B Barn-och skolförvaltning Lunds
stad 1 (6)
Skolkontoret
2006-05-15, 2006-09-29 2007-01- 11, 2008-01-03, rev.2008-12-10
SKOLA/FÖRSKOLA: Källbystugan UPPRÄTTAD: 2010-03-18
REKTOR: Anette Erlandsson REVIDERAD:
Lagrum: Diskrimineringslag SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Båda lagarna gäller från och med jan 2009.
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS,
PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION Definitioner av begreppen
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler och rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder.
Trakasserier kan vara:
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, alla går när man kommer)
• texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelande på olika webbcommunities)
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkningar kan vara:
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, alla går när man kommer)
• texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelande på olika webbcommunities)
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
tillsägelser
FÖRSKOLAN OCH SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR.
Våra barn/elevers rättigheter och skyldigheter ser ut enligt följande:
Alla barn har rätt till en trygg miljö på förskolan.
Barnen måste förstå vikten av att respektera varandras likheter och olikheter.
Vårt förebyggande arbete för att förhindra alla former av
diskriminering och kränkande behandling har följande utseende:
Vi arbetar med att stärka barnens sociala kompetens. Vi vill att de ska förstå att alla människor har ett värde oavsett olikheter som kan förekomma. I det dagliga arbetet lär vi barnen tala om vad de vill, kunna säga nej och att respektera det. De vuxna i förskolan ska vara lyhörda och observanta så att det känns tryggt för barnen. Det finns alltid tillsyn av sovande barn.
Närvarande vuxna som bekräftar och vägleder barnen i sitt samspel med varandra. Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor både med barnen och i utvärderingsmaterial som ”Hur bra är vår förskola” och Utvecklingsresan
Analys : vilka risker ser vi när det gäller diskriminering och annan kränkande behandling i vår verksamhet utifrån nedanstående diskrimineringsgrunder:
Trakasserier:
på grund av kön:
Kommentarer om utseende, beteende och kläder som avviker från det traditionella könsmönstret. Att barn inte får vara med och leka om man är pojke eller flicka.
på grund av könsöverskridande identitet:
Om barn bär kläder som inte stämmer med den traditionella klädkoden som är knutet till könet.
på grund av religion eller annan trosuppfattning:
Traditioner, högtider, matvanor, klädval kan se olika ut. Barn och personal kan i sitt bemötande vara nedlåtande eller negativa till olikheterna. Risk för att variationen på mat är sämre för den alternativa kosten.
på grund av etnicitet:
Felaktigt bemötande kan ske av personal, barn och föräldrar pga. okunskap om olika kulturer. Det kan gälla t.ex. hudfärg, utseende, uttal och förståelse av språk. Barn som inte får möjlighet till modersmålsstöd.
på grund av funktionshinder:
Trakasserier kan förekomma av barn med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder.
Förskolemiljön är inte alltid anpassad till barn med funktionshinder.
på grund av sexuell läggning
Barn kan bli retade när man har två mammor eller pappor. Föräldrars och personal kommentarer om sexuell läggning. Att förskolans blanketter, material mm som uttrycker föräldraskap/familj utgår från kärnfamiljens mamma och pappa.
på grund av ålder
Barn som inte får vara med och leka för att de inte har ”rätt” ålder.
Sexuella trakasserier
Om barn tvingas vara med på sexuella lekar utan att de vill.
Kränkande behandling: (ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet och inte har samband med de ovanstående diskrimineringsgrunderna)
Barn som knuffas, drar i håret, biter, slås och sparkar. Barn som retas och stänger ute andra barn från att vara med i leken. Vuxna som kränker barn i ord och handling. Vuxna som pratar illa om barnens föräldrar inför barnen.
Barn kan uteslutas i lek pga. att de inte har ”rätt” kläder eller leksaker.
PLANERADE ÅTGÄRDER
Planerade åtgärder med anledning av riskinventeringen med angivande av när åtgärden ska genomföras och vem som ansvarar för att åtgärden genomförs.
Trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna:
Skaffa kunskap om andra kulturer och religioner genom samtal med föräldrar och fortbildning. Information och diskussion, lyfta frågor: Hur tänker du?
Uppmärksamma andra kulturers språk, högtider, lekar, kläder, musik och mat. Använda vår mångkulturella almanacka. Nyttja modersmålslärarna som en resurs att få information.
Vara noga med att avvisa alla former av kränkande och rasistiska uttal på förskolan.
Alltid verka för att föräldramöten och utv. samtal blir meningsfulla även för föräldrar med annat språk än svenska, dvs. tolk ska erbjudas.
Involvera barn och föräldrar i utarbetandet av likabehandlingsplanen.
Diskutera värdegrundsfrågor i personalgruppen och ta aktivt avstånd från kränkande behandling.
Ha god uppsikt både inne och ute. Vara aktiva vuxna som förstärker positivt beteende och ingriper när det behövs. Visa på att det är naturligt med mångfald och att vi trots allt är mer lika än olika om man tänker på människovärdet.
Allt material och alla aktiviteter ska vara tillgängliga för alla barn.
Vi vuxna måste kunna vara toleranta och kunna bemöta könsöverskridande identitet. Vi måste arbeta med våra egna attityder kring sexuell läggning.
Personalen ska var tydlig i sitt förhållningssätt och ställa krav på skolledningen.
Kränkande behandling:
Arbeta förebyggande med empatiträning. Reagera och agera direkt oavsett
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Uppföljning av vidtagna åtgärder vid läsårets slut:
Vi utvärderar och upprättar en ny likabehandlingsplan en gång per år.
Dessemellan utvärderar vi genom observationer, enkäter och samtal med barn och föräldrar. Uppföljning kan även förekomma på
avdelningsplaneringen.
ATT UPPTÄCKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkningar behandling
Våra rutiner är
Att vara lyhörd och observant i alla situationer, speciellt vid barnens lek.
Se till att det finns god uppsikt över barnen.
Att det finns daglig kontakt med barnens föräldrar vid hämtning och lämning.
Att berätta om Likabehandlingsplanen för föräldrar. Hänvisa till hemsidan och upphängda planer.
Intervjuer med de äldre barnen inför utvecklingssamtal.
Rutiner ska finnas för att garantera en god uppsikt även utanför klassrummet/avdelningen
Våra rutiner är:
Att det finns vuxna ute på gården.
Det är angeläget att skolan är uppmärksam på vuxnas diskriminering/kränkningar av elever.
Våra rutiner är:
Att det finns en öppen dialog. Det är viktigt att omedelbart agera om någon kränker barn, föräldrar eller personal.
Alla vuxna har skyldighet att uppmärksamma attityder, språkbruk, diskriminering och annan kränkande behandling.
Viktigt att det förs en levande dialog i personalgruppen om hur vi bemöter barn och föräldrar.
Rutiner ska finnas om hur kommunikationen ska ske mellan rektor, personal, elever och föräldrar när diskriminering eller kränkande behandling upptäcks.
Vår informationsstrategi har följande utseende:
Samtal med inblandade.
Rektor informeras.
Observerad händelse ska dokumenteras.
Stödteam kan kallas in vid behov.
Uppföljning tills ärendet är avslutat.
Vem som gör vad hos oss i samband med dokumentationen:
Den som bevittnar en händelse är ansvarig för dokumentationen.
Rektor gör utredning och sätter in åtgärder samt ansvarar för uppföljning.
Alla samtal ska dokumenteras. Kan ske såväl av rektor som personal.
Vem anmälningsblanketten fylls i av är beroende av ärendet.
DENNA PLAN ÄR FÖRANKRAD HOS ELEVER, FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL.
PLANEN FÖLJS UPP OCH REVIDERAS ÅRLIGEN
Planen följdes upp och reviderades 2010-03-18 av arbetsmiljögruppen på Källbystugan.
Närvarande: Kerstin Wihlborg, Hanna Singh, Ann-Kristin Lilja, Inger Danielsson och Nursen Eryilmaz.
Under året har personalen deltagit i Lunds kommuns Utvecklingsresa och haft en kväll med diskussion för alla områdets förskolor om
Likabehandlingsplanen.
