Vad vill er organisation uppnå?

Full text

(1)

Effektrapport 2014

Namn Hungerprojektet

Organisationsnummer 802010-8315

Juridisk form Stiftelse

Vad vill er organisation uppnå?

Hungerprojektet är en global, ideell och strategisk organisation vars mission är att avskaffa hunger och fattigdom genom banbrytande hållbara metoder på gräsrotsnivå med kvinnor i fokus, samt genom påverkansarbete. Hungerprojektets vision är en värld där alla människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och värdigt liv som de själva har makt över. Organisationen arbetar för att avskaffa fattigdom genom att väcka lokal entreprenörsanda. Hungerprojektets förhållningssätt är att den som äger problemet också äger den bästa vägen till förändring. När visionen, engagemanget och lösningarna är människors egna har vi erfarenheten av att förändringarna blir bestående. Målet är att de samhällen vi är verksamma i på sikt inte ska vara beroende av Hungerprojektet. Målet är även att göra våra metoder replikerbara i de länder vi är verksamma i samt i andra länder med liknande förhållanden. I Sverige arbetar Hungerprojektet med utbildning, informationsspridning och insamling till de globala programmen.

Vision: En värld fri från hunger och fattigdom. Där alla människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och värdigt liv som de själva har makt över.

Mission: Att avskaffa hunger och fattigdom genom att skapa banbrytande hållbara utvecklingsstrategier på gräsrotsnivå med kvinnor i fokus. Vi verkar även för att dessa strategier tillämpas i länder över hela världen.

Hungerprojektets långsiktiga mål är att vara en drivande kraft i förändringen av världssamfundets framtida utvecklingsstrategier och att våra hållbara gräsrotsstrategier ska tillämpas i allt större skala.

För att uppnå detta krävs såväl utveckling som utökning av den egna programverksamheten. Det är även viktigt att utveckla samarbeten och driva ett effektivt påverkansarbete. De närmsta åren kommer Hungerprojektet att fokusera på tre strategiska punkter:

(2)

1. Utveckla och integrera “1000 Days Nutrition” initiativet i de program som Hungerprojektet driver på gräsrotsnivå. 1000 Days Nutrition innebär att särskilt fokus läggs på moderns och barnets hälsa under barnets 1000 första dagar, det vill säga från graviditeten till barnets 2-årsdag.

2. Intensifiera insatserna för att förbereda Hungerprojektets gräsrotsprogram för en uppskalning.

Detta görs genom att visa på synnerligen framgångsrika och kostnadseffektiva program, som kan replikeras i större skala.

3. Fördjupa Hungerprojektets ledande roll i och påverkan på regionala, nationella och internationella forum, så att fler anammar ett jämställdhetsbaserat gräsrotsperspektiv i sina respektive utvecklingsplaner.

För att nå dessa mål ska Hungerprojektet de kommande åren arbeta med kapacitetsutveckling inom organisationen för att effektivisera arbetet och förbättra dokumenteringen av de effekter som våra program ger. Vi önskar även att utveckla vår kommunikation och få in fler investerare som är en förutsättning för en expansion.

Som en ideell organisation kan vi inte på egen hand avskaffa hungern och fattigdomen i världen, men vi kan vara en pådrivande och viktig kraft i detta arbete.

Hungerprojektet arbetar aktivt för att påverka framtagandet av den så kallade ”post-2015 agendan”, målen som ska ersätta FN:s millenniemål när dessa går ut 2015. Agendan sätts genom en inkluderande, global process och vi arbetar hårt för att påverka utformningen av de framtida målsättningarna genom att dela med oss av det vi lärt oss av vår programverksamhet. . Hungerprojektet använder sig alltid av samma fråga när arbetet inom organisationen ska utvecklas och nya strategier ska implementeras i programländerna: Vad saknas som vi kan bidra med, för att kunna uppnå en värld utan hunger och fattigdom.

(3)

I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?

Hungerprojektet är en politiskt och religiöst obunden organisation som verkar i 22 länder. Varje land har en legal enhet registrerad utefter vad som passar just det landet. Varje enhet har sedan ett avtal med The Hunger Project och utgör en del av vårt globala nätverk. Nätverket Hungerprojektet delar en gemensam vision, strategi och metod för att avskaffa hungern i världen på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Organisationen bildades 1977 i USA under den första Rome World Food Conference. Mellan åren 1977 och 1990 var Hungerprojektet en påverkansorganisation som arbetade med policypåverkan.

Bland annat drevs en global kampanj för att sprida budskapet att det är möjligt att avskaffa hungern.

Kampanjen siktade även på att en officiell distinktion mellan hunger och svält skulle antas. 1990 antog FN en distinktion mellan hunger och svält och under perioden 1990 – 2004 startade och utvecklade Hungerprojektet programverksamhet i länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Det globala huvudkontoret ligger i New York, där programverksamheten och insamlingsverksamheten koordineras. Organisationen driver programverksamhet i 12 länder: Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, Senegal, Uganda, Bangladesh, Indien, Mexiko och Peru. De länder som bedriver insamlingsverksamhet för att finansiera programverksamheten är: Australien, Holland, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA.

Det är främst i de 12 programländerna som vi kan prata om effekt eller impact. Det är i programländerna som organisationens strategier implementeras och det är där det går att följa den viktiga kedjan från input till impact, som sammanfattas enligt nedan:

Hittills har utvärderingen av organisationens aktiviteter varit inriktad på output och outcome, men utvärderingsarbetet håller på att förändras på en global nivå där resultaten samordnas och på nationell och lokal nivå där resultaten samlas in. Rapporteringen av resultat rör sig mot rapportering av effekt/impact.

(4)

Hungerprojektet Sverige (THP-S) är en liten professionell insamlingsstiftelse, med få anställda.

Stiftelsens ändamål är att lämna understöd och utbilda genom information och projektverksamhet, stödja hjälpmedelsverksamhet och främja vetenskaplig forskning. Målsättningen för THP-S såväl som den globala verksamheten är att skapa världsomfattande åtaganden för att avskaffa hunger och fattigdom.

