare nivåer i landskapet. Beroende på

(30)

jordsammansättning och höjdförhållanden ser dalgångarna olika ut. Dal- gångarna bildar ett slags blodomlopp eller stomme i landskapets struktur. Karaktärsmässigt är de generellt öppna marker som bryts av mindre skogspartier och vegetationsstråk längs vattendrag och gårdsbildningar.

I områden av den här landskapstypen bor de flesta av kommunens invå- nare. Här går de viktigare kommunikationsstråken och här ligger flertalet av kommunens orter.

Längs dalgångarna är siktlinjerna långa, medan de tvärs dalarna är begrän- sade. Bebyggelsen ligger ofta högt upp på dalsidorna, nära skogsbrynen och där är utblickarna goda. Många och tydliga landskapselement ger landskapet en hög komplexitet. Den här landskapstypen upplevs främst visuellt inifrån landskapsrummen, men också från randen av höjdryggar och platåer som omger dalgången.

Generell tålighet

Generellt har den här landskapstypen låg tålighet ur landskapsbildsperspektiv, i första hand på grund av den begränsade skalan och höga kom- plexiteten. Det är också här de flesta människor rör sig och upplever landskapet, vilket gör den visuella påverkan påtaglig.

Landskapsrummet och siktlinjerna i dalgångarna begränsas av skogsbe- vuxna branter och sluttningar. Dessa kanter och bergskrön som omsluter dalgångarna är särskilt känsliga för etableringar av höga byggnadsverk så som vindkraftverk eftersom placeringen får en mycket stor påverkan på dalgångens landskapsbild. Längre bort från dalgångarna är landskapet inte lika känsligt ut landskapbildssynpunkt. Gränsen mellan dalgångarna och de omgivande höjderna består av en randzon som är mycket uppskat- tad som rekreationsområde och som ofta har höga naturvärden, något som måste beaktas.

(31)

7 7

8 8 9 9

2 2

4 4 1 1

5 5 15 15 3 3

14 14 10 10

12 12

13 13

11 11

6 6

Vindkraftsutredning

Skala

Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

1:230 000

0 2,5 5 7,5 10 km

°

Relativt hög tålighet Relativt låg tålighet Måttlig tålighet

Karaktärsområdenas tålighet

(32)

Randzoner och mosaiklandskap

Övergången mellan dalgångar och höjder utgörs av randzoner och mosaiklandskap. Randzonerna är vanligen långsträckta landskapselement som utgörs av skogsbryn med ädellövskogsinslag, bergssidor och sluttnings- branter. Mosaiklandskapen omfattar både öppna beteshagar, halvslutna lundar och partier av ädellövskog. Mosaiklandskapen återfinns i första hand där topografin är lite flackare. Randzoner och mosaiklandskap är attraktiva ur rekreationssynpunkt. Ädellövskogar är vackra och tillgängli- ga. De mindre betesmarkerna och lundarna är oftast artrika och i en skala som vi uppfattar som tilltalande och greppbar, siktlinjerna är vanligen mycket varierade och växlingen mellan öppet och slutet är ett av land- skapstypens tydligaste karaktärsdrag.

Generell tålighet

Generellt har landskapstypen låg tålighet ur landskapsbildsperspektiv eftersom de är väldigt varierade och ofta småskaliga. Här krävs ofta också stora ingrepp i landskapet för anläggande av vägar och kommunikations- stråk. De högt belägna randzonerna är särskilt komplicerade ut landskapsbildsperspektiv. Ingrepp här påverkar stora, ofta lägre liggande områden där många människor rör sig.

Sjölandskap

Ett sjölandskap är ett sammanhängande sjösystem, med större öppna vat- tenytor och strandzoner. Sjölandskapen karakteriseras av långa siktlinjer över vattnet. Strandzonerna utgörs av flacka odlingslandskap och täta skogspartier i sluttningar ner mot sjön. Sjölandskap är viktiga karaktärs- bildande områden, med långa utblickar och tydligt definierade landskapsrum. De är varierade och detaljrika med stränder, vikar, bryggor, strand- stugor etc.

Generell tålighet

Relativt låg tålighet ur landskapsbildsperspektiv. Nya inslag påverkar stora områden som är varierande och detaljrika. Bruksvärdet av området för rekreation och naturupplevelser hålls ofta högre än andra värden. Inom dessa områden finns ofta flera olika intressen att ta hänsyn till.

Landskapet i Mark - karaktärsområden

Områdesindelningen är i första hand gjord utifrån landskapets karaktär och topografi, där kommunens landskapstyper och naturliga vattendelare har haft stor betydelse. Tanken har också varit att indelningen ska av- spegla bygdens uppfattning om kommunens indelning. Gränserna mellan karaktärsområden är inte alltid tydliga i landskapet. Det innebär att man kan behöva ta till information från flera angränsande karaktärsområden när man använder landskapsanalysen.