MOMSRAPPORT. 18 månader med sänkt moms på restaurangmat

MOMSRAPPORT

18 månader med sänkt moms på restaurangmat

Index

24 Förord 26 Inledning 28 Prisutveckling

12 Omsättningsutveckling 14 Sysselsättning

18 Val av källor

20 Bilaga 1, Lönesummor

21 Bilaga 2, Fördelning av företagens lönesumma på olika län 22 Bilaga 3, Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen 24 Bilaga 4, Historia över restaurangmomsens utveckling

Bilder: iStock och Shutterstock utom sid 5: Peter Knutson Illustrationer: iStock, Shutterstock och G White 83

Förord

Ungdomsarbetslösheten i Sverige ökar. Idag är arbetslösheten bland ungdomar tre gånger högre än bland den övriga befolkningen. En orsak till att unga människor har svårare att få jobb är att de flesta arbeten kräver någon form av utbildning och/eller arbetslivserfarenhet. Men det finns undantag. Restaurangbranschen anställer varje år tusentals ungdomar utan att ställa några formella krav på förkunskaper eller utbildning.

Restaurangbranschen erbjuder många ungdomar deras första jobb och ger dem på sätt en ovärderlig arbetslivserfarenhet som de tar med sig när de går vidare i sin arbetskarriär.

Vaccination mot långtidsarbetslöshet

Att det första jobbet är viktigt är nog alla överens om. Det finns knappast ett effektivare botemedel mot långsiktig arbetslöshet än den första anställningen. Forskningen visar tydligt att den som en gång fått ett jobb löper mycket lägre risk att fastna i en framtida arbetslöshet. Det första jobbet ger en meriterande arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter som ökar chanserna till

ett nytt jobb i framtiden väsent­

ligt. Enkelt uttryckt kan man säga att det första jobbet vaccinerar ungdomarna mot en framtida långtidsarbetslöshet.

Restaurangbranschens stora betydelse för sysselsättningen av ungdomar är viktig att känna till om man ska förstå varför riksda­

gen valde att sänka momsen på restaurangmat. Genom att sänka momsen ville de ge restaurangbranschen extra bränsle till att växa ytterligare och därmed anställa ännu fler ungdomar. Och det är precis vad som hänt. Sedan momsen på restaurangmat sänktes har antalet helårsanställningar i restaurangbranschen ökat med cirka 10 000. Det visar Visitas bearbetning av SCBs senaste sammanställning över utbetalda löner (LAPS) på

DEN SOM ”HATAR ARBETS- LÖSHET” BORDE ÄLSKA RESTAURANGBRANSCHEN

Sysselsättningseffekt:

En ökning på cirka 10 000 helårsarbeten

Priseffekt:

– 3,8 procent lägre prisnivå.

Omsättningseffekt:

+ 7,2 procent

svensk arbetsmarknad och det är mycket sannolikt att en stor del av dessa nya jobb gått till ungdomar.

Momssänkningen – steg för steg

I vår rapport redovisar vi hela händelseför­

loppet sedan momsen sänktes. Vi redogör vad som hänt med priserna, omsättningen och sysselsättningen sedan 1 januari 2012.

Såväl prisutveckling som omsättningsut­

veckling har brutit mot gängse mönster och samband. Prisutvecklingen i restaurangbran­

schen fick sig en tydlig knäck i början av 2012. Därefter har prisutvecklingen varit svaragre än vanligt. Den dämpade pris­

utvecklingen har gjort att efterfrågan ökat mycket kraftigt. 2012 var det bästa året i restaurangbranschen under hela 2000­talet.

Det är mycket anmärkningsvärt att restau­

rangbranschens omsättning växte kraftigare under lågkonjunkturen 2012 än under hög­

konjunktursåren 2007 och 2011. Och den ökade efterfrågan har också resulterat att branschen har behövt ny anställa. I tusental.

Det är tydligt att momssänkningen gjort att restaurangbranschen kunnat leverera det som alla politiker säger sig vilja åstadkomma – ökad sysselsättning. Den som säger sig

”hata arbetslöshet” borde därför älska restaurangbranschen och den sänkta momsen på restaurangmat.

Eva Östling, VD Visita

Flest nya arbetstillfällen Stockholm 3824 Västra Götaland 1549 Skåne 900

Störst procentuella tillväxt Västmanland 23,6 % (281) Jönköping 20,3 % (303) Gävleborg 18,6 % (294)

Inledning

Den första januari 2012 sänktes mervärdesskatten på restaurangtjänster (exklusive alkohol) från 25 procent till 12 procent. Det huvudsakliga syftet med sänkningen var att minska den strukturella arbetslösheten i Sverige genom fler jobb i restaurangbranschen.

Detta bedömdes ske genom att den sänkta momsen fick genomslag i lägre priser på restaurangtjänster (lägre än vad de annars skulle ha varit). Det lägre priset på restau­

rangtjänster förväntades höja efterfrågan på restaurangtjänster som i sin tur förväntades leda till högre sysselsättning i restaurangbranschen. Ökningen av sysselsättningen i branschen bedömdes dessutom ske utan direkt undanträngning av sysselsättningen i andra sektorer i ekonomin i någon större utsträckning.

Första jobbet leder till nya jobb

Skälet till att man riktade åtgärden mot restaurangbranschen är att i restaurangbranschen finns många jobb som inte kräver någon egentlig utbildning eller erfarenhet. De flesta bedömare är överens om vikten av att ”få in en fot” på arbetsmarknaden. En person med arbetslivserfarenhet har mycket större chans att få ett nytt jobb än en person som saknar arbetslivserfarenhet. Många ungdomar får sitt första jobb just inom restaurang­

branschen. Restaurangbranschen är den bransch på svensk arbetsmarknad som har störst andel unga anställda. Av drygt 300 000 kontrolluppgifter till unika individer från företag i hotell­ och restaurangbranschen år 2011 så gick ca 140 000 till personer som var 25 år eller yngre.

Syftet med den här rapporten är att redogöra för vad som har hänt med priserna, omsättningen och sysselsättningen i restaurangbranschen 1,5 år efter att momsen sänk­

tes och om det går att hänföra de förändringar vi ser till den sänkta momsen. Utveck­

lingen av sysselsättningen kommer att presenteras både på riksnivå och på länsnivå.

Rapportens upplägg

Rapporten är disponerad på följande vis. I avsnitt ett redovisas lite mer utförligt hur det är tänkt att den sänkta momsen på mat serverad på restaurang ska leda till ökad syssel­

sättning. I de tre följande avsnitten går vi sedan, i tur och ordning, igenom vad som

hänt med priserna, omsättningen och sysselsättningen i restaurangbranschen sedan momsen sänktes. I avsnitt fem redogör vi för valet av källor. Inte minst varför vi valt utvecklingen av branschens lönesumma för att mäta sysselsättningsutvecklingen på kort sikt och inte någon av de urvalsundersökningar som löpande mäter utvecklingen av anställda och sysselsatta i olika branscher.

Hur ska momssänkningen fungera?

Den sänkta momsen på restaurangtjänster bedöms långsiktigt få fullt genomslag på restaurangpriserna. Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart, utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En lägre pris­

nivå på restaurangtjänster jämfört med om momsen inte sänktes, kommer att öka efterfrågan på restaurangtjänster. För att reformen ska ha haft en prissänkande effekt krävs alltså inte att priserna sjunker, endast att prisutvecklingen blir svagare än den skulle ha blivit utan momssänkningen. De flesta undersökningar som tittat på hur priskänslig omsättningen på restaurang är, visar att prisförändringar får rela­

tivt stora effekter på efterfrågan på restaurangtjänster (priselasticiteten på restaurangtjänster är relativt stor). En stor effekt på restaurangpriserna kommer därför att få en stor effekt på efterfrågan på restaurangtjänster.

Ökad omsättning (i volym) får omedelbar effekt på sysselsättningen i res­

taurangbranschen. Ökad produktionsvolym kräver fler arbetade timmar i restaurangbranschen. Det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen och ett ökat antal arbetade timmar i branschen är starkt. Sammanfattningsvis så kommer efterfrågan på restaurangtjänster att

öka relativt mycket om den sänkta momsen får ett stort genomslag på priserna. En relativt kraftig ökning av produktionsvolym på restaurangtjänster kommer att i sin tur att öka sysselsättningen relativt starkt. Dessutom kan efterfrågan på restaurang­

tjänster även öka av andra skäl än sänkt pris. Företagen kan exempelvis förbättra kvaliteten på servicen genom ökad personaltäthet, det vill säga en ökad sysselsättning kommer före omsättningsökningen.

SÄNKT MOMS Sänkt pris Ökad omsättning = Fler jobb

Prisutveckling

I följande avsnitt tittar vi på utvecklingen av de svenska restaurang- priserna sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes.

Den huvudsakliga kanalen genom vilken omsättningen och därmed sysselsättningen ska öka i restaurangbranschen är genom momssänkningens genomslag på restaurang­

priserna. I SOU 2011:24 ”Sänkt restaurang- och cateringmoms – Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster” drogs slutsatsen att på lång sikt kommer en mervärdesskatteförändring i restaurangbranschen påverka konsumentpriset lika mycket som mervärdesskatten förändras, dvs. ett fullt genomslag i konsumentpriserna kan förväntas. Slutsatsen dras utifrån bedömningen av att restaurangbranschen är hårt konkurrensutsatt.

Även i den studie som låg till grund för att EU:s beslut 2009 att tillåta möjligheten för medlemsländerna att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster drogs den slutsatsen:

”It is important from the outset to stress that there is little doubt that permanently lowering the VAT rate on a particular good (or service) sooner or later will lead to a reduction in the price of the good more or less corresponding to the monetary equiva- lent of the lower VAT rate. If the VAT rate goes down by 10 percentage points on a good with a before tax price of € 100, the price paid by the consumer will sooner or later drop by € 10 for the vast majority of products. In economics jargon, there will be a strong tendence towards full passthrough.”

(Copenhagen Economics 2007, s. 9)

Alkohol och take-away påverkas inte

Fullt genomslag på priset till följd av sänkningen av momsen på mat som serveras på restaurang innebär att prisnivån långsiktigt ligger 10,6 procent [= ­[((1,12/1,25)­1) × 100]

lägre än om momsen inte hade sänkt. Dock påverkades inte all omsättning i restaurang­

branschen av momssänkningen. Momsen på alkohol sänktes inte och den omsättning som avser så kallad ”take­away” var redan reducerad till 12 procent.

Den bedömning som gjordes i SOU 2011:24 ”Sänkt restaurang- och catering- moms – Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster” var att

cirka 60 procent av restaurangernas omsättning skulle påverkas av den sänkta momsen på mat som serveras på restaurang. Fullt genomslag på prisnivån lång­

siktigt, är mot den bakgrunden 6–7 procent.

Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En del företag sänkte sina priser omedelbart (delvis eller fullt ut), andra valde att inte höja priserna. På kort sikt kommer därför lönsamheten i branschen att förbättras jämfört med om momsen inte sänktes. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder till en ökad konkurrens, vilket kommer att hålla tillbaka prisutvecklingen tills fullt genomslag uppnås. Lång sikt är 3–4 år.

är den genomsnittliga

3%

årliga prisöknings- takten i restaurang-

branschen

Priserna sjönk

I diagram 1 visas den årliga utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige perioden 2002–2013 (första halvåret). Den genomsnittliga prisökning var under de tio åren före momssänkningen, perioden 2002–2011, drygt tre procent, med som lägst 1,9 procent och som högst 6,0 procent. Det första året efter momssänkningen bröts dock det mönst­

ret och priserna på restaurangtjänster sjönk i stället.

Ökningstakten under första halvåret 2013, omräknat till helårstakt, låg också klart under genomsnittet för tio årsperioden innan momssänkningen. Både 2012 och 2013 är alltså de två år under perioden med svagast prisökningstakt. Det verkar alltså som den sänkta momsen har haft en effekt på prisnivån.

Diagram 1. Utveckling av restaurangpriser i Sverige (dec-dec), procentuell utveckling

2013*

2012 2011

2010 2009

2008 2007

2006 2005

2004 2003

–0,1 3,2

6,0

3,2 1,9 2,3

Sänkt restaurangmoms

*Jan–juni omräknat till årstakt Källa: Konsumentprisindex (SCB)

–1 0 1 2 3 4 5 7 6

1,6 2,8 2,6

2,5 2,6

1,6 2,8 2,6

2,5 2,6

Löner och råvarukostnaderna ökade

Prisutvecklingen i restaurangbranschen är till stor utsträckning kostnadsdriven. Produk­

tionen är svår att effektivisera, vilket innebär att ökade kostnader leder till ökade priser.

De två kostnadsslag som dominerar inom restaurangbranschen, arbetskraftskostnader och inköp av livsmedel, utgör tillsamman mellan 60–70 procent av de totala kostnaderna för de flesta restaurangtyperna och är ungefär lika stora. Hur dessa kostnader har utvecklats under 2012 (det saknas uppgifter om arbetskraftskostnaderna under första halvåret 2013) jämfört med den genomsnittliga utvecklingen under perioden 2002–

2011 redovisas i tabell 1. Som framgår av tabellen var ökningen av arbetskraftskostna­

derna marginellt lägre 2012 jämfört med snittet 2002–2011. Samtidigt var ökningen av livsmedelspriserna i producentledet marginellt högre 2012 jämfört med snittet 2002–

2011. Med utgångspunkt från utvecklingen av de två stora kostnadsposterna i restau­

rangbranscherna finns inget som indikerar att prisutvecklingen borde ligga under den genomsnittliga utan pekar på att den svaga prisutvecklingen är en konsekvens av sänkta momsen.

Tabell 1. Procentuell utveckling av arbetskraftskostnader och livsmedelspriser i producentledet

Arbetskraftskostnader Livsmedelspriserna i producentledet

Medel 2002–2011 2,7 2,3

2012 2,5 2,4

Källa: Livsmedelspriser i producentledet (SCB) & Visitas lönestatistik

Nordisk jämförelse

Vi har också jämfört utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige med den i våra nord­

iska grannländer. Diagram 2 visas prisutvecklingen på restaurang i Sverige och pris­

utvecklingen som ett genomsnitt av ökningstakterna i våra tre nordiska grannländer perioden 2002–2013. Av diagrammet framgår att samstämmigheten i ökningstakten perioden 2002­2011 är mycket stor. Enda avvikelsen är 2010 och beror på att öknings­

takten i Finland var låg, vilket sammanfaller med att man i Finland sänkte restaurang­

momsen den 1 juli 2010. När Sverige sänkte momsen på 2012 bröts sambandet helt.

Den genomsnittliga ökningstakten i våra nordiska grannländer var drygt fyra procent medan restaurangpriserna i Sverige sjönk. Ökningstakten under första halvåret 2013 är också betydligt lägre i Sverige jämfört med snittet i våra nordiska grannländer. Att den historiska samstämmigheten i utvecklingen av restaurangpriserna bröt samman när momsen sänktes i Sverige är också en tydlig indikation på att momssänkningen har haft en effekt på restaurangpriserna.

Diagram 2. Utveckling av restaurangpriserna i Norden (dec–dec), procentuell utveckling

Källa: HICP (Eurostat)

-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013*

Sverige

Medel Norden exkl Sverige

Sänkt restaurangmoms i Sverige Sänkt restaurangmoms i Finland

*Jan-jun årstakt

Sammanfattningsvis pekar mycket på momssänkningen haft en klart dämpande effekt på utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige. Hur stor effekt är självklart svårt att svara exakt på. För att få en uppfattning av svaret på den frågan har vi jämfört den faktiska utvecklingen av restaurangpriserna (månad för månad) sedan januari 2012, med prisnivån på restaurangtjänster i december 2011. Det har vi sedan jämfört med var prisnivån hade legat om den utvecklats som genomsnittet per månad perioden 2002–

2011. I diagram 3 visas den jämförelsen. Efter den initiala prissänkningen i januari 2012 har den faktiska nivån på restaurangpriserna börjat öka. Dock har ökningstakten varit långsammare än genomsnittet för 10­årsperioden innan momssänkningen. I juni 2013 ligger prisnivån 3,8 procent lägre än om den utvecklats som genomsnittet föregående 10­årsperiod.

Diagram 3. Faktisk utveckling av restaurangpriser jämfört med förväntad utveckling utan momssänkning (baserad på genomsnittet per månad 2002–2011), index dec 2011 = 100

T.o.m.

juni 2013

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

98 99 100 101 102 103 104 105 106 107

2012 2013

Förväntad prisutveckling utan momssänkning Faktisk prisutveckling

3,8 %

Omsättningsutveckling

I detta avsnitt studerar vi vad som hänt med omsättnings utvecklingen i restaurangbranschen sedan momssänkningen.

Det vi tittar på är omsättnings utvecklingen i volym – antalet serverade rätter – det vill säga omsättningen rensat för prisutveckling. Orsaken är att det är en ökad produktions­

volym som förväntas leda till ökad sysselsättning.

Slutsatsen i föregående avsnitt är att prisnivån i restaurangbranschen ligger en bra bit under vad den skulle ha legat jämfört med om inte

momsen hade sänkts. Hur har då omsättningsvolymen sett ut efter momssänkningen. I diagram fyra visas omsättningsutvecklingen i volym under perioden 2002–2013 (första halvåret). Som diagrammet visar var omsättningstillväxten under 2012 hela 4,5 procent vilket var den starkaste tillväxten under hela den jämförda perioden. Även omsättningstillväxten under första halvåret 2013 tillhör de starkaste under perioden.

Diagram 4. Omsättningsutvecklingen (volym) i restaurangbranschen, procentuell utveckling 4,5

–2,6

3,2 4,3

2013*

2012 2011 2010 2009 2008 2007

2006 2005 2004 2003

*Jan–juni Källa: Restaurangindex (SCB)

–3 –2 –1 0 1 2 3 5 4

–0,2

Sänkt restaurangmoms

0,4 2,4

1,5

2,7 2,7

2,7

4,5

–2,6

Dock finns det andra år under perioden då tillväxten också varit stark, exempelvis 2007 och 2011. Vad är det som talar för att omsättningstillväxten under 2012 och 2013 beror på den sänkta momsen? Som vi redan har visat så ligger prisnivån på restaurangtjäns­

ter en bra bit under vad den skulle ha legat om inte momsen sänkts. Då restaurang­

tjänster är relativt priskänsliga så är en rimlig slutsats av detta att omsättningen ligger på en högre nivå, än vad den skulle ha gjort om inte momsen hade sänkts. Att det är så visar utvecklingen av restaurangomsättningen i ett historiskt perspektiv.

I diagram 5 jämförs omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen med omsättnings­

utvecklingen för hela den privata tjänstesektorn perioden 2002–2013 (första halvåret).

100 miljarder

omsatte restaurangbranschen 2012

Som framgår av diagrammet var sambandet mellan omsättningstillväxten i restaurang­

branschen och i hela den privattjänstesektorn mycket starkt perioden 2002–2011.

Något speciellt händer bevisligen under 2012 och 2013 som får det tidigare sambandet att helt bryta samman.

Diagram 5. Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen respektive privattjänstesektor i Sverige, procentuell utveckling

Källa: Restaurangindex (SCB), Tjänsteproduktionsindex (SCB)

-6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0

-3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013*

Restaurangbranschen (vänster skala)

Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) (höger skala)

Sänkt restaurangmoms

*Jan-jun

Sammanfattningsvis har den sänkta momsen lett till en lägre prisnivå på restaurang­

tjänster jämfört med vad den annars skulle ha varit. Den lägre prisnivån har stimulerat efterfrågan på restaurangtjänster vilket lett till en, i förhållande till konjunkturläget, mycket stark omsättningstillväxt i volymen restaurangtjänster.

Sysselsättning

I detta avsnitt studerar vi vad som hänt med sysselsättningen i restaurangbranschen sedan momssänkningen.

Redan av utvecklingen av omsättningen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av sys­

selsättningen i restaurangbranschen varit positiv. En stark tillväxt i omsättningsvolymen leder historiskt alltid till en stark tillväxt i sysselsättningen. Det var den utgångspunkt som användes i SOU 2011:24 ”Sänkt restaurang- och cateringmoms – Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster” för att bedöma effekten på sysselsätt­

ningen.

För att beräkna sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen använder vi LAPS­lönesummor (SCB). Med restaurangbranschen avses företag som enligt SCB:s register är klassificerade som restaurangföretag (SNI – koden 56)¹. Styrkan med att

använda LAPS är att det är en totalundersökning. Samtliga företag måste på månadsbasis redovisa underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Det finns andra källor som löpande under året följer utvecklingen av sysselsätt­

ningen i ekonomin men de är i regel urvalsundersökningar. Urvalsundersök­

ningar innebär att resultaten är behäftade med osäkerhet. Det gäller inte minst när resultaten avser mindre branscher som hotell­ och restaurangbranschen.

Mot den bakgrunden har det varit naturligt att använda LAPS för att upp­

skatta sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen².

Fördelningen av lönesummorna per län är delvis modellbaserad, se Bilaga 2.

Utveckling av lönesumman

Av tabell 2 framgår att lönesumman i restaurangbranschen har ökat betydligt snabbare än lönesumman i hela den privata sektorn. Totalt ökade lönesumman i restaurangbran­

schen med 20,6 procent mellan första halvåret 2011 och första halvåret 2013. Under samma period ökade lönesumman för hela privata sektorn med 6,5 procent. Lönesum­

man i restaurangbranschen ökade alltså drygt tre gånger så snabbt som för hela den privata sektorn. I samtliga län i Sverige ökade lönesumman i restaurangbranschen snabbare än i den privata sektorn. Störst var skillnaden i Kalmar län med drygt 9 gånger snabbare tillväxt i lönesumman i restaurangbranschen. Minst var skillnaden i Uppsala län och i Hallands län där tillväxten var 80 procent snabbare i restaurangbranschen.

av de anställda i hotell-

45%

och restaurangbranschen är under 26 år

1 I rapporten ”GOTT NYTT MOMSÅR – Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell­ och restaurangbranschen” studerade vi lönesumman för hotell­ och restaurangbranschen (SNI­koderna 55­56)

2 I kapitlet ”Val av källor” (sid 18) utvecklar vi varför vi anser att det är lämpligt att använda branschens lönesumma för att beräkna utvecklingen av sysselsättningen i branschen istället för någon av urvalsundersökningarna.

Tabell 2. Procentuell utveckling av lönesumman 1:a halvåret 2013 jämfört med 1:a halvåret 2011

RESTAURANGBRANSCHEN PRIVAT SEKTOR

Riket 20,6 6,5

Stockholms län 21,6 7,0

Uppsala län 18,8 10,6

Södermanlands län 18,4 5,6

Östergötlands län 22,8 6,4

Jönköpings län 26,3 5,1

Kronobergs län 15,0 5,5

Kalmar län 16,7 1,8

Gotlands län 20,3 7,4

Blekinge län 21,4 2,3

Skåne län 18,7 5,3

Hallands län 15,3 8,7

Västra Götalands län 20,0 7,3

Värmlands län 16,3 4,2

Örebro län 21,5 5,4

Västmanlands län 29,8 7,8

Dalarnas län 21,8 4,4

Gävleborgs län 24,5 3,7

Västernorrlands län 21,6 7,0

Jämtlands län 16,1 5,8

Västerbottens län 19,1 7,6

Norrbottens län 16,2 7,9

Källa: LAPS-lönesummer (SCB)

Utveckling av helårsarbeten i restaurangbranschen

I tabell 3 redovisas vår beräkning av antalet helårsarbeten i restaurangbranschen första halvåret 2011 och första halvåret 2013 i riket totalt och i samtliga län. Dessutom redo­

visas i tabellen förändringen av antalet helårsarbete mellan dessa två tidpunkter och den procentuella förändringen. För uppskatta antalet helårsarbeten som ökningen av lönesummorna ger upphov till mellan första halvåret 2103 jämfört med första halvåret 2011 utgår vi från genomsnittslönen³ i restaurangbranschen hämtad från Visitas lönes­

tatistik för de olika tidsperioderna. Hur beräkningen av antalet helårsarbeten går till beskrivs i Bilaga 3.

Av tabellen framgår att antalet helårsarbeten uppskattats ha ökat med 9 600 i restau­

rangbranschen mellan första halvåret 2011 jämfört med första halvåret 2013. Den störst absoluta ökningen var i Stockholms län med drygt 3 800 helårsarbeten. Minst absolut ökning var det i Gotlands län med knappt 50 helårsarbeten.

Störst procentuella ökning av antalet helårsar beten var i Västmanlands län med en ökning på 23,8 procent, motsvarande drygt 280 helårsarbeten. Även Jönköpings län hade en ökning av antalet helårsarbete på över 20 procent, vilket motsvarar drygt 300 helårsarbeten. Minst procentuella ökning av antalet helårsarbeten var i Kronobergs län och Hallands län där ökningen uppskattas vara 9,6 respektive 9,8 procent. Det motsva­

rade 76 respektive 155 faktiska helårsarbeten.

Sammanfattningsvis visar utvecklingen av lönesumman i restaurangbranschen kom­

binerat med utvecklingen av branschens lönesumma att det skett en ökning av antalet helårsverken på ca 10 000 sedan momsen på restaurangtjänster sänktes i januari 2012.

3 Genomsnittslönen för hela riket används för att beräkna antalet helårsverken i samtliga län. Skillnaden i genomsnittslön mellan länen är dock liten varför vi bedömer detta vara en rimlig förenkling.

Tabell 3. Antal nya helårsarbeten i restaurangbranschen 1:a halvåret 2013 jämfört med 2011

HELÅRS- HELÅRS- NYA

PROCENTUELL ARBETEN ARBETEN 1:A HELÅRS-

2011 HALVÅRET 2013 ARBETEN UTVECKLING

Riket 64 587 74 204 9 617 14,9

Stockholms län 24 102 27 926 3 824 15,9

Uppsala län 1 699 1 923 223 13,1

Södermanlands län 1 136 1 281 145 12,8

Östergötlands län 2 173 2 543 369 17,0

Jönköpings län 1 495 1 799 303 20,3

Kronobergs län 797 873 76 9,6

Kalmar län 1 063 1 182 119 11,2

Gotlands län 328 376 48 14,6

Blekinge län 567 656 89 15,6

Skåne län 6 880 7 780 900 13,1

Hallands län 1 572 1 727 155 9,8

Västra Götalands län 10 838 12 387 1 549 14,3

Värmlands län 1 252 1 388 136 10,8

Örebro län 1 453 1 683 229 15,8

Västmanlands län 1 188 1 469 281 23,6

Dalarnas län 1 650 1 915 265 16,1

Gävleborgs län 1 581 1 874 294 18,6

Västernorrlands län 1 179 1 366 187 15,9

Jämtlands län 940 1 040 100 10,6

Västerbottens län 1 408 1 596 189 13,4

Norrbottens län 1 280 1 417 137 10,7

Källa: LAPS-lönesummer (SCB) & Visitas lönestatistik

Val av källor

För att följa utvecklingen på restaurangmarknaden utgår Visita, med ett undantag, från offentliga statistikkällor. Den enda källa som inte är offentlig är Visitas partsgemensamma lönestatistik (Unionen för tjänstemän och Hotell och restaurangfacket (HRF) för arbetare).

Prisutvecklingen

För att mäta hur restaurangpriserna utvecklas använder vi oss av den del i Konsument­

prisindex (SCB) som mäter utvecklingen av restaurangpriserna. För den jämförelse som görs med övriga norden använder vi oss av motsvarande uppgifter från Eurostat.

Omsättningsutvecklingen

För att mäta omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen använder vi dels Restau­

rangindex (SCB) perioden 2007 och framåt. Eftersom det i Restaurangindex bara finns uppgifter från 2007 och framåt har vi för perioden 2002­2007 använt oss av ett annat index för omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen som SCB publicerar.

Det finns en viss skillnad i vilken omsättning som omfattas i de två olika indexen.

I den jämförelse vi gör med omsättningen med den privata tjänstesektorn använder vi uppgifter från Tjänsteproduktionsindex (SCB) för att mäta omsättningsutvecklingen i privat tjänstesektor.

Sysselsättningsutvecklingen

När det gäller att följa utvecklingen av antalet sysselsatta eller antalet anställda löpande har det dock funnits flera olika alternativ. Som redovisades i föregående avsnitt har vi valt att använda lönesumman (LAPS­lönesummor (SCB)) från företagen i restaurang­

branschen och räknat om den till helårsarbeten med hjälp av uppgifter om lönenivåer från vår partsgemensamma lönestatistik. Man kan då ställa sig frågan varför vi använ­

der en källa som inte direkt mäter sysselsättningen eller anställda, utan en källa som kräver att vi kombinerar den med en källa över lönenivåer för att få fram antalet och utvecklingen av anställda. Det enkla svaret på den frågan är att det trots den beräkning vi tvingas göra, är tillförlitligheten betydligt högre än om vi väljer någon av de källor som löpande över året mäter utvecklingen av antalet sysselsatta eller anställda i vår bransch. Skälet till detta är att lönesumman baseras på uppgifter som lämnas från samt­

liga företag i restaurangbranschens varje månad. Man kan uttrycka det som att det görs en totalundersökning av lönesumman i restaurangbranschen varje månad. Detta är den stora skillnaden mot den två undersökningar som SCB gör löpande under året som mäter antalet sysselsatta och/eller anställda i restaurangbranschen.

AKU

Den ena av urvalsundersökningarna är Arbetskraftsundersökningen (SCB). Den görs varje månad och är en undersökning där ett urval av den svenska befolkningen, knappt 30 000 personer, får svara på frågor om bland annat var man arbetar. När man bryter

ned siffrorna på en liten bransch som hotell­ och restaurang blir osäkerhetsmarginalen mycket stor, en uppgift som SCB tydligt redovisar. En konsekvens av detta är att mät­

ningen ena månaden kan visa att branschen har ökat med fler tusen, för att nästa månad visa att branschen har minskat med flera tusen, se tabell 3. Osäkerheten kan exemplifieras med den senaste mätningen i augusti 2013. Då visade AKU att antalet sysselsatta i restaurangbranschen ökat med 20700. Samtidigt redovisade SCB ett osäkerhetstal på +–17600. SCB uttrycker detta som att det sanna värdet av förändringen med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 3 100–38 300. Mot bakgrunden av den mycket stora osäkerheten bedömer vi att dessa uppgifter inte går att använda för att dra några säkra slutsatser i det korta perspektivet kring förändringen i sysselsättning i hotell­ och restaurangbranschen.

Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken

Den andra av urvalsundersökningarna är Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik (SCB).

Den görs varje kvartal och är en undersökning där ett urval av företag, knappt 19 000, får svara på frågor om bland annat hur många anställda man har. Precis som när man bryter ned AKU på hotell­ och restaurang branschen blir osäkerhetsmarginalen mycket stor. Med samma motivering som kring AKU bedömer vi att det inte går att använda den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för att dra några säkra slutsatser i det korta perspektivet kring förändringen av antalet anställda i hotell­ och restaurangbranschen.

Tabell 4. Utveckling antal sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen månad för månad 2013 jämfört med samma månader 2012

Månad Förändring antalet sysselsatta 2013–2012 Osäkerhetstal Intervall

Januari + 9 000 +/– 15 500 – 6 500–24 500

Februari – 1 900 +/– 15 300 – 17 200–13 400

Mars + 12 400 +/– 16 000 – 3 600–28 400

April + 5 900 +/– 15 800 – 9 900–21 700

Maj + 5 500 +/– 16 200 – 10 700–21 700

Juni – 1 800 +/– 17 500 – 19 300–15 700

Juli + 11 600 +/– 18 400 – 6 800–30 000

Augusti + 20 700 +/– 17 600 3 100–38 300

Källa. AKU (SCB)

Bilaga 1

Lönesummor

Lönesumma (bruttolön)

Denna skall omfatta hela den kontanta bruttoersättningen till de personer som skall tas med i redovisningen. Till kontant bruttolön hänförs förutom tidlön bl.a. följande kontantförmåner: diverse ackords ersättningar, bonus, drickspengar, gratifikation, helg­

dagslön, jour­ och beredskapsersättning, kostersättning, tillägg vid skiftarbete samt vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, rese ersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. Närmare upplysningar finns i broschyren ”Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter” (SKV 401 utg. 18) som ges ut av Skatteverket. I redovisningen av lönesumman inkluderas förmånerna.

Förmåner

Dessa omfattar värdet av andra skatte­ och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön som till exempel fri kost, bil, bostad och förmånliga lån.

Totalundersökning

Redovisningen av avdragen A­skatt och arbetsgivaravgift äger rum varje månad. A­skatt, som dragits av under månaden, skall tillsammans med arbetsgivaravgift på under månaden utgivna löner redovisas och betalas till skattemyndigheten senast förfallo dagen i närmast påföljande månad.

Skattedeklarationer registreras och kommer via skattemyndigheter in till Skatte­

verket varje månad. SCB får sedan tillgång till materialet cirka sex veckor efter

”lönemånadens” slut. Det består då av drygt 306 000 skattedeklarationer. Redovis­

ningen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A­skatt avser ett kvartal.

Statistikens tillförlitlighet

SCB:s bearbetningar av skattedeklarationer är en månatlig totalundersökning av upp­

gifter från ett administrativt register. Resultatens tillförlitlighet är beroende av att uppgifterna på skattedeklarationerna är riktiga och av att SCB får tillgång till samtliga skattedeklarationer. Tillförlitligheten är också beroende av bransch­ och sektorskod­

ningen från SCB:s företagsdatabas.

För mer information kring statistiken (Löne summor, arbetsgivaravgifter och preliminär A­skatt (LAPS)), följ länken

http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____18916.aspx

Bilaga 2

Fördelning av företagens lönesumma på olika län

Fördelningen av lönesummorna på olika län är delvis modellbaserad. I figuren nedan visas hur SCB fördelar ett företags lönesumma mellan arbetsställen i olika län.

Organisationsnummer Lönesumma (företag)

Arbetsställe A

Anställda (A) Arbetsställe B Anställda (B)

Lönesumma företag

⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯ = Genomsnittlig lönesumma per anställd, företag Antal anställda företag

Fördelningsmodell för LAPS-lönesummor

Den genomsnittliga lönesumman räknas sedan upp med antalet anställda för varje arbetsställe för att erhålla en redovisning av lönesumman per region.

Bilaga 3

Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen

Exempel Riket

Beräkning antal helårsverken

Total lönesumman 1:a halvåret 2011, mkr 8 502

Lönekostnad per helårsanställda 1:a halvåret 2011, kr 131 600

Antal helårsverken 1:a halvåret 2011 64 587

Total lönesumman 1:a halvåret 2013, mkr 10 253

Lönekostnad per helårsanställda 1:a halvåret 2013, kr 138 173

Antal helårsverken 1:a halvåret 2013 74 204

Ökning antal helårsverken 9 617

Procentuell ökning antal helårsverken 14,9

Källa: LAPS-lönesummer (SCB) & Visitas lönestatistik

4

4 I rapporten ”GOTT NYTT MOMSÅR – Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell­ och restaurangbranschen” använde vi genomsnittslönen för arbetarkollektivet när antalet helårsverken beräknades. Nu har vi använt genomsnittslönen för samtliga, dvs. inklusive tjänstemän. Det innebär att den genomsnittslön vi använder ligger ca 1 500 kronor högre per månad i denna rapport.

Bilaga 4

Historia över restaurang- momsens utveckling

Momsen på restaurangtjänster höjdes i samband med den stora skatteformen 1990 från 12,87 procent till 23,46 procent. Under de år som närmast följde både höjdes och sänktes restaurangmomsen i fem omgångar. Exempelvis sänktes momsen 1992 till 18 procent för att 1993 höjas till 21 procent. 1995, i samband med Sveriges inträde i EU, höjdes restaurangmomsen till nivån för standardmomsen i Sverige på 25 procent.

I och med Sveriges inträde i EU fråntogs Sverige möjligheten att tillämpa en annan momssats på restaurangtjänster än standardmomsen i Sverige. Enligt EU:s regelverk (Directive 92/77/EEC) är den lägsta standardmoms ett medlemsland i EU kan tillämpa 15 procent. Därutöver har varje medlemsland möjligheten att tillämpa ytterligare två olika reducerade momssatser på ett begränsat antal varor och tjänster. Den lägsta till­

låtna reducerade momssatsen ett land får tillämpa är 5 procent. Vilka varor och tjänster som reducerad moms fick tillämpas på var vid Sveriges inträde angivna på den sk Annex H listan (Bilaga H 6:e momsdirektivet).

Trots att EU:s regelverk inte gav någon möjlighet att tillämpa en reducerad moms på restaurang tjänster var det många medlemsländer som trots allt gjorde det. Orsaken var att man haft övergångsregler som gett möjligheten till enskilda länder. Exempelvis så till­

lämpade 2008 11 av 27 EU­länder en reducerad moms på restaurangtjänster, det vill säga en annan momssats än standardmomsen i landet, trots att det enligt EU:s regelverk inte var tillåtet.

1996 sänkte Sverige sedan momsen på livsmedel (inklusive ”take away” från restau­

ranger), från 21 till 12 procent.

EU­kommissionen försökte, genom ett förslag sommaren 2003, förenkla reglerna avseende reducerade momssatser (KOM (2003) 397 – Förslag om ändringar av direktiv 77/388/EEG med avseende på reducerade mervärdessatser). Förslaget innebar att alla

medlemsstater skulle ges samma möjligheter att kunna tillämpa reducerade momssatser.

Den exklusivitet som resultat av övergångsregler innebar för vissa länder skulle för­

svinna. Förslaget var att ytterligare några varor och tjänster, däribland restaurang­

tjänster, skulle läggas till Annex H. Förslaget skulle alltså ha möjliggjort för Sverige att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster om man så önskade. För att för­

slaget skulle gå igenom krävdes ett enhälligt beslut i ministerrådet. Ministerrådet kunde dock inte enas och förslaget gick inte igenom. Bland annat ansåg dåvarande svenska regering att det var fel att utöka möjligheterna att tillämpa reducerade momssatser.

I samband med översynen av momssystemet inom EU hade EU­kommissionen ambi­

tionen att lägga fram ett begränsat förslag som bland annat skulle behandla områden där man redan ansåg att det fanns tillräckligt underlag för att fatta beslut. Det innebar att den 5 maj 2009 antog Europeiska unionens råd direktivet 2009/47/EG om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerad mer värdesskatt. Beslutet innebar, bland annat, att möjlig heterna för medlemsländerna att tillämpa reducerade momssatser (momssatser andra än standardmomsen) utvidgades att gälla ytterligare ett antal varor och tjänster. Bland annat öppnades möjlig heten att tillämpa reducerad moms på restau­

rangtjänster (inklusive alkoholhaltiga drycker). Skälen till beslutet var flera:

• Stimulera sysselsättningen i den lokala arbetskraftsintensiva tjänstesektorn.

• Stävja svartekonomi.

• Skapa samma förutsättningar för länderna inom EU.

Direktivet gäller från den 1/6­2009. Varje medlemsstat får själv avgöra om den ska utnyttja möjligheten i direktivet att tillämpa reducerad moms på exempel vis restaurang­

och cateringtjänster.