Hungerprojektet globalt håller på att förändras, en process som har initierats av insamlingsländerna, som önskar att vara mer självständiga från det globala kontoret. THP-S har en aktiv roll i denna förändringsprocess. Hur det globala nätverket kommer att organiseras, och hur arbetet mellan det globala kontoret, insamlingsländerna och programländerna kommer att fördelas i framtiden är inte fastställt, men under utveckling. Målet med omorganisationen är att organisationen lättare ska kunna mäta och kommunicera effekten av insatserna i programländerna. Den globala strukturen som den ser ut i dagsläget sammanfattas i modellen nedan:

Den globala styrelsen

Den globala styrelsen består av framstående individer som arbetar med utvecklingsfrågor, policyarbete och demokrati- & affärsfrämjande, där ingår även den globala VD:n. En styrelsemedlem från den svenska styrelsen sitter även i den globala styrelsen. Syftet med styrelsen är att leda den globala organisationen. De sätter strategi och mål; godkänner budget och policy;

arbetar med revisionsfrågor; säkrar organisationens tillgångar och anställer och rådgör med den globala VD:n.

(5)

PCAC (Partner Country Advisory Council)

PCAC är ett råd där insamlingsländerna ingår för att ge den globala styrelsen insyn och input kring arbetet i insamlingsländerna, och för att ge insamlingsländerna möjligheten att granska den globala budgeten. Rådet består av två medlemmar från den globala styrelsen och nio medlemmar från insamlingsländerna. Rådet underlättar samarbetet inom nätverket och driver utvecklingen framåt.

Globala kontoret

Hungerprojektets globala huvudkontor ligger i New York. Här sitter den centrala ledningen för organisationen, arbetsledningen och administrativ personal för Hungerprojektet globalt. Förutom att arbeta med insamling i USA så stödjer det globala kontoret insamlingsländerna med uppföljning och utvärdering. Globala kontoret arbetar även med metod- och strategiutveckling. Huvudkontorets roll inkluderar även bland annat informationsspridning, global kommunikation, strategisk och operationell planering, finansiell övervakning och samordning av insamlade medel. Det globala kontoret har olika avdelningar för de olika uppgifterna.

Insamlingsländerna: Insamlingsländerna är fristående ideella organisationer som verkar inom det globala nätverket Hungerprojektet (enligt avtal) och kontrolleras av nationella styrelser.

Insamlingsländerna organiseras och verkar inom ramen för lagstiftningen i respektive land. Det primära syftet med insamlingsländerna är insamling och påverkansarbete. Insamlingsländerna övervakar och ger input på det utvecklingsarbete som sker på det globala kontoret och spelar även en mycket viktig roll för kommunikationen och påverkansarbetet inom Hungerprojektet globalt.

Programländerna: Hungerprojektets väletablerade underifrånperspektiv (bottom-up approach) innebär att varje organisation, samhälle och programland ses som starka och kapabla aktörer som själva äger lösningen på problemen med kronisk hunger och fattigdom. Programländerna är registrerade legala enheter inom nätverket Hungerprojektet och guidas av så kallade National Advisory Councils (NACs). I regel anställs programlandscheferna av det globala kontoret men arbetar i respektive programland (undantagen är Indien och Mexiko, som är mer självständiga från det globala kontoret). Syftet med NAC är att personer med lokal kännedom och med tidigare relevanta erfarenheter från bistånds- och utvecklingsarbete ska leda arbetet i programländerna framåt och knyta viktiga kontakter inom olika statliga institutioner. Det globala kontoret har huvudansvaret för programländerna men det pågår diskussioner kring hur det framtida arbetet inom nätverket ska organiseras.

(6)

Den globala revisionskommittén

Revisionskommittén övervakar finansiella ärenden och presenterar budget, revisions och handlingsplaner för den globala styrelsen. I denna kommitté sitter en styrelsemedlem från Hungerprojektet Sverige.

Vilka strategier har ni för att uppnå era mål?

Hungerprojektet arbetar i partnerskap med människor i Afrika, Asien och Latinamerika för att utveckla effektiva så kallade bottom-up strategier. Våra strategier grundar sig i en förändringsteori (Theory of Change) som identifierar en kausal väg som leder till förändring och förbättrade levnadsförhållanden i de samhällen där Hungerprojektet är verksamma. Målet är att strategierna ska skapa självförsörjande samhällen, där Hungerprojektets insatser endast ska behövas under en begränsad tid och utvecklingen sedan ska kunna upprätthållas av lokalbefolkningen och lokala myndigheter eventuellt i partnerskap med andra lokala organisationer. Vår förändringsteori baseras på tre pelare, som tillsammans skapar en ledande, hållbar process. Det är en människocentrerad utvecklingsprocess som i praktiken till exempel kan innebära att ett kluster av byar i ett specifikt område i våra programländer kan nå FN:s millenniemål.

Grundpelare

I vårt arbete utgår vi alltid från dessa tre grundpelare:

1. Social mobilisering – För att förändra hela samhällen krävs en vision. Därför använder Hungerprojektet en workshop som kallas Vision, Commitment & Action. Här mobiliseras stora grupper av människor som tillsammans kan formulera sin vision och arbeta för att förändra sina samhällen.

2. Jämställdhet - Hungerprojektet riktar insatser direkt mot kvinnor för att en stor del av världens problem beror på att kvinnor inte har samma sociala ställning som män. När kvinnor får makt och rätt att fatta beslut förändras hela samhällen.

3. Samarbete med lokala myndigheter – Många människor i våra program känner inte till de rättigheter de har enligt lag. Vi organiserar människor på bynivå, utbildar dem om deras rättigheter och förbättrar relationen mellan invånare på olika politiska nivåer, så alla får möjligheten att utnyttja de resurser som de är berättigade till.

(7)

Kärnvärden

Hungerprojektets tio kärnvärden genomsyrar alla utvecklingsstrategier:

1. Människovärde

Alla har rätt till ett liv utan hunger och fattigdom. Alla har potential till att förändra sina liv.

2. Jämlikhet

Vi strävar efter att skapa samhällen där varje människa har lika värde och kvinnan är självständig.

3. Egenmakt (empowerment)

För att var och en ska kunna ta sig ur sin hunger och fattigdom krävs självtillit och kapacitetsuppbyggnad, både av den enskilda individen och av större samhällen.

4. Resultat

Att avskaffa kronisk hunger kräver åtgärder som genererar storskaliga systemförändringar. Vi måste regelbundet bedöma vår påverkan inom utvecklingen av den sociala, politiska och ekonomiska miljön.

5. Partnerskap

Hunger och fattigdom berör inte enbart ett enskilt land utan bör behandlas som globala frågor. Vi måste lösa dem som världsmedborgare.

