Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Västervångens förskola maj aug 2018

(1)

1

Likabehandlingsplan/

Plan mot kränkande behandling

Västervångens förskola

maj 2017- aug 2018

(2)

2

Verksamhet som omfattas av planen

Västervångens förskola

Avdelningarna Krumeluren, Speldosan och Lyran

Ansvarig för planen

Förskolechef och Västervångens personal

Förskolans vision

Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande långsiktiga målet för

likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.

Policy

På Västervångens förskola

 arbetar vi för att alla ska ha lika värde och få ett öppet och respektfullt bemötande.

 tar vi klart och tydligt avstånd från kränkande handlingar så att ingen blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller någon annan kränkande behandling.

 arbetar vi för att alla på förskolan ska känna sig trygga med varandra.

 arbetar vi för att det finns ett demokratiskt klimat på förskolan.

 arbetar vi för att varje individs uppfattning och åsikt ska respekteras.

Vision

 Att alla känner samhörighet och solidaritet med varandra.

 Att den enskilda individen vill och kan ta ansvar samt utöva inflytande i förskolan

Planen gäller

170515-180801

Barnens delaktighet

 Genom kontinuerliga samtal och intervjuer i samband med utvecklingssamtalen, samt trygghetsvandringar.

(3)

3

Vårdnadshavarnas delaktighet

 Genom att besvara kommunens enkät vart annat år. Speciellt viktiga är de frågor som rör området trivsel, likabehandling, mobbning och liknande. Utifrån resultatet görs

förbättringsåtgärder.

 Genom att få tillfälle till att ge återkoppling på planen under ett Föräldraråd.

Personalens delaktighet

 Genom observationer och dokumentation som leder till förändring och förbättring.

 Genom kontinuerliga samtal i verksamheten om och i värdegrundsfrågor och likabehandling.

 Genom att Västervångens arbetsgrupp, med representanter från alla avdelningarna, deltar i upprättande, utvärdering samt revidering av planen.



Genom att delta i arbetet med Likabehandlingsplanen

.

Förankring av planen

 Personalen ansvarar för att aktuell Likabehandlingsplan finns tillgänglig på avdelningen och att nya föräldrar får ta del av den i samband med inskolningen.

 Förskolechef ansvarar för att aktuell likabehandlingsplan finns på hemsidan.

 En gång per läsår på ett föräldramöte informera föräldrarna om arbetet med likabehandlingsplanen.

 En gång per läsår informera föräldrarådet och aktivt diskutera likabehandlingsplanen.

 Planen presenteras och diskuteras på MIA-möten.

 Genom att, minst en gång per läsår aktivt arbeta med likabehandlingsplanen på ett arbetslagsmöte. Då diskuteras vad en kränkande handling innebär och hur arbetet med likabehandlingsplanen hålls levande.

 I barngruppen sker ett kontinuerligt värdegrundsarbete.

 Barnen får, minst en gång per termin, uttrycka sina tankar kring likabehandlingsplanen.

Utvärdering av fjolårets plan

Hur har fjolårets plan utvärderats?

På möten i arbetslagen

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.

Förskolechef och personalen.

Resultat av utvärdering av fjolårets plan

Enligt förra planen arbetades det med följande mål:

(4)

4

Speldosans avdelning

Mål

Att barnen kan lösa konflikter på ett respektfullt sätt (att inte skratta åt någon som gör sig illa) Att barnen kan stanna upp och tänka efter innan det blir fel.

Att vilja hjälpa någon som gör sig illa tex olyckshändelse och förstå att man kan trösta den istället.

Analys

Målen uppfylldes till viss del.

Utvärderingsmetoden fungerade inte som tänkt. Det viktigaste var att personalen fanns på plats och hjälper barnen i både positiva och negativa situationer. Personalen strävar efter att vara såmycket som möjligt på golvet vid barnens lek. Olika situationer diskuteras så ofta tillfälle ges. Det upplevs svårt för barnen när det bli ”olyckshändelser”, att trösta/be om ursäkt. Personalen upplever att barnen är mer medvetna om detta nu.

Krumelurens avdelning

Mål

Att barnen bjuder in varandra spontant i lekar.

Analys

Målet uppfylldes till viss del, avdelningen har arbetat mycket med metoden Stegvis och olika gruppindelningar och haft gemensamt fokus på frågan. De har uppmuntrat barnen när de har hört inbjudningar till lek. Personalen hör att barnen bjuder in varandra mer till lek och i andra konstellationer än tidigare. Barnen har många kloka tankar när man pratar om detta, men det är svårare att praktisera det i handling. De barn som har varit ”upphängda” kring varandra har luckrats upp lite och kan ta initiativ med andra barn.

Lyrans avdelning

Mål

Barnen visar mer respekt och hänsyn till både vararandra och oss genom att de kan vänta på sin tur och känner sig trygga med att veta att blir min tur någon gång.

Analys

Målet är delvis uppfyllt. Personalen har minimerat valmöjligheterna och barnen har blivit tryggare i detta.

