Kraftsamling för biogasutveckling i Västra Götaland

Kraftsamling för biogasutveckling i Västra Götaland

1. Sammanfattning

Syftet med detta program är att kraftsamla runt de viktigaste insatserna för att öka

användning och produktion av biogas för fordon i Västra Götaland. Programmet ska ange mål och inriktning på miljönämndens satsningar inom området de tre kommande åren 2011-2013.

Västra Götalandsregionen avsätter resurser för att leda kraftsamlingen och samordna viktiga åtgärder. Övrig finansiering sker genom deltagande aktörers budgetar och genom att extern finansiering söks i förekommande fall.

Från biogasaktörer finns det idag en förväntan på ett sammanhållet biogasarbete i Västra Götaland. Det finns också en stark politisk vilja att satsa vidare på biogas som klimatsmart fordonsbränsle med stor helhetspotential.

Idag är biogasproduktionen i Västra Götaland 0,1 TWh. Målet är att nå en biogasproduktion av 2,4 TWh år 2020. Detta ska matchas med insatser för en motsvarande användning som fordonsbränsle. En arena skapas där regionens biogasaktörer samlas och tillsammans aktivt genomför åtgärder. En samordning av fordonsupphandlingen hos kommuner och regionala instanser och upphandling av biogasdriven kollektivtrafik är exempel på åtgärder som påskyndar måluppfyllelsen. En aktiv process för att öka produktionen av biogas hos

kommuner och lantbrukare kommer också att vara väsentligt. En teknikutveckling måste ske

PROGRAMMET BIOGAS VÄST

2

2. Syfte

1. Programmet ska vara vägledande för miljönämndens satsningar på biogas för fordon 2 . Programmet ska också utgöra en plattform för samverkan mellan aktörer inom området i Västra Götaland

3. Bakgrund

Det finns en stark politisk vilja i Västra Götaland att satsa vidare på biogas som klimatsmart fordonsbränsle. Biogas är ett förnybart bränsle som kan lösa ett avfallsproblem och samtidigt bidra till försörjningstrygghet och oberoende. Lokal och regional sysselsättning främjas, samtidigt som svensk industri och teknikexport gynnas.

Biogasutvecklingen har pågått ett par decennier i Västra Götaland. 2001 startade projektet Biogas Väst med ett tiotal aktörer. Under projektets verksamhet har ett kluster på ett 60-tal företag, kommuner och organisationer vuxit fram. Investeringarna beräknas hittills uppgå till ca 670 mkr i gastankstationer för fordonsgas, ledningar och biogasanläggningar.

För gasdrivna fordon uppskattas investeringarna till 2 miljarder kr.

Marknadsutvecklingen inom området biogas för fordon har de senaste åren varit positiv.

Statliga investeringsmedel som Klimp har möjliggjort satsningar på biogasproduktion och infrastrukturutbyggnad. Ett stort antal av olika gasfordon och märken finns idag på

marknaden.

Den positiva utvecklingen har lett till att alltfler nya aktörer tillkommit som exempelvis lantbruksföretag, trafikhuvudmän och fler kommuner. Den snabba utveckling som skett har aktualiserat frågan om fler offentliga insatser behövs eller om marknaden nu bäst tar hand om utvecklingen på egen hand.

Västra Götalandsregionens miljönämnd har samlat företrädare för delregionerna,

länsstyrelsen och andra aktörer för att belysa de hinder som finns för att utvecklingen av biogas som fordonsbränsle ska ta ytterligare steg framåt.

Detta förslag till regionalt program för biogas lyfter fram de förslag till insatser som behöver göras, inklusive att skapa en gemensam plattform för att hantera och diskutera frågan ur ett helhetsperspektiv framöver.

I Västra Götaland säljs 170 GWh fordonsgas fördelat på 100 GWh biogas och 70 GWh naturgas. Det utgör 25 % av försäljningen av fordonsgas i Sverige. Det finns 39 publika gastankstationer i Västra Götaland, 4 för buss och 3 för icke publika flottor. Dessutom finns ett nyöppnat tankställe med flytande fordonsgas till tunga fordon. 31 % av tankstationerna i Sverige finns i Västra Götaland.

4. Samverkan om biogas i Västra Götaland

Det finns en rad aktörer som arbetar med hela biogaskedjan i Västra Götaland (se bilaga).

Det största projektet är Biogas Väst där Business Region Göteborg är projektägare.

