Samrådsdokument EU-insats för att minska ojämlikhet i hälsa Ditt bidrag önskas

Samrådsdokument

EU-insats för att minska ojämlikhet i hälsa – Ditt bidrag önskas

Denna uppmaning om att lämna bidrag till utarbetandet av ett meddelande från kommissionen som syftar till att stödja en minskning av ojämlikhet i hälsa i EU, håller på att sändas ut till de viktiga aktörer som tillsammans med Europeiska kommissionen är involverade i EU:s arbete inom social- och sysselsättningspolitik. En lista över frågor finns i slutet av dokumentet.

Svaren ska senast den 1 april 2009 sändas till följande e-postadress:

SANCO-C4-HEALTH-INEQUALITIES@ec.europa.eu

Samrådsdokument EU:s insatser för att minska ojämlikhet i hälsa

Hälsoskillnaderna mellan människor som lever i olika delar av EU samt mellan socialt gynnade och mindre gynnade EU-medborgare är en utmaning för EU och dess åtaganden när det gäller solidaritet och lika möjligheter. I detta sammanhang har Europeiska kommissionen i sitt arbetsprogram för 2009 aviserat ett meddelande om hur man ska minska olikheterna på hälsoområdet i EU som ett initiativ rörande ”Solidaritet inom allmänhälsan”.

Detta kommer samtidigt som det finns en ökande politisk vilja att göra insatser på EU-nivå för att hjälpa till att överbrygga dessa skillnader. I juni 2008 underströk Europeiska rådet betydelsen av att minska skillnaderna i hälsostatus och förväntad levnadsålder såväl mellan medlemsstaterna som inom dem och uppmanade till ytterligare arbete på området. I juli 2008 talades det i kommissionens meddelande om en förnyad social agenda åter om Europas grundläggande sociala mål, som är att uppnå harmoniska samhällen präglade av sammanhållning och integration och det aviserades ett meddelande från kommissionen om ojämlikhet i hälsa 2009. I kommissionens vitbok ”Tillsammans för bättre hälsa: Strategi för EU 2008–2013” från oktober 2007 underströks behovet av att minska olikheter på hälsoområdet mellan och inom medlemsstaterna, och man aviserade förslag till politiska åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa. Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén har alla i sina yttranden och slutsatser om strategin understrukit behovet av att ta itu med ojämlikheten.

På den internationella scenen visade WHO:s utskott för sociala bestämningsfaktorer på hälsoområdet (WHO Commission on Social Determinants of Health), som offentliggjorde sina slutsatser i augusti 2008, att ojämlika resultat på hälsoområdet i grunden är kopplade till de allmänna sociala villkoren och levnadsvillkoren. Om man ska kunna hantera dem krävs en samordnad insats som omfattar flera berörda politikområden.

Som understrukits bl.a.¹ i Joint Report on Social Protection and Social Inclusion 2008² (”Den gemensamma rapporten om social integration och socialt skydd”) och 2008 års rapport Monitoring progress towards the objectives of the European Strategy for Social Protection and Social Inclusion³ (”Övervakning av framstegen mot målen för den europeiska strategin för socialt skydd och social integration”) finns det bestående väsentliga skillnader när det gäller den allmänna förväntade livstiden vid födseln och i friska levnadsår (Healthy Life Years) mellan EU:s medlemsstater. Folk i många av de nya medlemsstaterna lever kortare liv än motsvarande befolkningsgrupper i väst. För kvinnor är t.ex. klyftan mellan EU-länderna när det gäller förväntad livstid 8 år. för män är den hela 14 år. Därtill kommer att skillnaderna i friska levnadsår är ännu större – för kvinnor är den 18 år. Incidens- och mortalitetstal för sjukdomar varierar också mycket i hela EU. Till exempel dödar ischemiska hjärtsjukdomar mer än 10 gånger fler kvinnor i Litauen än i Frankrike, och det finns 25 gånger fler fall av tuberkulos i Rumänien än i Cypern.

1 Se t.ex. http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/reports_and_papers_en.htm för de årliga rapporterna från Europeiska observationsgruppen för demografiska och sociala frågor.

2 Se http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/docs/social_inclusion/2008/joint_report_en.pdf

3 Se http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/docs/social_inclusion/2008/omc_monitoring_en.pdf

Det finns också stora skillnader inom EU:s medlemsstater när det gäller hälsostatus, där man kan se en klar socialt betingad ökning av skillnaderna när det gäller hälsostatus⁴. Personer med lägre utbildning, i en lägre yrkeskategori eller med en lägre inkomst dör typiskt i lägre ålder och har en högre prevalens i fråga om de flesta typer av hälsoproblem. Exempelvis kan socioekonomiska olikheter när det gäller friska levnadsår uppgå till mer än 10 år för män och nästan 5 år för kvinnor. Liknande skillnader i hälsostatus finns mellan vissa etniska grupper och invandrargrupper och den allmänna befolkningen. Även om den totala hälsonivån har blivit bättre de senaste 20 åren, har skillnaderna mellan de som har det bäst ställt och de mest utsatta blivit större i många länder. Kön kan också bestämma skillnader i hälsostatus, hälsorisker och tillgång till hälsotjänster. Kvinnor lever i genomsnitt 6 år längre än män, men de flesta av dessa extra år levs med aktivitetsbegränsning på grund av dålig hälsa.