De har fortfarande svår att vänta på sin tur och de tycker fortfarande att det blir orättvist i olika

situationer. Personalen har märkt att barnen har fått ett viss lugn kring de aktiviteter som de har bestämt med namn och foto, t.ex. hämta mat och ge presenter. Dock upplever barnen fortfarande aktiviteter där de är delaktiga i planeringen som orättvisa och de har ingen förståelse eller respekt för varandra.

Så här ska årets plan utvärderas

Slututvärdering senast i juni 2018 Delutvärdering i december 2017

(5)

5

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Personalen på de olika avdelningarna.

Främjande insatser

Ett främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Hur kan förskolan på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn verkligen har lika rättigheter och möjligheter i praktiken och inte bara i teorin? Arbetet utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna och riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Insatserna behöver inte utgå ifrån identifierade problem.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, tillgänglighet, sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning

Speldosan

Barnen har förståelse för att det finns olika sorts familjebildningar och nationaliteter.

Barnen bemöter detta med hänsyn och respekt.

Krummeluren

Barnen ska ha förståelse för allas olikheter som t.ex. olika funktionshinder.

Lyran

Barnen har förståelse för att det finns olika sorts familjebildningar och nationaliteter.

Barnen bemöter detta med hänsyn och respekt.

Insatser

Speldosan:

Att presentera och läsa böcker som bland annat tar upp olika familjebildningar och olika nationaliteter. Dessa ska användas som underlag till diskussioner med barnen.

Ansvarig : Arbetslaget

Datum när det ska vara klart:

Delutvärdering i december.

Krummeluren:

Att läsa böcker och samtala med barnen om ämnet.

Ansvarig:

Arbetslaget

Datum när det ska vara klart:

Lyran

Att presentera och läsa böcker som bland annat tar upp olika familjebildningar och olika nationaliteter.

(6)

6

Dessa ska användas som underlag till diskussioner med barnen.

Ansvarig: Arbetslaget

Datum när det ska vara klart:

Kartläggning

För att ta reda på vilka behov som finns i verksamheten och få goda förutsättningar för ett meningsfullt likabehandlingsarbete bör någon form av behovsinventering eller kartläggning ingå som en del i den årliga processen.

Kartläggningsmetoder

Samtal med barnen, observationer, trygghetspromenade på gården och inne i förskolans lokaler.

Områden som berörs i kartläggningen.

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, tillgänglighet, sexuell läggning och ålder.

Delaktighet

Barnen har involverats i kartläggningen genom trygghetsvandringar, dagliga samtal och intervjuer inför utvecklingssamtalen.

Personalen har involverats i kartläggningen genom förskolans Arbetsgrupp för likabehandlingsarbete, samtal under planeringsmöten, på MIA-möten och genom aktiviteter för att kartlägga nuläget.

Resultat och analys.

Speldosan

Vår kartläggning visade att

 I tamburen uppstod konflikter, och därmed risk för kränkningar, mellan barnen när det är klara och väntar på att få gå ut på gården.

 I det stora gula rummet uppstod konflikter, och därmed risk för kräkningar, då barnen lekte ensamma i rummet.

(7)

7

Krummeluren

 Barnens konflikter och kränkningar beror ofta på missförstånd.

Dessa missförstånd uppstår då en del barn har svårt med språket och att uttrycka sig.

Lyran

 Då barnen vistas i de rum som har dörrar som kan stängas, kan konflikter uppkomma och då säger barnen ibland kränkande saker till varandra.

Förebyggande åtgärder

Utbildningsanordnaren har ett ansvar att förebygga och förhindra att barn utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning och sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

Åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Åtgärderna utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan.

Speldosan, mål och åtgärder

Mål

En tambursituation som har få konflikter.

Barnens fria lek i det stora gula rummet stöttas alltid av vuxna.

Åtgärd

De vuxna slussar ut barnen efter hand. En vuxen följer alltid med en grupp barn ut, för att på så sätt minska risken för konflikter. Det kommer alltid att finnas en vuxen inne i det stora gula rummet då barnen är där och leker.

Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden

Avvärjande av de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Motivera åtgärd

Genom att vuxna är nära barnen kan vi förebygga att konflikter uppstår och kan aktivt stötta barnen vid konflikter. På det viset minimerar vi risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Ansvarig:

Arbetslaget utför åtgärderna.

(8)

8

Datum när det ska vara klart?

Delutvärderas i dec 2017 och slututvärderas i juni 2018.

Uppföljning:

Nya observationer i tambur och i det stora gula rummet.

Krummeluren, mål och åtgärder

Mål

Barnen lär sig att uttrycka sig med hjälp av tecken som stöd, TAKK

Åtgärd

Vi pedagoger ska använda TAAK i vårt dagliga arbete.

Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden

Motivera åtgärd

Genom att barnen får kompetens i TAKK ökar vi barnens möjligheter att kommunicera.

Då minskar risken för missförstånd och frustration som kan uppstå på grund av att man inte kan uttrycka sig och göra sig förstådd.

Ansvarig:

Arbetslaget

Datum när det ska vara klart:

Delutvärderas i dec 2017 och slututvärderas i juni 2018.

Uppföljning.

Vi gör nya observationer

Lyran, mål och åtgärder för avdelningen

Mål

Att minimera risker för kränkningar etc. då barnen leker för sig själva i rum med dörrar som är stängda

Åtgärd

Personalen ska alltid finnas nära för att se och höra vad som händer och därmed kunna stötta barnen i den sociala kommunikationen.

Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden

Motivera åtgärd:

Genom att personalen är nära barnen är det lätt att stötta barnen i exempelvis konfliktlösningar och det är också lättare att hjälpa barnen då det uppstått situationer med kränkningar o.dyl

Ansvarig: Arbetslaget

Datum när det ska vara klart? Delutvärderas i december 2017 och slututvärderas i juni 2018.

Uppföljning. Vi gör nya observationer.

(9)

9

Rutiner för akuta åtgärder

För att personalen ska kunna agera så fort de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier bör förskolan ha en plan för hur eventuella trakasserier ska hanteras.

Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt.

Policy

Alla som arbetar och verkar inom Västervångens förskola stoppar all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

All personal som får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier har ansvar för att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen.

När barn eller vårdnadshavare upplever att en kränkning skett, att barnet själv är utsatt eller en kompis, tas kontakt men någon av vår personal.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och föräldrar kan vända sig till dem som arbetar på Västervången.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

 Ta tag i situationen direkt.

 Uppmärksamma och prata med barnet om vad som hänt utifrån barnets mognadsnivå.

 Prata både med den som blivit kränkt och det kränkande barnet.

 VIKTIGT att poängtera att vi tycker illa om handlingen inte om personen som utfört den.

 Visa empati – var en vuxen förebild.

 Dokumentera (bil 1) (det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen). Det är lämpligt att i dokumentationen ange om den rapporterade händelsen rör en viss

diskrimineringsgrund.

 Fundera, samtala och reflektera omkring händelsen i arbetslaget/personalgruppen.

 Vid upprepade tillfällen eller handlingar riktade mot ett och samma barn, ska vårdnadshavare och förskolechef informeras samt vidare åtgärder vidtagas.



Förskolechef informerar huvudmannen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal eller annan vuxen

 Förskolechefen utreder och har samtal med den vuxna. Viktigt att dokumentera samtalen.

 Är det förskolechefen som utfört en kränkande handling är det skolchef som ansvarar för utredningen.

(10)

10

 Om vi ser någon vuxen (personal, förälder eller annan vuxen) utföra en kränkande handling ska vi vara så ärliga och modiga att vi kan säga ifrån.

Rutiner för uppföljning

Uppföljning sker i arbetslaget efter en vecka.

Vid samtal med vårdnadshavare bestäms tid för ett uppföljningssamtal.

Rutiner för dokumentation

Dokumentera händelsen (bilaga 1) görs av den som har sett händelsen eller fått den berättad till sig av något barn.

 Vid upprepad kränkning görs en utredning som leds av förskolechefen (bilaga 2), och ett åtgärdsprogram upprättas (bilaga 3).

 Vid uppföljningssamtalet upprättas ett uppföljningsdokument utifrån åtgärdsprogrammet (bilaga 4) av förskolechefen.

 Förskolechefen förvarar dokumenten.

Ansvarsförhållande

Förskolechefen är ytterst ansvarig för det åtgärdande arbetet. Avdelningarnas personal ansvarar för att genomföra de åtgärder som är beslutade, samt att observera och dokumentera fortlöpande för att se om det leder till förbättring eller om annan åtgärd behöver göras.

(11)

11

Diskrimineringsgrunder

(hämtat från Förebygga diskriminering och kränkande behandling DO diskriminerings ombudsman, BEO barn och elevombudet, Skolinspektionen)

Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.

Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är

 kön

 könsidentitet eller könsuttryck

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning

 sexuell läggning

 ålder

 bristande tillgänglighet

Definition av diskrimineringsgrunderna

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet eller ålder.

Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.

Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen

att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

(12)

12

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Befogade tillsägelser

Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

Trakasserier

är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med

 kön

Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet.

Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan dock vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

 etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet.

 religion eller annan trosuppfattning

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till

förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har

(13)

13

också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter.

 funktionshinder

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel AD/HD eller Aspergers syndrom.

 sexuell läggning

- homosexualitet

- bisexualitet - heterosexualitet.

Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

 könsöverskridande identitet eller uttryck

Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner.

Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste den könsöverskridande identiteten eller uttrycket uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

 ålder

Det är tillåtet att särbehandla i förskolan på grund av ålder om

- särbehandlingen gäller tillämpning av en bestämmelse som rör ålder.

En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skollagen eller någon förordning som rör förskolan.

- särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.

(14)

14

 bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Kränkande behandling

är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.