Biogas Väst har genom åren varit initiativtagare till ett stort antal projekt inom hela

biogasområdet. Projektet har bl. a. tagit fram potentialstudier avseende biogasproduktion och drivit marknadsprojekt avseende fordon och teknikutveckling. Arbetet har varit långsiktigt och idag kan vi se resultaten. Biogas Väst är idag ett kluster som omfattar cirka

65 aktörer, både offentliga och privata.

Inom Fyrbodal pågår ett omfattande arbete om biogasutveckling inom jordbruket med Innovatum som projektledare. Biogas Brålanda är ett omskrivet projekt med ca 20

lantbruksföretag i södra Dalsland. Syftet är att storskaligt producera biogas från småskaliga lantbruksföretag. Innovatum arbetar med produktutveckling av rötningsanläggningar och infrastrukturplanering anpassad till de lokala förhållandena.

I Skaraborg har kommunalförbundet prioriterat biogas som näringslivsutvecklande insats i tillväxtprogrammet fram till 2013.

Dessutom pågår i hela Västra Götaland ett antal aktiviteter där både statlig medfinansiering från landsbygdsprogrammet och energimyndigheten samt regional medfinansiering från Västra Götalandsregionen ingår.

Miljönämnden har under våren 2010 samlat de offentliga aktörer i Västra Götaland som är mest aktiva i biogasutveckling. Det råder en samstämmighet bland dessa att den kraftfulla utveckling som skett inom området ställer ökade krav på erfarenhetsutbyte och en tydligare samverkan. Aktörerna inom nuvarande Biogas Väst har uttryckt ett önskemål om att

samverka inom detta program. Programmet har därför kompletterats med förslag på

samverkansinsatser som framförts från denna grupp av intressenter. Detta program ska visa på hur en stark biogasplattform kan byggas i Västra Götaland för att nå denna samordning.

De områden som pekats ut där samverkan är särskilt angeläget är:

• Teknikutveckling fordon

• Teknikutveckling jordbruk

• Offentlig efterfrågan

• Infrastruktur

• Export

• Rötningspotential

• Förgasningspotential

5. Fordonssektorn är biogasens viktigaste marknad

Utgångspunkten för detta program är att biogas i dagsläget är det miljömässigt bästa alternativet till fossila drivmedel. Hela biogasbranschen behöver affärsmässigt långsiktiga och stabila förutsättningar för att medverka i en nationell och global biogassatsning som utöver miljöfördelarna kan ge nya arbetstillfällen. Det krävs effektiva styrmedel för hela biogaskedjan för att den ska kunna utvecklas och stå på egna ben.

Enligt en statlig utredning är kostnaderna att använda biogasen som fordonsbränsle

3-5 gånger högre jämfört med att göra el och värme av den. Dessa kostnader är en utmaning men genom att även utnyttja naturgasen under en övergångsperiod kan kostnadseffektiva

4

6. Vision, mål och mätetal

I en nyligen publicerad rapport från Hushållningssällskapet beräknas den tillgängliga biogasen från rötning i Västra Götaland motsvara 1,2 TWh. Med en motsvarande mängd biogas från förgasning på 1,2 TWh skulle ett regionalt mål för Västra Götaland kunna vara 2,4 TWh till år 2020.

Vision

Västra Götaland har goda förutsättningar att ligga långt framme inom biogasutveckling.

Miljönämndens avsikt är att genom ett regionalt program för biogasutveckling bidra till målet i klimatstrategin för Västra Götaland som antogs 2009:

”2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv.”

Mål

- Planeringsmålet är att 2020 ska produktionen av biogas i Västra Götaland vara 2,4 TWh/år.

- Av detta ska 1,2 TWh produceras genom rötning och 1,2 TWh genom förgasning.

- Planeringsmålet är att 2020 ska användningen av biogas som fordonsdrivmedel vara 2,4 TWh/år.

- Ett delmål ska vara 0,3 TWh producerad respektive konsumerad biogas till år 2013.

Idag är produktionen 0,1TWh.

- Ett ytterligare delmål är att skapa nya produkter och nya pilotanläggningar till 2013.

7. Aktörssamverkan

Nuvarande aktörer i Biogas Väst kan ingå i nätverket för samverkan. Västra

Götalandsregionens miljönämnds roll består i att koordinera, samordna och driva frågor och aktiviteter i regionen samt kommunicera och sprida information om dessa.

Kraftsamling Biogas Väst innebär att:

1. Alla biogasaktörer i Västra Götaland som ingår i nätverket bidrar till arbetet i detta program och kommer att agera inom sin organisation för att nå målen.