Medlemsstaterna har den viktigaste uppgiften i denna fråga, men många av dem har svårt att finna medel för att lösa dessa problem och har kanske inte alltid gjort de investeringar som krävs för att tillmötesgå människors behov. EU kan skapa mervärde genom att visa omfattningen och konsekvenserna av ojämlikheten på hälsoområdet i hela EU och genom att se till att EU:s politik på områden som folkhälsa, sysselsättning, socialpolitik och regionalpolitik ger ett positivt resultat på hälsoområdet, med inriktning på de geografiska områden och sociala grupper som behöver det mest.

Ytterligare insatser från EU skulle kunna bidra på följande områden:

• Öka medvetenheten om omfattningen och konsekvenserna av ojämlikhet i hälsa och främja kampen mot ojämlikhet i hälsa som en politisk prioritet både på gemenskapsnivå och i alla medlemsstater.

• Förbättra mekanismerna för övervakning av ojämlikhet i hälsa i hela EU (mellan och inom medlemsstaterna) genom att förbättra uppgiftsinsamlingen via mera systematiska och jämförbara uppgifter, som kompletterar de redan befintliga uppgifterna om ojämlikhet i hälsa och via regelbunden övervakning och analys.

• Stödja medlemsstaternas insatser för att tackla ojämlikhet i hälsa, bl.a. genom att sätta fokus på möjliga sätt att förebygga och avhjälpa ojämlikhet i hälsa, uppmuntra till ökad politisk samordning och utbyte av bästa praxis och ge ekonomiskt stöd via strukturfonderna och andra EU-finansieringsinstrument.

• Mobilisera alla relevanta EU-politikområden för att bidra till att minska ojämlikhet i hälsa genom att sammanföra arbetet i kommissionens olika tjänstegrenar i en sammanhängande ram i överensstämmelse med den nya sociala agendan från 2008 och hälsostrategin från 2007.

FRÅGOR FÖR SAMRÅDET

4 Se t.ex. http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/socio_economics/socio_economics_en.htm för olika relevanta länkar och publikationer.

Följande är tänkt som en vägledning rörande vilka slags frågor som kommissionen önskar få in bidrag om. Vi mottar gärna svar på dessa frågor och om alla andra ämnen som de tillfrågade anser relevanta.

Om allmänna uppgifter:

Hur tror du att tendenserna rörande ojämlikhet i hälsa kommer att se ut? (– Ökar eller minskar den exempelvis? – Lägg om möjligt fram konkreta bevis.) Frågan rör såväl skillnader

- mellan medlemsstaterna (t.ex. stora skillnader när det gäller hälsoresultat), som - mellan socioekonomiska grupper.

Vilken slags indikatorer tror du skulle vara nödvändiga för att man bättre skulle kunna övervaka hur omfattande ojämlikheten i hälsa är i EU?

Om du anser att det behövs övervaknings- och rapporteringsförbättringar på detta område, vilken form av övervakningsverktyg ska användas?

Om omfattningen av EU:s insatser/subsidiaritet:

Tror du att en insats på EU-nivå kan göra skillnad i hanteringen av ojämlikhet i hälsa?

Varför?

Hur ska berörda parter stödjas och engageras på EU-nivå när det gäller att tackla olikheter på hälsoområdet?

Ska det finnas ett gemensamt åtagande på EU-nivå för att minska ojämlikheten i hälsa, t.ex.

genom att man förpliktar sig att nå fram till gemensamma mål? Om ja, vad tror du dessa mål bör vara? (Vilka variabler? Vilken omfattning?)

Vilket skulle vara det rätta verktyget för att se till att gemensamma mål kan nås på nationell nivå och EU-nivå (rapportering, riktmärkning, den öppna samordningsmetoden osv.)?

I vilken grad kan ojämlikhet i hälsa lösas genom hälsopolitik? Hur?

Hur och i vilken utsträckning bör andra politiska områden, t.ex. socialpolitik, bidra till att minska ojämlikhet i hälsa?

Möjliga insatser och verkningar:

- Kan du i den nuvarande ekonomiska situationen föreställa dig någon omedelbar insats som EU eller medlemsstaterna kan genomföra för att undvika en ökad ojämlikhet i hälsa på kort sikt?

- Anser du att investeringar genom strukturfonderna kan bidra till att minska ojämlikhet i hälsa? Om ja, hur och varför?

- Hur tycker du att framtida investeringar genom strukturfonderna huvudsakligen bör användas för att effektivt kunna minska ojämlikhet i hälsa, och vilken förväntad verkan skulle dessa utgifter ge?

- Vilka andra områden bör EU och medlemsstaterna enligt din mening uppmuntras till att inrikta sig på för att man ska kunna minska ojämlikheten i hälsa?

- I vilken utsträckning bör existerande samordning och övervakning på EU-nivå förbättras för att stärka en gemensam insats när det gäller ojämlikhet i hälsa?

- Vilka insatser skulle kunna göras på andra EU-politikområden rörande ojämlikhet i hälsa, och vilken verkan skulle de kunna få?

- Vad ska EU göra för att underlätta utbytet av erfarenheter mellan medlemsstater, regioner och städer?

- Hur ska EU:s politik harmoniseras för att nå målgrupperna på bästa sätt? (mindre gynnade grupper, kvinnor, invandrare, barn)

- I vilken grad tror du att en förbättrad forskningskapacitet är fördelaktig för kampen mot ojämlikhet i hälsa? Kan du nämna några konkreta exempel?

Andra punkter

Känner du till några exempel på goda lösningar som motverkar ojämlikhet och som skulle kunna vara användbara för kommissionen och andra berörda parter – om ja, var snäll och ange vilka.

Lämna gärna andra bidrag som du önskar lägga till.

Tack för din hjälp.

Sänd dina kommentarer till SANCO-C4-HEALTH-INEQUALITIES@ec.europa.eu senast den 1 april 2009.