ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101–20151231

Syftet

med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller

könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vision

Årsundas förskola ska vara en trygg plats för barn och vuxna där ingen blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 1

Barnens delaktighet

Barnen görs delaktiga genom att pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen vilka regler och förhållningssätt vi ska ha på vår förskola, ex i samlingar eller när konflikter uppstår. Barnen ska kunna känna sig trygga med att vi pedagoger alltid hjälper barnen att reda ut situationer som uppkommer. Barnen har i olika samtal under dagen tillfällen att diskutera sina rättigheter och har möjlighet att framföra sina åsikter tillsammans med varandra och närvarande vuxna pedagoger. Vi jobbar med läroplanens mål gällande normer och värden. Vi är lyhörda för barnens önskemål, funderingar och kritik i förskolan. I intervjuer har de äldre barnen möjlighet att svara på frågor rörande kränkningar och trakasserier. Deras åsikter om åtgärder skall tas tillvara och användas i planen.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare informeras vid inskolningen av barnen om likabehandlingsplanen och skall kontinuerligt få tillfällen att framföra sina åsikter om likabehandlingsarbetet i dagliga kontakter, i utvecklingssamtal, föräldramöten och i föräldraenkäter.

Personalens delaktighet och ansvar

Yttersta ansvar för att planen upprättas och efterföljs har förskolechef. Förskollärare/barnskötare skall genom observationer under barnens lek bilda sig en uppfattning om det förekommer trakasserier, diskrimineringar eller kränkande behandling. De skall samla information från barn och föräldrar och därefter göra en analys av kartläggningen avdelningsvis. En representant från varje avdelning upprättar nästa års målsättning och aktiva åtgärder. Planen skickas ut på remiss och beslut tas på närmaste APT.

Förankring av planen

Planen lämnas ut till all personal på förskolan, samverkas och godkänns på APT. Den läggs ut på förskolans hemsida, diskuteras i föräldraråd och på föräldramöten. Den ingår som underlag i varje avdelnings planering av verksamheten. Uppföljningar och delutvärderingar sker enligt förskolans årsplan. Personalen ansvarar för att barnen blir delaktiga i arbetet mot målen. Planen tas upp vid utvecklingssamtalen med föräldrarna.

Utvärdering av 2014 års plan:

Alla i arbetslagen deltog i utvärderingen i november 2014.

Resultat av utvärderingen av 2014 års plan:

Barnens acceptans för varandras olikheter har ökat. De bjuder in varandra i leken mer än tidigare.

Personalens fokus på att förstärka barnens positiva handlingar och att jobba med grupplekar har bidragit till resultatet. Alla avdelningar har delat grupperna så att varje barn fått tillfälle att ta plats och uppmärksammas på ett positivt sätt. Diskussioner om personalens förhållningssätt, en tillåtande rolig miljö där barnen är med och påverkar sin dag, bidrar också till en positiv stämning i barngruppen.

Eva Szamborskas föreläsningar bidrog till att fördjupa insikten om förhållningssätt och vi fick metoder att stödja barnen i deras utveckling. Det har bidragit till att alla barn blir sedda av de vuxna.

Alla avdelningar använder sig av bildstöd och teckenstöd i viss utsträckning för att stödja

kommunikationen men där finns det mer att göra. Med stöd av specialpedagog ska vi börja använda ett bildmaterial kallat Inprint.

Vi ska också fortsätta diskutera förhållningssätt som är avgörande för att barnen ska växa och lyckas i sin utveckling.

Nulägesanalys:

Alla avdelningar tycker att i stort sett är barnen trygga på förskolan. Efter höstens inskolningar har barnen lärt känna varandra och det råder ett klimat där barnen är hjälpsamma, empatiska och respektfulla mot varandra i hög grad. I vissa situationer kan man märka att några barn fortfarande verkar otrygga. De vill ha mer vuxennärvaro än andra. Där finns en risk att något barn känner sig osäker och mindre värd.

Mål för det förebyggande arbetet 2015

Personalen behöver öka samsynen kring barnen på förskolan så att alla blir sedda och får den stimulans som varje barn har rätt till i sin utveckling

Insats:

Alla avdelningar använder sig av sociogram och kontaktbarometer regelbundet i det systematiska kvalitetsarbetet för att få syn på de barn som kan hamna i riskzonen.

Personalen skall vara tydlig med att förbereda barn på förändringar. Barnen skall också få veta vilken personal som tar över när den som är trygghetsperson för tillfället måste gå ifrån.

Vi ska använda bildscheman på flera ställen på avdelningarna som gör dagen tydlig för de barn som behöver det.

Mål för det främjande arbetet 2015

Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande över verksamheten Område som berörs: Kön

Insats

Vid alla leksituationer eller aktiviteter som förskolan har erbjuder vi samtliga barn att vara med. Vi bemöter barnen utifrån intresse och behov inte efter kön.

Talrundor i samlingar gynnar såväl tysta flickor som tysta pojkar. Alla barn ska få förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön.

Barnens identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knutna till kön.

Område som berörs: Könsidentitet eller könsuttryck Insats

Vi arbetar aktivt för att stimulera barns intresse för könsöverskridande aktiviteter. Vi strävar efter att alla barn ska få lika erfarenhet och kunskap om allt material/alla aktiviteter som förskolan har att erbjuda oberoende av föreställningar om kön/könsroller. Vi pratar om barnens kläder som varma, och sköna, inte fina, gulliga eller tuffa. Vi motverkar traditionella könsroller i våra samtal med barnen, ex – Vad ska pappa laga för mat idag? eller – Ska mamma tvätta bilen?

Personalen skall visa respekt för och stötta och bistå barnen i deras identitetsskapande så att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Vi ska diskutera om likheter och olikheter. Vi ska granska litteraturen som används på avdelningarna och se till att det finns böcker som bryter traditionella könsmönster. Personalen diskuterar normkritisk pedagogik med hjälp av frågor från hemsidan Jämnställt.nu på våra APT.

Barnen ska göras medvetna om att det finns människor med annan hudfärg och annan kulturell bakgrund

Område som berörs: Etnisk tillhörighet Insats

Vi har satt upp bilder på barn och vuxna med olika etniska tillhörigheter för att barnen ska få erfarenheter om att man kan se olika ut och att man kan klä sig olika. Vi tittar på bilderna och samtalar om det som barnen visar intresse för.

Vi ska ha dockor med olika hudfärg. Vi ska ha böcker som visar att människor ser olika ut. Vi ser till att beställa boklådor från biblioteket med temat mångfald. Vi diskuterar likheter och olikheter.

Vi ska arbeta för att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Även deras öppenhet och respekt för skillnader.

Barn och vuxna som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor Område som berörs: Religion eller annan trosuppfattning

Insats

Vi ska arbeta för att barnens öppenhet och respekt för människors uppfattningar och levnadssätt ökar.

Vi vuxna bemöter olikheter respektfullt.

Förskolemiljön ska vara tillgänglig för alla barn och negativa attityder och föreställningar om personer med funktionsnedsättning ska motarbetas

Område som berörs: Funktionsnedsättning Insats

Vi ska se till att alla barn får samma förutsättningar till lek.

Vi anpassar miljön så att den passar alla barn bättre. Vi har materialet långt ner så att alla ska kunna ta fram det de vill arbeta med. Vi arbetar aktivt med AKK som alternativ kommunikation för alla för att underlätta alla barns möjlighet att kommunicera med varandra. Vi diskuterar fortlöpande barnens behov och utveckling och erbjuder lämpliga utmaningar som passar barnens förutsättningar och intressen.

Vi bemöter barnens frågor och funderingar med öppenhet och ärlighet.

Förskolan ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer

Insats

Vi lånar och läser böcker från biblioteket som handlar om olika familjebildningar. Vi samtalar om barnens funderingar. Vi ska akta oss för att befästa heterosexualitet och kärnfamilj som en norm.

Barns individuella förutsättningar oavsett ålder ska styra verksamheten

Insats

Alla barn erbjuds att vara med på aktiviteter oavsett ålder. Alla får delta på sina villkor. De barn som behöver får det stöd/hjälp situationen kräver. Vi gör grupper och utefter barnens intresse,

utvecklingsnivå och ger dem utmaningar utifrån det och inte efter ålder.