6. Hållbarhet

Våra metoder för att avskaffa hunger och fattigdom måste vara lokalt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara.

7. Social förändring

Vi avskaffar hunger och fattigdom med kvinnor i fokus och verkar även för att våra strategier tillämpas i länder över hela världen.

8. Holistiskt tillvägagångssätt

Hunger är förenat med en mängd andra områden, till exempel utbildning, ekologi och social rättvisa. Det krävs att vi arbetar inom alla områden för att hållbar utveckling kan uppnås. Konkreta exempel

(8)

9. Decentralisering

Problemen bör arbetas med på både individ- och samhällsnivå. Åtgärderna är mest framgångsrika när besluten fattas nära invånarna. Detta kräver att de nationella och lokala myndigheterna effektivt samarbetar med invånarna.

10. Föränderligt ledarskap

För att avskaffa hunger krävs en ny typ av ledarskap – som arbetar med människor snarare än över dem.

Epicenterstrategin - Afrika

I Hungerprojektets programländer i Afrika används den så kallade epicenterstrategin för att mobilisera och utbilda människor på landsbygden. Det är ett koncept för samhällsutveckling och utbildning. Allt börjar med en byggnad som fungerar som ett samhällscenter. Byggnaden blir en dynamisk samlingspunkt för ett kluster av 10 till 15 byar, där människors grundläggande behov ska tillgodoses. Med grundläggande behov menar vi bland annat det som ingår i de åtta millenniemålen:

matsäkerhet, utbildning, jämställdhet, hälsa och miljö.

Epicentret drivs och ägs av befolkningen i det aktuella området och i snitt omfattar det ca 10 000 personer. Idag bedrivs epicenterstrategin i åtta länder: Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, Senegal och Uganda. Hungerprojektet har hittills mobiliserat ca 1.6 miljoner människor via 121 epicenter.

Epicenterstrategin omvandlar ett samhälle i hunger och fattigdom som ofta karaktäriseras av beroende, resignation och könsdiskriminering, till ett samhälle där människor tar ansvar för att avskaffa sin egen hunger och fattigdom. Epicenterstrategin ämnar väcka lokalt ledarskap genom att uppmuntra människor att hitta sin egen drivkraft och självförtroende och börja utveckla sitt samhälle utifrån det aktuella områdets behov och förutsättningar. Målet är att samhället ska uppnå självförsörjning, dvs. att ett epicenter kan finansiera och organisera sina aktiviteter med egen kraft utan stöd och hjälp från Hungerprojektet. För att avgöra om ett samhälle är självförsörjande eller inte utgår Hungerprojektet från ett 50-tal indikatorer som behöver vara uppfyllda för att man ska klassa ett epicenter som självförsörjande. Vägen till självförsörjning beräknas ta ca 8-10 år.

(9)

Planlösning epicenter

Själva epicenterbyggnaden, som är en viktig del av strategin, är en L-formad byggnad där människorna i området ska kunna tillgodose sina grundläggande behov inom de områden som täcks av millenniemålen. Utvecklingen inom epicenterstrategin sker i fyra faser och varje fas innefattar särskilda aktiviteter för att hålla uppe deltagarnas aktivitetsnivå. Strategin kräver att deltagarna är drivande i sina roller som ansvariga för förändringen. Hungerprojektets erfarenhet är att om människor inom epicentret själva genomför förändringarna så blir förändringarna hållbara och långsiktiga. Epicentret styrs av en demokratiskt vald epicenterkommitté och ägs av befolkningen i området. Nedan beskrivs varje fas i korthet:

1. Mobilisering. Mobilisering av byar kring självförsörjning, de tar sedan fram en gemensam vision om en framtid fri från hunger och fattigdom. Det främsta verktyg som Hungerprojektet använder här är de så kallade Vision, Commitment & Action (VCA) – workshops.

2. Brytpunkten. Samverkan mellan ett flertal byar som har mobiliserats har etablerats.

Epicenterbyggnaden byggs av invånarna själva och målet är att skapa en tydlig brytpunkt från det gamla till det nya sättet att samverka och leva. Epicenterbyggnaden innehåller bland

(10)

annat matförvaring, en mikrokreditbank, sjukvårdsklinik, bibliotek, förskola och rum för utbildning. När byggnaden är på plats symboliserar den ett lyckat samarbete, självförtroende och möjligheter till en framtida självförsörjning i området.

3. Framsteg på alla fronter. Under fas tre etablerar och genomför människorna i epicentret en rad grundläggande program och utvecklar viktiga samhällsfunktioner. Det går ut på att sammanföra den sociala och fysiska infrastrukturen för bestående resultat, exempelvis att förse hälsokliniken med sjuksköterskor och förskolan med lärare. Framsteg på alla fronter är ledordet, där en viktig del av arbetet går ut på att bygga upp en direktrelation med lokala politiker.

4. Självförsörjning. Den fjärde och sista fasen kallas självförsörjningsfasen, det är under denna fas som epicentrets ekonomi utvecklas och epicentret börjar generera pengar. Vidare stärks epicenterkommittén och kommittén förbereds för att helt och hållet ta över epicentret för att själva driva utvecklingen vidare. För att uppnå denna fas krävs bland annat att dessa faktorer uppfylls:

- Invånarna i epicentret tar egna initiativ och är självgående i sitt arbete med att avskaffa sin hunger.

- Ledarskapet i epicentret är effektivt, jämställt och kompetent. Ledarna är demokratiskt valda och det råder transparens inom epicentret.

- Kvinnorna har ett stärkt självförtroende och har fått utrymme att utvecklas.

- Samhällscentret är färdigbyggt.

- Det finns tillgång till grundläggande resurser (utbildning, matsäkerhet, hälsa, mikrokrediter, vatten och sanitet).

- Det finns en officiellt certifierad och självförsörjande mikrokreditbank.

- Det finns tillräckligt med inkomst för att täcka utgifter och för att säkerställa fortsatt tillväxt.

Det finns alltså en stabil grund för utvecklingen i området. Den sociala infrastrukturen, med kommittéer och samarbeten, som vuxit fram under utvecklingsfaserna, är bestående.

Människor i området äter minst tre mål om dagen, det odlas ett flertal olika näringsrika grödor, och om det skulle bli torka eller om regnperioden försämrar vägarna finns mat att tillgå i den gemensamma matbanken.

(11)

Kvinnors ledarskap - Indien

Indien står som världens största demokrati inför stora utmaningar för att avskaffa hungern och fattigdomen i landet. Precis som i många andra länder är hunger och fattigdom som mest utspritt på landsbygden, där de största utmaningarna finns inom hälsa, utbildning, näring, befolkning och miljö. Utmaningar som kvinnor bär det främsta ansvaret för. För att kunna mobilisera människor för att arbeta mot en hållbar utveckling krävs att kvinnor får ta en betydande plats i det indiska samhället. Enligt indisk lag ska 30 % av platserna i Panchayats (byråd) vara reserverade till kvinnor. I teorin innebär det att över en miljon kvinnor i Indien skulle kunna ha en betydande position i samhället, men i praktiken ser det annorlunda ut. Många kvinnliga politiker får utstå hot och våld från både sin egen familj och andra bybor, som anser att kvinnor inte kan eller ska utföra männens jobb. Hungerprojektet arbetar därför med att informera och mobilisera kvinnor för att de ska kunna ta den plats som de har en laglig rätt till. Sedan fortsätter Hungerprojektet med att arbeta kontinuerligt och vara ett stöd för de kvinnor som vill ställa upp i valet under den femåriga mandatperioden de har blivit invalda till.

(12)

- År 1: Ta steget och bli ledare Här får de folkvalda kvinnorna genomgå en 3-dagars workshop som kallas Women’s Leadership Workshop. Där får de bl a lära sig om sina rättigheter och skyldigheter som folkvald, stärka sitt självförtroende och skapa en vision och planer för vad de vill förändra under sin mandatperiod.

- År 2: Leda och utveckla Här arbetar Hungerprojektet med kvinnliga ledare för att skapa

’bottom up’ strategier så att byarna ute på landsbygden ska kunna tillgodose sina grundläggande behov, som till exempel tillgången till rent vatten. Det handlar även om att utvärdera och skapa planer för att ta vara på de resurser som finns, t ex via myndigheter.

- År 3: Skapa nätverk Hungerprojektet stöttar kvinnor att starta nätverk på distrikts- och statlig nivå för att kunna motverka byråkratiska hinder.

- År 4: Ändra policies, leverera resultat Här fokuseras arbetet på att försäkra att planer och policyförändringar som har tagits fram implementeras framgångsrikt.

- År 5: Driva valkampanj Hungerprojektet driver intensiva kampanjer för att få fler kvinnor att ställa upp som kandidater och få fler kvinnor att rösta i det kommande valet.

Hungerprojektets strategi i Indien utgår alltid från fyra pelare, som grundar sig i tanken om att stärka kvinnors ledarskap genom kapacitetsbyggande program, som även är till för att skapa en positiv miljö så att ledarskapet ska bli effektivt. Dessa fyra pelare är:

1. Stärka kvinnors ledarskap genom valkampanjer, för att kvinnor ska bli betydelsefulla förändringsagenter. Det görs genom löpande workshops och utbildningsprogram.

Hungerprojektet uppmuntrar även folkvalda kvinnor att upprätta nätverk för erfarenhetsutbyte.

2. Arbeta med att effektivisera panchayat (byråden) genom att mobilisera Gram Sabha (generalförsamlingen) och utveckla förslag på mikronivå i Panchayats.

3. Påverkansarbete gentemot allmänheten – genom mediesamarbeten, workshops för

journalister, utdelning av Sarojini Naidu Priset för bästa rapportering av folkvalda kvinnor i Panchayats. Samarbete med Indiens regering och nationell media.

4. Bygga allianser för påverkansarbete och kampanjer – genom att arbeta med partnerskap med andra organisationer, för att skapa ett forum för att främja jämställdhet i lokala styren, och för att bygga nationella plattformer för att främja en decentralisering.

5. Stärka lokal demokrati och motverka diskriminering av kvinnor

(13)

Bangladesh

Hungerprojektet Bangladesh arbetar främst med tre områden: Stärka den lokala demokratin, främja ledarskap bland unga och motverka diskriminering av kvinnor. I Bangladesh är Hungerprojektet landets största volontärbaserade organisation med ca 270 000 lokala volontärer. 60 procent av volontärerna är kvinnor och volontärerna arbetar i sin tur i kluster av byar, nära lokala politiker för att uppmuntra decentralisering och en ökad tillgång till resurser, för att säkra tillgången till bland annat sanitet. THP-B arbetar även med utbildningar som fokuserar på genusfrågor och kvinnors ledarskap. De som tar del av våra utbildningar fortsätter ofta att engagera sig i Hungerprojektet och arrangerar i sin tur workshops och möten, som behandlar ämnen som undernäring, könsdiskriminering och korruption.

Mexiko

I Mexiko arbetar Hungerprojektet för att stärka kvinnans position i samhället och göra ursprungsbefolkningens röster hörda. Precis som i Bangladesh och inom epicenterstrategin börjar arbetet med att samla ett kluster av byar för att öka områdets politiska och ekonomiska påverkanskraft. Den sociala mobiliseringen initieras av en så kallad Vision, Commitment & Action workshop. I Mexiko arbetar Hungerprojektet i partnerskap med lokala myndigheter och andra ideella organisationer för att kunna nå ut till så många som möjligt i ett specifikt område, målet är att skapa fungerande samarbeten med civilsamhället i varje delstat. Hungerprojektet i Mexiko etablerar samarbeten mellan studenter på ett av landets främsta universitet, och kvinnor på landsbygden. Kvinnorna får hjälp med exempelvis ekonomiska och juridiska aspekter kring det egna företagandet.

Peru

Hungerprojektet har ingen egen strategi för verksamheten i Peru, utan arbetar istället i partnerskap med organisationen Chirapaq (Center for Indigenous Peoples’ Cultures of Peru). Chirapaq arbetar med att stärka nätverk av kvinnor och unga från ursprungsbefolkningen, så att de i sin tur kan främja ursprungsbefolkningens politiska och kulturella rättigheter. Chirapaq representerar 37 olika språkgrupper från 14 stater i Peru.

(14)

Hungerprojektet Sverige

THP-S har nyligen ändrat sin strategiska riktning. Under en endagsworkshop som ägde rum hösten 2013, arbetades en ny 5-års strategi fram. Strategin är starkt sammanlänkad med det globala Hungerprojektets vision, strategi och mål. Strategin ligger även väldigt nära FN:s millenniemål och den svenska regeringens strategi Politik för en global utveckling (PGU).

Under de kommande tio åren har Hungerprojektet Sverige som mål att växa och bli en medelstor ideell organisation, väl förankrad i det svenska samhället och inom det svenska biståndssamfundet.

Vi ämnar bli den organisation som journalister vänder sig till när de behöver information om hur man på bästa sätt arbetar med att avskaffa hunger och fattigdom. Genom epicenterstrategin kommer vi kunna demonstrera att vi har en unik, kostnadseffektiv metod som kan replikeras på andra platser som finansieras av svenska biståndsmedel.

Vi har ett antal starka partnerskap med företag, organisationer och entreprenörer, varav alla är hängivna i arbetet med att avskaffa hunger och fattigdom. Tillsammans kan vi visa att hunger och fattigdom bara kan avskaffas om man arbetar i partnerskap med människor och tillsammans med större samhällsinstitutioner. Målet är att andra organisationer i Sverige ska se Hungerprojektet som en förebild. Effekten av vårt arbete och våra okonventionella arbetsmetoder med att stärka individers egenmakt, hoppas och tror vi kommer att bli erkända och respekterade.

Vi är övertygade om att lokala gräsrotsstrategier där de människor som påverkas av utvecklingen själva leder den, är det mest effektiva sättet att arbeta för en hållbar utveckling. Hungerprojektets tankesätt går just nu igen i diskussionerna kring post-2015, många är överens om att det krävs integrerade gräsrotsstrategier och inte enskilda punktinsatser för att driva en hållbar utveckling. Det krävs att man investerar i det lokala civilsamhället för att utvecklingen ska framåt på ett hållbart och effektivt sätt. En viktig byggsten är även att garantera att kvinnor får en röst och får inflytande. Om kvinnliga bönder hade samma resurser som män skulle antalet hungriga minska med 150 miljoner.

Det är därför Hungerprojektet inom alla strategier satsar på jämställdhet och på att stärka kvinnor och flickor.

(15)

Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål?

Sverige

Hungerprojektet Sverige har växt avsevärt under de senaste åren, både gällande intäkter och i personalstyrka. Hungerprojektet Sverige har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö, Sveriges tre största städer. Under 2011 öppnade Hungerprojektet ett nytt kontor i Göteborg, som har gett organisationen möjligheten att skapa ett bredare kontaktnät i Sverige, vilket också har resulterat i nya investerare och samarbetspartners. Under 2012 ökade även personalstyrkan från 4 till 6 personer. Intäkterna ökade 2012-2013 från 12,4 miljoner kronor till 14,6 miljoner kronor. Under 2011 ansökte Hungerprojektet Sverige om att bli ramorganisation till Sida. Tyvärr blev organisationen inte en av de nya ramorganisationerna, men processen öppnade många dörrar och har lett till en fördjupad dialog med SIDA och andra aktörer inom svenska biståndsbranschen.

Under våren 2014 var Hungerprojektet även en av de inbjudna organisationerna, som deltog i en dialogprocess med UD för att ta fram regeringens nya biståndsplattform.

Årliga verksamhetsplaner styr organisationens arbete, vilka i stort följer organisationens strategiska plan. I Sverige finns det väl utvecklade rutiner för finansiering, planering, implementering, uppföljning och rapportering på projektnivå, som uppfyller kraven från bland annat Forum Syd, Radiohjälpen och PostkodLotteriet. Ansvaret för den institutionella insamlingen innehar VD:n och ytterligare en anställd. Hittills har Hungerprojektet Sverige inte utarbetat en plan för att stödja påverkansarbetet i programländerna, men i praktiken arbetas det med olika aktiviteter som är relaterade till påverkansarbete och informationsspridning i programländerna.

I Sverige finns en kommunikationsplan som togs fram i början av 2013, på uppdrag av styrelsen.

Styrelsen och VD:n arbetar även för att publicera debattartiklar ett par gånger om året, för att se till att vara en del av den allmänna debatten. Hungerprojektet Sverige har goda möjligheter att utveckla sin kommunikation. Samarbetet med investerare, sponsorer, studenter och redan engagerade volontärer och ambassadörer bör och ska utvecklas än mer. Styrelsen och de anställda på Hungerprojektet Sverige informerar aktivt om Hungerprojektet till exempel genom seminarier, möten och debatter. Inom organisationen finns det även framstående nätverk, Det Goda Nätverket, en sammanslutning av kvinnliga ledare, som på volontärbasis bidrar till att öka insamlingen och kännedomen av Hungerprojektet.

(16)

Hungerprojektets aktiviteter och samarbeten utvärderas löpande för att på ett effektivt sätt kunna utveckla insamlingen och stärka THP-S varumärke. Hungerprojektet strävar efter att vara en organisation som är öppen för att lära sig nya saker och som är öppen för nya kreativa metoder.

För att Hungerprojektet Sverige ska kunna nå visionen som har satts för de kommande fem åren (2014-2018), behöver vi:

1. Utveckla vår styrka och kapacitet i att implementera gräsrotsprogram genom att:

- Skifta Hungerprojektet Sveriges roll från huvudsakligen en insamlings- och informationsspridande organisation, till att vara mer involverande i direktstrategi, planering, implementering samt uppföljning i de programländer som Hungerprojektet Sverige samarbetar med.

- För att samla in pengar från stora svenska och europeiska institutioner måste vi visa att vi har ett väl fungerande utvärderings- och uppföljningssystem för de projekt som vi stödjer.

Effektrapporten är ett steg i rätt riktning.

- Fokusera på att fördjupa våra samarbeten med ett antal utvalda programländer. Idag arbetar Hungerprojektet Sverige i partnerskap med: Ghana, Etiopien, Moçambique och Uganda i Afrika, samt i Indien och Bangladesh i södra Asien. Samarbetet bör inkludera stöttning i till exempel lokal insamling från Svenska ambassader eller från stora svenska företag aktiva i våra partnerländer.

- Vi behöver även utveckla samarbetet med det globala kontoret för att bli mer involverade i strategiarbetet och implementeringen av organisationens program globalt.

2. Stärka vår insamlingskapacitet genom att:

- Bredda vår investerarbas i Sverige bland våra målgrupper: företag, entreprenörer, framgångsrika kvinnor och socialt engagerade unga människor.

- Öka den institutionella insamlingen och öka antalet samarbeten med andra organisationer och/eller företag när de kan bidra till att vi stärker vår möjlighet till att kunna söka institutionella medel.

- Engagera och försäkra oss om fortsatt stöd från våra nuvarande investerare.

- Fördjupa och fokusera deltagandet i våra tematiska nätverk, främst för kvinnligt ledarskap, mikrofinans och entreprenörskap.

(17)

- Skapa nätverk för våra investerare och entreprenörer i våra programländer, så att de kan mötas och lära sig av varandra. Det innebär även ökade affärsmöjligheter för företag och entreprenörer i våra programländer, speciellt på de platser där våra epicenter har nått självförsörjning.

- Förnya och öka antalet styrelsemedlemmar, med målet att rekrytera nya medlemmar med de egenskaper som krävs för att organisationen ska leva upp till visionen och de mål som har satts upp för organisationen.

- Fokusera våra kommunikativa aktiviteter till forum där våra målgrupper är aktiva, framförallt i kanalerna: social och digital media.

För att kunna göra storskaliga satsningar i våra programländer och öka epicenterstrategins trovärdighet och replikerbarhet, så behöver vi öka insamlingen i Sverige. Insamlingen har ökat stadigt de senaste tio åren. Med en genomsnittlig tillväxt på mellan 15 % - 20 %, bör vi nå insamlingsmålet på ca 30 miljoner kronor år 2018. Enligt FRII pekar mycket på att det finns en vilja hos allmänheten och marknaden att ge pengar till ideell verksamhet, vilket är en möjlighet för Hungerprojektet att öka i insamling. Det krävs dock ett större erkännande från den svenska allmänheten. Därför är det viktigt att vi blir mer kända. Inom följande sektorer finns det möjligheter att växa: företag, entreprenörer, statliga organisationer och institutioner, privatpersoner och privata stiftelser

Individer (allmänheten) är inte dem vi i första hand vänder oss till, dock kommer vi att fortsätta med påverkansarbete och utbildning (främst riktat mot unga studenter) om FN:s Millenniemål och post- 2015 agendan, samt informera om Hungerprojektets framgångsrika utvecklingsmodeller. Vi kommer även att fortsätta att vara aktiva i den internationella biståndsdebatten. Hungerprojektet Sverige visar att det sker framsteg i programländerna i enlighet med de strategiska mål som har formulerats. Hungerprojektet Sverige strävar hela tiden efter att öka sin insamlingskapacitet, bland annat genom att medverka på aktiviteter hos FRII samt kurser hos Forum Syd och SIDA.

Globalt

Hungerprojektet har 319 anställda i 22 länder, varav 270 arbetar i de 12 programländerna. Alla är lokalt anställda och har god kännedom av lokala utmaningar och problem. I samtliga länder arbetar vi i partnerskap med statliga institutioner, företag och andra organisationer. Dessa samarbeten ger oss möjligheter vi inte skulle ha på egen hand. Vi samarbetar bland annat med BRAC, Citigroup, UNDEF och Yale University globalt. Stiftelser och företag har en stor betydelse för insamlingen,

(18)

men fördelningen ser olika ut i de olika insamlingsländerna. Insamlingen globalt var 2013 strax under 20 miljoner USD.

De övergripande målen för globala Hungerprojektet formuleras och följs upp av det globala kontoret. Om organisationsnätverket blir mer platt, skulle arbetet som utförs i alla insamlings- och programländer blir än mer transparant och lättare att utvärdera både internt och externt. Det är viktigt att det tydligt går att följa utvecklingskedjan från input till effekt/impact. Då kan våra investerare på ett tydligt sätt uppleva att de bidrar till målet att avskaffa hunger och fattigdom till 2030. För att kunna utvärdera och utveckla programverksamheten på bästa sätt strävar organisationen efter att ta in externa parter som med objektiva ögon får bedöma hur Hungerprojektets arbete i programländerna fungerar och vad det resulterar i.

Ett exempel på en sådan extern utvärdering är när McKinsey & Co skickade ett team till Uganda för att utvärdera effekten av vår epicenterstrategi. I rapporten från 2009 ”A Change to believe in”

skriver de: " Hungerprojektet ger inte bort allmosor. Denna princip är ett kraftfullt verktyg för att helt kringgå risken (som de flesta ideella organisationer möter) att skapa bidragsberoende ... En av de största utmaningarna i att stödja utvecklingen i fattiga samhällen är att förflytta sig till en punkt där människor kan upprätthålla förändringen själva. Hungerprojektet verkar ha knäckt denna kod. "

Hur vet ni om er organisation gör framsteg?

Hungerprojektets arbete drivs framåt av mål och delmål som sätts upp för programverksamheten i respektive land varje år. Vi följer upp och anpassar mål och delmål efter output-indikatorer, alltså de troliga eller uppnådda resultaten som uppkommit på kort eller medellång sikt. Vi har ett välutvecklat system för uppföljning och utvärdering av programverksamheten som nu håller på att utvecklas ytterligare för att även kunna mäta impact/effekter på lång sikt.

Inom det globala nätverket finns det ett Monitoring & Evaluation (M&E) – team, alltså ett uppföljnings- och utvärderingsteam som består av sjutton personer från programländerna, globala kontoret och partnerländerna. Ofta är det en anställd per programland som har ansvaret för M&E, och teamet är därför en viktig samarbetsplattform för att de anställda ska kunna få stöd och råd från kollegor från andra kontor. Teamet ansvarar även för att utveckla och förbättra utvärderingssystemet. Allt samordnas via det globala kontoret och Hungerprojektet arbetar med systematiskt lärande och förbättringsarbete för att hela tiden effektivisera våra metoder för

(19)

uppföljning. Varje år tas en plan för utvärderingsarbetet fram och varje kvartal utvärderas aktiviteterna med hjälp av ett poängsystem som presenteras i form av grafer och diagram, som sedan används i återkopplingsmöten med volontärer och anställda för att diskutera resultaten och hur arbetet ska fortskrida på bästa sätt. I systemet ingår även ett spårningssystem som används dagligen för att kontrollera spridningen av aktiviteter i området där Hungerprojektet arbetar. En gång i halvåret anordnas ett möte för att utvärdera hur utvecklingen fortskrider och hur långt ifrån delmålet man befinner sig, till exempel ett epicenter.

