Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Måsens förskola 2015

(1)

Likabehandlingsplan

och

Plan mot kränkande behandling

för

Måsens förskola 2015

(2)

2

Bakgrund och vision

Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Personalens, barnens och vårdnadshavarnas delaktighet i denna likabehandlingsplan

Personalen har gjort en risk- och nulägesanalys och kartlagt sin verksamhet i början av vårterminen 2014.

Detta arbete ligger till viss del som grund för årets (2015) plan också. Samtal förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. I de grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga.

Under upprättandet av planen görs vårdnadshavarna delaktiga genom att de får information om planen och vetskap om att den ligger på hemsidan Förälder som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer på planen löpande under året. Vårdnadshavarna har svarat på en enkät där de har utvärderat och tyckt till om förskolans likabehandlingsarbete med fokus på trivsel.

Uppföljning, utvärdering och ny plan

Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Förskolechef inbjuder LBT teamet till ett erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år.

Ny plan skrivs inför 2016.

Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling omfattar all personal och barn vid Måsens förskola, Skellefteå kommun 2015.

Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, främjande mål, kartläggning och förebyggande mål.

Planen är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år.

(3)

Definitioner av begrepp

Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering – ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.

Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Kränkande behandling – är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling.

(4)

4

De åtta diskrimineringsgrunderna

Kön: förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering.

Etnisk tillhörighet: med menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd eller annat.

Religion och annan trosuppfattning: föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annantrosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös

åskådning, till exempel buddism och ateism.

Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga.

Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet.

Könsidentitet eller könsuttryck: omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

Ålder: barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder.

Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn – barn

1. Direkt tillsägelse

Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnen lugnat sig.

2. Göra (säga) förlåt

Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen t.ex. hämta gosedjur, ge en kram (eller säga förlåt).

3. Samtal med barnet som handlade fel

I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen.

4. Föräldrakontakt

Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs.

Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal – barn

1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen

Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker t.ex. ”jag hör/ser och jag känner…osv.”

2. Händelsen rapporteras, till förskolechef

3. Utredning av det som inträffat, av förskolechef

4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig förskolechef

Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall förskolechef eller någon i LBT teamet informeras.

(5)

Likabehandlingsteam (LBT)

LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av förskolechef som ingår i gruppen. 2015 består teamet av:

 Åsa Åström, förskolechef

 En från varje förskola. På Måsens förskola är det Carina Hjalmar.

Uppföljning av fjolårets åtgärder

Under 2014 har vi arbetat aktivt för att bibehålla vår fina anda och fortsatt arbetet med att skapa en grundverksamhet med fokus på Måsens vision. En personal gick på föräldraledighet under 2014 men det inverkade inte på vårt arbete.

Vi har samtalat en del om olika religioner och hur de kan påverka barnens firande av högtider.

Barnen har fått inblick i att alla inte firar högtider och att firandet kan se ut på olika sätt. Vi har fortfarande inte böcker som belyser alla diskrimineringsgrunderna.

Leken har fått stort utrymme under 2014. Alla barn tillbringar mycket tid i lekrummen och det blå rummet med byggmaterial har fått ett stort uppsving. Vi har fortsatt vårt arbete att sprida oss över huset för att få god inblick i leken.

Alla barn har utvecklat sin förmåga att klä sig. Metoden att sprida ut barnen vid påklädning och minimera trängseln har gett önskad effekt. Nu klär barnen sig i tre rum och de äldsta barnen har goda förutsättningar för att ta ner sina egna kläder och därigenom få möjlighet vara än mer självständiga

Flertalet barn och personal har förbättrat sin förmåga att ge varandra beröm. Många av barnen visar glädje både när de ger och får beröm.

Måltiderna är oftast en fin stund och barnen är självständiga efter sin förmåga. Vi pedagoger kan fortfarande bli bättre på hur vi bemöter barnen när de råkar ta för mycket mat.

(6)

6

Främjande insatser

Områden som berörs

Mål Insats Ansvarig

Religion eller annan

trosuppfattning

Alla vårdnadshavare ska, med samma förtroende kunna lämna sitt barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.

Pedagogerna ser över traditionsbundna aktiviteter som under förskolans historia tillhört ett religiöst firande såsom julfirande för att skapa aktiviteter där alla kan delta på lika villkor.

Pedagogerna på Måsen.

Etnisk tillhörighet

Att ge barnen upplevelser från andra kulturer för att vidga deras upplevelsevärld utifrån den homogena

sammansättningen i barngruppen.

Pedagogerna funderar på hur de kan ge barnen upplevelser från andra kulturer

exempelvis genom att läsa sagor från andra kulturer, ha material på förskolan som tangerar andra kulturer (exempelvis dockor med olika utseenden).

Maria

Pedagogerna på Måsen

Funktionsned- sättning

Att alla barn ska kunna delta på Måsens aktiviteter, utifrån egna förutsättningar.

Ta hänsyn till barnens olika förutsättningar så att

förskoleverksamheten utformas och anpassas så att samtliga barn kan vara med.

Kön Vidareutveckla förskolans genusmedvetna pedagogik.

Pedagogerna diskuterar genus för att kartlägga verksamheten och hitta metoder för att utveckla medvetenheten kring genus.

Använda oss av PBS för att bredda samtalet i arbetslaget.

Carina.

Skrivs in i årsplanen.

Kränkande behandling

Inget barn ska känna sig kränkt på Måsen.

Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och hjälpa till samt ge redskap för att lösa

konflikter.

Diskutera i arbetslaget vad en kränkning kan bestå i hos ett barn i 1-5-årsåldern och hur pedagogerna kan arbeta för att undvika att dessa sker, i barn-barnsituationer såväl som pedagog-barnsituationer.

Pedagogerna på Måsen

Sexuell läggning Barnen ska, under sin tid på Förskolan Måsen, få

upplevelser av olika

familjekonstellationer. Detta

Pedagogerna ska synliggöra och bejaka olika

familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara

Maria Pedagogerna

(7)

kan till exempel ske genom böcker.

den heterosexuella familjen.

Låna och läsa böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar.

Köpa böcker till förskolan så att de finns här.

på Måsen

Ålder Att alla barn ska få delta i aktiviteterna på Måsen utifrån den egna förmågan och inte stängas ute på grund av en planering som bygger på pedagogernas förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder.

Pedagogerna ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder.

Könsidentitet eller könsuttryck

Pedagogerna ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller

Vi försöker bygga en miljö som skapar lek- och

lärandeförutsättningar utifrån ett könsneutralt

förhållningssätt.

Vi uppmuntrar alla, oavsett kön, att pröva på olika aktiviteter och lekar

Kartläggning, riskanalys och nulägesanalys 2015

För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget.

Religion eller annan trosuppfattning

Vi har sett över våra årliga traditioner, reflekterat över dem och gör vårt absolut bästa för att inte kränka något av barnen på förskolan.

Etnisk tillhörighet

Vi har olika typer av dockor med varierad etnicitet och försöker hitta böcker från olika kulturer som uppmuntrar synsättet att vi människor är mer lika än olika.

Funktionsnedsättning

Vi har sett över våra aktiviteter utifrån aspekten att alla barn ska kunna delta på egna villkor och upplever att ingen riskerar att bli diskriminerad utifrån denna aspekt.

Kön

Vi upplever inte det sker någon diskriminering eller kränkning av barn utifrån denna grund men fortsätter att jobba främjande genom PBS och diskussioner i arbetslaget.

(8)

8 Kränkande behandling

Vi uppmuntrar barnen att ”göra förlåt” och upplever att även barnen är duktiga på att hjälpa till att lösa konflikter och ställa tillrätta. Vi upplever dock att denna grund är ständigt relevant i förskolan och plockar därför med den i de förebyggande målen.

Sexuell läggning

Vi upplever inte att risken är stor att diskrimineras eller kränkas utifrån denna grund men jobbar regelbundet med den ändå.

Ålder

Det finns vissa moment i verksamheten, såsom 4- och 5-årsgympan som är åldersstyrda men där är syftet främst att de ska få träffa de andra barnen i samma åldersgrupp och lära känna dem inför skolstarten. I övrigt anser vi att vi är duktiga på att vara flexibla i våra aktivitetsgrupper så att intresse och motivation styr, snarare än ålder.

Könsidentitet eller könsuttryck

Vi uppmuntrar samtliga barn att prova på de aktiviteter och material som bjuds här på förskolan och upplever att de flesta barnen har förmågan att agera ickestereotypt i leken.

Husmodellen

Vi har, i tanken, gått genom alla rum samt utomhusmiljön på Måsen och kartlagt var det kan förekomma trakasserier eller annan kränkande behandling.

Hallen:

 När det är många i hallen kan det bli trångt och det kan vara svårt att hålla sig till sina egna kläder vilket kan leda till irritation och man kan känna sig kränkt om någon annan tar fel (mina) kläder.

Lekrummen:

 Vi har inte alltid möjlighet att vara i alla rummen och då kan det förekomma kränkningar inom lekens ramar. Ex att någon inte får vara med eller att någon inte får utrymme att föra leken framåt.

Måltiderna:

 Vi upplever att den största risk för kränkning mellan personal-barn föreligger under måltiden. Ett exempel på en potentiell kränkning kan vara genom negativa kommentarer kring mängden mat barnet tar för sig eller hur högt de samtalar. Personalens förhållningssätt är nyckeln.

Våra observationer och kartläggningen har visat att det finns situationer där det kan förkomma vissa kränkningar. Vi bibehåller vårt arbetssätt att arbeta nära barnen. Vi är alltid ute tillsammans med barnen och vi sprider oss över gården för att kunna delta i leken och motverka eventuella kränkningar. Eftersom vi alltid är minst två ute så upplever vi, att vi har god uppsikt över gården. Däremot är det inte alltid man kan höra allt som sägs i leken då gården är stor.

Vi tänker på vårt förhållningssätt gentemot barnen vid måltiden så att samtalen blir givande, och stundtals fostrande, istället för dömande eller kritiserande.

Våra observationer visar att vi har en god social situation på Måsen. Alla barn och vuxna är omtänksamma och tar ansvar för trivseln och samvaron på ett positivt sätt. Enkäter till Föräldrar barn visar att de som lämnat in känner sig trygga och trivs bra.

(9)

Utifrån fjolårets uppföljning och årets kartläggning kommer vi att arbeta med följande MÅL och ÅTGÄRDER

Minst ett mål finns från de olika diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, eller annan kränkande behandling.

Mål

Vart vill vi nå?

Åtgärder

Hur ska vi nå målet?

Uppföljning/ansvar

Hur, när och vem/vilka är ansvariga?

Att barnen ska ha fysiskt och mentalt utrymme att utveckla sin lek i förskolans olika rum.

Vara uppmärksamma på barnens intressen för att kunna utveckla lekytorna på bästa möjliga sätt.

Vara med barnen i mindre grupper, både spontana grupper och planerade grupper. Dela upp oss vuxna över huset och delta i leken.

All personal är ansvarig.

Måltiden ska vara en givande och utvecklande stund.

Uppmuntra barnen att ta mat själv, smaka på olika saker, smöra mackan och hälla upp mjölk. Påminn om att de inte bör ta mer mat än de orkar äta upp men kritisera inte felberäkningar på ett dömande sätt.

Inget barn på förskolan ska känna sig kränkt utifrån sin religion eller annan

trosuppfattning

Vi tar alla tillfällen att

uppmärksamma andra religioner.

Kan vara på bokstunden via litteratur eller vid samlingar.

Barnen ska ges möjligheter till nya kunskaper och upplevelser som tangerar de olika

diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,

funktionsnedsättning och sexuell läggning

Låna/köpa in lämpliga böcker.

Ta kontakt med biblioteket för om möjligt få hjälp med vilka böcker som är lämpliga.

Göra en förteckning på vilka böcker som belyser de olika diskrimineringsgrunderna.

En i personalen ansvarar för att göra en förteckning, låna och göra inköp av relevant material.

Barnen ska få goda

möjligheter att träna av- och påklädning.

Minimera trängseln i hallen för att ge alla barnen bra

förutsättningar för att klara påklädningen på ett självständigt sätt. Vi strävar mot en lugn hallsituation genom att dela upp påklädningen på tre rum.

Såväl barn som vuxna ska känna sig värdefulla på Måsen.

Att personal ger barnen och varandra beröm

Uppmärksamma varandra och lära av varandra.