Uppföljning och utvärdering av årets plan

Förskolechef ansvarar för att all personal efterföljer planen och har möjlighet att vidareutbilda och kompetenshöja sig i frågor som berör området. Kontrolleras vid medarbetarsamtalet.

Vid utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare ska det dokumenteras att likabehandlingsplanen har diskuterats.

Hur och när olika uppföljningar görs finns beskrivet i förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Resultatet presenteras i kvalitetsredovisningen 2014.

Rutiner för akuta situationer

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Förskollärare och barnskötare ska alltid finnas på de ställen där barnen leker/befinner sig och delta i eller ha uppsikt över barnens lek.

Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. (Bilaga 2)

LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 1 Diskriminering:

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler och rutiner.

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt

diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar barnet. Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier:

Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m.

Kränkande behandling:

Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.

Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Repressalier:

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Befogade tillsägelser:

Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen.

En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.

LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Bilaga 2

Om kränkning mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt:

• Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska reagera med samtal med de berörda barnen. Barn som bits, luvas, slåss osv. särar vi på. Det kan innebära att förskollärare/barnskötare måste omfamna barnet. Det kan också krävas en tillrättavisning av beteendet. Det utsatta barnet tröstas. När situationen är lugn samtalar förskollärare/barnskötare med berörda barn.

• Vårdnadshavare informeras om vad som hänt vid den dagliga kontakten.

Vid upprepade kränkningar:

• Personal och vårdnadshavare träffas och beslutar om en lösning och bestämmer tid för uppföljningssamtal.

Deltagande förskollärare dokumenterar händelsen och överenskommelsen.

Om kränkningar fortsätter:

• Den som hört, bevittnat eller fått kännedom om trakasserier eller kränkning fyller i blankett nr1 samma dag och lämnar blanketten till förskolechef.

• Vid kränkning inleder förskolechef utredning för att förhindra att trakasserier och kränkningar sker i framtiden enligt (SL 6 kap. 10§). Förskolechef träffar ansvarig förskollärare/barnskötare och dokumenterar händelsen och åtgärder enligt Blankett nr 2 . Åtgärder delges vårdnadshavare vid ett möte med förskolechef.

Förskolechef anmäler kränkning till skolformschef enligt delegationsordning (SL 6 kap. 10§) Blankett nr 3. Skolformschef anmäler kränkningen till Kunskapsnämnd Blankett nr 4

Om kränkning uppstår från personal eller andra vuxna, agerar vi på följande sätt:

• Vi tar barnens parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (LpFö 98/10)

• Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska reagera med samtal med de berörda barnen. Samtal med vårdnadshavare samma dag.

• Den som hört, bevittnat eller fått kännedom om trakasserier eller kränkning fyller i Blankett nr 1, samma dag och lämnar också blanketten till förskolechef samma dag.

• Vid kränkning inleder förskolechef utredning för att förhindra att trakasserier och kränkningar sker i framtiden enligt (SL 6 kap. 10§). Förskolechef träffar anmälaren och den anmälde och dokumenterar händelsen och åtgärder enligt Blankett nr 2

• Åtgärder delges vårdnadshavare vid ett möte med förskolechef. Förskolechef anmäler kränkning till skolformschef enligt delegationsordning (SL 6 kap. 10§) Blankett nr3

• Skolformschef anmäler kränkningen till Kunskapsnämnd Blankett nr 4

Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och förvaras enligt dokumentationshanteringsplan.

Rutiner för uppföljning

Uppföljning av kränkningar och diskriminering görs av förskolechef inom 4 veckor efter anmälan.

Rutiner för dokumentation

Alla samtal dokumenteras på avsedda blanketter Ansvarsförhållande

Alla vuxna på förskolan är skyldiga att ingripa och dokumentera kring händelser enligt ovan. Rapportera till förskolechef.

Förskolechef utreder och diarieför dokumentationen på förskolan och rapporterar till skolformschef, enligt ovan.