M&E systemets styrkor är bl a det stabila rapporteringsramverket; att indikatorspårning sker varje kvartal, att det finns stora mängder data, ett välfungerande M&E-team, en fungerande kommunikationsstruktur och de pågående externa och interna utvärderingarna. M&E systemet har även en del svagheter; exempelvis finns en diskrepans mellan den allokerade budgeten för M&E och faktiska kostnader, speciellt när det gäller utvärdering. Vidare finns det tekniska brister, för starkt fokus på resultat på output-nivå (de produkter och tjänster som en insats resulterar i), det finns även ett påtagligt kunskapsgap mellan de volontärer som samlar in information och M&E – teamet och det finns inkonsekvenser mellan uppföljningsmetoder, indikatortolkningar och data.

Hungerprojektet är medvetna om dessa brister och ett omfattande arbete pågår för att förbättra arbetet med uppföljning och utvärdering av programmen.

För att illustrera hur Hungerprojektet arbetar med M&E kommer vi ge exempel på två delmålsättningar.

Delmålsexempel 1: Stärka kvinnor

För att kunna avgöra om organisationen gör framsteg inom området stärka kvinnor används ett poängsystem som mäter förändringar inom fem nyckelområden: tid, resurser, ledarskap, inflytande och inkomst. Frågor som organisationen ställer är bland annat; Har fler kvinnor startat inkomstgenererande verksamheter? Skickar familjerna i området sina döttrar till skolan i samma utsträckning som sina söner? Inom dessa områden finns det ett antal indikatorer som jämförs med resultat från hushållsundersökningar, kvartalsrapporter från olika epicenter, intervjuer av olika grupper och siffror från epicentret, mikrobanken och hälsoklinken. Några exempel på indikatorer som används är; antal kvinnor som äger mindre företag och förhållandet mellan antal flickor och pojkar som är inskrivna i grundskolan.

(20)

Delmålsexempel 2: förbättra jordbruksproduktivitet och bygga upp ett klimatskydd för småskaliga bönder

För att avgöra om organisationen gör framsteg inom ovanstående område används hushållsundersökningar. En indikator är till exempel antal hushåll som implementerar riskhämmande metoder för att öka jordbrukets motståndskraft för klimatförändringar, alltså antal hushåll som vidtar åtgärder att skydda sitt jordbruk. En ytterligare indikator är att det finns en funktionell matbank. En välfungerande matbank innebär att epicentret kan klara torka, missväxt och andra katastrofer med hjälp av matbanken. Inom epicenterstrategin finns totalt 52 indikatorer som avgör om utvecklingen går framåt. För att ett epicenter ska bedömas vara i fas 3 krävs framsteg på alla fronter, att det tydligt går att avgöra att arbetet har gett resultat. Med denna modell illustreras hur utvärderings- och övervakningsarbetet fungerar inom epicenterstrategin, exemplet visar en förenklad resultatmodell inom matsäkerhet och jordbruk:

Case: Indien

Hungerprojektet i Indien arbetar med lokala partnerorganisationer som implementerar programmen på lokal nivå. Övervakningen av partnerorganisationerna sker på 2 nivåer: 1) Fältövervakning och genom att spåra alla programaktiviteter som genomförs där diverse parametrar ska uppfyllas för varje aktivitet som anordnas av partnerorganisationen. 2) Personal från Hungerprojektet Indiens

(21)

delstatskontor besöker och övervakar ständigt fältaktiviteterna som utförs av partnerorganisationerna.

Partnermöten anordnas regelbundet i varje stat minst två gånger per år, för att utvärdera, planera och implementera programaktiviteter. Mötena är till för att granska hur partnerorganisationerna har arbetat med implementering och undersöka vilken kvalitet utförda aktiviteter har haft under den senaste perioden. Nödvändiga förändringar och korrigeringar görs därefter.

M&E-teamet och Hungerprojektet Indien arbetar med att utveckla en mall (logframe) som ska inkludera standardiserade nyckelindikatorer på outcome-nivå vid interventioner och aktiviteter, som ska samlas in på nationell nivå från och med 2014. Resultatet av en sådan datainsamling kommer således först under 2015. Just nu pågår en process för att förenkla terminologin kring organisationens aktiviteter och namnindikatorer. En stor förbättring i arbetet kommer ske när outcome-indikatorer läggs till i utvärderingsarbetet.

Vad har ni åstadkommit så här långt?

För att få en uppfattning av vad Hungerprojektet har åstadkommit så här långt presenterar vi dels övergripande nyckeltal, exempelberättelser från våra program samt mer detaljerade exempel på vad vi har åstadkommit i Ghana och Indien.

Övergripande nyckeltal

Hungerprojektet har bedrivit programverksamhet sedan 1990.

- I slutet av 2013 nådde vi ut till 19,6 miljoner människor i 17 318 byar i 12 länder.

- I Afrika når vi ut till 1,6 miljoner människor, i Indien 13,5 miljoner människor, i Bangladesh 4.6 miljoner människor och Latinamerika 21 000 människor.

- Hittills har 4,1 miljoner människor deltagit i Vision Committment & Action workshops i de 12 programländerna.

- Under 2013 var 71 498 kvinnor och män aktiva inom mikrofinansprogrammet och deltog i utbildningar samt lånade och sparade i epicentrets mikrokreditbank. Av dessa var 80 % kvinnor.

(22)

Effekten av dessa nyckeltal är svårare att åskådliggöra, men som nämns ovan arbetar Hungerprojektet med att ta fram standardiserade nyckelindikatorer på outcome-nivå.

Berättelser från programverksamheten

Berättelser från våra program ger en uppfattning av den effekt som våra insatser haft på individnivå.

Delma Jean, Burkina Faso

Delma Jean, jordbrukare och medlem i epicentret i Bissiga i Burkina Faso, vittnar om hur hans liv har förändrats efter han deltagit i Hungerprojektets utbildningar.

”Epicentret erbjuder Vision Commitment Action workshops för att stärka vår organisatoriska förmåga. Vi får även utbildning inom våra respektive områden. Jag har fått lära mig om mikrodosering och ekologisk gödselproduktion. Förr kunde jag inte producera mer än tio säckar majs per hektar. Därför var jag fattig i många år. Tack vare att jag använde sig av ny kunskap kunde jag öka min produktion. Nu får jag 35 säckar majs per hektar. Hungerprojektet i Burkina Faso har på så vis bidragit till min och andra jordbrukares framgång. Idag förvarar jag min skörd på kornvindar och min familj är välnärd. Genom att sälja överskottet kan jag bekosta min familjs utgifter och förbättra mina levnadsvillkor. Nu bor jag i ett ordentligt hus och kan hålla mina två barn i skolan, vilket är en bedrift för en småskalig jordbrukare som jag.”

Comfort, Ghana

Comfort är 53 år, änka, har 4 barn och bor i samhället Oboadze nära Taido epicenter i Ghana. År 2000 utbildades hon av Hungerprojektet till att börja arbeta som volontär för Women’s Empowerment Program (WEP) och i ett senare skede även som assistent i förskoleverksamheten.

Efter att hon hade fått utbildning jobbade Comfort i områdets förskoleverksamhet på ideell basis fram till 2009, när hon rekryterades av ”Ghana Education Service” och blev chef över hela verksamheten. Tack vare Comforts insatser blev epicentrets verksamhet förmånstagare i programmet ”Ghana National School Feeding Programme”, som ska öka och belysa värdet av en väl sammansatt och näringsrik kost till alla barnen på epicentret. Utöver detta starka engagemang i sitt område har Comfort blivit utsedd till sekreterare i kommittén för mikrokrediter vid epicentret i Taido. Hon är även diakon i Oboaze Pentecost Church där hon i sin tjänsteposition har kraften att nå hundratals kvinnor för WEP-aktiviteter i och utanför sitt distrikt. Utöver arbetet som lokal ledare och medarbetare inom förskoleverksamheten tillverkar Comfort även tvål och batikföremål.

Kunskaperna om hantverk i olika former fick hon efter att ha deltagit i en workshop i Hungerprojektets regi för WEP volontärer när WEP utbildningen avslutades. Genom att sälja sina

(23)

produkter i närområdet har Comfort kunnat använda sina besparingar för att installera el i sitt hem.

”Hungerprojektet har gjort mig till den jag är idag” säger Comfort avslutningsvis.

Kusom Kali - Indien

Kusom Kali är en folkvald kvinna från Madhya Pradesh, Indien. Hon kan inte läsa eftersom hon aldrig har fått möjlighet att gå i skolan, på grund av att hon var flicka. Efter att ha gått Hungerprojektets utbildningar för kvinnliga ledare ville hon göra förändringar i sin by, men på grund av hennes låga kast och det faktum att hon var kvinna var hon var tvungen att vara kreativ och tänka utanför boxen för att förändra sitt eget liv och sin närmaste omgivning. Hon identifierade ett behov som alla i byn hade, nämligen en plats för kremering. Fattiga familjer var tvungna att kremera sina nära och kära bakom sina hus. En särskild kremeringsmark var något som alla ville ha, så hon såg till att få markytan sanktionerad från regeringen och byggde kremeringsmarken. Hon använde sedan det stöd hon hade byggt upp bland människorna i byn för att se till att en skola byggdes för flickor. Detta förlängde flickornas utbildning från årskurs 5 till årskurs 8, med år 9 och 10 på väg att läggas till. Nu har flickorna i byn en skola de kan gå till även i de högre årskurserna.

Epicenterstrategin, Ghana

Under 2013 gjordes en pilotstudie i Ghana och Malawi som mätte resultat på outcome nivå. Syftet var att utvärdera uppnådda resultat på medellång sikt för att på så sätt kunna vidareutveckla M&E systemet till att även mäta långsiktiga effekter. Ghana och Malawi valdes ut som pilotstudier för att illustrera framstegen inom epicenterstrategin som implementeras i samtliga programländer i Afrika.

Insamlingen av data har främst skett via intervjuer med individer samt intervjuer i fokusgrupper. I varje land undersöktes fem slumpmässigt utvalda epicenters.

Vi väljer att fokusera på resultaten som uppnåtts i Ghana på grund av Hungerprojektets storskaliga satsning i landet. Målet med satsningen har varit att alla invånare i Östra regionen i Ghana ska ha gångavstånd till ett fungerande epicenter där de kan tillgodose grundläggande behov, för att kunna utvärdera mer specifikt vilka effekter epicenterstrategin har på lång sikt. M&E- teamet i Ghana har tillsammans med Hungerprojektets M&E-team skissat på ett flertal framstegsindikatorer som fungerar med den nuvarande teorin, metoden och programstrukturer.

Majoriteten av epicenterkommittéerna i Östra Ghana har under det gångna året uppvisat viktiga egenskaper som ledare. De har själva organiserat möten, drivit frågor kring och tagit egna initiativ till underhåll av epicenterbyggnaden, odling och mycket mer, utan inblandning från

(24)

Hungerprojektets volontärer och anställda. De har visat att de behöver hjälp och stöd i mindre utsträckning än tidigare. Dessa resultat visar att utvecklingen inom epicenterstrategin går framåt då det krävs att epicenterkommittéerna själva driver epicenterutvecklingen framåt. Social mobilisering och ledarskap är viktiga grundstenar inom epicenterstrategin. I Ghana är det idag sannolikt att 20,3% av befolkningen som lever i anslutning till ett epicenter lever i fattigdom (på mindre än 1,25 US Dollar per dag). För hushåll som inte har tillgång till ett epicenter ligger siffran på 24,1% enligt nämnda pilotstudie.

2008 påbörjades en extern utvärdering av den storskaliga satsningen i Ghana. En grupp forskare från Yale University, Innovations for Poverty Action (IPA) och University of Ghana genomförde då en förstudie med 4000 hushåll och över 20 000 individer. En uppföljningsstudie med samma individer startades 2013 och en rapport från denna studie beräknas vara klar i slutet av 2014.

Kvinnors ledarskap Indien

THP-I fyller en viktig funktion när det kommer till att utbilda och stärka kvinnliga byrådsrepresentanter. Strategin i Indien implementeras som nämnts ovan i femårscykler och mål och resultat utvärderas varje år. Från och med 2015 kommer THP-I kunna presentera än tydligare resultat inom kvinnors ledarskap på grund av den pågående utvecklingen av outcome indikatorerna.

I Indien har vi hittills utbildat över 83 000 folkvalda kvinnor. Under 2013 deltog 9 387 folkvalda kvinnor aktivt i våra utbildningar och workshops. Dessa kvinnor har bland annat kämpat för att öka antalet flickor i grundskolan och morverka våld mot kvinnor. Vidare har näringsutbildningar och program för matsäkerhet integrerats i samtliga sju delstater där Hungerprojektet arbetar.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :