Linköpings Kommun Utbildningsförvaltningen Förskolor Innerstaden
Förskolan Krypin, Stationsgatan 5
Trygghetsplan 2015-2016
mot diskriminering och kränkande behandling
Alla barn ska ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning ej heller för ålder och könsöverskridande identitet.
Vision
Alla barn ska känna sig trygga och inga former av diskriminering eller kränkande behandling ska förekomma.
All personal förväntas arbeta aktivt för att denna vision ska vara en konkret
vardag för alla våra barn i verksamheten.
Arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Redogörelse hur åtgärder för att främja lika rättigheter från föregående års plan har genomförts och dess effekter:
Vi har blivit mer medvetna kring vårt förhållningssätt och diskuterat gemensamt kring de åtgärder vi beslutade om i förra årets trygghetsplan både vad gäller genus, ålder och funktionsnedsättning. Vi hade en genuspedagog här en dag under höstterminen som observerade oss och gav oss feedback. Vi har blivit mycket mer medvetna kring vårt sätt att bemöta barnen genom att nämna dem vid namn eller
avdelningsnamn/gruppnamn och inte gruppera dem som stora/små eller flickor/pojkar.
Vi har också haft ett nära samarbete med specialpedagogen för att få tips och idéer kring hur vi kan ge de barn i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver för att kunna delta i verksamheten på deras villkor och få samma chans till utveckling som alla andra.
Vi har genomfört en internationell vecka där både barn och pedagoger tog med sig saker från andra länder/kulturer som barnen fick titta på/prova på att använda. Det blev bland annat kläder, bilder, souvenirer från olika länder och musikinstrument.
Barnen pratade om veckornas aktiviteter några veckor efter, men sen falnade intresset.
Vi tror att det kan ta flera gånger för att få veckan att kunna bli levande under en längre period efteråt.
Vi är mycket ute tillsammans båda avdelningarna och under föregående år hade vi barn på båda avdelningarna som var tre år och som då fick ha gemensam
Bornholmssamling för att känna gemenskap med varandra. Dessutom har barn från Luffaren vid flertal tillfällen fått äta mellanmål på Mjölnaren för att barnen ska få chans att lära känna varandra mer. Allt detta har gjort att vi ser att barnen från båda avdelningarna leker med varandra utomhus.
Vilka är våra positiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling?
Barnen leker tillsammans både flickor och pojkar. De kommenterar inte heller pojkar som har klänning eller rosa kläder på sig när de kommer till förskolan. Vi har både pojk-, flick-, och könsneutrala utklädningskläder och är noga med att bemöta kommentarer om barnen ifrågasätter att ett barn har på sig utklädningskläder som traditionellt sett ses tillhöra det motsatta könet. Vi lånar också böcker som handlar om att bryta könstereotypa roller. Det skapar diskussion i barngruppen som pedagogerna tar till vara.
Vi har en mångfald i barngruppen vad gäller utseende, språk och religion. Det är något som berikar och skapar nyfikenhet och diskussion bland barnen.
Barn i behov av särskilt stöd ges möjlighet att delta på sina villkor. Vi anpassar verksamheten så den ska passa den barngrupp vi har just då. Vi förklarar för barnen när någon behöver extra stöd/anpassning som kan upplevas som orättvist och barnen accepterar detta. Vi har också ett nära samarbete med specialpedagog och föräldrar för att stötta dessa barn i sin utveckling.
Vi benämner inte barnen som stora och små, detta för att visa på att alla barn är kompetenta. Vi samarbetar också över avdelningarna, framför allt utomhus, för att barnen ska känna gemenskap med alla. Detta kan vi se att de gör eftersom de leker tillsammans över åldersgränser och mellan avdelningar.
Vika åtgärder ska påbörjas eller genomföras för att främja barns lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder?
(i punktform)
Berika och ge mångfald i verksamheten genom att lyfta barns, pedagogers och vårdnadshavares likheter och olikheter som något positivt och eftersträvansvärt.
Kön
Att alltid tänka på vad vi erbjuder barnen för lekar/leksaker/lekkamrater – vi får till exempel aldrig förutsätta och ta förgivet att en pojke vill leka med bilar eller med de andra pojkarna i gruppen.
Fortsätta arbetet med att öka vår medvetenhet om hur vi tilltalar barnen, vilka ordval vi gör kring barnens kläder och så vidare.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskutera och reflektera mycket kring olika dilemman i personalgruppen, för att lyfta fram ett gemensamt förhållningssätt med grund i förskolans läroplan och värdegrund.
Vi informerar föräldrarna om hur vi vill ha vår och barnens arbetsmiljö på förskolan, och därmed också vad vi förväntar oss av dem när de befinner sig på förskolan.
Etnisk tillhörighet
Under vårterminen kommer vi att ha en internationell vecka för att tillsammans med barn och vårdnadshavare uppmärksamma och belysa olika kulturer, religioner, språk och etniska tillhörigheter.
Vi lånar böcker på biblioteket som belyser allas lika värde.
Religion eller annan trosuppfattning
Öka våra kunskaper om olika religioner för att kunna bemöta alla familjer på ett respektfullt sätt. Ett steg i detta blir att vi skaffar en speciell almanacka till förskolan som synliggör när religiösa högtider infaller samt vad de innebär.
Under vårterminen kommer vi att ha en internationell vecka för att tillsammans med barn och vårdnadshavare uppmärksamma och belysa olika kulturer, religioner, språk och etniska tillhörigheter.
Funktionsnedsättning
Vi anpassar verksamheten så att den blir tillgänglig för alla, oavsett behov.
Hjälpa barn med funktionsnedsättning in i gemenskapen och möta de andra barnens frågor och funderingar på ett naturligt och respektfullt sätt.
Sexuell läggning
Öka pedagogernas medvetenhet om sitt förhållningssätt för att kunna bemöta barnens frågor och funderingar kring olika sexuella läggningar på ett naturligt och icke- värderande sätt.
Ålder
Öka samspelet mellan barn i alla åldrar på förskolan, bland annat genom ökat samarbete mellan avdelningarna även vid lek inomhus.
Vi undviker uttryck som stora och lilla avdelningen eller att någon är stor respektive liten och vi uppmuntrar barnen att göra samma sak.
Förebyggande och förhindrande arbete mot kränkande behandling
Redogörelse hur åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling från föregående års plan har genomförts och dess effekter:
Vi har lånat böcker som belyser de olika diskrimineringsgrunderna och detta har upplevts positivt av både barn och pedagoger. Det har skapat diskussioner vid läsning som lett till frågor och nyfikenhet hos barnen.
Vi använder reflektionstiderna effektivt och har diskuterat saker som hänt i
barngruppen för att skapa en ännu bättre verksamhet och delge varandra våra tankar.
Vid händelser som berör barn och deras känsla av trygghet på förskolan pratar vi med varandra och delger varandra informationen så att alla ska vara insatta i situationen som är.
Vi arbetar med att dela upp oss i de olika rummen inomhus och de olika områdena på gården. När vi delar upp oss blir barnen lugnare och det hjälper dem att fokusera på sina lekar. Pedagogerna pratar med varandra över avdelningarna för att hjälpas åt när det behövs.
Kartläggning av riskfaktorer:
När genomförs den?
Årligen i augusti-september.
Planen fastställs i november.
Vem ansvarar för att den blir genomförd?
Förskolechef tillsammans med ledningsgruppen ansvarar för att arbetet läggs in i kvalitetshjulet. Förskolechef fastställer och diarieför planen.
Arbetslagsledare ansvarar för att kartläggning genomförs och att planen upprättas i november och lämnas till förskolechef.
Kartläggningsmetoder
Barnintervjuer med barn födda 2010 och 2011.
Individuella kartläggningsformulär för personalen på förskolan.
Diskussionsunderlag i smågrupper på föräldramötet.
Vilka är delaktiga i kartläggningen och på vilket sätt?
All personal i arbetslaget är delaktig i kartläggningen, alla gör en individuell kartläggning som syftar till att identifiera såväl våra styrkor som de riskfaktorer som kan finnas i verksamheten. De yngre barnen på förskolan är delaktiga i kartläggningen genom pedagogernas observationer som ligger till grund för den individuella kartläggningen.
De äldre barnen är delaktiga genom intervjuer där de får svara på frågor om vem de leker med och om de upplever att alla får vara med i leken. Genom intervjufrågorna får de också tillfälle att berätta om det finns något de är rädda för på förskolan samt om det finns något rum eller någon plats på förskolan som de inte tycker om.
Barnens vårdnadshavare informeras om att det finns en trygghetsplan som revideras en gång varje år under inskolningen på förskolan samt på föräldramötet som sker på hösten. Vi har också haft diskussionsfrågor på föräldramötet där föräldrarna fått diskutera i smågrupper om vad som gör att de känner sig trygga i att lämna sina barn på förskolan och vad som gör att de känner sig trygga med att prata med personal och ta upp problem som gäller deras barn. De får även en fråga om de kan tänka sig att delta i skapandet av trygghetsplanen genom att göra
intervjuer med sina barn hemma. Vi uppmuntrar alla vårdnadshavare att lyfta fram situationer där diskriminering eller kränkande behandling har skett, till exempel under det årliga
utvecklingssamtalet eller att be om att få prata med en av pedagogerna i direkt anslutning till situationen de har upplevt.
Analys av kartläggningens resultat, vuxen – barn samt barn - barn:
Pedagogernas individuella kartläggningar visar att klimatet på förskolan är öppet och att barn och personal visar respekt för varandra. Barnen leker blandat mellan könen men samtidigt upplever pedagogerna att barnen är mycket noga med vad som är ”tjejigt” och ”killigt” och att kommentarer kring pojkar som leker lekar eller klär ut sig till flickfigurer förekommer.
Barngruppen är inte jämn fördelad mellan flickor och pojkar och detta ser pedagogerna som en nackdel i arbetet kring genus och jämlikhet.
Personal har uppmärksammat föräldrar som vid tillfälle visat avstånd till någon annan familj pga. religionstillhörighet, vilket pedagogerna känner sig villrådiga i hur de ska hantera. Bland barnen upplever pedagogerna inga nedlåtande kommentarer mot andra barn pga. deras
hudfärg, specialkost eller modersmål.
Pedagogerna har upplevt böckerna vi lånat kring diskrimineringsgrunderna som positivt då de hjälper att skapa diskussionsunderlag. Framför allt kring de diskrimineringsgrunderna vi inte har representerade på andra sätt, framför allt sexuell läggning. Barnen med
funktionsnedsättning upplever pedagogerna är delaktiga i barngruppen och de ses av de andra barnen som kompisar. Barnen med språksvårigheter upplever pedagogerna att de ibland kan bli härmade och få kommentarer om att de säger fel.
Pedagogerna upplever att en del barn använder hot som ”då är du inte min bästa vän” för att skapa maktförhållanden, men att de blir sams lika snabbt igen. Det har också märkts att barnen saknar de barn som slutade innan sommaren och att barnen fortfarande letar efter sin plats i den nya gruppen. Pedagogerna upplever också en konkurrenskonflikt i en grupp flickor vilket kan bero på att de letar efter vem som ska ha ledarrollen i barngruppen, men också att det kan handla om barnens självkänsla.
Pedagoger upplever också att vi själva ibland pratar över huvudet på barnen om saker som rör dem eller andra barn. Det är viktigt att vi tänker på vad vi säger när barn finns i närheten då barn kan höra och förstå mer än vi tror. Det är också viktigt att föräldrar inte pratar över huvudet på sina barn.
Barnintervjuerna visar att barnen har kompisar och att alla oftast får vara med och leka. En del nämner att alla barn inte alltid vill vara med och att när någon bråkar vill de inte leka med det barnet.
Flera barn nämner att de blir rädda när någon släcker lampan så att det blir mörkt, t.ex. på toaletten eller i sovrummet. Några nämner också att de inte tycker om när det blir hög ljudnivå i rum där de leker och att de då inte vill leka där. Framför allt pratar de om legorummet som ett rum där det ofta är högljutt.
Föräldrarna som var med på föräldramötet lyfte att för att de ska känna trygghet i att lämna sina barn på förskolan är det viktigt att ordinarie personal möter upp barnet vid lämning och hjälper till med avskedet. Om barnet är ledset vid avsked vill de se att personal tar barnet i famnen eller handen. Vid hämtning vill de veta om något speciellt har hänt barnet, t.ex.
olyckor, bråk eller liknande. Att få veta roliga saker som hänt under dagen ökar också föräldrarnas trygghet i att de får bekräftelse på att barnet har det bra på förskolan. Det är också viktigt för föräldrarna att barnet trivs med personalen och att föräldrar och barn får ett bemötande av personal som gör att föräldrarna kan känna att barnen blir sedda på förskolan.
För att känna sig trygga med att prata med personal och ta upp ev problem som rör det egna barnet vill föräldrarna att de blir bemötta på ett seriöst och öppet sätt. De vill inte känna att personal tycker deras frågor är dumma eller att de blir dömda efter frågor de ställer. De ser också att det är viktigt att personalen inte pratar om deras frågor så att barn kan höra vad som sägs. Vid större eller mer privata bekymmer vill de ha möjlighet att boka ett möte med personal där detta kan tas upp. En grupp har även kommenterat att de känner att personalen här är bra vid bemötandet av frågor från föräldrar. De känner att de blir lyssnade på och att personalen tar deras tankar på allvar.
Angående att få ett frågeformulär att ställa till sina barn hemma inför kommande års trygghetsplan är alla föräldrar positiva. De vill gärna hjälpa till.
Konkreta och uppföljningsbara mål utifrån kartläggningen:
Ha boksamtal med barnen kring böcker som behandlar allas lika värde, respekt och solidaritet och belyser de olika diskrimineringsgrunderna.
Pedagogerna ska vara närvarande och delaktiga i barnens lekar, både inomhus och utomhus, för att skapa trygghet bland barnen och för att på ett tydligare sätt
uppmärksamma hur barnen upplever situationerna eller miljöerna. Att vara närvarande i rummen ska också dämpa ljudnivån.
Pedagogerna på förskolan använder gemensamma reflektionstider och
arbetslagsträffar till att diskutera och reflektera kring vad som händer och sker i verksamheten, såväl mellan barn-barn och mellan vuxen-barn.
Vi låter en liten lampa vara tänd i sovrummet när barnen sover för att öka tryggheten hos de barnen.
Pedagogerna tänker efter om vad som är relevant och viktigt att prata om när barn finns i närheten. Föräldrar ska inte heller prata över huvudet på sina barn.
Vid lämning på morgonen möter vi upp barnet och hjälper till med avskedet då det behövs. Vi ska i möjligaste mån se till att det alltid är ordinarie personal som tar emot barnen på morgonen om det är dagar vi har vikarier.
Vi arbetar för att stärka barnens självförtroende bland annat genom att uppmuntra barnen när de gör bra saker och att vi tänker på att ge närhet till alla barn.
Insatser för att nå målen samt vem som är ansvarig för att insatserna genomförs och följs upp:
Vi lånar böcker utifrån diskrimineringsgrunderna och har även lagt till värdegrund som en punkt för att få in ytterligare en aspekt på allas lika värde. Carina är ansvarig för att låna och lämna tillbaka böcker på biblioteket.
Vi ser över rutiner och utvärderar kontinuerligt de förändringar vi genomför för att alltid sträva efter en förskola där alla känner sig trygga.
Vi införskaffar en svag lampa i sovrummet som inte lyser för starkt. Mimmi ansvarar för att ordna en lampa.
Om det är saker kring barn som vi behöver delge varandra får vi be varandra om hjälp för att få ett kort tillfälle utan barn i närheten. När föräldrar pratar över huvudet på barnen ska vi visa föräldrar att de får involvera barnen i samtalet om barnet är i närheten.
Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling mellan barnen?
Vi strävar efter att dela in barnen i mindre grupper så ofta vi kan, för att vi pedagoger ska ha bättre förutsättningar att se och uppmärksamma alla barn samt minska risken för konflikter och situationer som kan innebära risk för kränkande behandling.
Pedagogerna ska så ofta det är möjligt vara närvarande och delaktiga i barnens lekar för att tidigt upptäcka vad som händer i samspelet mellan barnen.
Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling av personal mot barn?
Vi har ett öppet klimat i arbetslaget och diskuterar och reflekterar ofta tillsammans kring situationer som har uppstått samt hur vi kan undvika att de uppstår igen eller hur vi bör agera om de uppstår vid upprepade tillfällen.
Genom tydliga rutiner och ett öppet samarbete mellan avdelningarna strävar vi efter att undvika stressiga situationer som vi ser som en riskfaktor.
Vi pedagoger är uppmärksamma och medvetna om vårt förhållningssätt, vi påminner varandra när det behövs och reflekterar mycket tillsammans över situationer i
vardagen.
På vilket sätt har personalen god uppsikt över de utrymmen som barnen vistas i?
På förskolan har vi en grundregel om att det alltid ska vara minst en vuxen i varje rum där barnen befinner sig under den fria leken inomhus. Barnen får inte lov att stänga dörrar till de olika lekrummen om det inte befinner sig en vuxen tillsammans med dem inne i rummet. Detta förhållningssätt gäller även vid utevistelsen, då vi pedagoger ska fördela oss över gården för att vara i närheten av barnens lekar och ha uppsikt över vad som sker. Vi är mycket noga med att inga barn får vara ensamma på baksidan av gården och andra ställen på gården där man inte kan ha uppsikt på håll om det händer något.
På detta sätt vet vårdnadshavare hur de ska gå tillväga för att meddela förskolan om de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling:
Vid en inskolning på förskolan utses en pedagog som ansvarspedagog och denne har ansvar för ett inskolningssamtal där de nya vårdnadshavarna bland annat informeras om förskolans trygghetsplan samt var den finns för dem att läsa.
Under vårterminen hålls utvecklingssamtalen på förskolan där det förs en diskussion med vårdnadshavare om trivsel på förskolan, utifrån såväl barnets som
vårdnadshavarens perspektiv.
Alla vårdnadshavare meddelas genom föräldrabrev när en ny trygghetsplan har fastställts och finns tillgänglig för dem att läsa.
Under höstterminen hålls ett föräldramöte där pedagogerna påminner vårdnadshavarna om att förskolan årligen skriver en trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt var de finner denna.
Trygghetsplanen ska alltid finnas tillgänglig och väl synlig i hallen på förskolans båda avdelningar.
Rutiner för att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling
I det fall kränkningen omfattar personal mot barn
Varje enskilt arbetslag inventerar nuläget inför upprättande av ny plan och diskuterar förhållningssätt samt dokumenterar riskområden samt åtgärder utifrån
kartläggningen för att förhindra kränkning eller trakasseri av barn.
Medarbetare som får kännedom om att någon vuxen utsatt ett barn för kränkande behandling/trakasserier kontaktar omgående förskolechef samt dokumenterar kortfattat det inträffade!
Förskolechef anmäler det inträffade till skolområdeschef enligt delegationsordning.
Förskolechef vidtar nödvändiga åtgärder och bedömer om ärendet ska anmälas till annan myndighet.
Berörda vårdnadshavare kontaktas.
Förskolechef dokumenterar de åtgärder som är gjorda.
Förskolechef sammanställer en gång/månad hur många barn som anses blivit kränkta och redogör kortfattat händelse och vidtagna åtgärder och lämnar till
skolområdeschef en gång/termin.
Skolområdeschef ansvarar om ytterligare förebyggande åtgärder behöver sättas in.
I det fall kränkningen omfattar barn emellan
Ansvariga för utredning och dokumentation utses i arbetslaget (1-2 st).
Det inträffade utreds omgående, samtal med alla berörd som dokumenteras.
Ansvarig förskolechef kontaktas.
Beslut om åtgärder tas och dokumenteras.
Förskolechef anmäler det inträffade till skolområdeschef enligt delegationsordning.
Förskolechef/medarbetare informerar berörda vårdnadshavare.
Beslut om när utvärdering ska ske tas och dokumenteras.
Dokumentation sker på dokumentationsformulär inom förskolechefsansvaret.
Dokumentationen lämnas till ansvarig förskolechef
Barnen och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med planen
Beskriv hur på vilket sätt barnen är delaktiga i arbetet med att ta fram planen:
Genom barnintervjuer där barnen får svara på frågor kring kompisar och rädslor.
Genom barnobservationer där pedagogerna observerar barngruppen med fokus på de diskrimineringsgrunder som lyfts fram i läroplanen.
Genom att pedagogerna alltid är uppmärksamma på och lyssnar in stämningen i barngruppen, bland annat genom att vara närvarande och delaktiga i barnens lekar.
Beskriv på vilket sätt vårdnadshavare kan lämna synpunkter på planen:
På föräldramötet under hösten får föräldrarna vara delaktiga i utformandet av planen då de får diskutera frågor som rör deras syn på trygghet i förskolan.
Alla vårdnadshavare görs uppmärksamma på att trygghetsplanen finns under inskolningen på förskolan, i syfte att öka vårdnadshavarnas möjligheter att vara delaktiga i dess utformning
Vid utvecklingssamtal lyfts trivsel på förskolan utifrån vårdnadshavarens perspektiv som en viktig fråga och vi uppmuntrar vårdnadshavarna att samtala om hur de
upplever miljön på förskolan eller om de har specifika situationer som de har funderat kring och vill samtala om
I den dagliga rutinen vid lämning och/eller hämtning ges tid och möjlighet för föräldrarna att samtala med någon av pedagogerna.
Kränkningar kan vara
Fysiska (ex hårda tag, fasthållning, slag, misshandel)
Psykiskt (ex bli hånad, hotad, trakasserad)
Psykosociala (ex osynliggöranden/utfrysning, nedsättande kommentarer)
Sexuella
Bilaga:
Definition och begrepp Utdrag ur skollagen
Utdrag ur diskrimineringslagen
Förordning om barns delaktighet i arbetet med planen Barnintervjufrågor och föräldrarnas diskussionsfrågor.
Bilaga Definition och begrepp
Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95).
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering.
Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildningsom regleras i skollagen.
Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen.
Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad
Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen
används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning
Utdrag ur skollagen (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567)
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Årlig plan
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla,utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om at ett barn eller elev anser ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandlig i framtiden.
Första stycket och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt som ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Utdrag ur diskrimineringslagen (2008:567)
1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
---
2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier ---
Utbildning
Diskrimineringsförbud
5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.
---
3 kap. Aktiva åtgärder ---
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för
trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förordning (2006:10839) om barns och elevers delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
1 § Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800).
2 § En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Förordning (2008:946).
Barnintervjufrågor
Vem leker du med?
Får alla vara med och leka?
Är det någon som inte får vara med och leka?
Finns det något eller någon du är rädd för på förskolan?
Finns det något rum eller plats du inte tycker om?
Diskussionsfrågor för föräldrar
Vad är viktigt för att du ska känna dig lugn och trygg när du lämnar ditt barn på förskolan?
Vad är viktigt för dig för att du ska känna dig trygg att vända dig till en personal, med frågor eller problem som gäller ditt barn?
Skulle du känna det bra att göra en barnintervju hemma för att bidra till att Trygghetsplanen är aktuell och utgår från barngruppens behov?