2. Ett programråd bildas för att stödja miljönämnden i programarbetet.

Programrådet föreslås bestå av följande organisationer:

• Västra Götalandsregionen

• Business Region Göteborg

• Fyrbodals kommunalförbund

• Skaraborgs kommunalförbund

• Sjuhärads kommunalförbund

• Länsstyrelsen i Västra Götalands län

• Göteborg Energi

• Borås Energi och Miljö

• Trollhättan Energi

• Chalmers

• LRF

• Hushållningssällskapet

• Trafikverket

• FordonsGas Sverige

• Renova

• SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

• Innovatum

• Västtrafik

• Energigården

Programrådets roll är att bidra med sin kompetens och sina resurser till nätverket, föreslå och delta i insatser för att målen i detta program ska nås på bästa sätt.

6

8. Programområden

Det övergripande syftet med detta program är att det ska utgöra en vägledning för miljönämndens framtida offentliga satsningar på biogasområdet samt beskriva hur ett gemensamt arbete i Västra Götaland ska ske för att nå de gemensamma målen 2020

Utgångspunkten för att lyckas med en bra biogasutveckling i Västra Götaland är samverkan.

Miljönämnden kan inte genomföra de åtgärder som krävs men kan ta ansvar för

samordningen av nätverkets olika biogasaktörer och av de processer som behövs för att skapa efterfrågan.

Denna samordning kräver att ett antal dokument formuleras i samverkan mellan biogasaktörerna. Exempel på dessa är:

- Ett detaljerat åtgärdsprogram över vilka åtgärder som krävs nu för att nå målet 2,4 TWh 2020.

- En informations- och kommunikationsstrategi - En strategi för forskning

- En strategi för att skapa fler företag inom området

För att nå visionen och målen föreslås ett programarbete inom nio delområden:

- 8.1 Samverkan för biogasutveckling

- 8.2 Verka för tydligare nationella mål och ökat nationellt stöd.

- 8.3 Sprida kunskap och information om biogasutvecklingen i hela Västra Götaland.

- 8.4 Fler aktörer använder upphandling som verktyg.

- 8.5 Kollektivtrafiken drivs med biogas.

- 8.6 Stödja en hemmamarknad som även leder till en exportmarknad.

- 8.7 Utveckla den regionala infrastrukturen för biogas - 8.8 Främja forskning och kompetensförsörjning - 8.9 Ökat samarbete med andra regioner

8.1 Samverkan för biogasutveckling

Vad:

En aktörssamverkan för att nå 2,4 TWh 2020. Den positiva utveckling som har skett kring har lett fram till ett behov av en ny plattform för att hantera och diskutera biogasutveckling i ett långsiktigt helhetsperspektiv. En fortsatt och utvecklad samverkan mellan biogasens aktörer är en förutsättning för att nå produktions- och konsumtionsmålet.

Hur:

Programrådet tar fram ett åtgärdsprogram för att identifiera de åtgärder som behöver göras nu för att nå målet på 2,4 TWh 2020.Åtgärdprogrammet inkluderar hela biogasområdet d.v.s.

avfallsteknik, jordbruksbaserade biogassystem, flytande biometan, förgasningsteknik, infrastruktur, gasfordon och motorutveckling samt marknad.

Miljönämnden samordnar arbetet med kommunala handlingsplaner för ökad biogasutveckling.

Hela programmet för ”Kraftsamling Biogas Väst utvärderas före programperiodens slut av miljönämnden.

Delmål

Planeringsmålet är att 2020 ska biogasproduktionen och konsumtionen i Västra Götaland vara 2,4 TWh/år.

Av detta ska 1,2 TWh produceras genom rötning och 1,2 TWh genom förgasning.

Ett delmål ska vara att 0,3 TWh biogas produceras och konsumeras 2013. Idag är produktionen 0,1TWh

Fördubbla rötningen från avloppsslam och matavfall till 200 GWh till år 2013 80 tankstationer i Västra Götaland 2013

20 000 personbilar, lätta lastbilar, taxi som är gasdrivna i Västra Götaland 2013 150 bussar och 200 lastbilar som är gasdrivna i Västra Götaland 2013

Målindikatorer

• Ett handlingsprogram tas fram 2011

• Ett programråd bildas 2011

• Minst två seminarier och nätverksträffar arrangeras årligen

• Minst 35 kommunala handlingsplaner för ökad biogasutveckling finns framtagna 2013

8

8.2 Verka för tydligare nationella mål och ökat nationellt stöd

Vad:

Det behövs en kraftfull nationell energipolitik. Sverige har möjligheten att inta en

världsledande roll inom området klimatvänliga drivmedel och fordon genom en målinriktad och kraftfull satsning på den kretsloppsanpassade biogasen. Utvecklingen kan påskyndas av en nationell energipolitik med tydliga mål. Det behövs stödåtgärder och ekonomiska

incitament för att nå ett bra resultat.

Västra Götalandsregionen och Region Skåne har tidigare, tillsammans med Biogas Väst och Biogas Syd, lämnat ett förslag till näringsdepartementet om ett nationellt planeringsmål för biogas på 20 TWh till år 2020. Ett nationellt mål ger en viktig signal till marknadens aktörer att Sverige satsar på biogas. (Jämför med det planeringsmål som idag finns för vindkraft.) Hur:

Västra Götalandsregionen fortsätter, tillsammans med andra aktörer, att driva biogasfrågan hos regering, energimyndighet och andra statliga instanser.

Målindikatorer

• Aktivt följa vad som händer med den nationella biogasstrategin

•

8.3 Sprida kunskap och erfarenheter om biogas i hela Västra Götaland.

Vad:

Syftet är att skapa en västsvensk plattform där alla kan känna delaktighet i det övergripande biogasarbetet och få den kunskap som behövs för att kunna ta rätt beslut.

Utgångspunkten för informationsarbetet ska bl. a. vara de ”goda exempel” som skapas och de pilotanläggningar som byggs.

Hur:

En kommunikationsplan tas fram av miljönämnden. Kommunikationen ska ha Västra Götalandsregionens webbplats som bas.

Kommunikationen ska förstärka marknadsföringen av Västra Götaland som en ledande region när det gäller biogasutveckling.

En plan tas fram årligen för hur de nationella besluten ska påverkas.

Delmål

Västra Götaland – en ledande biogasregion Målindikatorer

• En kommunikationsplan

• En egen webbplats för programmet Biogas Väst

• En årlig plan för påverkansarbetet

• Kunskapsöverföring mellan biogasaktörerna

10

8.4 Flera aktörer använder upphandling som verktyg.

Vad:

Offentlig upphandling är ett medel för att öka antalet biogasfordon som därigenom skapar en ökad marknad för biogas.

Hur:

Miljönämnden samordnar genom klimatprocessen ”Smart Energi” regionens och kommunernas inköpsarbete av fordon. Genom att ta upphandlingsbeslut som prioriterar biogasfordon kan både Västra Götalandsregionen och kommunerna medverka till att biogasanvändningen ökar.

Delmål

Minst 35 kommuner och Västra Götalandsregionen samverkar om gemensamma upphandlingsmål år 2013.

Målindikatorer

• Minst 35 kommuner och Västra Götalandsregionen ingår i inköpssamverkan år 2013.

8.5 Kollektivtrafiken drivs med biogas.

Vad:

Biogasen gör störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö. Den lämpar sig särskilt väl till bussflottor i innerstaden med en jämn och hög efterfrågan på bränsle och där alternativet är diesel och hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst. Den lämpar sig även för regionbussar på grund av klimategenskaperna.

Hur:

Kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor) fortsätter att öka antalet gasfordon för att skapa en marknad för biogas.

Västtrafik följer sin ”Plan för avveckling av fossila bränslen” (2010-02-26) där biogas prioriteras som bränsle.

Delmål för programområdet

Västtrafik prioriterar biogas som bästa bränsle Målindikatorer till 2013

- Kilometerproduktion med buss och icke eldrivna tåg ska utföras så att fossila bränslen är avvecklade med minst 30 % år 2012 och 90 % 2020.

- 2013 är 40 % av kilometerproduktionen biobränslen varav 18 % biogas

12

8.6 Stödja en hemmamarknad som även leder till en exportmarknad.

8.6.1 Förverkliga målet om 1,2 TWh biogas årligen genom rötning Vad:

Rötningspotentialen på 1,2 TWh förverkligas till år 2020. Detta betyder att ett antal lantbruk hittar lösningar för att röta gödsel och andra produkter samtidigt som antalet kommuner som rötar avloppsslam och organiskt avfall ökar.

Enligt en potentialstudie som hushållningssällskapet tagit fram på uppdrag av Biogas Väst kan 39 % av 1,2 TWh utvinnas från avloppsslam, hushålls- och industriavfall som substrat.

61 % kan utvinnas från gödsel och restprodukter i lantbruket samt energigrödor.

Kommuner har varit en viktig aktör för biogasens utbyggnad och kommer fortsatt att ha en viktig roll utifrån ansvaret för avfallshantering och vatten- och avloppsrening.

Det finns ytterligare möjligheter att producera biogas från avfall och slam och till att öka uttaget ur befintliga deponier.

Hur:

Genom att medfinansiera landsbygdsprogrammets utveckling för att öka rötningen på gårdarna. De intresseföreningar som finns för ökad biogasproduktion inom lantbruket ges ökat stöd.

Genom att, inom ramen för ”Smart Energi” driva frågan bland kommunerna om ökad utsortering av vått avfall för rötning.

8.6.2 Förverkliga målet om 1,2 TWh biogas årligen genom förgasning Vad:

I förslaget till mål på 2,4 TWh produktion av biogas beräknas hälften komma från rötning och hälften från förgasning. Göteborg Energi planerar att i samarbete med Eon bygga en förgasningsanläggning i kommersiell skala som när den är i full drift (2016) kan producera 800 GWh/år. Förgasningen har en stor framtida potential.

Hur:

Genom att stödja och följa utvecklingen av de förgasningsprojekt som finns t ex GoBiGas.

8.6.3 Stödja teknikutvecklingen Vad:

Eftersom biogasfrågan befinner sig i en startfas finns det ett stort behov av teknikutveckling.

Exempel är utveckling av motorer för personbilar, lastbilar och bussar. Det kan gälla bättre verkningsgrad i rötningsanläggningar eller utveckling av tekniken för flytande metan.

Hur:

Genom att stödja och följa demonstrationsprojekt där nya tekniker testas och demonstreras.

8.6.4 Strategi för hur fler företag skapas.

Vad:

Ökad användning av biogas skapar nya arbetstillfällen. Programmet ska påskynda en samhällsprocess som gynnar inte bara teknik- och produktutveckling utan också utveckling av näringsliv och sysselsättning. En tillräckligt stor hemmamarknad utgör en bas för expansion och satsningar på export på världsmarknaden.

Hur

En strategi för hur nya företag kan skapas tas fram av programrådet.

8.6.5 Internationell samverkan Vad:

Internationell samverkan är viktig för marknadsutvecklingen av biogas i Sverige och i Västra Götaland. Dels behöver vi lära mer av den erfarenhet av gas som finns utomlands, dels skaffa erfarenheter för att kunna öka exporten av kunnande och teknik.

Hur:

Miljönämnden tar vara på möjligheterna i större utsträckning att främja biogasutvecklingen vid sina internationella kontakter.. Miljönämnden fortsätter att stödja projektet Ecoex vars uppgift är att öka exporten av miljöteknik.

Miljönämnden deltar i flera internationella nätverk och organisationer främst inom EU, t ex AER, CPMR och ENCORE. Där behandlas såväl klimat- och energifrågor som andra viktiga miljö- och utvecklingsfrågor. Dessa kontakter erbjuder erfarenhetsutbyten, kompetens- utveckling och projektsamarbeten, ofta med finansiering av EU.

Delmål för programområdet

Nya produkter ska skapas och nya pilotanläggningar ska byggas till 2013.

Målindikatorer

• Antal kommuner som utvinner biogas från avfall och avlopp: minst 35 st

• Antal arbetstillfällen inom biogasområdet ökar

• Nya företag inom biogasområdet

• Nya produkter

•

14

8.7 Utveckla den regionala infrastrukturen för biogas

Vad:

En väl fungerande och utbyggd distribution av biogas är av avgörande betydelse för att kunna koppla ihop produktionen av biogas med användningen i bilar. En av de riktigt tungt vägande frågorna för utvecklingen just nu är hur möjligheterna för transport och handel med biogas utvecklas.

Substraten för produktion av gas finns inte där avsättningen för gas finns. De är skrymmande och dyra att transportera. Det decentraliserade utbudet av råvaror måste någonstans möta skalfördelarna i uppgraderingsteknik och marknadsanvändning av gas.

Hur:

Programmet ska underlätta och stödja ökad distribution av biogas så att:

• lokala och regionala biogasnät byggs ut

• naturgasnätet används för distribution av biogas

• flytande biogas och distribution av denna utvecklas

Västra Götalandsregionen tar ett samordnat planeringsansvar för denna fråga.

Målindikatorer

• En studie om den regionala infrastrukturen för biogas genomförs 2011

• En strategi formuleras utifrån studien

8.8 Främja forskning och kompetensförsörjning

8.8.1 Forskning Vad:

Produktion, distribution och användning av biogas är ett relativt nytt område och forskning pågår på många håll för att nå framsteg. En ökad samverkan mellan forskningen och marknaden inom dessa områden behövs..

Hur:

En strategi för interaktionen mellan forskningen och marknaden om biogas tas fram genom programrådet. En tvärvetenskaplig forskningsbas krävs och flera olika lärosäten och

institutioner berörs.

Miljönämnden fortsätter att stödja Kunskapscentrum för alternativa drivmedel på Chalmers som är ett nationellt centrum för samordning av drivmedelsforskningen. Vidare stödjer man Waste Refinery på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

8.8.2 Kompetensförsörjning Vad:

Här skapas en helt ny näringsgren. Denna behöver kompetensförsörjas både på

gymnasienivå, exempelvis naturbruksgymnasierna likväl som kortare kurser fortbildning och/eller kompletterande kurser inom pågående längre utbildningar på kandidat eller mastersnivå.

Hur:

Inventera kompetensbehovet och skapa ett kontaktnät mellan gymnasieskolor och universitet/ högskolor för att erbjuda de utbildningar som efterfrågas.

Målindikatorer

• Ta fram en forskningsstrategi

• Skapa ett kontaktnät mellan biogasföretag och gymnasier, universitet och högskolor.

16

8.9 Ökat samarbete med andra regioner.

Vad:

Det finns i södra och västra Sverige ett stort antal företag och kommuner som sysslar aktivt med biogas idag. En regional samverkan ökar också möjligheterna till ekonomiska

stödinsatser från statliga myndigheter och EU.

Västra Götaland har goda förutsättningar för både produktion och användning av biogas.

Region Skåne och Västra Götalandsregionen är idag ledande i Sverige på aktiv samverkan kring biogas. Där har man sedan mer än tio år gjort stora satsningar i hela kedjan från produktion till distribution och fordon. Resultaten syns i form av stor produktion av biogas, stor andel biogasfordon liksom många tankställen för gas.

Hur:

Ökat samarbete med andra regioner.

Målindikatorer till 2013

• Gemensamma seminarier med Region Skåne, Region Halland och Östergötland.

• Minst tre EU-projekt om biogas där aktörer från Västra Götaland medverkar.

Bilaga.

Pågående och planerade biogasaktiviteter i Västra Götaland

1. Produktion

1.1 Befintlig produktion från kommunala anläggningar

I Västra Götaland produceras biogas för fordonsändamål på följande orter, Borås, Falköping, Göteborg, Skövde, Trollhättan, Ulricehamn och Vänersborg (Heljestorp).

Borås: Borås Energi & Miljö AB driver 2 produktionsanläggningar baserade på hushållsavfall respektive avloppsslam. Anläggningarna är kopplade till en gemensam uppgradering. 2009 såldes 15 GWh fordonsgas.

Falköping: Biogas produceras från avloppsslam, hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Gasen uppgraderas i en anläggning som drivs av Göteborg Energi/Falbygdens Energi. 2009 såldes 5 GWh fordonsgas.

Göteborg: Biogas produceras på GRYAAB och baseras huvudsakligen på avloppsslam. Göteborg Energi driver och äger uppgraderingsanläggningen som ligger i nära anslutning till GRYAAB. Biogasen pumpas in i naturgasnätet för distribution till tankstationer. 2009 såldes ca 60 GWh fordonsgas.

Skövde: Kommunen äger och driver en rötningsanläggning som baseras på avfall från slakteri och avloppsslam. En del av gasen uppgraderas och 2009 såldes ca 3 GWh fordonsgas. Projektering av ny anläggning pågår och beräknas stå färdig 2011 med en kapacitet på 36 GWh.

Trollhättan/Vänersborg: Biogas produceras på avloppsreningsverket i Arvidstorp och i Heljestorp (ägs av RagnSells) där substratet är hushållsavfall samt annat verksamhetsavfall. Biogasen från Heljestorp distribueras i ett lokalt gasnät till Arvidstorp där den uppgraderas. Trollhättan Energi äger och driver

uppgraderingsanläggningen. 2009 såldes ca 16 GWh fordonsgas.

Ulricehamn: Kommunens energibolag driver produktions- och

uppgraderingsanläggningen i Ulricehamn. Produktionen baseras på avloppsslam och under 2009 såldes 1 GWh fordonsgas.

Lidköping: Under 2011 kommer en biogasfabrik och en anläggning för flytande biogas stå klar med kapacitet för 60 GWh. Lidköpings kommun, Göteborg Energi och Swedish Biogas International är ägare av anläggningarna.

18

Delar av projektet ingår i Biogas Västs Klimpprogram. Byggandet påbörjat.

Rambo/Uddevalla Energi 20 GWh

Anläggning som ska hantera slam och hushållsavfall.

I projektet Trollgräs genomför Trollhättan Energi, Grästorps Energi och Scandinavian Biogas en fördjupad förstudie om rötning av jordbruksgrödor i Grästorp.

1.3 Underleverantörer- företag

Nedan följer en lista på företag i Västsverige som är aktiva inom biogasproduktion med tillverkning av anläggning eller som konsult.

- Agimix

- Elis Johanssons Smides AB - ExTeVent AB

- Fribergs Verkstäder AB - Götene Gårdsgas/Sveaverken - Läckeby Water Group

- MGE-TEKNIK AB - Terracastus Technologies - Processkontroll AB - EQ Gas

- Cryo

- Sweco, Göteborg

- Vattenfall Power Consultant - Thyrens

- Ramböll - COWI

- Göteborgs Energi - TecnoFarm

- SP/JTI- KanEnergi

1.4 Befintlig produktion från jordbruket

Flera projekt för att utvinna biogas från lantbruket har genomförts i Västra Götaland. Biogas Brålanda och Skaraborgsgas är två exempel på detta.

I Brålanda har man byggt en 4 km lång ledning mellan ett lantbruk och ett slakteri.

Övriga gårdar avvaktar ett nationellt produktionsstöd. Utbyggt ska anläggningen producera 20 GWh

I Skaraborg finns det idag 5 gårdsbiogasanläggningar; Högebo, Brunnsbo, Stora Svensbo, Viken och en visningsanläggning finns på Sötåsens naturbruksgymnasium.

Falköping/Viken – 1,6 GWh är en gårdsanläggning som kopplas ihop med

uppgraderingsanläggning i Falköping och ingår i Klimpprogrammet. Avtal mellan Lantmännen och Göteborg Energi är tecknat. Utbyggt ska Skaraborgsgas ge 70 GWh.

1.5 Planerad produktion från jordbruket

Brålandaprojektet – 20 GWh (se befintlig produktion), Ingår i Klimpprogrammet.

Skaraborgsgas – 70 GWh (se befintlig produktion) 4 kluster av lantbrukare.

Mariestad – 19 GWh. Vadsbo mjölk och Triventus har skrivit kontrakt om biogasproduktion.

Vårgårda/Herrljunga – Ca 10 GWh. Kluster av lantbrukare.

1.6 Företag

Nedan följer en lista på företag eller föreningar som är aktiva inom jordbruksdelen.

- Agroväst

- Hushållningssällskapet - LRF

- LRF Konsult - Biogas Skaraborg - Biogas Dalsland

- Biogas Vårgårda / Herrljunga - Lantmännen

1.7 Förgasning

Det finns två förgasningsprojekt i Västsverige

Gothenburg Biomass Gasification Project (GoBiGas), ett samarbete mellan Göteborg Energi och E.ON. Har fått utvecklingsmedel av Energimyndigheten.

Forskningsprojektet Chalmersförgasaren, som drivs av Chalmers, Göteborg Energi, Metso Power och Akademiska Hus.

20

2. Distribution

Fordonsgas distribueras idag på olika sätt, dels komprimerad, via lokala gasnät, naturgasnät eller på lastväxlarflak, dels i flytande form, via tankbilar.

2.1 Komprimerad biogas

Vid årsskiftet 09/10 fanns det 32 publika tankstationer för komprimerad gas i Västsverige.

För hela Sverige var den siffran 102. För busstrafik finns 4 tankstationer och 3 stationer för interna flottor i Västra Götaland.

Gasen komprimeras och fraktas till tankstationerna via naturgasnätet, lokala gasnät eller på lastväxlarflak.

Aktörer i Västsverige som distribuerar biogas är:

- Borås Energi & Miljö AB - FordonsGas Sverige AB - Grästorp Energi AB - Trollhättan Energi AB - Ulricehamn Energi AB - Triventus (på gång) - Eon (på gång) 2.2 Flytande biogas

Biogas i flytande form underlättar distribution och lagring av bränslet. Flytande biogas kan distribueras på liknande sätt som bensin och diesel med tankbilar.

För att gasen ska anta flytande form kyls den ner till minus 162 grader. Fördelen med detta är att bränslet i flytande form tar mindre plats än komprimerad. Det innebär att biogas blir ett reellt alternativ för tunga fordon eftersom de får med sig mer bränsle. Flytande biogas gör det möjligt att distribution kan ske över stora avstånd utan att infrastrukturen måste byggas ut.

FordonsGas Sverige AB planerar att under 2010 bygga en tankstation som ska kunna hantera både flytande och komprimerad gas, en så kallad LCMG-tankstation, vilket står för Liquified Compressed Methane Gas.

2.3 Planerad utbyggnad av tankstationer

FordonsGas Sverige bygger 10 nya tankstationer i regionen under 2010.

Under 2010 bygger FordonsGas Sverige första tankstationen som ska hantera flytande biogas.

Eon ska bygga två tankstationer i Göteborg under 2010.

Triventus har sagt att man ska bygga tankstationer i Mariestad.

Enligt Skaraborgs kommunalförbund är energibolagen i Skaraborg intresserade av att bygga tankstationer.

Planer på lokala gasnät finns i Skaraborg och Fyrbodal.

3. Fordon

3.1 Tunga Fordon

I Sverige fanns 2009 950 bussar och 400 lastbilar som drevs på fordonsgas. Gasdrivna bussar utgör ca 10 % av kollektivtrafikens totala bussflotta. De flesta lastbilar är sopbilar.

Med dagens motorteknik som är baserad på ottomotorn är marknaden begränsad till

kollektivtrafik och sopbilar. På den kommersiella marknaden i konkurrens med dieselfordon är inte gasfordonen gångbara på grund av lägre verkningsgrad och högre pris.

Ny teknik börjar nu introduceras på marknaden, s k MDE-teknik (methan-dieselengine).

Tekniken innebär att gas kombineras med diesel där dieselmotorns egenskaper bibehålls, d v s verkningsgrad och effektivitet. Upp till 90 % av dieseln kan ersättas med fordonsgas.

3.2 Personbilar

Tvåbränslebilar, alltså bi-fuel, innebär att fordonen har separata tankar för bensin respektive gas. Samma motor används för båda bränslena och bilen kopplas automatiskt om till

bensindrift om gasen skulle ta slut. De flesta gasdrivna personbilarna arbetar efter denna modell.

En aktör inom området är Alternative Fuel Vehicles Sweden, ett bolag som arbetar med att efterkonvertera Volvo V70 till en bi-fuel bil.

Andra aktiva aktörer är SAAB och Saab Ana i Trollhättan och BRC Sweden AB som tillsammans med Innovatum har tillverkat en trifuel bil - alltså ett fordon som drivs både på gas, etanol och bensin. I ett första skede kommer ett hundratal bilar att tillverkas. Inom något år kommer produktionen att öka.

Idag erbjuder Volvo, Saab, Mercedes, Fiat, Opel, Volkswagen och Ford gasmodeller på marknaden.

3.3 Planerade aktiviteter

Klimatsmart citydistribution – demonstration av citylastbilar som drivs med metan/diesel teknik. Projektmedel från Västra Götalandsregionen, Biogas Väst projektleder.

BiMeTrucks – demonstation av fjärrlastbilar som drivs med metan/diesel teknik.

Biogas Väst projektleder. Projektmedel från Västra Götalandsregionen och Energimyndigheten

BiMeBus – demonstration av metan/diesel teknik i bussar. Projektmedel från Energimyndigheten.

22

Subaru ska komma med en fyrhjulsdriven gasbil.

Fiat kommer troligen ha hela sitt gassortiment tillgängligt på svenska marknaden.

4. Forskning

Produktion, distribution och användning av biogas är ännu ett relativt nytt område och forskning pågår ständigt för att hitta nya samt bättre sätt att förhålla sig till de olika

processerna. Några exempel är forskningsprojektet Chalmersförgasaren och forsknings- och utvecklingssamarbetet Waste Refinery.

Nedan följer en lista på några av de aktörer som arbetar med forskning och utveckling inom biogasområdet:

Chalmers Kunskapscentrum för alternativa drivmedel

Högskolan Väst

IVL Svenska Miljöinstitutet

Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut där JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik ingår, liksom Waste Refinery

Centrum för hållbar tillväxt, Skövde

Källor: Biogas Väst, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionen.